Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk ändring i grunderna för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst.
1956-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1956:41, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk ändring i grunderna för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1956
1
Nr 41
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående provisorisk ändring i grunderna
för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst.
I en den 16 mars 1956 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 138, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att godkänna av föredragande departementschefen enligt
samma protokoll förordade provisoriska ändringar i grunderna för reglering
av restauratörernas utskänkningsvinst.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås, att den pågående avvecklingen av restauratörernas
vinst på utskänkningen av spritdrycker och starkvin skall från och med
den 1 oktober 1956 avbrytas tills vadare i avbidan på att slutlig ståndpunkt
tages till frågan om utskänkningsvinsten.
I samband med 1937 års lagstiftning rörande försäljning av rusdrycker
behandlades utförligt frågan om restauratörernas vinst å utskänkning av
spritdrycker och starkviner. I propositionen nr 242 till 1937 års riksdag
uttalade sig departementschefen för att en avveckling av den direkta utskänkningsvinsten
kom till stånd. Denna avveckling borde ske på så sätt
att de vid den nya lagstiftningens ikraftträdande medgivna vinstkvantiteterna
under tiden från och med den 1 oktober 1938 till och med den 30 september
1963 minskades med en tjugufemtedel för varje år. För tiden därefter
borde direkt vinst icke vidare utgå å spritdrycker och starkare viner.
Någon ändring i fråga om utskänkningsvinsten å övriga viner ansåg departementschefen
icke böra genomföras.
I sitt av riksdagen godkända betänkande, nr 28, uttalade 1937 års bevillningsutskott
i denna fråga, att övervägande skäl talade för en avveckling
av vinstkvantitetssystemet. Under ärendets behandling i utskottet framfördes
betänkligheter bland annat mot att vinstavvecklingen fördes så långt,
att icke ens skälig ersättning gåves för av utskänkningen föranledda kostnader.
I anledning härav erinrade utskottet, att rätten till utskänkning i
och för sig syntes innebära en så stor förmån för innehavaren, att särskild
ersättning icke torde vara motiverad. Även om utskänkningsvinsten för det
dåvarande i åtskilliga fall finge anses utgöra en betingelse för att rörelsen
skulle kunna betraktas såsom ekonomiskt lönande, behövde detta ingalunda
utesluta att rörelsen efter nödig anpassning skulle kunna drivas med gott
resultat även efter utskänkningsvinstens avveckling.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr 41
2
Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1956
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 tillkallade chefen
för finansdepartementet särskilda sakkunniga (1953 års ulskänkningsvinstkommitté)
med uppgift att verkställa en utredning rörande verkningarna
för restaurangnäringen av utskänkningsvinstens avveckling m. m.
I proposition nr 54 till 1955 års riksdag förordades från och med försäljningsåret
1955/56 enklare grunder än de dittills tillämpade för beräkning
av utskänkningsvinstens storlek. De nya grunderna borde enligt departementschefens
mening tillämpas intill dess en slutgiltig reglering i fråga om
restauratörernas ersättning för utskänkningen kunde träda i kraft. Härav
följde, att om en sådan ordning icke kunde tillämpas från och med den 1
oktober 1956, kontrollstyrelsen skulle verkställa fortsatt nedskrivning av
restauratörernas vinster på spritdrycker och starkvin efter i princip samma
metod som förordats med avseende å försäljningsåret 1955/56.
I sitt i anledning av nyssnämnda proposition avgivna betänkande nr 10,
vilket godkändes av riksdagen, anslöt sig 1955 års bevillningsutskott till
departementschefens uppfattning i denna fråga. Utskottet framhöll sålunda,
att intill dess en slutlig reglering av frågan om restauratörernas ersättning
för utskänkning kunde åvägabringas borde, på sätt framhållits i propositionen,
den fortsatta vinstnedskrivningen i fråga om spritdrycker och
starkvin ske efter i princip samma metod som föreslagits skola gälla för försäljningsåret
1955/56.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.
I skrivelser den 21 och den 24 januari 1956 har Sveriges hotell- och restaurantförbund,
Svenska turisthotellens riksförbund och Sveriges centrala restaurangaktiebolag
hemställt att den pågående nedskrivningen av restauratörernas
utskänkningsvinster måtte avbrytas. Sveriges centrala restaurangaktiebolag
har därjämte i skrivelse den 30 januari 1956 hemställt om höjning
av den till de allmänna restaurangföretagen utgående spillmånsersättningen.
