Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående förskolbarnens tillträde till biograflokalerna.

1956-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1956:8, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående förskolbarnens tillträde till biograflokalerna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 8—10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

1

Nr 8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion om utredning angående förskolbarnens tillträde

till biograflokalerna.

I motion II: 830 av herrar Hamrin och Rimmerfors, vilken motion hänvisats

till allmänna beredningsutskottet, hemställes, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en utredning angående förskolbamens

tillträde till biograflokalerna med sikte på att åstadkomma en sådan

ordning, att dylikt tillträde icke medges, med mindre barnen befinner

sig i sällskap med vuxen person.

Motionärerna finner det betänkligt, att barn i de känslomässigt ytterst

ömtåliga åldersgrupper det här gäller skall ha rätt att utan stödet av

någon äldre person besöka gängse biografföreställningar. Ej heller är det ur

hälsosynpunkt lämpligt, att dessa småttingar söndag efter söndag tillbringar

de ljusaste timmarna i mörka och icke särskilt hälsosamma biograflokaler.

Tillträdet till biografföreställningar är redan i andra avseenden

reglerat, varför stadgande angående förskolbarnens biografbesök ej skulle

innebära något principiellt nytt.

En rad auktoritativa instanser har tidigare uttalat sig för en gränsdragning,

men 1954 års riksdag avslog en motion i ämnet, enär den ansåg

det vara hemmens sak att här ta ansvaret. Samhället synes dock icke

kunna frånsäga sig alla förpliktelser i denna sak.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från socialstyrelsen och

statens biografbyrå samt Målsmännens riksförbund.

Socialstyrelsen finner det icke rimligt att helt överlåta denna angelägenhet

åt hemmen. Många föräldrar kan behöva det stöd samhället kan

bistå med, enär de enskilda hemmen har svårt att handla självständigt.

Faran är att en hel del föräldrar anser det naturligt för att icke säga

önskvärt, att barnen skall gå på bio varje söndagseftermiddag.

Styrelsen tillstyrker utredning.

Statens biografbyrå anser, att problemet icke bör behandlas isolerat

och anför vissa synpunkter på frågan om två åldersgränser för äldre barn.

Byrån omnämner vidare, att Norge sedan slutet av 1954 har förbud för

barn under 7 år som icke begynt sin skolgång att besöka offentliga biografföreställningar.

Enligt meddelande från officiellt norskt håll föreligger

idel goda erfarenheter av reformen.

Bihany till riksdagens protokoll 1956. 11 sand. Nr 8—10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Byrån är beredd att vitsorda, att man både teoretiskt kan vänta och erfarenhetsmässigt

i vissa fall även kunnat konstatera psykologiska skadeverkningar

av biografbesök för barn i förskolåldern. Som regel har väl

denna barnkategori icke heller någon direkt behållning av film av det

slag som nu utgör huvudparten av biografernas bamtillåtna program.

Begreppet barntillåten innebär, att filmen av byrån bedömts såsom —

generellt sett — psykiskt oskadlig för barn, däremot icke att den rekommenderas

såsom positivt lämplig för barn. Finge man två åldersgränser

och lämplig film skulle motionärernas syfte tillgodoses.

Byrån finner ej tillräcklig anledning att uttala sig för en utredning,

som ensidigt tar sikte på förskolbarnens tillträde till biograferna, men förordar

livligt en utredning beträffande hela problemkomplexet ”barnen, filmen

och biograferna”.

Målsmännens riksförbund hänvisar till sitt yttrande över 1949 års filmkommittés

betänkande. I detta yttrande, avgivet den 28 april 1952, förordas

att barn, som ej fyllt sju år, skall åtföljas av vuxen person vid biografbesök.

Små barn kan ej skilja på film och verklighet. De skrämmes

av vissa partier och lugnas ej av mera stillsamma. Totalförbud för barn

under skolåldern ville förbundet dock ej rekommendera, ehuru enligt förbundets

uppfattning dessa mindre barn endast i undantagsfall har något

utbyte av en filmförevisning. Barn som icke är skolmogna är heller icke

biomogna.

