Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en omprövning och ett uppskov beträffande tidpunkten för den planerade försöksverksamheten med spritutskänkning utan måltidstvång». Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till motionerna 1:8, I: 315 och II: 248.

1956-03-13 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:19, Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en omprövning och ett uppskov beträffande tidpunkten för den planerade försöksverksamheten med spritutskänkning utan måltidstvång». Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till motionerna 1:8, I: 315 och II: 248.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

1

Nr 19

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående vissa ändringar i rusdrgcksförsäljningsfäror

dningen m. m.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 8 av herr Eliasson och II: 15 av herr Larsson

i Luttra, vari hemställts, »att riksdagen för sin del ville besluta sådan

ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen att den i 19 § föreskrivna åldern

för omhud vid spritinköp höjes från 18 till 21 år»;

2) motionen I: 315 av herr Bengtson, vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och

förslag beträffande undantagande av en söckendag i veckan från all försäljning

och utskänkning av spritdrycker i enlighet med vad som i motionen

har anförts»; ävensom

3) motionen 11:248 av herr Hamrin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en omprövning och ett

uppskov beträffande tidpunkten för den planerade försöksverksamheten

med spritutskänkning utan måltidstvång».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna 1:8, I: 315 och II: 248.

Vid 1954 års riksdag fattades, på grundval av proposition nr 151 och särskilda

utskottets utlåtande nr 1, beslut om nya riktlinjer för den framtida

nykterhetspolitiken, varvid bl. a. en ny försälj ningslagstiftning för alkoholdrycker

antogs, som trätt i kraft den 1 oktober 1955. Såvitt avser tillhandahållandet

av rusdrycker har förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående

försäljning av rusdrycker ersatts av rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521). De genomförda åtgärderna innebär bl. a. att

motbokssystemet avskaffats och ersatts av en i princip fri inköpsrätt för

den som kommit till myndig ålder. Rörande innebörden av de nya bestämmelserna

må i förevarande sammanhang anföras följande.

Inköp av rusdrycker kan nu liksom tidigare ske genom ombud. Rusdrycker

får dock icke utlämnas till den som kan antagas ej ha fyllt 18 år (19 §

2 st.). Härav torde följa att ombudet behöver styrka sin ålder endast där

för sälj ningspersonalen misstänker att ombudet ej uppnått den föreskrivna

åldern. Härutinnan överensstämmer de nya bestämmelserna med de tidigare

gällande.

1 BihamJ till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

Vad angår tiderna för tillhandahållandet av rusdrycker har en utsträckning

skett av expeditionstiderna för utminuteringsställena till huvudsaklig

överensstämmelse med tiderna för öppethållande för handeln i allmänhet.

Utminuteringsställena skall i regel hålla öppet å söckendagar mellan klockan

9 och klockan 18, dock att å dag före sön- eller helgdag utminutering

ej må fortgå längre än till klockan 16 (16 §). Beträffande tiderna för utskänkningen

gäller väsentligen detsamma som enligt den äldre ordningen.

Rusdrycker må sålunda utskänkas från klockan 12 — å sön- och helgdagar

dock klockan 13 — till som regel klockan 22 (47 § 1 och 2 inom.).

Det må i förevarande sammanhang anmärkas, att Kungl. Maj :t i ovannämnda

proposition nr 151 förordade, att utskänkning av spritdrycker och

starköl ej skulle få ske förrän klockan 16 å söckendagar och klockan 14 å

sön- och helgdagar. Motivet härtill var att en dylik reglering ansågs främja

strävandena att göra arbetsdagen spritfri. Förslaget godtogs dock icke av

riksdagen. Särskilda utskottet anförde i denna fråga bl. a. följande.

Utskottet kan i allo instämma i önskemålen att så långt möjligt göra arbetsdagen

spritfri. Kungl. Maj :ts förslag synes emellertid ägnat att inge

vissa betänkligheter. De nya bestämmelserna är av förhållandevis ingripande

art och risken för kontrasuggestiva verkningar kan icke uteslutas.

Ett särskilt skäl att befara sådana verkningar torde ligga däri att bestämmelserna

icke tar hänsyn till de betydande befolkningsgrupper — icke

minst på landsbygden -— som över huvud icke har tillgång till spritutskänkningsställen

eller har annan arbetstid än den vanliga. Kontrollen av bestämmelsernas

efterlevnad skulle sannolikt även erbjuda svårigheter.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag. Utskottet får i stället, med biträdande av vissa motioner,

föreslå att tiden för utskänkning av rusdrycker enhetligt bestämmes till

klockan 12 å vardagar och klockan 13 å sön- och helgdagar. Bestämmelsen

i förslagets 47 § 1 mom. har jämkats i enlighet härmed.

