Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk ändring i grunderna för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst.

1956-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:41, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk ändring i grunderna för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1956

1

Nr 41

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående provisorisk ändring i grunderna

för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst.

I en den 16 mars 1956 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 138, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att godkänna av föredragande departementschefen enligt

samma protokoll förordade provisoriska ändringar i grunderna för reglering

av restauratörernas utskänkningsvinst.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås, att den pågående avvecklingen av restauratörernas

vinst på utskänkningen av spritdrycker och starkvin skall från och med

den 1 oktober 1956 avbrytas tills vadare i avbidan på att slutlig ståndpunkt

tages till frågan om utskänkningsvinsten.

I samband med 1937 års lagstiftning rörande försäljning av rusdrycker

behandlades utförligt frågan om restauratörernas vinst å utskänkning av

spritdrycker och starkviner. I propositionen nr 242 till 1937 års riksdag

uttalade sig departementschefen för att en avveckling av den direkta utskänkningsvinsten

kom till stånd. Denna avveckling borde ske på så sätt

att de vid den nya lagstiftningens ikraftträdande medgivna vinstkvantiteterna

under tiden från och med den 1 oktober 1938 till och med den 30 september

1963 minskades med en tjugufemtedel för varje år. För tiden därefter

borde direkt vinst icke vidare utgå å spritdrycker och starkare viner.

Någon ändring i fråga om utskänkningsvinsten å övriga viner ansåg departementschefen

icke böra genomföras.

I sitt av riksdagen godkända betänkande, nr 28, uttalade 1937 års bevillningsutskott

i denna fråga, att övervägande skäl talade för en avveckling

av vinstkvantitetssystemet. Under ärendets behandling i utskottet framfördes

betänkligheter bland annat mot att vinstavvecklingen fördes så långt,

att icke ens skälig ersättning gåves för av utskänkningen föranledda kostnader.

I anledning härav erinrade utskottet, att rätten till utskänkning i

och för sig syntes innebära en så stor förmån för innehavaren, att särskild

ersättning icke torde vara motiverad. Även om utskänkningsvinsten för det

dåvarande i åtskilliga fall finge anses utgöra en betingelse för att rörelsen

skulle kunna betraktas såsom ekonomiskt lönande, behövde detta ingalunda

utesluta att rörelsen efter nödig anpassning skulle kunna drivas med gott

resultat även efter utskänkningsvinstens avveckling.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1956

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 tillkallade chefen

för finansdepartementet särskilda sakkunniga (1953 års ulskänkningsvinstkommitté)

med uppgift att verkställa en utredning rörande verkningarna

för restaurangnäringen av utskänkningsvinstens avveckling m. m.

I proposition nr 54 till 1955 års riksdag förordades från och med försäljningsåret

1955/56 enklare grunder än de dittills tillämpade för beräkning

av utskänkningsvinstens storlek. De nya grunderna borde enligt departementschefens

mening tillämpas intill dess en slutgiltig reglering i fråga om

restauratörernas ersättning för utskänkningen kunde träda i kraft. Härav

följde, att om en sådan ordning icke kunde tillämpas från och med den 1

oktober 1956, kontrollstyrelsen skulle verkställa fortsatt nedskrivning av

restauratörernas vinster på spritdrycker och starkvin efter i princip samma

metod som förordats med avseende å försäljningsåret 1955/56.

I sitt i anledning av nyssnämnda proposition avgivna betänkande nr 10,

vilket godkändes av riksdagen, anslöt sig 1955 års bevillningsutskott till

departementschefens uppfattning i denna fråga. Utskottet framhöll sålunda,

att intill dess en slutlig reglering av frågan om restauratörernas ersättning

för utskänkning kunde åvägabringas borde, på sätt framhållits i propositionen,

den fortsatta vinstnedskrivningen i fråga om spritdrycker och

starkvin ske efter i princip samma metod som föreslagits skola gälla för försäljningsåret

1955/56.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

I skrivelser den 21 och den 24 januari 1956 har Sveriges hotell- och restaurantförbund,

Svenska turisthotellens riksförbund och Sveriges centrala restaurangaktiebolag

hemställt att den pågående nedskrivningen av restauratörernas

utskänkningsvinster måtte avbrytas. Sveriges centrala restaurangaktiebolag

har därjämte i skrivelse den 30 januari 1956 hemställt om höjning

av den till de allmänna restaurangföretagen utgående spillmånsersättningen.

