Utlåtande i anledning av väckta motioner angående obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor åt vissa barn.
1956-02-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1956:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor åt vissa barn.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
7
Nr 6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckta
motioner angående obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor
åt vissa barn.
I de likalydande, till allmänna, beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:160 av fru Carlqvist och fru Sjöström-Bengtsson och II: 209 av fru Holmqvist
m. fl. hemställes, att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om
utredning om obligatorisk anskaffning av ID-briekor åt alla barn fcdda
efter 1955 och om lämpliga former för förvaring av brickorna i fråga.
I motionerna framhålles, att genom en genévekonvention av 1949 Sverige
utfäst sig att vidtaga åtgärder för att alla barn under 12 år skall kunna
identifieras genom identitetsbrickor eller på annat sätt. Föreningen Rädda
barnen har genom sin verksamhet kommit i kontakt med de stora svårigheterna
att identifiera barn, och i händelse av krig kan detta problem få allvarlig
aktualitet även för Sverige. Efter framställning från Rädda barnen
har Kungl. Maj:t uppdragit åt civilförsvarsstyrelsen att undersöka i vad
mån anskaffande av identitetsbrickor kunde komma till stånd utan kostnad
för statsverket. Efter infordrande av anbud träffades överenskommelse
med viss firma om tillverkning av brickor för distribution på frivillig väg.
Emellertid har endast en liten procent av de barn det gäller erhållit s. k.
ID-brickor. I viss utsträckning har företag och kommuner lämnat bidrag
för anskaffande av brickor. Formerna för förvaring av anskaffade brickor
synes växla.
Det kan enligt motionärerna befaras, att intresset för den frivilliga aktionen
för anskaffning av brickor kommer att minska, varför det förefaller
angeläget att finna effektivare former för anskaffning och förvaring av
brickor. Anskaffningen bör därför göras obligatorisk, varjämte förvaringen
bör överlåtas på pastorsämbetena.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från civilförsvarsstyrelsen
och statistiska centralbyrån, varjämte Målsmännens riksförbund beretts
tillfälle att inkomma med yttrande.
Civilförsvarsstyrelsen anför: Genom beslut den 24 april 1953 uppdrog
Kungl. Maj :t åt civilförsvarsstyrelsen att dels vidtaga åtgärder, ägnade att
underlätta för allmänheten att anskaffa identitetsbrickor i syfte att öka
möjligheterna för identifiering i krig av barn, företrädesvis upp till sex år,
dels ock upptaga förhandlingar med Föreningen Rädda barnen, Svenska
röda korset och Sveriges civilförsvarsförbund angående propaganda bland
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
allmänheten för anskaffning av dylika identitetsbrickor. Samtidigt lämnade
Kungl. Maj:t vissa föreskrifter angående brickornas material och text.
Efter ytterligare utredning fastställde styrelsen data för brickorna och infordrade
anbud å tillverkningen. Med sedermera antagna leverantören
tecknades kontrakt, som bl. a. upptog ett pris av 1 krona 20 öre per bricka
i färdigställt skick, inklusive halskedja samt fri leverans till vederbörande
civilförsvarschef.
I enlighet med Kungl. Maj:ts intentioner har propagandan för anskaffning
av brickan ombesörjts av angivna frivilligorganisationer ävensom av
Sveriges lottakårer. Åt dessa organisationer har också anförtrotts att upptaga
beställningar på brickan, vars försäljningspris fastställts till 1 krona
50 öre. Mellanskillnaden eller 30 öre per bricka har fritt fått disponeras av
vederbörande frivilligorganisation såsom bidrag till organisationens propaganda-
och ackvisitionskostnader samt stimulans i verksamheten för brickans
spridning. Intill den 4 dennes ha totalt cirka 485 000 beställningar inkommit
till leverantören. Det finns anledning förmoda, att åtminstone något
100 000-tal redan upptagna beställningar ännu icke kommit honom till
handa. Enligt verkställd undersökning är intresset för brickan synnerligen
skiftande de olika civilförsvarsområdena och länen emellan. Möjligheten
att direkt hos civilförsvarschef rekvirera brickan har utnyttjats i mycket
ringa utsträckning.
Såsom framgår av Kungl. Maj ris förenämnda beslut och den i motionen
angivna Genévekonventionen av 1949, vilken biträtts av bl. a. Sverige, avser
aktionen för identitetsbrickan närmast barnen. Emellertid har utvecklingen
av de moderna anfallsvapnen — främst atomvapnen — medfört ett väsentligt
ökat behov av identifieringsmöjligheter även i fråga om personer i
högre ålder, vilka avlidit eller svårt skadats genom krigshandlingar. Ehuru
ackvisitionsverksamheten koncentrerats på barnen, söka frivilligorganisationerna
därför sprida brickan även bland ungdom och vuxna.