I den nya försäljningsförordningen har måltidstvånget i princip bibehållits

som utskänkningsrestriktion. Sålunda må enligt 46 § 2 mom. 1 st. spritdrycker

och starköl utskänkas endast i samband med måltid. Emellertid

har anordningar vidtagits i syfte att möjliggöra en försöksverksamhet med

utskänkning av spritdrycker och starköl utan inåltidstvång. Enligt 46 § 2

mom. 3 st. må nämligen Konungen beträffande utskänkningsställen på

viss ort eller inom visst område för rättiglietsinnehavare som gör ansökan

därom medgiva undantag från stadgandet om måltidstvång. Rörande denna

försöksverksamhet anförde departementschefen bl. a. följande.

Under en första kortare försöksperiod om ett å två år bör måltidsfri utskänkning

tillåtas endast på ett fåtal välskötta restauranger i några mindre

eller medelstora orter med någorlunda väl avgränsat uppland. Storstäderna

med deras speciella problem synes icke böra medtagas. Denna första del av

försöksverksamheten bör endast avse att utröna om en måltidsfri utskänkning

över huvud taget låter sig genomföra utan risker ur nykterhetssynpunkt.

Visar det sig att sådana risker föreligger, bör självfallet verksamheten

upphöra.

Blir åter erfarenheterna goda, bör en försöksverksamhet i vidgad omfattning

börja, som direkt tar sikte på alt utröna hur ett generellt slopande av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

måltidstvånget skulle utfalla. Försöksverksamheten bör i första hand vidgas

till samtliga välskötta spritrestauranger på de ifrågavarande orterna.

Så småningom kan även andra orter, däribland någon storstad medtagas.

Denna del av försöksverksamheten måste, för att ge underlag för en riktig

bedömning, pågå ganska lång tid.

Ur nykterhetssynpunkt torde det vara erforderligt att förbinda medgivande

till måltidsfri utskänkning med vissa villkor. Dessa bör emellertid,

såsom flertalet remissorgan framhållit, ej göras så stränga att försöksverksamheten

icke ger en rättvisande bild av en eventuell framtida generell ordning

med måltidsfri utskänkning. Det är även angeläget att på detta område

undvika sådana detaljregleringar som eljest kunnat utmönstras i departementsförslagen.

Vid riksdagsbehandlingen gjordes beträffande den föreslagna anordningen

den ändringen att medgivandet icke skulle avse visst utskänkningsställe

utan meddelas generellt för viss ort eller visst område för rättighetsinnehavare,

som ansökte därom. Ett motionsyrkande om riksdagsskrivelse med

hemställan att den föreslagna försöksverksamheten icke måtte komma till

stånd föranledde ingen riksdagens åtgärd. Särskilda utskottet uttalade härutinnan

bl. a. följande.

Den av departementschefen förordade försöksverksamheten med måltidsfri

spritutskänkning innebär eu viktig nyhet. Utskottet finner i likhet med

departementschefen att en sådan verksamhet bör igångsättas och kan icke

dela de i motionen II: 550 anförda betänkligheterna. Förslaget biträdes alltså

i princip av utskottet. Beträffande försöksverksamhetens utformning synes

det dock vara skäl att något avvika från propositionen.

Departementschefen har tänkt sig att försöksverksamheten skulle ske i

olika etapper. Under en första kortare försöksperiod om ett å två år skulle

måltidsfri utskänkning tillåtas på ett fåtal välskötta restauranger i några

mindre eller medelstora orter. Om erfarenheterna härav bleve goda, borde

försöksverksamheten under en andra etapp vidgas till samtliga välskötta

spritrestauranger på de ifrågavarande orterna. Så småningom kunde även

andra orter, däribland någon storstad, medtagas.

Enligt utskottets mening skulle den första etappen av försöksverksamheten

ge föga av värde. Man torde på förhand kunna räkna med att en måltidsfri"

spritutskänkning av denna starkt begränsade omfattning icke blir

representativ.

Vilka verkningar ett framtida slopande av måltidstvånget kan få, visar

sig först om försöksverksamheten får avse alla spritrestauranger inom ett

lokalt begränsat område. Verksamheten bör redan från början ges denna

större omfattning.

I överensstämmelse härmed föreslår utskottet ändring i 46 § 2 mom.

andra stycket förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning, så att medgivandet

icke skall avse visst utskänkningsställe utan meddelas generellt för

viss ort eller visst område för rättighetshavare som gör ansökan därom.

Tidpunkten för försöksverksamhetens igångsättande har i viss mån lämnats

öppen i propositionen. Denna fråga torde också vara av den natur att

den bör prövas på ett senare stadium. Måhända kan det visa sig lämpligt

att försöksverksamheten börjar först någon lid efter den nya lagstiftningens

ikraftträdande.

