Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa fall.

1956-04-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:33, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa fall.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1956

5

Nr 33

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning med särskilda

bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa

fall.

I en den 16 mars 1956 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 135, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

med särskilda bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa fall.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Enligt gällande lagstiftning äger skogsägare erhålla uppskov med inkomsttaxeringen

för den del av skogsintäkterna, som insatts på särskilt

skogskonto i bank. För ett och samma beskattningsår får insättning göras

med högst 60 procent av köpeskillingen för rotsåld skog, 40 procent av

köpeskillingen för leveransvirke och 40 procent av saluvärdet av skogsprodukter,

som uttagits för förädling i egen rörelse. I syfte att bereda ytterligare

lindring i beskattningen för sådana skogsägare i de södra delarna av

landet, som drabbats av stormskador på skogen i början av detta år, föreslås

i propositionen att insättningsbeloppet för dessa skall höjas till respektive

80 procent, 50 procent och 50 procent.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser angående insättning & skogskonto

i vissa fall

Härigenom förordnas som följer.

Visar skattskyldig — som äger göra insättning å skogskonto enligt förordningen

den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel,

som insatts å skogskonto — med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet att

skog stormfällts i avsevärd omfattning under år 1956 å viss fastighet, skall

beträffande den förvärvskälla, vari fastigheten ingår, för ettvart av beskatt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1956

ningsåren 1956 och 1957, i stället för vad i 2 § a)—c) nämnda förordning

stadgas, gälla, att uppskovet må avse högst ett belopp, motsvarande summan

av

a) åttio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

avyttrade skogsprodukter, samt

c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret

uttagits för förädling i egen rörelse.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

I januari innevarande år inträffade i de sydliga delarna av landet stormlällningar

av skog på betydande arealer. Då det kan antagas, att det stormfällda

virket i vissa fall motsvarar ett stort antal årsavverkningar, har fråga

uppkommit, huruvida särskilda åtgärder är påkallade för att — utöver

de möjligheter som står skogsägarna till buds genom 1954 års lagstiftning

om skogskonto — bereda lindring i beskattningen. I syfte att erhålla en

närmare uppfattning om stormfällningens omfattning har på föranstaltande

av finansdepartementet inom skogsstyrelsen och domänverket sammanställts

uppgifter rörande virkesuttagens storlek inom de berörda områdena.

Innan jag redovisar resultatet av de verkställda undersökningarna

lorde jag emellertid få lämna en kortfattad redogörelse för bestämmelserna

om skogskonto. Dessa innefattas i förordningen den 27 mars 195i (nr U2)

om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, och tillkom

efter beslut av 1954 års riksdag efter därom i proposition nr 14/1954 framlagt

förslag.

Enligt 1 § äger fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse, som haft

intäkt av skogsbruk, rätt att erhålla uppskov med taxering till kommunal

och statlig inkomstskatt för den del av skogsintäkten, som insatts å särskilt

konto i bank (skogskonto). Lagstiftningen är sålunda endast tillämplig

på skattskyldiga, som är underkastade progressiv beskattning. Detta

sammanhänger med att bestämmelserna i första hand avser att mildra verkningarna

av beskattningens progressivitet och sålunda ur denna synpunkt

kan betraktas som ett komplement till 1951 års regler om särskild skatteberäkning

för ackumulerad inkomst. Uppskovet får åtnjutas till det år uttag

från kontot sker dock icke längre än i tio år (6 §).

Rätten att erhålla uppskov för gjorda insättningar är underkastad viss

maximering. Bestämmelser härom meddelas i 2 §. Sålunda gäller att beträffande

viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår

avse högst ett belopp, motsvarande summan av

a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

avyttrade skogsprodukter, samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 är 1956

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret

uttagits för förädling i egen rörelse.

1954 års förordning trädde i kraft den 1 juli 1954 och tillämpades första

gången vid 1955 års taxering.

Rörande omfattningen av de stormfällningar, som i början av innevarande

år inträffade i landets södra delar, tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen

(s. 5).

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande.

Nu föreliggande uppgifter rörande stormfällningen i januari månad innevarande

år utvisar att stormskadorna huvudsakligen är lokaliserade till de

mellersta och östra delarna av Skåne. Skadornas totala omfattning kan givetvis

inte jämföras med de skadeverkningar, som drabbade vissa delar av

landet vid stormfällningarna år 1954 och vilka föranledde att skogsägarna

medgavs rätt att göra insättning på skogskonto med större belopp än som

1''örutsättes för mera normala förhållanden. De inhämtade upplysningarna

ger emellertid vid handen, att svåra skador, motsvarande inemot 10—12 års

normala avverkningar, har uppkommit på enskilda fastigheter och skogskomplex

i de hårdast utsatta områdena. I den mån årets ordinarie avverkning

avslutats redan före stormfällningen är läget å sådana fastigheter än

sämre. På en del håll har stormfällningen till någon del kunnat motverkas

genom inskränkning av egna utdrivningar. Även om detta beaktas torde det

likväl stå klart att i de av stormen berörda områdena det totala virkesuttaget

på åtskilliga fastigheter kommer att avsevärt överstiga det normala.

1 dessa fall kommer sålunda skogsägarna att på en gång tillföras betydande

inkomstbelopp, vilka under andra förhållanden skulle ha fördelats på ett

flertal år.

Vid antagandet av 1954 års lagstiftning om skogskonto framhölls, att

denna lagstiftning åtminstone på längre sikt torde få anses utgöra en reglering,

vars kompletterande med bestämmelser för vissa speciella situationer

ej skulle vara erforderlig. Med hänsyn till att bestämmelserna om skogskonto

endast hunnit verka under en helt kort tid, anser jag mig dock kunna

förorda att — på samma sätt som skedde i fråga om stormfällningen 1954

— de skogsägare, som drabbats av mera betydande stormskador i samband

med den nu aktuella stormfällningen, erhåller möjlighet att göra något större

insättningar på skogskonto än som är medgivet enligt gällande regler.

Beträffande utformningen av bestämmelserna, vilka bör ha provisorisk

karaktär, anser jag det vara naturligt att anknyta till det förut omnämnda

av 1954 års riksdag antagna särskilda stadgandet i anledning av då inträffade

stormfällningar av skog. I likhet med vad däri föreskrivits bör den

övre gränsen för insättning å skogskonto höjas till 80 procent av intäkten

för rotsåld skog och 50 procent av intäkten för avyttrade eller till egen

rörelse uttagna skogsprodukter. Såsom förutsättning för tillämpning av be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1956

stämmelserna bör gälla, att den skattskyldige genom intyg från skogsvårdsstyrelsen

i länet visar att skog stormfällts å viss fastighet i avsevärd omfattning

under år 1956. Med hänsyn till att likvider för stormfällt virke kan

antagas i allmänhet bli hänförliga till något av beskattningsåren 1956 och

1957, torde bestämmelserna böra avse båda dessa beskattningsår.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 135, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning med särskilda bestämmelser

angående insättning å skogskonto i vissa fall.

Stockholm den 17 april 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Spetz, Franzon, Eriksson,

Söderquist, Niklasson, Hagberg, Oscar Carlsson och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Sjölin, Brandt, Vigelsbo,

Kollberg, Kärrlander, Henriksson, Edström, Asp och Andersson i

Essvik.

560731 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevilln a1 i texten