Utskottet. F. n. finnes icke föreskriven någon annan åldersgräns för

barns tillträde till biografföreställningar än att barn under 15 år icke äger

bevista förevisningar av s. k. bamförbjudna filmer. 1949 års filmkommitté

föreslog i sitt betänkande (SOU 1951: 16) att åldersgränsen skulle höjas

till 16 år och att vid sidan därav skulle sättas en gräns vid 11 år. Inom

kommittén hade man även övervägt frågan om förbud för barn under 6

eller 7 år att besöka biografföreställningar men avvisat tanken härpå

med hänsyn till att de filmer, som godkändes för barn under 11 år, kunde

förväntas bli noggrant prövade. Förslaget om höjning av den högre åldersgränsen

föranledde ingen Kungl. Maj:ts åtgärd, men i proposition till

1954 års riksdag föreslogs en kompletterande åldersgräns vid 11 år. Förslaget

föll emellertid i riksdagen.

Det har givits uttryck för den uppfattningen, att riskerna för skadeverkningar,

framför allt av mentalhygienisk art, av att barn i förskolåldem

bevistar filmföreställningar, är så allvarliga, att särskilda åtgärder

bör vidtagas. Utskottet finner för egen del problemet böra upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 3

märksammas. Vad beträffar de åtgärder, som kan tänkas för motverkande

av ifrågavarande olägenheter, har det synts utskottet, att de kan vara

av i huvudsak tre slag, nämligen stöd åt produktionen av goda barnfilmer,

upplysnings- och progagandaverksamhet samt lagstiftning.

Frågan om stöd åt bamfilmproduktionen är f. n. beroende på Kungl.

Maj :ts prövning. Utskottet har därför icke ansett sig böra här taga ståndpunkt

i frågan.

Vad gäller upplysnings- och propagandaverksamheten vill utskottet anföra

följande.

År 1948 bildades den s. k. barnfilmkommittén av ett stort antal organisationer,

bl. a. folkbildningsorganisationer, de politiska kvinnoorganisationerna,

lärarorganisationer, husmödrarnas och målsmännens riksorganisationer

m. fl. Kommittén, som inom sig tillsatt en barnfilmjury, arbetar

för att få fram bättre barnfilmer och för att minska besöksfrekvensen av

förskolbam på biograferna. Genom de anslutna organisationerna, cirkulärartiklar

och föredrag på olika platser i landet söker kommittén övertyga

föräldrarna om att de endast i undantagsfall bör låta barn före skolåldern

besöka biograferna. Bl. a. söker kommittén vidare genom rekommendationer,

som införes i dagspressen, hjälpa allmänheten i valet av

filmprogram för barnen. Den har även samarbete med biografägarnas

organisationer och med enskilda biografägare runt om i landet. I detta

sammanhang bör även nämnas de barnfilmklubbar som bildats på många

platser och som verkar för samma syften som bamfilmkommittén och i

samarbete med denna. Det kan vidare erinras om att Nordiska rådet utfärdat

en rekommendation om bildandet av en gemensam nordisk nämnd

för bamfilmfrågor.

Den upplysnings- och propagandaverksamhet som sålunda bedrives har

givit och torde, såvitt utskottet kunnat bedöma, kunna förväntas framdeles

ytterligare giva goda resultat. Det har för utskottet uppgivits, att

man på vissa platser under senare tid kunnat förmärka en minskning av

besöksfrekvensen på biograferna för barn under skolåldern och en tendens

till ökad benägenhet bland föräldrarna att göra barnen sällskap vid biografbesöken.

Utskottet har vid sina överväganden kommit till den uppfattningen,

att förutsättningarna för att genom upplysning åstadkomma

behövlig sanering av förhållandena på förevarande område är goda och

att i detta läge lagstiftningsåtgärder icke bör tillgripas. Utskottet finner

med hänsyn härtill icke skäl förorda den av motionärerna begärda utredningen.

Utskottet, som behjärtar motionärernas syfte att skydda förskolbar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

nen mot skadliga verkningar av biografbesök, får under åberopande av

vad ovan anförts hemställa,

att motionen II: 630 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1956

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Andersson, Lars*, Jonsson, John

Wiktor*, fru Wallentheim, herrar Jansson, Erik, Persson, Johan, Holmqvist,

Lundström, Strandler, Svensson, Rikard, Nord* och fru Nilsson;

från andra kammaren: herrar Svensson i Alingsås, Gustafsson i

Bogla*, fru Svedberg, herrar Dickson*, Nordkvist i Kalmar*, Sehlstedt*,

Bark, Hammar, Andersson i Ronneby, Braconier, fru Andrén och herr

Börjesson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Andrén och herr Hammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.