Genom beslut den 30 december 1955 har Kung]. Maj:t förordnat, att förberedande

åtgärder för försöksverksamhet med utskänkning av spritd rycker

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

och starköl utan samband med måltid skall vidtagas med avseende å följande

orter eller områden, nämligen Växjö, Borgholm, Visby jämte Slite köping,

Simrishamn, Höganäs jämte Brunnby och Väsby kommuner, Varberg,

Strömstad, Borås, Karlstad jämte Hammarö köping samt Östersund jämte

Frösö köping. Kungl. Maj :t har tillika anmodat vederbörande intendenter

för utskänkningsärenden att härom underrätta vederbörande rättighetsinnehavare

samt att senast den 30 april 1956 till finansdepartementet inkomma

med ansökningar från rättighetsinnehavare inom nämnda orter eller områden,

vilka hos intendenten gör ansökan om tillstånd att anordna nu avsedd

utskänkning, ävensom med införskaffad utredning, yttranden från vederbörande

rådgivande nämnd och egna utlåtanden.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

I de likalydande motionerna 1:8 och 11:15 framhåller motionärerna

att det i synnerhet på större orter torde vara nära nog ogörligt för

personalen i utminuteringsbutikerna att, när sprit inköptes genom ombud,

kontrollera den företedda fullmakten, vare sig i fråga om dess äkthet eller

beträffande köparens ålder. Då ombuden i allmänhet icke heller behövde

styrka, att de uppnått föreskriven ålder, torde det tyvärr ej så sällan förekomma

att ungdomar under 18 år genom att själva skriva fullmakt från

fingerad köpare komme över spritdrycker. Att helt stävja detta förfarande

torde icke vara möjligt utan att införa rigorösa kontrollåtgärder. Men de

illegala förvärven av spritdrycker kunde i viss utsträckning försvåras, om

minimiåldern för ombud vid spritinköp höjdes till 21 år. Genom en sådan

åtgärd tvingades i vart fall de yngsta spritmissbrukarna att vända sig till

äldre kamrater för att få sprit. Då med större mognad i allmänhet torde

följa mindre benägenhet att tillhandagå underåriga med spritinköp, syntes

den föreslagna åtgärden utgöra ett verksamt medel vid bekämpandet av

spritmissbruket bland ungdomen. Häremot torde icke med fog kunna göras

gällande, att en höjning av åldersgränsen för berörda ombud skulle otillbörligt

försvåra de vuxnas spritinköp.

Till stöd för yrkandet i motionen 1:315 uttalar motionären att

alkoholens skadeverkningar i vårt land vore förfärande och att man med

alla medel borde försöka minska alkoholkonsumtionen. Olika möjligheter

hade därvid diskuterats och prövats. En av dessa vore att begränsa tiden

för inköp eller över huvud taget möjligheten till konsumtion. Redan nu

funnes för utskänkningen på restauranger vissa tidsbegränsningar. Dessa

hade säkerligen varit till stora nytta, även om de vållat vissa svårigheter vid

tillämpningen. En enkel och radikal väg för att med tidsbegränsning minska

konsumtionen vore att helt frilägga en söckendag i veckan från både försäljning,

servering och varje annan form av möjlighet till spritinköp. Effekten

av en sådan åtgärd kunde diskuteras, men den skulle sannolikt

medföra en avsevärd konsumtionsminskning. Mot förslaget kunde invändas,

att man inte skulle ändra på alkohollagstiftningen just nu, då de genom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

gripande förändringar, som företagits den 1 oktober 1955, ännu inte hunnit

verka. Frågan om en dags friläggande i veckan från all spritförsäljning

torde dock behöva utredas i sina försälj ningstekniska och andra konsekvenser,

varför det dröjde något, innan förslaget kunde genomföras.

I motionen 11:248 framliålles, att det allmänna nykterhetstillståndet

allvarligt försämrats under tiden efter den nya lagstiftningens ikraftträdande.

Om denna försämring komme att ytterligare accentueras eller

om den kunde förväntas vara av övergående natur finge framtiden utvisa.

