Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan om den andliga vården vid sjukhusen m.m.

1956-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1956:18, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning av frågan om den andliga vården vid sjukhusen m.m.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1956

Nr 18

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av

väckt motion angående utredning av frågan om den

andliga vården vid sjukhusen m.m.

I en inom andra kammaren väckt, till allmänna beredningsutskottet hänvisad

motion II: 473 av herrar Swedberg och Rimmerfors hemställes, att

riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om en ny skyndsam

utredning dels av frågan om den tidigare ifrågasatta andliga vården vid

sjukhusen, dels av behovet och möjligheterna att i denna plan inbegripa

jämväl ungdomsvårdsskolorna.

I motionen anföres, att frågan varit aktuell sedan år 1943. Sakkunniga

tillsattes då och betänkande avgavs år 1949. Dröjsmålet med ärendets fortsatta

handläggning har föranlett interpellationer vid 1953 och 1954 års riksdagar.

I svaren har ecklesiastikministern förklarat sig ämna taga upp frågan

i samband med pastoratsreformen. Enligt motionärerna är en sådan sammankoppling

omotiverad, sedan 1951 års religionsfrihetslag tillkommit. Sakkunnigas

förslag att lämna möjlighet endast för präst inom svenska kyrkan

att inneha tjänst som sjukhuspräst synes stå i klar strid mot de principer

som kommit till uttryck i religionsfrihetslagen. Den andliga vården vid fångvårdsanstalterna

handhas av en kommitté, bestående av två ansvariga kontaktpastorer

vid varje anstalt, en präst i svenska kyrkan och en frikyrkopastor.

De goda erfarenheterna av ordningen för den andliga vården vid

fångvårdsanstalterna motiverar prövning av frågan om en liknande organisation

vid sjukhusen. Behov av förbättrad andlig vård föreligger jämväl

vid ungdomsskolorna.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från socialstyrelsen,

Svenska kyrkans diakonistyrelse, Svenska landstingsförbundet och Frikyrkliga

samarbetskommittén.

Socialstyrelsen yttrar sig över motionen endast i den den den berör ungdomsvårdsskolorna.

Styrelsen understryker skillnaden mellan anstalter för

barn och ungdom å ena sidan samt för äldre personer å den andra. Vid

ungdomsvårdsskolorna är den personlighetsvårdande verksamheten den betydelsefullaste

uppgiften. Verksamheten bör icke i främsta rummet inriktas

på att söka konfrontera eleverna med etiska och moraliska normer utan att

hos dem söka skapa en sådan inställning till omvärlden, att den utgör

grunden för en förståelse av dessa normers värde. Den anställda personalen

erhåller särskild utbildning härför. Kristendomsundervisning förekommer

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1956 11

i samma utsträckning som inom folkskolan i övrigt. Möjlighet att deltaga i

konfirmationsundervisning beredes de elever, som så önskar. Intet hinder

föreligger för dem att besöka kyrka eller frikyrka i orten.

Styrelsen anser utredning icke behövlig.

Diakonistyrelsen hänvisar till det av särskilda sakkunniga år 1949 avgivna

betänkandet med förslag till ordnande av den andliga vården vid

sjukhusen. Sedan styrelsen konstaterat, att förekomsten av sjukhuspräst

icke påverkar möjligheterna för den som så önskar att kalla till sig sitt

samfunds själasörjare, framhåller den att föreliggande utredning bör kunna

läggas till grund för ärendets fortsatta handläggning, varför ny utredning

icke är påkallad.

Styrelsen anser vidare, att frågan om den andliga vården vid ungdomsskolorna,

vilken är en mycket angelägen sak, icke bör sammankopplas med

frågan om den andliga vården vid sjukhusen.

Landstingsförbundet, som till sitt yttrande bifogar sitt remissyttrande

över den ovan nämnda utredningen, anser bl. a. att uppehållande av den andliga

vården vid sjukhusen får anses vara en statlig angelägenhet och att

kyrkofonden bör svara för kostnaderna.

Frikyrkliga samarbetskommittén framhåller, att lösningen av frågan om

den andliga vården vid sjukhusen bör påskyndas. Frågan har kommit i nytt

läge genom 1951 års religionsfrihetslag, varför den bör upptagas till förnyad

prövning. Vården bör icke ensidigt knytas till svenska kyrkans prästerskap.

Arbetet vid sjukhusen bör ordnas efter liknande linjer som vid fångvår

dsanstalterna.