över framställningarna har efter remiss yttranden avgivits av kontrollstyrelsen,
1953 års utskänkningsvinstkommitté och Nya systemaktiebolaget.
Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar
utskottet, såvitt densamma ej framgår av här nedan intagna yttrande av departementschefen,
till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Gällande ordning, s. 2—3.
Restaurangnäringens framställningar, s. 3—5.
Remissyttrandena, s. 6—10.
Departementschefen, s. 10—12.
Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen
bl. a. anfört följande.
Bevillningsutskottets betänkande nr Ut är 1956 3
Att den nya rusdrycksförsäljningsförordningen i betydelsefulla hänseenden
skulle ändra förutsättningarna för verksamheten inom restaurangnäringen,
torde ha stått klart för alla. Denna näring har tidigare starkt gynnats
av då rådande ordning för rusdrycksförsäljningen, och den omsättningsminskning
som inträtt efter den 1 oktober 1955 sammanhänger otvivelaktigt
med slopandet av ransoneringssystemet inom utminuteringen. Huruvida
utskänkningen också framdeles kommer att få relativt sett minskad
betydelse är inte utan vidare givet. I den mån så blir fallet kan detta emellertid
inte anses innebära någon oförutsedd konsekvens av 1954 års reformer.
Enligt min uppfattning måste det i huvudsak ankomma på restaurangnäringen
själv att anpassa sig efter de ändrade förhållandena.
I fråga om restauratörernas ersättning för utskänkningen har det emellertid
förutsatts, att en närmare reglering skulle företas i anslutning till den
nya försäljningslagstiftningens genomförande. Denna reglering har ännu
inte kunnat komma till stånd. En fortsatt nedskrivning av restauratörvinsterna
skulle, tillsammans med de svårigheter som sammanhänger med övergången
till de ändrade förhållanden som föranledes av den nya lagstiftningen,
kunna medföra svårigheter för åtskilliga restauratörer. Det är uppenbart
att anpassningen till de nya förhållandena under den närmaste framtiden
ställer särskilt stora krav på företagarna och att övergångssvårigheterna
i vissa fall kan vara betydande. Med hänsyn härtill vill jag inte motsätta
mig att vinstnedskrivningen tills vidare avbrytes. Någon höjning av
ersättningsbeloppen synes däremot inte böra komma i fråga.
Vad beträffar framställningen från Sveriges centrala restaurangaktiebolag
rörande de allmänna bolagens spillmånsersättning bär jag i likhet med
de i ärendet hörda remissinstanserna funnit mig kunna godtaga att denna
ersättning tills vidare utgår med 2 procent av utskänkningspriset.
I enlighet med vad nu anförts förordar jag att nedskrivningen av restauratörernas
ersättning för utskänkningen tills vidare avbrytes från och med
den 1 oktober 1956 och att de allmänna restaurangbolagens spillmånsersättning
från samma tidpunkt liöjes till 2 procent av utskänkningspriset. Den
sålunda förordade ordningen bör gälla intill dess att en slutlig reglering av
ersättningsfrågan kan genomföras.
Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen är grunderna för beräkning
av utskänkningsvinsten inte reglerade i författning på annat sätt
än genom en rambestämmelse i rusdrycksförsäljningsförordningen. Den närmare
utformningen av reglerna ankommer på kontrollstyrelsen, som därvid
har att iakttaga de uttalanden i ämnet som gjorts av statsmakterna. Därest
från riksdagens sida invändning icke göres mot vad jag här förordat, förutsätter
jag att konlrollstyrelsen kommer att genomföra därav påkallade åtgärder.
Utskottet. Vid antagandet av 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning
gjordes av statsmakterna vissa uttalanden innebärande att restauratörernas
vinst å utskänkningen av sprit och starkviner skulle successivt avvecklas
4
Bevillningsutskottets betänkande, nr 4/ år 1956
under åren 1938—1963, varmed deras ekonomiska intresse i utskänkningens
storlek skulle försvinna. De i enlighet med dessa uttalanden fastställda
grunderna för vinstavvecklingen har som närmare framgår av den i propositionen
lämnade redogörelsen för gällande ordning oförändrade tillämpats
fram till år 1955, då en omläggning till ett enklare beräkningssätt beslöts.