Emellertid ville det i detta ytterligt labila läge synas som om det välbetänkta

i den planerade försöksverksamheten med spritutskänkning utan måltidstvång

starkt kunde ifrågasättas. Motionärerna funne tidpunkten för en

experimentverksamhet av den karaktär det här vore fråga om synnerligen

olyckligt vald och ansåge det angeläget, att en omprövning i denna sak komme

till stånd. Att urvalet av platser, som skulle komma i fråga för eu

försöksverksamhet, kommit att omfatta utpräglade turiststråk med allt

vad detta innebure av risker även ur trafiksäkerhetssynpunkt syntes vara

ytterligare ett skäl för tveksamhet beträffande lämpligheten av den projekterade

anordningen. Skulle en försöksverksamhet med måltidsfri spritutskänkning

alls komma till stånd, varom meningarna med fog kunde vara

delade, borde experimentet sättas in vid en tidpunkt, då riskerna ur nykterhetssynpunkt

tedde sig mindre än vad som i dag vore fallet, och tillika

så anbringas att sagda risker i görligaste mån begränsades.

Representanter för kontrollstyrelsen och Nya systemaktiebolaget har inför

utskottet lämnat vissa upplysningar i det föreliggande ärendet.

Utskottet har ansett lämpligt att i förevarande sammanhang redovisa visst

för utskottet tillgängligt material rörande utvecklingen av försäljningen av

rusdrycker, Öl och läskedrycker efter den 1 oktober 1955 ävensom vissa uppgifter

om omhändertaganden för fylleri.

Beträffande rusdryckshandelns utveckling under sista kvartalet

1 9 5 5 må anföras följande.

Nya systemaktiebolagets totala kvantitativa försäljning av spritdrycker i

utminutering och till utskänkning ökade under 4:e kvartalet 1955 med 33 %

i jämförelse med samma period 1954. Sammanlagt såldes 15 898 000 liter

mot 11 970 000 liter, vilket innebär en ökning med 3 928 000 liter.

Ökningen har relativt sett varit störst i Värmlands län med 49 %, i Västerbottens

län med 46 %, i Norrbottens län och Stockholms stad med 44 %

samt i Stockholms län och Jönköpings län med 42 %. Minst var ökningen i

Hallands län med 17 %, i Blekinge län med 19 %, i Malmöhus län med 20 %,

i Kristianstads län med 21 %, i Kronobergs län med 22 % och i Södermanlands

län med 24 %. I Göteborgs stad uppgick ökningen till 24 % och i

Malmö stad till 21 %.

För att få en mera allsidig bild av utvecklingen bör de redovisade procentuella

ökningarna av spritförsäljningen ses mot bakgrunden av konsumtionen

per invånare i resp. län. Därvid kan konstateras, att Stockholms stad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

redovisar den högsta konsumtionen eller 3,57 liter per invånare under 4:e

kvartalet 1955 mot 2,48 liter samma tid 1954. Därnäst följer Stockholms län

med 3,13 resp. 2,20 liter, Göteborgs och Bohus län med 3,06 resp. 2,39 liter,

Malmöhus län med 2,37 resp. 1,98 liter, Hallands län med 2,27 resp. 1,94 liter

och Gävleborgs län med 2,07 resp. 1,54 liter. Den lägsta konsumtionen per

invånare visar Västerbottens län med 1,26 liter under 4:e kvartalet 1955 mot

0,86 liter samma tid 1954, Kronobergs län med 1,39 resp. 1,14 liter, Skaraborgs

län med 1,51 resp. 1,18 liter, Kristianstads län med 1,55 resp. 1,30

liter, Jönköpings län med 1,56 resp. 1,10 liter och Jämtlands län med 1,61

resp. 1,21 liter.

Västerbottens län och Jönköpings län, vilka tillhör den grupp av sex län

som hade den procentuellt sett största försäljningsökningen, har alltså fortfarande

i förhållande till landet i övrigt låga konsumtionssiffror per invånare

— Västerbottens län alltjämt den lägsta i riket — beroende på att

dessa län före den 1 oktober 1955 hade den minsta försäljningen i förhållande

till folkmängden, nämligen 0,86 resp. 1,10 liter per invånare. Medelkonsumtionen

per invånare för hela landet utgjorde för 4:e kvartalet 1955 2,20

liter mot 1,66 liter under samma period 1954.

Ser man på försäljningen av spritdrycker i utminuteringen och till restauranger

var för sig kan konstateras, att utminuteringen visar ökning med

4 412 000 liter eller 42 %, medan försäljningen till restauranger gått tillbaka

med 484 000 liter eller 35 %.

Den kvantitativa vinförsäljningen i utminutering och till utskänkning utgjorde

under 4:e kvartalet 1955 4 123 000 liter mot 4 908 000 liter motsvarande

kvartal 1954. Nedgången uppgår till 785 000 liter eller 16 %.

