Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om utredning angående möjligheterna för yrkesfiskare att erläqqa preliminär A-skatt.

1956-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:15, Betänkande i anledning av väckt motion om utredning angående möjligheterna för yrkesfiskare att erläqqa preliminär A-skatt.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1956

7

Nr 15

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

utredning angående möjligheterna för yrkesfiskare

att erläqqa preliminär A-skatt.

(2:a avd.)

I eu inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

576, av herr Johansson i Torp har hemställts, »att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning för att undersöka

möjligheterna för yrkesfiskare att erlägga preliminär A-skatt».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda yrkandet,

får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Enligt 3 § 2 mom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 skall preliminär

A-skatt — med vissa undantag — utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken

helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges

huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga

inkomst av tjänst. Med tjänst likställes rätt till pension, vissa livräntor,

ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,

tagen i samband med tjänst, samt undantagsförmåner ävensom

sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk

intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen är berättigad

till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå med belopp som angives i skattetabell eller

med viss procent av inkomsten. I särskilda fall må lokal skattemyndighet

föreskriva annan beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas

å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller

att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

Preliminär B-skatt skall utgöras av skattskyldig, som ej har att erlägga

preliminär A-skatt. Den skall utgå för inkomster från den skattskyldiges

samtliga förvärvskällor och för garantibelopp för fastighet samt för förmögenhet.

Preliminär B-skatt utgår enligt särskild debitering, i regel med belopp

motsvarande den slutliga skatt, som påförts den skattskyldige året näst

före inkomståret. I vissa fall beräknas skatten med ledning av särskild taxering

till preliminär B-skatt. Så skall bl. a. ske, därest det med sannolikhet

kan antagas, att vid årlig taxering året näst efter inkomståret till statlig eller

kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret med

minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst 600 kronor. Preliminär

B-skatt må beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat

fall än nyss är sagt, därest särskilda omständigheter därtill föranleder. Sådana

omständigheter kan föreligga exempelvis då fråga är om nedsatt skat
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1956

teförmåga eller om mer betydande skillnad mellan eljest utgående preliminär

skatt och påräknelig slutlig skatt.

I 3 § 3 inom. uppbördsförordningen stadgas att Kungl. Maj:t må förordna,

att preliminär A-skatt skall utgå jämväl för annan inkomst än inkomst av

tjänst och liknande.

Under förarbetena till 1953 års uppbördsförordning behandlades frågan

om införandet av preliminär A-skatt för yrkesfiskare och vissa andra skattskyldiga,

vilka taxeras för inkomst av rörelse.

19W års uppbörds sakkunniga uttalade i sitt andra betänkande med förslag

till vissa ändringar i uppbördsförfarandet (SOU 1952: 1) att för flertalet

skattskyldiga, vilka taxeras för inkomst av rörelse, icke fanns anledning

ifrågasätta annat sätt för skatteuppbörd än genom inbetalning av den skattskyldige

själv. Liksom beträffande skattskyldiga med inkomst av jordbruksfastighet

funnes emellertid även här vissa gränsfall, där man kunde diskutera

lämpligheten av att den preliminära skatten uppbars genom avdrag å

utbetalda belopp. Detta gällde bl. a. fria yrkesutövare och skattskyldiga inom

fiskerinäringen. Såvitt avser yrkesfiskare anförde de sakkunniga följande:

Fiskarnas — här bortses från hos fiskarna anställda arbetstagare — inkomster

variera avsevärt från år till år. Inkomsterna under de olika månaderna

av ett år äro jämväl mycket varierande. Nu gällande regler för debitering

av preliminär B-skatt — skatten beräknad på grundval av senast kända

taxering, såvida ej preliminär deklaration avlämnats eller jämkning begäres,

och förfallen till betalning med lika belopp under uppbördsårets sex

uppbördsterminer — äro därför mindre lämpade för denna inkomsttagargrupp.

