Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för skattskyldig att i vissa fall utnyttja allmänna avdrag och ortsavdrag i annan kommun än hemortskommunen.

1956-04-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:25, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för skattskyldig att i vissa fall utnyttja allmänna avdrag och ortsavdrag i annan kommun än hemortskommunen.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1956

11

Kr 25

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt för skattskyldig att i vissa fall utnyttja allmänna

avdrag och ortsavdrag i annan kommun än

hemortskommunen.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:445 av herr Magnusson och 11:567 av herr Edström har

hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om förslag till 1957 års riksdag om sådan ändring av kommunalskattelagen

att, därest skattskyldig icke kan utnyttja allmänna avdrag och ortsavdrag

i hemortskommunen, denna avdragsrätt må åtnjutas från till kommunal

inkomstskatt skattepliktig inkomst i annan kommun än hemortskommunen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det

följande, hänvisa till motionen II: 567.

Enligt 46 § 2 mom. kommunalskattelagen äger skattskyldig, som varit här

i riket bosatt under hela beskattningsåret, åtnjuta avdrag från den i hemortskommunen

skattepliktiga inkomsten för vissa utgifter, som ej är hänförliga

till viss förvärvskälla (allmänna avdrag). Har skattskyldig endast under

en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt, skall sådant avdrag åtnjutas

allenast i den män det belöper å nämnda tid. Skattskyldig får i hemortskommunen

avdraga periodiskt understöd och därmed jämförlig periodisk

utbetalning, som icke må avräknas från inkomst av särskild förvärvskälla,

dock att avdrag icke får ske för vad som utgått till person, tillhörande givarens

hushåll, och ej heller, där understödet icke utgjort skadestånd, för

vad som utgått till annans undervisning eller uppfostran. Vidare må i hemortskommunen

avdragas folkpensioneringsavgift och premier för vissa pensionsförsäkringar.

Avdrag är slutligen medgivet från inkomst i hemortskommunen

för premier och andra avgifter, som den skattskyldige för sig eller i

förekommande fall även för sin make och sina omyndiga barn erlagt för

kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt vissa sjuk- eller olycksfallsförsäkringar.

Enligt bestämmelser, som första gången skall tillämpas vid

1957 års taxering, skall avdrag för sistnämnda premier och avgifter beräknas

lill ett belopp av minst 150 kronor eller, om skattskyldig undei beskattningsåret

varit gift och levt tillsammans med andra maken, för dem båda gemensamt

till belopp av minst .100 kronor. Härjämte gäller, att nu avsett avdrag

ej må för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 300 kronor; dock att, om

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1956

skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med

andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas

med högsi 600 kronor. Avdrag med högst 600 kronor må vidare åtnjutas

om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka,

änkling eller frånskild) och haft hemmavarande eller av den skattskyldige

helt eller delvis underhållet barn, som stått under hans vårdnad och för

vilket rätt till allmänt barnbidrag förelegat.

Till de allmänna avdragen i hemortskommunen hör även det i 46 § 3 mom.

kommunalskattelagen omförmälda särskilda avdraget för gift kvinna. Har

gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och under större delen av

beskattningsåret varit här i riket bosatt, under året haft inkomst av rörelse

eller av eget arbete, må hon, om och i den mån sådan hennes inkomst därtill

förslår, i hemortskommunen åtnjuta avdrag med 300 kronor.

Vidare äger skattskyldig enligt 48 § kommunalskattelagen åtnjuta ortsavdrag

endast från den i hemortskommunen taxerade inkomsten.

Kommunalskatteberedningen, som i sitt betänkande med förslag till omläggning

av den kommunala beskattningen m. in. (SOU 1942:34 s. 169—

170) bl. a. behandlade frågan om ortsavdrags utnyttjande i annan kommun

än hemortskommunen, ansåg, att nu gällande ordning å detta område, varigenom

intressekonflikten mellan den skattskyldige och de skatteberättigade

kommunerna i huvudsak lösts till den skattskyldiges nackdel, icke vore tillfredsställande.