De moderna förstörelsemedlens oerhörda skadeverkan kan i ett kommande
krig medföra en samtidig och koncentrerad förlust av ett mycket stort
antal människoliv. Våra resurser att snabbt och säkert identifiera dessa
dödade eller skadade äro mycket begränsade. Vidare kommer ett framtida
krig otiveiaktigt att föranleda mycket stora befolkningsförflyttningar,
kanske under synnerligen svåra och kaotiska förhållanden. Risken för att
särskilt småbarn därvid skiljas från sina vårdare är givetvis stor. Från civilförsvarets
synpunkter är det en angelägenhet av första ordningen att tillvarataga
varje möjhghet att underlätta identifieringen av dödade och skadade
personer samt av småbarn. Det är uppenbarligen även ur psykologiska
och rent humanitära aspekter ytterst viktigt att så sker. Frivilligorganisationerna
hade ämnat avsluta sin medverkan på förevarande område vid sistlidna
årsskifte. På civilförsvarsstyrelsens begäran ha de emellertid förklarat
sig villiga att fortsätta med verksamheten t.o.m. innevarande skoltermins
slut. Avsikten är att därvid särskilt söka bearbeta befolkningen i de
landsdelar, där resultatet hittills varit påfallande svagt, och i de större städerna,
varest behovet av identitetsbrickor vid ett eventuellt krig måste bedömas
vara störst. Någon ny kampanj genom dessa organisationer till förmån
för identitetsbrickan kan icke påräknas. Det är icke heller att för
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
9
vänta, att allmänheten i nämnvärd utsträckning framdeles skall spontant
hos civilförsvarscheferna anskaffa brickor.
I detta sammanhang bör framhållas, att det från tekniska synpunkter
icke är möjligt att tillfredsställa behovet av brickor vid tidpunkten för ett
överhängande krigshot och än mindre efter utbrottet av ett överraskande
angrepp. Beställning, tillverkning och distribution av brickor måste därför
ske under fredsförhållanden.
Mellan civilförsvarsstyrelsen och frivilligorganisationernas centralorgan
har preliminärt diskuterats de åtgärder, som efter den nuvarande kampanjens
avslutande lämpligen böra vidtagas för brickans spridning bland allmänheten,
varvid uppmärksamheten varit särskilt inriktad på nyföddaDärunder
har framhållits, att enär denna angelägenhet får anses vara av
utpräglat statlig karaktär — parallellen med den statliga anskaffningen
av folkgasmasker ligger nära till hands — statsverket bör ombesörja, att
åtminstone alla nyfödda kostnadsfritt förses med brickor. En annan möjlighet
vore att anförtro denna uppgift åt landstingen och städerna utom
landstingen mot ett lämpligt avpassat statsbidrag. Däremot har det icke
ansetts lämpligt vare sig att överlåta till primärkommunema att besluta om
anskaffning av brickor eller att framdeles lita till att nyfödda förses med
brickor på föräldrarnas bekostnad. Styrelsen delar sålunda den i motionen
framförda uppfattningen, att anskaffningen av identitetsbrickor bör vara
obligatorisk åtminstone för alla nyfödda. Härav följer såsom en ofrånkomlig
konsekvens, att kostnaden för dessa brickor bör utgå av allmänna medel.
Vad angår frågan om förvaringen av identitetsbrickorna måste man visserligen
räkna med risken att de ha förkommit vid den tidpunkt, då deras
användning är särskilt betydelsefull, men om — såsom frivilligorganisationerna
i sin ackvisitionsverksamhet förordat — brickorna förvaras bland
de handlingar och föremål (värdepapper, bankböcker, försäkringsbrev,
smycken o. d.), som inför ett katastrof hot i första hand bruka omhändertagas,
torde den befarade risken icke vara särskilt stor. I varje fall är detta
förvaringssätt att rekommendera framför det i motionen föreslagna; distributionssvårigheterna
närmaste tiden före och under ett krig torde nämligen
bliva så stora, att brickorna endast i begränsad utsträckning kunna
komma vederbörande till handa med erforderlig snabbhet. Det är emellertid
icke uteslutet, att ännu bättre former för förvaring av brickorna kunna
finnas.
Statistiska centralbyrån anser, att länsbyråerna för folkbokföringen bör
utrustas med brickstansar men att samverkan med föräldrarna icke kan
undvaras. Beträffande förvaringen rekommenderar byrån att hemmen i
första hand kommer i fråga, men det kan också tänkas, att skolorna bör ha
hand om skolbarnens brickor. Denna fråga bör emellertid utredas, och en
sådan utredning bör lämpligen samordnas med pågående utredning angående
bl a. folkbokföringen under krig.