För de enskilda restauratörernas del skall enligt detta beslut utskänkningsvinsten
på spritdrycker och starkvin icke såsom tidigare beräknas på eu
viss kvantitet sålda drycker utan i stället utgå med belopp motsvarande 99
procent av vinstbeloppet för försäljningsåret 1954/55. Såväl från departementschefens
som bevillningsutskottets sida underströks vid denna omläggning,
att intill dess eu slutlig reglering av frågan om restauratörernas ersättning
för utskänkning kunde åvägabringas borde den fortsatta vinstnedskrivningen
i fråga om spritdrycker och starkvin ske efter i princip samma
metod som skulle gälla för försäljningsåret 1954/55.
I den förevarande propositionen föreslås till en början, att den pågående
avvecklingen av restauratörernas vinst på utskänkningen av spritdrycker
och starkvin från och med den 1 oktober 1956 tills vidare avbrytes i avbidan
på att slutlig ståndpunkt tages till frågan om utskänkningsvinsten, vilket
förutsättes skola ske sedan 1953 års utskänkningsvinstkommitté fullgjort
sin nu pågående utredning av frågan. Som skäl härför har departementschefen
angivit att den närmare reglering som skulle företas i anslutning till
den nya försäljningslagstiftningens genomförande år 1955 ännu inte kunnat
komma till stånd. Fn fortsatt nedskrivning av restauralörvinsterna skulle,
tillsammans med de svårigheter som sammanhängde med övergången till de
ändrade förhållanden som föranleddes av den nya lagstiftningen, kunna
medföra svårigheter för åtskilliga restauratörer. Det vore uppenbart att anpassningen
till de nya förhållandena under den närmaste framtiden ställde
särskilt stora krav på företagarna och att övergångssvårigheterna i vissa fall
kunde vara betydande. Departementschefen har med hänsyn härtill icke
velat motsätta sig ett avbrott tills vidare i vinstnedskrivningen. Däremot
borde någon höjning av ersättningsbeloppen icke komma i fråga.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att det med hänsyn tili
de aktuella övergångssvårigheterna för restaurangnäringen kan vara skäligt
att tillfälligt avbryta avvecklingen av restauratörernas vinst på utskänkning
av sprit och starkvin. Propositionen tillstyrkes alltså i denna del. Utskottet
vill emellertid för sin del understryka, att detta icke innebär något avståndstagande
från förenämnda 1937 års principbeslut att avveckla utskänknmgsvinsterna.
Slutmålet bör sålunda alltjämt vara att någon vinst å utskänkningen
icke skall förekomma. Huruvida och i vad mån det kan vara befogat
att bereda restauratörerna ersättning för vissa med utskänkningen förenade
kostnader och på vad sätt en sådan ersättning eventuellt skall ges,
är frågor till vilka ställning får tagas sedan nu pågående utredning slutförts.
Redan nu bör emellertid klart sägas ifrån att vid denna framtida prövning
utgångsläget i princip bör vara detsamma, som om något avbrott i vinstavvecklingen
aldrig ägt rum. Den omständigheten att restaurangnäringens
5
Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1956
förhållanden delvis ändras genom uppskovet med vinstavvecklingen bör således
icke sedermera kunna åberopas som skäl för en förmånligare behandling
i del ena eller andra avseendet för någon eller några kategorier restaurangidkare
än vad som eljest skolat följa.
Gentemot den föreslagna ändringen rörande de allmänna bolagens spillmånsersättningar
har utskottet för sin del icke något att erinra.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 138, godkänna de provisoriska ändringar
i grunderna för reglering av restauratörernas utskänkningsvinst,
som förordats i propositionen.
Stockholm den 26 april 1956
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz*, Gustaf Elofsson,
Eriksson*, Snygg, Söderquist, Velander, Niklasson och Erik Jansson;
samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby, Nilsson
i Svalöv, Sjölin, Vigelsbo*, Kärrlander, Strandh*, Henriksson, Engkvist*
och fru Holmqvist.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Veländer och Nilsson i Svalöv, vilka ansett att tredje och fjärde
styckena av utskottets yttrande bort erhålla följande lydelse:
»Utskottet delar departementschefens uppfattning att det med hänsyn till
de aktuella övergångssvårigheterna för restaurangnäringen kan vara skäligt
att tillfälligt avbryta avvecklingen av restauratörernas vinst på utskänkning
av sprit och starkvin. Propositionen tillstyrkes alltså i denna del.
Gentemot den föreslagna ändringen rörande de allmänna bolagens spillmånsersättningar
har utskottet för sin del icke heller något att erinra.»
560795 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 12 § lagen den 8 april 1927 om dödande av förkommen h a1 i texten