Principen om kommunen såsom ett slutet beskattningsområde

syntes beredningen icke kunna tillmätas oinskränkt giltighet i ett beskattningssystem,

vilket såsom vårt byggde på skatteförmågeprincipen. Skatteförmågan

hos en skattskyldig, som hade förvärvskällor inom flera kommuner,

kunde icke bedömas med hänsyn till förhållandena inom varje kommun

för sig. Först genom ett sammanställande av den skattskyldiges samtliga

förvärvskällor i de olika kommunerna kunde en samlad och riktig bild

av hans skatteförmåga erhållas. Av dessa skäl ansåge beredningen det bäst

stå i överensstämmelse med grunderna för vårt skattesystem, att ortsavdragets

storlek bestämdes under hänsynstagande till den skattskyldiges

samtliga taxerade inkomster. Kommunalskatteberedningen framlade emellertid

icke något förslag till lösning av frågan.

1944 års skattesakkunniga upptog förevarande spörsmål i hela dess vidd

till prövning (SOU 1945:35 s. 54 o. f.) och kom därvid till samma prin*

cipiella standpunkt som kommunalskatteberedningen. De sakkunniga föreslog

i enlighet därmed, att bl. a. de allmänna avdragen — förutom det särskilda

avdraget för gift kvinna — samt ortsavdragen, därest de icke helt

kunde utnyttjas i hemortskommunen, skulle få avräknas från skattepliktig

inkomst, som den skattskyldige haft i annan kommun.

Vid 1958 års riksdag framfördes i de likalvdande motionerna I: 24 och II:

25 yrkande av i huvudsak samma innebörd som det i de nu förevarande

motionerna framförda. Samma års bevillningsutskott uttalade i sitt av riks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1956

13

dagen godkända betänkande nr 30, att det enligt utskottets mening vore

önskvärt, att en ändring av gällande bestämmelser på ifrågavarande område

komme till stånd. Enligt vad utskottet inhämtat avsåges proposition skola

föreläggas riksdagen på grundval av 1944 års skattesakkunnigas förslag, och

vissa förberedande arbeten i detta syfte hade redan utförts. Då utskottet ansåge

sig kunna utgå ifrån att proposition i ämnet komme att avlämnas till

1949 års riksdag, fann sig utskottet icke böra förorda bifall till de föreliggande

motionerna.

Någon proposition i ämnet har emellertid icke framlagts, utan 1944 års

skattesakkunnigas betänkande har överlämnats till 1950 års skattelagssakkunniga

för omprövning.

Även i de vid 1953 års riksdag väckta motionerna I: 277 och II: 361 framfördes

yrkanden av samma innebörd som i nu förevarande motioner. Efter

att ha erinrat om 1948 års bevillningsutskotts ovan omnämnda uttalande anförde

1953 års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 51 bl. a. följande.

Utskottet vill för sin del erinra om att enligt det i propositionen nr 186

framlagda, av utskottet i betänkande nr 49 tillstyrkta förslaget om en omläggning

av fastighetsskatten densamma skall inarbetas i den kommunala

inkomstskatten, varigenom ortsavdrag och avdrag för nedsatt skatteförmåga

kommer att få åtnjutas även från den sålunda i kommunala inkomstskatten

inarbetade fastighetsskatten. De i förevarande motioner påvisade orättvisorna

kommer till följd härav att bli än mer påtagliga, frågan kommer nu

nämligen att äga betydelse även i de fall, då tidigare på grund av garantiskatteavdraget

någon till kommunal inkomstskatt beskattningsbar inkomst

icke uppkom. Utskottet vill därför än en gång understryka den av riksdagen

år 1948 uttalade meningen, att en ändring av ifrågavarande bestämmelser

vore önskvärd. I anslutning till vad ovan anförts anser utskottet det lämpligt,

att denna ändring icke träder i kraft senare än den föreslagna omläggningen

av fastighetsbeskattningen.