Målsmännens riksförbund tillstyrker obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor
och förordar att brickorna förvaras i hemmen. Det torde dock
då bli nödvändigt med en årlig påminnelse att brickorna skola hållas lätt
10
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
tillgängliga. Det vore vidare lämpligt att de förvarades i en relativt stor
kuvertförpackning för att undvika, att de komme på avvägar.
Utskottet. Genom sin anslutning till genévekonventionen den 12 augusti
1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid (Sveriges överenskommelser
med främmande makter 1953 nr 17) har Sverige förbundit sig
bl. a. att i enlighet med konventionens artikel 24, sista stycket, ”sträva att
vidtaga erforderliga åtgärder för att alla barn under tolv år må kunna identifieras
genom identitetsbrickor eller på annat sätt”. Den 24 april 1953 uppdrog
Kungl. Maj:t åt civilförsvarsstyrelsen att vidtaga vissa åtgärder i
överenskommelsens syfte. Den verksamhet som i anledning härav kommit
till stånd i samarbete mellan civilförsvarsstyrelsen, Föreningen Rädda barnen,
Svenska röda korset, Sveriges civilförsvarsförbund och Sveriges lottakårer
och som redovisats i civilförsvarsstyrelsens ovan återgivna yttrande
över motionerna, beräknas komma att upphöra i och med utgången av innevarande
skoltermin. Även om denna verksamhet då skulle komma att visa
ett i och för sig gott resultat — hittills har omkring en halv miljon brickor
beställts — torde den dock, såvitt utskottet kunnat bedöma, knappast vara
till fyllest för fullgörande i rimlig utsträckning av konventionsåtagandet.
Man skulle, därest ytterligare åtgärder icke vidtoges, i fortsättningen endast
ha att lita till allmänhetens eget initiativ när det gäller anskaffning av identitetsbrickor.
Utskottet håller icke för troligt att detta skulle vara tillräckligt.
Det må i detta sammanhang framhållas, att införandet av ett system
med identitetsbrickor självfallet kan framstå som en angelägenhet av vikt
även ur andra synpunkter än att det motsvarar ett åtagande gentemot främmande
makter. Ett dylikt system torde i själva verket vara ett betydelsefullt
led i civilförsvarsanordningarna. Utskottet finner nya vägar böra prövas
för genomförande av systemet, och enligt utskottets mening talar
starka skäl för att verklig effektivitet i detta arbete endast torde nås genom
obligatoriska bestämmelser. Utskottet finner sannolikt att motionärernas
förslag, att den obligatoriska anskaffningen skulle gälla nyfödda, innebär
en lämplig avvägning. Antalet nyfödda är nu i runt tal 100 000 årligen.
Detta skulle, räknat efter dagens läge, betyda en årlig kostnad för själva
brickorna i färdigställt skick, inklusive halskedja och leverans, på omkring
130 000 kronor. Kostnaderna för administration o. d. har utskottet icke
nu möjlighet att beräkna, men de torde icke behöva bli så betydande. Därest
det befunnes lämpligt med exempelvis blodgruppsbestämningar för dem
som tilldelas brickor komme givetvis kostnaderna att bli väsentligt större.
Även i sistnämnda fall kvarstår emellertid den fördelen med motionärernas
förslag att kostnaderna blir fördelade på en längre följd av år.
Utskottet finner här anförda omständigheter tala för att den i motioner
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
11
na föreslagna utredningen bör komma till stånd. Utredningen tillstyrkes
även i samtliga över motionerna avgivna yttranden. Utskottet har icke ansett
sig böra närmare ingå på frågan om riktlinjer för utredningen utan
vill endast avslutningsvis framföra följande synpunkter.
Vad gäller kostnaderna för de åtgärder som utredningen kan komma att
förorda ligger det närmast till hands att de, i den mån de sammanhänger
med lagbestämmelser av tvingande karaktär, skall bestridas av statsmedel.
Frågan om lämplig ordning för förvaring av identitetsbrickoma har föranlett
vissa i detta utlåtande redovisade uttalanden. Det synes utskottet av
vikt att utredningen får upptaga detta spörsmål till förutsättningslös, ingående
prövning.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med anledning av de likalydande motionerna
1:160 och II: 209, hos Kungl. Maj :t anhålla om utredning
om obligatorisk anskaffning av identitetsbrickor åt
alla barn födda efter 1955 och om lämpliga former för förvaring
av brickorna i fråga.
Stockholm den 23 februari 1956
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
PATRIK SVENSSON
Närvarande: Se under utlåtande nr 3.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:124 Skrivelse till Konungen angående utredning om obligatorisk anskaffning av ID-brickor åt vissa barn. a1 i texten