Frågan om den andliga vården vid ungdomsvårdsskolorna är både angelägen

och komplicerad. Man kan tänka sig en utbyggnad av kontakterna

mellan dessa skolors klientel och representanter för kristna och ideella ungdomsorganisationer.

Eleverna bör beredas tillfälle till samtal med en själavårdare.

Kommittén tillstyrker motionen.

Utskottet. Den andliga vården vid sjukhusen handhas f. n. i regel av

vissa präster såsom bisyssla vid sidan av annan tjänst och bekostas av huvudmannen

för vederbörande sjukhus. I ett av särskilda sakkunniga avgivet

betänkande angående ordnandet av den andliga vården vid sjukhusen

m. m. föreslogs bl. a. som huvudregel, att denna vård skulle ombesörjas av

prästerskapet i det territoriella pastorat, vari sjukhuset vore beläget. Vidare

skulle vid vissa större sjukhus inrättas heltidstjänst för eu sjukhuspräst.

Kostnaderna för dessa tjänster, vilka beräknades till antalet bli omkring 34,

skulle bestridas ur kyrkofonden. Vid remissbehandlingen av förslaget visade

sig starka meningsmotsättningar föreligga beträffande lämpligheten av att

genomföra så vittgående och kostnadskrävande åtgärder som de sakkunniga

förordat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 dr 1956

Förevarande spörsmål har, på sätt som framgår av chefens för ecklesiastikdepartementet

svar å interpellationer i ärendet vid 1953 och 1954 års

riksdagar, ansetts böra avgöras i samband med frågan om ny pastoratsindelning,

varom förslag ännu icke kunnat framläggas för riksdagen. Denna

sammankoppling av frågorna bör enligt utskottets mening ses mot bakgrunden

av ovannämnda utredningsförslag. Såvitt utskottet kunnat finna,

har departementschefen icke härigenom tagit ståndpunkt till exempelvis

den i motionen berörda frågan, huruvida de tjänster som sjukhuspräster,

vilka eventuellt kommer att inrättas, skall stå öppna endast för präster i

den svenska statskyrkan.

De av motionärerna upptagna spörsmålen är sålunda i vad gäller den

andliga vården vid sjukhusen nu beroende på Kungl. Maj :ts prövning. De

frikyrkliga samfunden har härvid beretts tillfälle att komma till tals. Chefen

för ecklesiastikdepartementet har förklarat, att vad Frikyrkliga samarbetskommittén

i sitt yttrande över sakkunnigförslaget anfört självfallet kommer

att noga övervägas vid det slutliga ståndpunktstagandet till detsamma.

Utskottet finner sig med hänsyn till ovannämnda omständigheter icke

kunna förorda att en ny utredning beträffande de i motionen behandlade

frågorna tillsättes. Utskottet har förmärkt en viss oro i anledning av dröjsmålet

med lösandet av dessa frågor. Enligt vad utskottet inhämtat lär emellertid

ett kyrkomöte komma att hållas hösten 1957. Det är ecklesiastikdepartementets

avsikt att i största möjliga utsträckning söka få de kyrkliga

spörsmål, som nu står på departementets dagordning, upptagna till prövning

av 1957 års riksdag för att de sedan i vederbörlig ordning skall kunna

underställas kyrkomötet. Bland de sålunda aktuella frågorna ingår organisationen

av den andliga vården vid sjukhusen.

I vad motionärernas förslag berör den andliga vården vid ungdomsvårdsskolorna

vill utskottet hänvisa till vad socialstyrelsen anfört i ärendet.

Utskottet, som behjärtar motionärernas önskemål om en snar lösning

av de frågor, som sammanhänger med den andliga vården vid sjukhusen,

får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att motionen 11:473 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 20 mars 1956

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1956

13

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Jonsson, John Wiktor*, Andersson,

Axel, fru Wallentheim, herrar Jansson, Erik, Arrhén*, Holmqvist, Wolgast,

Lundström, Strandler, Sörlin*, fru Hamrin-Thorell och fru Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Alingsås, Gustafsson i Bogla*,

fru Sjöstrand, fru Svedberg, herrar Bark, Hammar, Andersson i Ronneby*,

Braconier*, Nestrup, Stiernstedt och Ericsson i Näs.

Reservation

av fru Hamrin-Thorell, herr Gustafsson i Bogla och fru Sjöstrand samt

herrar Hammar och Stiernstedt.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.