Störst var minskningen i Västerbottens län med 33 %, i Norrbottens län

med 28 %, i Värmlands län med 27 %, i Jönköpings län med 26 %, i Älvsborgs

län med 25 % och i Kalmar län med 23 %. Den minsta nedgången

redovisades i Malmöhus län med 5 %, i Uppsala län med 8 %, i Örebro län

med 10 % samt i Blekinge län, Östergötlands län och Västmanlands län med

vardera 11 %. I Stockholms stad var minskningen av den totala vinförsäljningen

17 %, i Göteborgs stad 14 % och i Malmö stad 6 %.

Den kvantitativa försäljningen av starköl under 4:e kvartalet 1955 såväl i

utminutering som till utskänkning uppgick till 24,2 milj. förpackningsenheter

om ca 1/3 liter, varav något mer än hälften hänförde sig till oktober, och

återstående del av försäljningen fördelade sig ungefär lika mellan november

och december månader.

I fråga om utvecklingen under januari 1956 ökade den volymmässiga

försäljningen av spritdrgcker med 40 % i jämförelse med samma månad

1955. Sammanlagt såldes 4 167 000 liter mot 2 980 000 liter, vilket innebär

en ökning med 1 187 000 liter. Såsom ovan nämnts var försäljningen under

4:e kvartalet 1955 33 procent större än under samma period 1954.

Ökningen har relativt sett varit störst i Värmlands län med 54 %, i Västerbottens

län med 53 %, i Stockholms och Jönköpings län med 52 % samt i

Norrbottens län med 51 %. ökningen var minst i Kronobergs län med 26 %,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956 7

Blekinge län med 27 %, Hallands län med 28 % samt Malmöhus län och

Jämtlands län med 29 %. I Stockholm var ökningen av den totala spritförsäljningen

46 %, i Göteborg 36 % och i Malmö 31 %.

Ser man på försäljningen av spritdrycker i utminuteringen och till restauranger

var för sig finner man, att utminuteringen visar ökning med 1 302 000

liter eller 50 (42) %, och att försäljningen till restauranger gått tillbaka med

115 000 liter eller 32 (35) %. Siffrorna inom parentes avser motsvarande

procenttal för 4:e kvartalet 1955.

Den totala volymmässiga vinförsäljningen i utminuteringen och till restauranger

uppgick under januari 1956 till 898 000 liter mot 1 109 000 liter under

januari 1955. Nedgången utgör 211 000 liter eller 19 procent mot 16 procent

under 4:e kvartalet 1955.

Minskningen var störst i Örebro län och Norrbottens län med 37 %, i Västerbottens

län med 35 %, i Kronobergs län med 32 % och i Värmlands län

med 30 %. Blekinge län och Malmöhus län redovisar en ökning med några

tiondels procent — alltså praktiskt status quo. I övrigt redovisas den minsta

nedgången för Kristianstads län med 3 %, för Östergötlands län med 4 %

samt för Västmanlands län och Uppsala län med 8 %. I Stockholm minskade

den totala vinförsäljningen med 23 % och i Göteborg med 11 % men ökade

i Malmö med 0,4 %.

Den totala försäljningen av starköl uppgick under januari till 2,6 milj. förpackningsenheter

om ca 1/3 liter.

Totalkonsumtionen av Öl och läskedrycker under tiden oktober

1955—januari 1956 utvisar endast smärre avvikelser från konsumtionen för

motsvarande period ett år tidigare. Sålunda redovisas av kontrollstyrelsens

statistiska avdelning följande uppgifter om denna konsumtion.

År och månad

Öl

1000-tal liter

Läskedrycker

1 000-tal liter

oktober

1955.........

....... 14 770

13 160

»

1954.........

....... 15 281

11806

november 1955.........

....... 14170

14 758

»

1954.........

....... 14 565

13118

december

1955.........

....... 17 870

20 239

»

1954.........

....... 20 238

19 464

januari

1956.........

....... 13163

14 832

»

1955.........

....... 13 011

12 366

För utskottet har även varit tillgängliga uppgifter angående omhändertaganden

för fylleri i städerna under den aktuella perioden,

vilka uppgifter sammanställts i tablån i en vid detta betänkande fogad

Bilaga.

Utskottet. I de föreliggande motionerna yrkas vissa inskränkningar med

avseende å den vid 1954 års riksdag genomförda ordningen för tillhandahållande

av rusdrycker. Sålunda hemställes i de likalydande motionerna I: 8

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

och II: 15 att åldersgränsen vid inköp av spritdrycker genom ombud höjes

trån 18 till 21 år. I motionen 1:315 yrkas riksdagsskrivelse med begäran

om skyndsam utredning rörande spörsmålet att undantaga en söckendag

i veckan från utminutering och utskänkning av spritdrycker. Slutligen har

i motionen 11:248 framställts yrkande av innebörd att riksdagen skulle i

skrivelse till Kungi. Maj :t anhålla om uppskov med igångsättandet av den

planerade försöksverksamheten med spritutskänkning utan måltidstvång

samt en omprövning av denna fråga. I motionerna uttryckes mer eller mindre

starkt uttalad oro för utvecklingen rörande spritkonsumtionen i landet.

