Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om skattefrihet för stiftelser med huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete.

1956-04-12 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:30, Betänkande i anledning av väckta motioner om skattefrihet för stiftelser med huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956

Kr 30

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om skattefrihet för stiftelser med huvudsakligt ändamål

att främja nordiskt samarbete.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1: 307 av herr Ohlon och II: 223 av herr Edberg har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta sådan ändring av gällande skatteförfattningar

att stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete befrias

från skattskyldighet, samt att vederbörande utskott med ledning av

vad i motiveringen anförts måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext.

»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det

följande, hänvisa till motionen 1:307.

De i motionerna avsedda bestämmelserna i skatteförfattningarna har väsentligen

följande innehåll:

53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen: Akademier samt Nobelstiftelsen, så

ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor, i vilka de studerande enligt gällande

stadgar är skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan,

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användes till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst och svenska penninglotteriet aktiebolag är skattskyldiga

för inkomst av fastighet men befriade från skattskyldighet för annan

inkomst.

53 § 1 mom. e) samma lag: Kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan

därest de utövar kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar, vilkas verksamhet

ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser, som

har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan

myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj,

vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn

eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller

utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

ävensom sådana föreningar, vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas

ekonomiska intressen, huvudsakligen verkar för ändamål av

den i fråga om stiftelser här angivna art, är skattskyldiga för inkomst avfastighet

och av rörelse men befriade från skattskyldighet för annan inkomst.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956 19

7 § e) förordningen om statlig inkomstskatt: Samma juridiska personer,

som i 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen avses, är frikallade från skattskyldighet

för all inkomst.

7 § f) samma förordning: De juridiska personer, som i 53 § 1 mom. e)

kommunalskattelagen avses, är frikallade från skattskyldighet för sådan

inkomst, som ej härflutit av rörelse.

6 § 1 mom. b) förordningen om statlig förmögenhetsskatt: Föreningar och

samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äger del i föreningens

eller samfundets förmögenhet, ägare av för gemensamt behov avsatta

så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt andra likartade

samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma

räkning, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast

om och i den mån de är skyldiga erlägga skatt för inkomst, är skattskyldiga

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig

här i riket eller å utländsk ort.

I de föreliggande motionerna har anförts i huvudsak följande. Den genom

testamente den 26 mars 1920 inrättade stiftelsen »Clara Lachmans fond för

befrämjande av den skandinaviska samkänslan» hade till uppgift att ekonomiskt

stödja åtgärder som vore ägnade att främja den skandinaviska samhörigheten.

Enligt fondens reglemente kunde stöd meddelas bl. a. för att

bereda tillfälle åt personer, tillhörande något av de skandinaviska länderna,

att lära känna inrättningar och förhållanden i något av de andra länderna

eller att där idka studier vid skolor eller universitet. Spridande av upplysning

om de skandinaviska ländernas och folkens förhållanden samt om betydelsen

av deras sammanhållning vore ett annat ändamål som kunde erhålla

understöd från fonden. I stiftelseurkunden hade bestämts att i stiftelsens

styrelse skulle ingå såväl svenska som danska och norska undersåtar. Stiftelsens

kapitaltillgångar vore vidare till olika delar placerade i Sverige, Danmark

och Norge. Då styrelsen hade sitt säte i Göteborg, ansågs den som

svensk och beskattades enligt svensk lag. Genom utslag år 1929 hade regeringsrätten

fastslagit att stiftelsen vore oinskränkt skattskyldig. Om stiftelsens

domicil flyttades till Danmark skulle skattefrihet uppnås, och styrelsen

hade därför övervägt sådan överflyttning men dock ansett att övervägande

skäl talat för att behålla det i Sverige.

Stiftelsens möjlighet att bidraga till det nordiska samarbetet skulle i väsentlig

grad ökas om stiftelsen befriades från skattskyldighet. Från stiftelsen

hade sedan dess tillkomst utdelats ett sammanlagt belopp, som omräknat

till danska kronor utgjorde omkring 2 000 000 kronor. För närvarande

utdelades årligen till personer och sammanslutningar ett belopp motsvarande

60 000—70 000 kronor. Enligt senaste taxering hade stiftelsen att betala

sammanlagt 21 919 kronor i skatt, varav 8 512 kronor i kommunal inkomstskatt.

De för Clara Lachmans fond bestämda ändamålen sammanfölle

delvis med ändamål som befrämjades av redan skattebefriade stiftelser.

Skillnaden syntes vara att Clara Lachmans fond syftade till att främja det

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956

skandinaviska samarbetet. Genomförandet av skattebefrielse för fonden

samt andra liknande stiftelser skulle stå i god överensstämmelse med det

allmänna syftemålet i de nu gällande bestämmelserna. Motionärerna föresloge

att ett stadgande infördes i vederbörliga författningsrum av innebörd,

att skattebefrielse skulle gälla för stiftelse med huvudsakligt ändamål att

främja nordiskt samarbete.

I en den 30 december 1946 dagtecknad skrift har Letterstedtska föreningen

hos statsrådet och chefen för finansdepartementet hemställt om sådan

ändring av gällande skatteförfattningar att föreningen blir befriad från skattskyldighet.

Enligt vid framställningen fogat exemplar av grundregler för

Letterstedtska föreningen har föreningen till ändamål att »befordra gemenskapen

mellan de tre skandinaviska rikena i avseende på industri, vetenskap

och konst, samt att åt yrkesflitens såväl som åt vetenskapens och

konstens utveckling inom dessa länder bereda uppmuntran och stöd». Framställningen,

som närmast föranletts av regeringsrättens den 11 maj 1943

meddelade utslag varigenom föreningen förklarats oinskränkt skattskyldig,

har genom Kungl. Maj :ts beslut den 25 juli 1952 överlämnats till 1950 års

skattelagssakkunniga för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det

dem anförtrodda utredningsuppdraget.

Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har vissa

slag av rättssubjekt med allmännyttigt ändamål tillerkänts en förmånsställning

i beskattningshänseende, i det att de åtnjuter skattefrihet helt eller

delvis vid såväl den kommunala som den statliga beskattningen. Detta är

fallet beträffande bl. a. akademier, allmänna undervisningsverk samt stiftelser

och föreningar med huvudsakligt syfte att lämna understöd för beredande

av undervisning eller utbildning eller att främja vetenskaplig

forskning. Nu gällande bestämmelser härom har tillkommit genom lagstiftning

år 1942.

Den i de föreliggande motionerna närmast avsedda stiftelsen, Clara Lachmans

fond för befrämjande av den skandinaviska samkänslan, framställde

redan i början av sin verksamhet yrkande om skattefrihet, vilket emellertid

genom regeringsrättens utslag den 8 november 1929 (RÄ 1929 not. Fi 1919)

ogillades. Då 1942 års lagstiftning icke för stiftelser med nu ifrågavarande

ändamål torde innebära någon ändring i vad tidigare gällt, får genom

nämnda utslag anses fastställt, att Clara Lachmans fond enligt nuvarande

bestämmelser är underkastad skattskyldighet för inkomst och förmögenhet.

I de föreliggande motionerna har yrkats att stiftelser med huvudsakligt

ändamål att främja nordiskt samarbete, till vilka stiftelser motionärerna

anser Clara Lachmans fond vara hänförlig, skulle tillerkännas skattebefrielse

i samma utsträckning som stiftelser, vilka främjar t. ex. vård och uppfostran

av barn eller lämnar understöd för beredande av undervisning

eller utbildning. Till stöd för yrkandet har bl. a. framhållits att de för

Clara Lachmans fond bestämda ändamålen delvis sammanfölle med ändamål

som befrämjades av de redan skattebefriade stiftelserna samt att ett ge
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956

noinförande av skattebefrielse för fonden och andra liknande stiftelser skulle

stå i god överensstämmelse med det allmänna syftemålet i de nu gällande

bestämmelserna i ämnet.

Såsom ovan framhållits har Letterstedtska föreningen, som i likhet med

Clara Lachmans fond har till uppgift att befordra gemenskapen mellan de

skandinaviska länderna, i en den 30 december 1946 dagtecknad skrift hos

chefen för finansdepartementet hemställt om sadan lagstiftning att föreningen

bleve befriad från skattskyldighet. Framställningen, som närmast

föranleddes av att föreningen genom regeringsrättens utslag år 1943 förklarades

oinskränkt skattskyldig, har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 25 juli

1952 överlämnats till 1950 års skattelagssakkunniga för att tagas i övervägande

vid fullgörandet av det dem anförtrodda uppdraget.

Främjandet av samhörighetskänslan mellan de nordiska folken är enligt

utskottets mening en angelägenhet av största betydelse. Bl. a. genom inrättandet

av Nordiska rådet har förbindelserna med vara grannländer numeia

också fått ökad aktualitet. Det framstår under sådana förhållanden för utskottet

såsom naturligt och följdriktigt att man i möjligaste mån underlättai

den verksamhet, som utövas av stiftelser och organisationer med ändamål

att främja förståelsen de nordiska länderna emellan. Bland de åtgärder som

därvid kan komma i fråga, är möjligheten att bereda de ifrågavarande

rättssubjekten lättnader vid beskattningen. Att såsom motionärerna yrkat

medgiva skattebefrielse för stiftelser med så allmän ändamålsbestämning

som befrämjande av nordiskt samarbete synes dock utskottet inte lämpligt.

Utskottet vill erinra om att vid genomförandet år 1942 av nu gällande lagstiftning

i ämnet densamma givits en restriktiv utformning och att kulturella

ändamål i allmänhet inte ansetts motivera skattefrihet. Det bör givetvis inte

ifrågakomma att utsträcka skattefriheten så att man bryter mot de principer

varpå 1942 års lagstiftning är uppbyggd. En skattebefrielse för stiftelser

av nu ifrågavarande slag torde emellertid kunna åstadkommas utan en genomgripande

ändring av den nu gällande lagstiftningen med hänsyn till

att stiftelsernas ändamål är av i viss mån speciell karaktär. Utskottet är icke

berett att på föreliggande material angiva de närmare villkoren för den ifrågasatta

skattebefrielsen. Härför erfordras bl. a. en närmare kännedom om

arten av den verksamhet som utövas av stiftelserna i fråga. Utskottet, som

anser det angeläget att en utredning i ämnet kommer till stand, får med

hänsyn härtill föreslå att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om sådan utredning. Denna torde lämpligen kunna verkställas i samband

med prövningen av det likartade spörsmålet om skattebefrielse för Eetteistedtska

föreningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts lår utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

1:307 av herr Ohlon och II: 223 av herr Edberg i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, alt Kungl. Maj:t ville låta

verkställa utredning i det avseende som berörts i detta be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30 år 1956

tänkande samt för riksdagen framlägga de förslag, som må

av utredningen föranledas.

Stockholm den 12 april 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON

Närvarande: Se under betänkandet nr 28.

560442 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa allmänna arvsfonden tillfallna fastigheter. a1 i texten