över framställningarna har efter remiss yttranden avgivits av kontrollstyrelsen,

1953 års utskänkningsvinstkommitté och Nya systemaktiebolaget.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet, såvitt densamma ej framgår av här nedan intagna yttrande av departementschefen,

till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Gällande ordning, s. 2—3.

Restaurangnäringens framställningar, s. 3—5.

Remissyttrandena, s. 6—10.

Departementschefen, s. 10—12.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

bl. a. anfört följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr Ut är 1956 3

Att den nya rusdrycksförsäljningsförordningen i betydelsefulla hänseenden

skulle ändra förutsättningarna för verksamheten inom restaurangnäringen,

torde ha stått klart för alla. Denna näring har tidigare starkt gynnats

av då rådande ordning för rusdrycksförsäljningen, och den omsättningsminskning

som inträtt efter den 1 oktober 1955 sammanhänger otvivelaktigt

med slopandet av ransoneringssystemet inom utminuteringen. Huruvida

utskänkningen också framdeles kommer att få relativt sett minskad

betydelse är inte utan vidare givet. I den mån så blir fallet kan detta emellertid

inte anses innebära någon oförutsedd konsekvens av 1954 års reformer.

Enligt min uppfattning måste det i huvudsak ankomma på restaurangnäringen

själv att anpassa sig efter de ändrade förhållandena.

I fråga om restauratörernas ersättning för utskänkningen har det emellertid

förutsatts, att en närmare reglering skulle företas i anslutning till den

nya försäljningslagstiftningens genomförande. Denna reglering har ännu

inte kunnat komma till stånd. En fortsatt nedskrivning av restauratörvinsterna

skulle, tillsammans med de svårigheter som sammanhänger med övergången

till de ändrade förhållanden som föranledes av den nya lagstiftningen,

kunna medföra svårigheter för åtskilliga restauratörer. Det är uppenbart

att anpassningen till de nya förhållandena under den närmaste framtiden

ställer särskilt stora krav på företagarna och att övergångssvårigheterna

i vissa fall kan vara betydande. Med hänsyn härtill vill jag inte motsätta

mig att vinstnedskrivningen tills vidare avbrytes. Någon höjning av

ersättningsbeloppen synes däremot inte böra komma i fråga.

Vad beträffar framställningen från Sveriges centrala restaurangaktiebolag

rörande de allmänna bolagens spillmånsersättning bär jag i likhet med

de i ärendet hörda remissinstanserna funnit mig kunna godtaga att denna

ersättning tills vidare utgår med 2 procent av utskänkningspriset.

I enlighet med vad nu anförts förordar jag att nedskrivningen av restauratörernas

ersättning för utskänkningen tills vidare avbrytes från och med

den 1 oktober 1956 och att de allmänna restaurangbolagens spillmånsersättning

från samma tidpunkt liöjes till 2 procent av utskänkningspriset. Den

sålunda förordade ordningen bör gälla intill dess att en slutlig reglering av

ersättningsfrågan kan genomföras.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen är grunderna för beräkning

av utskänkningsvinsten inte reglerade i författning på annat sätt

än genom en rambestämmelse i rusdrycksförsäljningsförordningen. Den närmare

utformningen av reglerna ankommer på kontrollstyrelsen, som därvid

har att iakttaga de uttalanden i ämnet som gjorts av statsmakterna. Därest

från riksdagens sida invändning icke göres mot vad jag här förordat, förutsätter

jag att konlrollstyrelsen kommer att genomföra därav påkallade åtgärder.

Utskottet. Vid antagandet av 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

gjordes av statsmakterna vissa uttalanden innebärande att restauratörernas

vinst å utskänkningen av sprit och starkviner skulle successivt avvecklas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande, nr 4/ år 1956

under åren 1938—1963, varmed deras ekonomiska intresse i utskänkningens

storlek skulle försvinna. De i enlighet med dessa uttalanden fastställda

grunderna för vinstavvecklingen har som närmare framgår av den i propositionen

lämnade redogörelsen för gällande ordning oförändrade tillämpats

fram till år 1955, då en omläggning till ett enklare beräkningssätt beslöts.