Då såsom ovan anförts riksdagen tidigare uttalat sig för en ändring i det i

motionerna berörda hänseendet och frågan därom för närvarande är under

omprövning av 1950 års skattelagssakkunniga, finner utskottet anledning nu

saknas att förorda skrivelse till Ivungl. Maj :t i ämnet. Utskottet anser sig

förty icke böra tillstyrka de föreliggande motionerna.

I de förevarande motionerna har anförts i huvudsak följande. Att avdragsrätten

i fråga om ortsavdrag och allmänna avdrag bundits till den skattskvldiges

hemortskommun kunde i vissa fall leda till att denne icke kunde utnyttja

densamma. Om en skattskyldig vore mantalsskriven i eu viss kommun

men endast hade en låg inkomst där eller ingen inkomst alls men samtidigt

ägde jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse i en annan kommun,

kunde han icke utnyttja vare sig ortsavdrag eller allmänna avdrag vid

den kommunala beskattningen. Med hänsyn till att den av 19o3 års riksdag

beslutade omläggningen av fastighetsbeskattningen numera trätt i kraft vore

det enligt motionärernas mening synnerligen angeläget alt de av riksdagen

tidigare begärda ändringarna i kommunalskattelagen komme till stånd utan

ytterligare tidsutdräkt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1956

Utskottet. Frågan om rätt att åtnjuta vissa allmänna avdrag och ortsavdrag

från i annan kommun än hemortskommunen till kommunal inkomstskatt

skattepliktig inkomst har som framgår av den ovan lämnade

redogörelsen tidigare varit föremål för uppmärksamhet. År 1945 framlade

sålunda 1944 års skattesakkunniga förslag till lösning av frågan. Förslaget

innebar att skattskyldig skulle erhålla rätt att åtnjuta allmänna avdrag —

med undantag av det särskilda avdraget för gift kvinna — samt ortsavdrag

jämväl i annan kommun än hemortskommunen, därest den skattskyldige

icke kunde tillgodoföra sig avdragen i hemortskommunen. I anledning av

vid 1948 års riksdag väckta motioner uttalade samma års bevillningsutskott

i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 30, att en ändring av gällande

bestämmelser på ifrågavarande område vore önskvärd. Då utskottet ansåg

sig kunna utgå från att proposition på grundval av 1944 års skattesakkunnigas

förslag komme att avlämnas till 1949 års riksdag, fann sig utskottet

icke böra förorda bifall till motionerna. Någon proposition i ämnet har

emellertid icke framlagts, utan Kungl. Maj:t har ansett förslaget böra bli

föremål för omprövning i samband med 1950 års skattelagssakunnigas översyn

av kommunalskattelagen.

Vid 1953 års riksdag yrkades motionsvis att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skulle begära utredning av ifrågavarande spörsmål och förslag

till därav betingade ändringar i kommunalskattelagen. Samma års bevillningsutskott

erinrade i sitt betänkande nr 51, vilket godkändes av riksdagen,

om den förestående omläggningen av fastighetsbeskattningen, varigenom

fastighetsskatten skulle inarbetas i den kommunala inkomstskatten.

Ortsavdrag och avdrag för nedsatt skatteförmåga komme därigenom att få

åtnjutas även från den sålunda i den kommunala inkomstskatten inarbetade

fastighetsskatten. De i motionerna påvisade orättvisorna komme till

följd härav att bli än mer påtagliga, eftersom frågan komme att äga betydelse

även i de fall, då tidigare på grund av garantiskatteavdraget någon till

kommunal inkomstskatt beskattningsbar inkomst icke uppkom. Utskottet

ville därför än en gång understryka den av riksdagen år 1948 uttalade meningen,

att en ändring av ifrågavarande bestämmelser vore önskvärd. I anslutning

till det anförda ansåge utskottet lämpligt, att ändringen icke trädde

i kraft senare än omläggningen av fastighetsbeskattningen. Då riksdagen

tidigare uttalat sig för en ändring i det i motionerna berörda hänseendet

och frågan därom vore under omprövning av 1950 års skattelagssakunniga,

fann utskottet anledning saknas att förorda skrivelse till Kungl. Mai :t i

ämnet.