En preliminär skatt, beräknad till viss procent av det belopp, den

fångade fisken inbringar vid försäljning, eller av ett uppskattat nettobelopp

och innehållen av fiskuppköparen eller av någon fiskarnas förtroendeman

vid fiskelikviden, skulle här vara mest att rekommendera. Visserligen

måste väl i sådant fall procentsatsen som regel beräknas med ledning av

den senaste taxeringen och den med ledning därav uträknade skatten och

därför icke vid ändrade inkomstförhållanden komma att helt motsvara det

procenttal, med vilket den preliminära skatten bort utgå. Skillnaden mellan

den preliminära och den slutliga skatten blir likväl icke tillnärmelsevis så

stor som med nuvarande regler. Den stora fördelen med ett sådant system

skulle vara, att skatten icke skulle behöva erläggas med i förväg fixerade

belopp^ å bestämda uppbördsterminer, före vilka i många fall fiskarna icke

haft några inkomster alls eller så små inkomster, att desamma icke varit tillräckliga

för att både bestrida levnadskostnader och andra nödvändiga utgifter

och gälda skatten. I stället skulle skatten erläggas i samband med

inkomstförvärvet och med varierande belopp beroende på inkomstens storlek.

En skatteuppbörd enligt nu antydda linjer förutsätter emellertid att andra

än fiskarna själva verkställa skatteavdragen och inleverera de innehållna

skattemedlen till uppbördsmyndigheterna. Detta synes kunna komma i fråga

i de trakter, där fiskarna äro sammanslutna till föreningar och enligt

föreningsstadgarna förbundna att leverera all fisk till dessa föreningar eller

där vissa större fiskuppköpare på grund av rådande förhållanden uppköpa

all fisk. Vidare borde skatteavdrag kunna ske, då fiskarna sammanslutit sig

1 en° av laSet som uppbördsman. Däremot är tillvägagångssättet icke

möjligt i fråga om de fiskare, som icke fiska i lag och som säl ja sin fisk

i oppna marknaden eller till ett flertal fiskuppköpare.

Uppbördssakkunniga ha i denna fråga överlagt med bl. a. representanter

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1956

för Västkustfiskarnas centralförbund. Enligt dessas mening borde försöksvis

tillämpas ett system med skatteavdrag å de fiskelotter som utgå till delägarna

i fiskelag, för vilka därvid debetsedlar å preliminär A-skatt skulle utfärdas.

I varje fiskelag skulle det åligga en av medlemmarna att såsom uppbördsman

verkställa skatteavdragen vid fiskelotternas utbetalning och därefter

under de olika uppbördsterminerna inbetala den innehållna skatten.

En förutsättning för dylika avdrag skulle dock vara att alla i fiskelaget voro

ense härom.

Även om förutsättningar icke torde föreligga att genomföra ett system

med skatteavdrag å all inkomst av fiske, torde skatteavdrag å sådan inkomst

vara möjligt i vissa fall. Det synes lämpligt, att Kungl. Maj:t efter samråd

med av frågan berörda organisationer får avgöra, om och i vilken utsträckning

skatteavdrag skall verkställas.

Departementschefen framhöll i propositionen nr 100 till 1953 års riksdag,

att såvitt gällde annan inkomst än sådan av tjänst, fanns självfallet ganska

begränsade möjligheter att göra uppbördsförfarandet oberoende av den

skattskyldiges egen medverkan. I de fall, där en avdragsskyldighet skulle

kunna helt eller delvis genomföras, borde sådan skyldighet av skilda anledningar

som regel likväl icke ifrågakomma. Departementschefen sade sig dela

den mening de sakkunniga härutinnan uttalat. Även om någon generell avdragsskyldighet

alltså icke borde införas på föievarande område, borde

Kungl. Maj:t dock, i enlighet med vad de sakkunniga förordat, få möjlighet

att försöksvis där så prövas lämpligt föreskriva skatteavdrag å andra

inkomster än av tjänst, t. ex. sådana som uppbäres av yrkesfiskare eller av

vissa fria yrkesutövare. Självfallet förutsättes därvid samråd med de skattskyldiga

och deras organisationer, m. m. I enlighet härmed föreslogs införandet

av den tidigare omnämnda bestämmelsen i 3 § 3 mom. uppbördsförordningen.

