Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner dels om åtgärder med anledning av den ekonomislm kris som för närvarande övergår ett flertal trafikföretag i skogsoch glesbygderna och dels om tillgodoseende och säkerställande av behovet av ändamålsenliga och väl förgrenade omnibusförbindelser på landsbygden.

1956-03-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1956:20, Utlåtande i anledning av väckta motioner dels om åtgärder med anledning av den ekonomislm kris som för närvarande övergår ett flertal trafikföretag i skogsoch glesbygderna och dels om tillgodoseende och säkerställande av behovet av ändamålsenliga och väl förgrenade omnibusförbindelser på landsbygden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 20—21 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1956

1

Nr 20

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckta

motioner dels om åtgärder med anledning av den ekonomislm

kris som för närvarande övergår ett flertal trafikföretag

i skogs- och glesbygderna och dels om tillgodoseende

och säkerställande av behovet av ändamålsenliga

och väl förgrenade omnibusförbindelser på landsbygden.

I motion II: 213 av herr Ståhl hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa om uppdrag till 1953 års trafikutredning att

skyndsammast möjligt utreda och framlägga förslag till åtgärder med anledning

av den ekonomiska kris, som f. n övergår ett flertal trafikföretag

i skogs- och glesbygderna, och i motion II: 329 av herrar Larsson i Julita

och Ekström att riksdagen ville besluta, att genom skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om utredning och förslag i syfte att tillgodose och säkerställa

behovet av ändamålsenliga och välförgrenade omnibusförbindelser

på landsbygden. Motionerna har hänvisats till allmänna beredningsutskottet,

som upptagit dem till samtidig behandling.

I motion II: 213 anföres bl. a., att bilar och mopeder vunnit ökad utbredning

och att trafikfrekvensen på busslinjer i glesbygderna sjunkit så att

flera linjer måst nedläggas. Härigenom försämras postförbindelsema och

trafikförbindelserna för dem, som ej har egna motorfordon. Enskilda personer

har försökt förbilliga driften genom anskaffande av Volkswagenbussar

eller s. k. halvbussar, och dylika lösningar borde prövas i större utsträckning.

Koncessionerna för trafik borde utformas på ett för glesbygdernas

trafikföretag förmånligare sätt. Man kan även tänka sig statligt

stöd för trafikens upprätthållande. Frågan är en viktig del av de allmänna

trafikproblem, som hänskjutits till 1953 års trafikutredning. Det torde

emellertid dröja åtskillig tid, innan denna utredning kan väntas bli slutförd,

varför utredningen skyndsammast bör ta upp frågan om glesbygdernas

trafikkris.

I motion II: 329 anlägges i många avseenden liknande synpunkter som i

motionen II: 213. Trafikföretagen i glesbefolkade områden kämpar med

stora svårigheter. Skattepålagoma anses av företagarna dryga. Samordningen

av trafiken är nu ofta otillfredsställande. För allmänheten onödiga

besvärligheter uppkommer understundom i sådana fall, då mer än ett vägtrafikföretag

har tillstånd att utöva linjetrafik på samma vägsträcka.

Vidare kunde vid tillståndsgivning exempelvis föreskrivas skyldighet att

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 11 sand. Nr 20—21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1956

utöver trafik på eu lönande sträcka även trafikera en mindre lönande. Enär

1948 års busslinjeutredning icke synes ha behandlat dessa frågor, bör

särskild utredning verkställas.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från biltrafiknämnden,

1953 års trafikutredning, Svenska landskommunernas förbund, Näringslivets

trafikdelegation och Svenska omnibusägareförbundet.

Biltrafiknämnden överlämnar yttrande från generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen,

elva länsstyrelser och RLF. I samtliga yttranden vitsordas

att flertalet bussföretag i glesbygderna har att bemästra stora svårigheter.

Man framhåller vidare den stora betydelsen för dessa bygder i olika delar

av landet och likaså ur allmän ekonomisk synpunkt av att kommunikationsmöjligheterna

kan bibehållas och förbättras. Vissa ågärder i sådant syfte

förordas, och i ett antal yttranden tillstyrkes utredning i en eller annan

form.

Biltrafiknämnden hävdar för egen del att redan nu vissa möjligheter

förefinnes att ingripa reglerande för ett ändamålsenligt ordnande av den

yrkesmässiga trafiken. Motionerna berör emellertid även frågor, som icke

synes kunna lösas inom ramen för gällande författningsbestämmelser.

Dessa spörsmål torde få anses ligga inom det område, som 1953 års trafikutredning

har att undersöka. Med hänsyn till sakens brådskande natur torde

emellertid finnas påkallat att inom ramen av nu gällande författningsföreskrifter

snarast genomföra en sådan omreglering av busstrafiken att förbindelserna

inom glesbygderna i görligaste mån tryggas. Detta synes böra

ske genom att åt länsstyrelserna uppdrages att verkställa en inventering av

busslinjer för vilka trafikunderlaget är eller befaras bliva så svagt, att

trafiken icke kan upprätthållas i nuvarande omfattning, ävensom av trafikbehovet

och möjligheterna att tillgodose detta. Härvid bör tagas i beaktande

ej endast den trafik för vilken länsstyrelse är tillståndsmyndighet

utan även sådan trafik, som faller under biltrafiknämndens behörighet, och

trafik, som bedrives av statens järnvägar eller postverket. Med utgångspunkt

från resultatet av en dylik inventering bör länsstyrelserna därefter

snarast vidtaga de åtgärder — exempelvis upprättande av samtrafikavtal,

taxesamarbete, sammanförande av linjer eller ändring av linjesträckor —

som kan tillgodose det av motionärerna avsedda syftet.