I de förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till 1957 års riksdag om

sådan ändring av kommunalskattelagen att skattskyldig, som icke kan utnyttja

allmänna avdrag och ortsavdrag i hemortskommunen, må åtnjuta avdrag

därför från till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst i annan

kommun än hemortskommunen.

Utskottet finner att, som också den tidigare diskussionen kring föreva
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1956 15

rande spörsmål utvisar, en omprövning av gällande bestämmelser på dessa

områden är synnerligen önskvärd. Under senare tid torde visserligen antalet

fall, då skattskyldig på grund av de nuvarande bestämmelserna icke kunnat

utnyttja allmänt avdrag eller ortsavdrag, ha varit avsevärt mindre än

tidigare. Framför allt torde en minskning ha skett genom kommunindelningsreformen

och även genom de fr. o. in. 1954 års taxering föreliggande

möjligheterna att utnyttja nu ifrågavarande avdrag, då kommungränsen inte

längre delar en jordbruksfastighet i skattemässigt olika delar. Å andra

sidan bör beaktas att den framtida utvecklingen torde komma att gå i en

annan riktning. Sedan fastighetsskatten inarbetats i den kommunala inkomstskatten,

kommer ortsavdrag och avdrag för nedsatt skatteförmåga att

få åtnjutas även från garantibeloppet för fastighet. De i förevarande motioner

påvisade olägenheterna blir till följd härav än mer påtagliga, eftersom

frågan kommer att äga betydelse även i de fall, då tidigare på grund av garantiskatteavdraget

någon till kommunal inkomstskatt beskattningsbar inkomst

icke uppkom. Antalet fall, då den skattskyldige ej kan i full utsträckning

tillgodoföra sig ortsavdrag och allmänna avdrag i hemortskommunen,

torde komma att stiga ytterligare sedan de vid 1955 års riksdag antagna

reglerna om schablonavdrag och höjda avdrag för försäkringspremier m. in.

trätt i kraft. I samma riktning verkar en höjning av de kommunala ortsavdragen.

Med det anförda har utskottet velat understryka vikten av att en lösning

av förevarande fråga kommer till stånd så snart ske kan. Då riksdagen

tidigare uttalat sig för en ändring i det i motionerna berörda hänseendet och

frågan därom således bragts under Kungl. Maj :ts prövning, finner utskottet

anledning ej föreligga att förorda skrivelse i ämnet. Utskottet anser sig

därför icke böra tillstyrka de föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 445 av herr Magnusson

och II: 567 av herr Edström om rätt för skattskyldig att i

vissa fall utnyttja allmänna avdrag och ortsavdrag i annan

kommun än hemortskommunen måtte, i den mån de icke

kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört, av

riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 10 april 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1956

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Spetz, Franzon,

Eriksson, Snygg, Söderquist, Velander, Niklasson och Werner; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Sundström, Nilsson

i Svalöv, Sjölin, Brandt, Vigelsbo, Allard, Kärrlander, Henriksson och Anderson

i Sundsvall.

Reservation

av herrar Kristensson i Osby, Söderquist, Velander, Nilsson i Svalöv och

Anderson i Sundsvall, vilka under hänvisning till innehållet i de likalydande

motionerna 1: 445 av herr Magnusson och II: 567 av herr Edström ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om förslag till 1957 års riksdag om sådan ändring av kommunalskattelagen

att, därest skattskyldig icke kan utnyttja

allmänna avdrag och ortsavdrag i hemortskommunen, denna

avdragsrätt må åtnjutas från till kommunal inkomstskatt

skattepliktig inkomst i annan kommun.

560413 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.