I den föreliggande motionen uttalas, att man på fiskerihåll, i varje fall

bland s. k. icke båtägare, vore intresserad av att få utgöra källskatt i form

av preliminär A-skatt. Vederbörande lokala skattemyndigheter skulle säkerligen

också med tillfredsställelse mottaga en uppbördsform som bättre än

B-skatt anslöte sig till inkomstförhållandena. Enligt vad som upplysts hade

exempelvis häradsskrivaren i Göteborgs fögderi sökt att inom författningens

ram finna en form för reglering av preliminär B-skatt som kunde ge bästa

utslag, men utrymmet för initiativ vore givetvis under dessa förhållanden

icke stort. Likväl borde erfarenheter som de lokala skattemyndigheterna

samlat bearbetas och de initiativ som detta kunde ge upphov till övervägas.

Utskottet. Enligt bestämmelserna i 1953 års uppbördsförordning skall i

allmänhet preliminär A-skatt utgöras för sådan inkomst, som i skattehänseende

är hänförlig till inkomst av tjänst. Den preliminära A-skatten skall

genom s. k. skatteavdrag innehållas av den som utbetalar kontant belopp,

vilket för mottagaren utgör inkomst av tjänst. Avdragets storlek beräknas

i regel enligt skattetabell.

För inkomst av annat slag, bl. a. för inkomst av rörelse, utgöres prelimiliihang

till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr 14-15

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1956

när B-skatt, vilken påföres med ett belopp, motsvarande den senaste slutliga

skatten eller beräknat efter särskild preliminär taxering. Den skattskyldige

har själv att ombesörja inbetalningen av preliminär B-skatt.

I enlighet med nu återgivna bestämmelser har flertalet av de skattskyldiga,

som bedriver yrkesmässigt fiske, att erlägga preliminär B-skatt.

I den förevarande motionen har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om utredning för att undersöka möjligheterna

för yrkesfiskare att erlägga preliminär A-skatt.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen undersöktes under

förarbetena till 1953 års uppbördsförordning, om det vore lämpligt att tilllämpa

systemet med skatteavdrag, även då fråga vore om annan inkomst än

inkomst av tjänst. 1949 års uppbördssakkunniga uppmärksammade härvid

1)1. a. förhållandena inom fiskerinäringen och hade överläggningar i frågan

med representanter för fiskarnas organisationer. De sakkunniga uttalade att,

även om förutsättningar icke förelåge för att genomföra ett system med

skatteavdrag å all inkomst av fiske, skatteavdrag å dylik inkomst torde vara

möjligt i vissa fall. De sakkunniga föreslog att Kungl. Maj:t efter samråd

med av frågan berörda organisationer finge avgöra om och i vilken utsträckning

skatteavdrag skulle verkställas. I propositionen nr 100 till 1953 års

riksdag anslöt sig föredragande departementschefen till de sakkunnigas uppfattning

och förordade, att Kungl. Maj:t skulle få möjlighet att försöksvis,

där så prövades lämpligt, föreskriva skatteavdrag å andra inkomster än av

tjänst, bl. a. sådana som uppbars av yrkesfiskare. Det förutsattes att därvid

samråd med de skattskyldiga och deras organisationer skulle äga rum. I enlighet

med vad departementschefen i detta hänseende förordat intogs i 3 §

3 mom. i det vid nyssnämnda proposition fogade förslaget till uppbördsförordning

den tidigare återgivna bestämmelsen att Kungl. Maj :t må förordna,

att preliminär A-skatt skall utgå jämväl för annan inkomst än inkomst av

tjänst och liknande. Förslaget antogs av riksdagen.

Då sålunda möjlighet redan nu föreligger för Kungl. Maj:t att, om så

prövas lämpligt, bpsluta att preliminär A-skatt skall utgå i stället för preliminär

B-skatt för inkomst av fiske, synes det huvudsakliga syftet med

motionen redan vara tillgodosett. Utskottet finner därför skäl icke föreligga

för skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om särskild utredning i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:576 av herr Johansson i Torp om utredning

angående möjligheterna för yrkesfiskare att erlägga

preliminär A-skatt icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande: Se under betänkandet nr 14.

560312 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.