Med de vid 1954 års riksdag fattade besluten på nykterhetslagstiftningens

område tog statsmakterna ställning till ett sedan många år grundligt förberett

nykterhetspolitiskt reformprogram. De ingående övervägandena av

hithörande frågor motsvaras av sakens stora sociala betydelse; nämnda lagstiftning,

som trätt i kraft den 1 oktober 1955, kan förvisso betecknas som

en av de viktigaste under senare år.

Även om såsom antytts reformen föregåtts av ett synnerligen omfattande

utredningsarbete ligger det i sakens natur att man på förevarande område

hade att ta ställning till problem, där faktorer främst av psykologisk art i

brist på erfarenhetsrön var svåråtkomliga för mera säker analys. I vissa

hänseenden kan sägas att den slutliga utformningen av bestämmelserna lämnats

öppen i avvaktan på närmare erfarenheter. Detta är fallet bl. a. i fråga

om det s. k. maltidstvanget, som i princip bibehölls i den nya lagstiftningen

men beträffande vilket man beslöt genomföra en försöksverksamhet i viss

omfattning med spritutskänkning utan samband med måltid i syfte att erhålla

närmare erfarenhet rörande verkningarna av en sådan anordning.

Det förutsattes därvid att dylika erfarenheter icke skulle kunna vinnas

utan en successivt utbyggd försöksverksamhet under förhållandevis lång

period. Även beträffande reformen i dess helhet torde kunna sägas att, i

högre grad än vad som gäller i fråga om lagstiftningsåtgärder i allmänhet,

erfarenheterna av dess verkningar måste tillmätas särskild tyngd och därför

måste följas med oavlåtlig uppmärksamhet. Det må emellertid konstateras,

att hittills alltför kort tid förflutit för att man skall kunna bilda sig någon

klarare uppfattning om reformens verkningar. Vid lagstiftningens genomförande

förutsågs under en övergångsperiod en ökning av alkoholkonsumtionen

och alkoholmissbruket, om vars omfattning eller utsträckning i tiden

några förutsägelser dock icke kunnat göras. Det material som nu föreligger

bestyrker i huvudsak den utveckling som sålunda kunnat förutses.

Några vidare slutsatser av väsentlig betydelse torde nu icke kunna dragas.

Det står för utskottet klart, att ändringar i den genomförda ordningen

på förevarande område under en övergångstid icke utan tvingande skäl bör

vidtagas. Denna inställning förefaller utskottet naturlig inte endast med

hänsyn till den ingående behandling, som vid lagstiftningens tillkomst ägnats

hithörande frågor, utan jämväl från den synpunkten att det ter sig som

ett intresse i första hand att erfarenheterna av reformens verkningar får

göras till föremal för ett samlat övervägande. Även om de svnpunkter som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956 9

framkommit i de föreliggande motionerna icke kan sägas stå i strid med

angivna principiella inställning, har de däri framförda yrkandena — detta

gäller särskilt motionerna I: 315 och II: 248 — sådan innebörd att ett bifall

därtill skulle framstå som väsentliga avsteg från de överväganden, på

vilka de genomförda åtgärderna byggts.

Vad till en början angår yrkandet i motionen II: 248 om en omprövning

av den planerade försöksverksamheten med måltidsfri spritutskänkning vill

utskottet erinra om att denna fråga, såsom framgår av den tidigare lämnade

redogörelsen, var föremål för ingående prövning vid 1954 års riksdag,

som uppdrog åt Kungl. Maj :t att vid lämplig tidpunkt efter lagstiftningens

ikraftträdande ta initiativ till den ifrågavarande försöksverksamhetens

igångsättande. Såsom ock framhållits i motionen har Kungl. Maj :t numera

vidtagit förberedande åtgärder härför. Enligt utskottets mening är det uppenbart,

att den hittillsvarande utvecklingen icke företett sådana avvikelser

från vad som kunnat förutses vid den ifrågavarande försöksverksamhetens

beslutande att en omprövning av denna fråga på sätt förordas i motionen

kan anses påkallad, en åtgärd som i själva verket skulle innebära

att riksdagen, innan anordningen prövats, skulle återtaga det Kungl. Maj :t

givna bemyndigandet. Tvärtom visar tillgängliga uppgifter, att utvecklingen

på utskänkningens område löpt i lugna banor. En påtaglig nedgång har skett

i spritkonsumtionen på restaurangerna. Med det anförda avstyrker utskottet

motionen II: 248.