För de enskilda restauratörernas del skall enligt detta beslut utskänkningsvinsten

på spritdrycker och starkvin icke såsom tidigare beräknas på eu

viss kvantitet sålda drycker utan i stället utgå med belopp motsvarande 99

procent av vinstbeloppet för försäljningsåret 1954/55. Såväl från departementschefens

som bevillningsutskottets sida underströks vid denna omläggning,

att intill dess eu slutlig reglering av frågan om restauratörernas ersättning

för utskänkning kunde åvägabringas borde den fortsatta vinstnedskrivningen

i fråga om spritdrycker och starkvin ske efter i princip samma

metod som skulle gälla för försäljningsåret 1954/55.

I den förevarande propositionen föreslås till en början, att den pågående

avvecklingen av restauratörernas vinst på utskänkningen av spritdrycker

och starkvin från och med den 1 oktober 1956 tills vidare avbrytes i avbidan

på att slutlig ståndpunkt tages till frågan om utskänkningsvinsten, vilket

förutsättes skola ske sedan 1953 års utskänkningsvinstkommitté fullgjort

sin nu pågående utredning av frågan. Som skäl härför har departementschefen

angivit att den närmare reglering som skulle företas i anslutning till

den nya försäljningslagstiftningens genomförande år 1955 ännu inte kunnat

komma till stånd. Fn fortsatt nedskrivning av restauralörvinsterna skulle,

tillsammans med de svårigheter som sammanhängde med övergången till de

ändrade förhållanden som föranleddes av den nya lagstiftningen, kunna

medföra svårigheter för åtskilliga restauratörer. Det vore uppenbart att anpassningen

till de nya förhållandena under den närmaste framtiden ställde

särskilt stora krav på företagarna och att övergångssvårigheterna i vissa fall

kunde vara betydande. Departementschefen har med hänsyn härtill icke

velat motsätta sig ett avbrott tills vidare i vinstnedskrivningen. Däremot

borde någon höjning av ersättningsbeloppen icke komma i fråga.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det med hänsyn tili

de aktuella övergångssvårigheterna för restaurangnäringen kan vara skäligt

att tillfälligt avbryta avvecklingen av restauratörernas vinst på utskänkning

av sprit och starkvin. Propositionen tillstyrkes alltså i denna del. Utskottet

vill emellertid för sin del understryka, att detta icke innebär något avståndstagande

från förenämnda 1937 års principbeslut att avveckla utskänknmgsvinsterna.

Slutmålet bör sålunda alltjämt vara att någon vinst å utskänkningen

icke skall förekomma. Huruvida och i vad mån det kan vara befogat

att bereda restauratörerna ersättning för vissa med utskänkningen förenade

kostnader och på vad sätt en sådan ersättning eventuellt skall ges,

är frågor till vilka ställning får tagas sedan nu pågående utredning slutförts.

Redan nu bör emellertid klart sägas ifrån att vid denna framtida prövning

utgångsläget i princip bör vara detsamma, som om något avbrott i vinstavvecklingen

aldrig ägt rum. Den omständigheten att restaurangnäringens

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1956

förhållanden delvis ändras genom uppskovet med vinstavvecklingen bör således

icke sedermera kunna åberopas som skäl för en förmånligare behandling

i del ena eller andra avseendet för någon eller några kategorier restaurangidkare

än vad som eljest skolat följa.

Gentemot den föreslagna ändringen rörande de allmänna bolagens spillmånsersättningar

har utskottet för sin del icke något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 138, godkänna de provisoriska ändringar

i grunderna för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst,

som förordats i propositionen.

Stockholm den 26 april 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz*, Gustaf Elofsson,

Eriksson*, Snygg, Söderquist, Velander, Niklasson och Erik Jansson;

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby, Nilsson

i Svalöv, Sjölin, Vigelsbo*, Kärrlander, Strandh*, Henriksson, Engkvist*

och fru Holmqvist.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Veländer och Nilsson i Svalöv, vilka ansett att tredje och fjärde

styckena av utskottets yttrande bort erhålla följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens uppfattning att det med hänsyn till

de aktuella övergångssvårigheterna för restaurangnäringen kan vara skäligt

att tillfälligt avbryta avvecklingen av restauratörernas vinst på utskänkning

av sprit och starkvin. Propositionen tillstyrkes alltså i denna del.

Gentemot den föreslagna ändringen rörande de allmänna bolagens spillmånsersättningar

har utskottet för sin del icke heller något att erinra.»

560795 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 12 § lagen den 8 april 1927 om dödande av förkommen h a1 i texten