1953 års trafikutredning anför, att den utredning, som i motionerna föreslagits,

redan igångsatts och kommer att redovisas av utredningen.

Landskommunernas förbund anser, att det är nödvändigt att fortlöpande

följa utvecklingen men att med hänsyn till att busslinjeutredningens nyligen

avlämnade betänkande ännu ej hunnit föranleda åtgärder förnyad utredning

f. n. ej synes påkallad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1956

3

Näringslivets trafikdelegation anser åtgärder erforderliga och omnämner,

att delegationen i samråd med omnibusägareförbundet tillsatt ett särskilt

organ, bussrationaliseringsnämnden, vilket emellertid först nyligen

påbörjat sin verksamhet. Glesbygdens trafikproblem synes svårligen kunna

utbrytas ur det stora frågekomplex, som hänskjutits till 1953 års trafikutredning.

Omnibusägareförbundet understryker särskilt nödvändigheten av att

skatterna på fordon och drivmedel sänks till rimligare nivå. Endast därigenom

kan busstrafikens svårigheter snabbt mildras. Förbundet avstyrker

motion II: 329 men tillstyrker utredning i anledning av motion II: 213.

Utskottet. I den allmänna debatten om flykten från landsbygden framhålles

ofta och med rätta den stora betydelse goda kommunikationer har

för motverkande av avflyttningen från glesbygderna. Vad i motionerna och

yttrandena över desamma anförts ävensom av utskottet kända förhållanden

i övrigt tyder på att busslinjetrafiken nu mångenstädes har att kämpa

med stora svårigheter, vilka i vissa fall t.o.m. utgör ett hot mot dess existens.

Vad ett nedläggande av busstrafiken betyder, i synnerhet för orter,

som icke har tillgång till andra allmänna trafikmedel, torde icke här behöva

närmare utvecklas. Det synes vidare kunna konstateras, att den busstrafikapparat

som nu betjänar här ifrågavarande bygder i många fall icke under

rådande förhållanden har möjlighet att bedriva en trafik, som fyller

rimliga krav på god kommunikationsstandard. Det bekymmersamma läget

påkallar enligt utskottets mening att stor uppmärksamhet ägnas de i motionerna

upptagna frågorna.

Vad gäller de möjligheter som nu föreligger för trafikföretagama själva

att rationalisera driften synes det i motionen II: 213 framförda förslaget

om prov i större utsträckning med mindre bussar av Volkswagentyp och

s. k. halvbussar böra beaktas. Det må vidare erinras om tillkomsten av

bussrationaliseringsnämnden, i vilken ingår företrädare för såväl trafikanterna

som trafikutövama och som har till uppgift att befrämja lösningen av

samordningsproblemen. Dylika initiativ är självfallet av icke obetydligt

värde och bör energiskt fullföljas, men såvitt utskottet kunnat bedöma torde

glesbygdernas trafikfrågor icke kunna få en tillfredsställande lösning

utan att åtgärder vidtages även från statsmakternas sida. Dylika åtgärder

är också att förvänta. Kungl. Maj:t har nämligen uppdragit åt 1953 års

trafikutredning att bl. a. verkställa en allmän översyn av 1940 års förordning

om yrkesmässig automobiltrafik. Utredningen har meddelat, att den

härvid funnit sig böra ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om den

framtida utformningen av busslinjetrafiken och betydelsen härvidlag av

det vikande trafikunderlaget. Utredningen har även att överväga frågan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1956

om beskattningen av bussarna. Prövning av här nämnda spörsmål pågår

nu inom utredningen, som även kommer att taga ståndpunkt till frågan,

huruvida särskilt förslag skall avgivas beträffande linjetrafiken med omnibus.

Med hänsyn till det nödläge, vari glesbygdernas trafik på många

håll befinner sig, synes det utskottet angeläget, att utredningen bedrives

skyndsamt, så att åtgärder till förbättrande av dessa förhållanden kan vidtagas

utan onödig tidsutdräkt.

Då utskottet förutsätter att 1953 års trafikutredning kommer att taga

del av motionerna och beakta de av motionärerna påtalade olägenheterna,

har utskottet emellertid icke ansett sig böra förorda att riksdagen avlåter

någon skrivelse i ärendet utan hemställer,

1) att motionen II: 213 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd; samt

2) att motionen II: 329 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1956

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON

Närvarande:

från första kammaren: fru Wallentheim*, herrar Nyström, Jansson,

Erik, Persson, Johan, Holmqvist*, Wolgast, Lundström, Strandler, Mannerskantz,

fru Hamrin-Thorell och fru Nilsson;

från andra kammaren: herr Svensson i Alingsås, fru Svedberg, herrar

Dick son*, Bark, Hammar, Nestrup, Östrand*, Stiernstedt, fru Andrén*,

herrar Ekström, Ericsson i Näs och fru Wallin.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.