I det i motionen I: 315 förordade försäljningsförbudet en dag i veckan

ser motionären ett verksamt medel att nedbringa den i vårt land alltför

höga alkoholkonsumtionen. Med anledning härav vill utskottet framhålla

att den nya lagstiftningens syfte på längre sikt är att främja en utveckling

mot minskning av konsumtionen och missbruk av alkohol. Huvudvikten har

därvid lagts på positiva åtgärder såsom upplysning, undervisning, ungdomssociala

åtgärder samt en förbättrad vård av alkoholskadade. Lagstiftningen

om försäljning av alkoholhaltiga drycker har utformats med sikte på att

lagstiftningen på bästa sätt skall stödja dessa åtgärder. Härvid har man

ansett att en lagstiftning, som ger ökad frihet åt den enskilde och på honom

lägger ett ökat mått av personligt ansvar, är den lämpligaste för att nå detta

syfte. Huruvida de vidtagna åtgärderna kan behöva kompletteras med ytterligare

åtgärder torde få bero på ett bedömande framdeles, då tillräcklig

erfarenhet av den nya lagstiftningens verkningar vunnits. Någon anledning

för riksdagen att nu förorda en utredning av den innebörd motionären föreslagit

finner utskottet icke föreligga. I enlighet härmed avstyrker utskottet

motionen I: 315.

Vad slulligen beträffar det i de likalydande motionerna 1:8 och 11:15

framförda yrkandet alt åldersgränsen för ombud måtte höjas till 21 år vill

utskottet erinra om att gällande 18-årsgräns tillämpats även enligt den äldre

försäljningsordningen och därigenom vunnit en viss hävd. Den sålunda

valda åldersgränsen får närmast ses som resultat av eu avvägning mellan,

å ena sidan, det stundom föreliggande behovet för människor att inköpa

rusdrycker genom bud som icke fyllt 21 år och, å andra sidan, de möjlig
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

heter till missbruk som anordningen kunde medföra. Belägg för att i förevarande

avseende några påtagliga missförhållanden uppkommit har utskottet

icke kunnat erhålla. Utskottet förutsätter emellertid att utvecklingen

uppmärksamt följes av de härför närmast ansvariga och finner det angeläget

understryka att, därest anledning visar sig föreligga till antagande att

gällande bestämmelser icke är tillfredsställande, erforderliga åtgärder bör

vidtagas. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat de likalydande

motionerna I: 8 och II: 15.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla, att den nya försäljningsordningen

under en övergångstid bör få tillämpas och utvecklas efter de

linjer som uppdragits vid dess genomförande. Häri ser utskottet en faktor

ägnad att positivt bidraga till en belysning av vårt lands alkoholproblem.

Självfallet är att vid en framtida tidpunkt erfarenheterna av de vidtagna

åtgärdernas verkningar kan behöva bli föremål för ett samlat bedömande. Då

material härför föreligger är det givetvis en fördel att detta återspeglar resultatet

av en enhetlig utveckling efter de linjer som från början varit

avsedda att följas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 8 av herr Eliasson och

II: 15 av herr Larsson i Luttra om höjning av den i 19 § rusdrycksförsäljningsförordningen

föreskrivna åldern för ombud

vid spritinköp icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

2) att motionen I: 315 av herr Bengtson om undantagande

av en söckendag i veckan från försäljning och utskänkning

av spritdrycker icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

samt

3) att motionen 11:248 av herr Hamrin m. fl. angående

omprövning och uppskov beträffande tidpunkten för den planerade

försöksverksamheten med spritutskänkning utan måltidstvång

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Spetz, Franzon, Gustaf

Elofsson*, Eriksson, Söderquist, Velander, fröken Ranmark och herr

Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Orgård*, Sundström*,

Sjölin, Allard, Kollberg, fru Eriksson i Stockholm samt herrar Jansson i

Aspeboda, Anderson i Sundsvall och Nilsson i Bästekille.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

11

Reservation

av herr Bengtson, som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

erhålla följande lydelse:

»I de föreliggande---- (= utskottet s. 7 rad 3 nedifrån—s. 8 rad 1

nedifrån)---samlat övervägande. Av de föreliggande motionerna är

det emellertid endast motionerna 1:315 och 11:248 som, om de bifölles,

skulle innebära ett avsteg från de överväganden, på vilka de genomförda

åtgärderna byggts.

Vad till — --( = utskottet s. 9 rad 6—rad 21 uppifrån)---på

restaurangerna. Utskottet vill understryka departementschefens uttalande

i propositionen nr 151, att den första delen av försöksverksamheten endast

borde avse att utröna om en måltidsfri utskänkning över huvud taget läte

sig genomföra utan risker ur nykterhetssynpunkt. Visade det sig att sådana

risker förelåge, borde enligt departementschefens mening verksamheten

självfallet upphöra. Med det anförda avstyrker utskottet motionen II: 248.

I det---■ (= utskottet s. 9 råd 23 uppifrån—rad 14 nedifrån)---

detta syfte. I överensstämmelse härmed frångicks också den individuella

behovsprövning och kontroll, som tillämpades i det gamla försäljningssystemet.

Den nu föreliggande motionen synes väl anpassad till det nya försäljningssystemet,

emedan däri föreslås en generell åtgärd, som är enkel att

genomföra. Undantagande av en vardag i veckan från försäljning och utskänkning

av alkohol skulle sannolikt verka i avsevärd grad nykterhetsfrämjande.

Erfarenheterna av en dylik åtgärd, bl. a. från Norge, har varit

gynnsamma. Det bör också bemärkas att antalet fylleriförseelser i vårt land

är avsevärt lägre under söndagarna, då ingen utminutering förekommer.

Även om det för närvarande, med den korta erfarenhet som hittills vunnits

av det nya försäljningssystemet, inte är anledning att vidtaga ändringar

just nu, finner dock utskottet att konsumtionen av alkohol i vårt land

under åtskilliga år varit så hög, att alla åtgärder, som kan verka konsumtionsminskande,

bör vidtagas. Utskottet får därför, med bifall till motionen

1:315, tillstyrka riksdagsskrivelse med anhållan om skyndsam utredning

och förslag beträffande undantagande av en söckendag i veckan från försäljning

och utskänkning av spritdrycker.

Vad slutligen beträffar det i de likalydande motionerna 1:8 och 11:15

framförda yrkandet att åldersgränsen för ombud måtte höjas till 21 år vill

utskottet framhålla, att detta innebär en förenkling som står väl i överensstämmelse

med hela den nya rusdrycksförsäljningsförordningen. Då bestämmelsen

om ombudsåldern har praktisk betydelse endast i fråga om tre

årsgrupper, nämligen ungdomar i åldern 18—21 år, kan det enligt utskottets

mening inte vara motiverat att i den allmänna strävan efter förenklingar,

som nu skett, bibehålla eu sådan bestämmelse.

Det bör vidare bemärkas att vid inköp genom ombud före den 1 oktober

1955 ombudet måste medföra såväl fullmakt som uppdragsgivarens mot
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

bok, vilket hade ett visst värde ur kontrollsynpunkt. Med det nuvarande

systemet för ombudsinköp måste det bli synnerligen svårt att utöva en effektiv

kontroll. Med anledning av vad som sålunda anförts tillstyrker utskottet

bifall till de likalydande motionerna I: 8 och II: 15.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 8 av herr Kliasson och II: 15 av herr Larsson i

Luttra, för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 19 § rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 19 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26

maj 1954 skall erhålla följande ändrade lydelse.

19 §.

Rusdrycker må---tillhandahållas någon.

Rusdrycker må ej inköpas genom ombud som kan antagas ej hava fyllt

tjuguett år.

Föreligger beträffande —--- rusdrycker vägras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2) att riksdagen måtte, med bifall till motionen I: 315 av

herr Bengtson, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj :t ville, med beaktande av vad ovan anförts, låta

verkställa skyndsam utredning om undantagande av en söckendag

i veckan från all försäljning och utskänkning av

spritdrycker samt för riksdagen snarast framlägga de förslag,

vartill denna utredning kan föranleda; ävensom

3) att motionen---(== utskottet s. 10 rad 15—rad

12 nedifrån)--— riksdagens åtgärd.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1956

13

Bilaga

Antal omhändertaganden för fylleri i städerna

På allmän plats

På enskilt område

Summa

omhänder-

taganden

Hela

ant.

Därav

Hela

ant.

Därav

kvin-

nor

pers.

under

21 år

kvin-

nor

pers.

under

21 år

Absoluta tal

Oktober 1955........

7 737

119

439

622

14

23

8 359

, 1954........

3 690

90

215

239

6

2

3 859

November 1955........

5 551

122

309

517

7

15

6 068

> 1954........

2910

81

132

225

4

1

3135

December 1955........

5 980

107

365

698

22

16

6 678

3418

80

172

330

4

4

3 748

Januari 1956........

4 944

90

267

555

13

19

5 499

» 1955........

2 639

67

156

220

4

5

2 859

Ökning i %

Oktober 55/54 ......

114

32

104

160

117

November 55/54 ......

91

51

134

130

94

December 55/54 ......

75

34

112

112

78

Januari 56/55 ......

87

34

71

152

92

50050!

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.