Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Sveriges anslutning till det reviderade allmänna tulloch handelsavtalet

1956-05-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:43, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Sveriges anslutning till det reviderade allmänna tulloch handelsavtalet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 43—44 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956

1

Nr 43

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående Sveriges anslutning till det reviderade

allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)

samt till avtalet rörande Organisationen för handelssamarbete

(OTC) m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I en den 17 februari 1956 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 74, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels för sin del godkänna Sveriges anslutning till det allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT) enligt den till statsrådsprotokollet i ärendet fogade

bilagan 1;

dels för sin del godkänna Sveriges anslutning till avtalet rörande Organisationen

för handelssamarbete (OTC) enligt den till statsrådsprotokollet

i ärendet fogade bilagan 2;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del godkänna sådana

ändringar i avtalen, som framdeles kan komma att beslutas, i den mån dessa

ändringar icke kräver författningsändringar av beskaffenhet att påkalla

riksdagens medverkan.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

1950 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar vid tidpunkt

som Kungl. Maj :t ägde bestämma godtaga Havana-stadgan för en

internationell handelsorganisation (ITO) och att fastställa de villkor på

vilka stadgan finge sättas i kraft för Sveriges del. Samma års riksdag godkände

Sveriges anslutning till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)

enligt ett protokoll om provisorisk tillämpning därav och bemyndigade vidare

Kungl. Maj :t att, då förutsättningar därför inträtt, vidta åtgärder för Sveriges

definitiva anslutning till detta avtal.

Havana-stadgan har icke ratificerats av signatärstaterna och har sålunda

inte heller trätt i kraft. GATT-avtalet har trätt i tillämpning och har efterhand

utvidgats att omfatta flera stater men avtalet tillämpas alltjämt på provisorisk

bas. Under vintern 1954—55 har en konferens ägt rum i Geneve för

revision av de allmänna avtalsbestämmelserna i GATT. Den har resulterat

i förslag till vissa ändringar i GATT-avtalet och i förslag till ett nytt avtal

1 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr 43—44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956

om inrättande av en organisation för handelssamarbete (OTC). Det nya

avtalskomplexet är avsett att åstadkomma mera definitiva regler och organisatoriska

bestämmelser på den internationella handelns område och att

därmed i väsentliga hänseenden tillgodose Havana-stadgans syften.

Revisionen av GATT-avtalet har icke medfört några genomgripande principiella

förändringar. De framlagda förslagen syftar bl. a. till en effektivisering

och till viss utbyggnad av verksamheten i olika hänseenden för att

man bättre än hittills skall kunna följa medlemsländernas handelspolitik. Sålunda

kommer en viss skärpt övervakning att ske exempelvis i fråga om tilllämpningen

av kvantitativa importrestriktioner. För de ekonomiskt mindre

utvecklade länderna har föreslagits vissa specialbestämmelser som innebär

en icke oväsentlig utbyggnad av möjligheterna att såsom skyddsåtgärder

använda tullar och kvantitativa importrestriktioner. Samtidigt avses konsultationsverksamheten

i förhållande till dessa länder skola intensifieras.

Vad gäller åtgärder för utjämning av ländernas tullnivåer har revisionen icke

gett några mera påtagliga resultat, ett förhållande som ur lågtulländernas

synpunkt måste beklagas. Ä andra sidan har de inom ramen för GATT hittills

uppnådda tullförhandlingsresultaten kunnat bevaras.

Förslaget om den nya Organisationen för handelssamarbete åsyftar att

ge GATT-avtalet ökad stadga och att åstadkomma ett permanent forum för

överläggningar rörande den internationella handels- och tullpolitiken.

De av revisionskonferensen framlagda förslagen har varit föremål för

prövning inom kommittén för översyn av GATT-avtalet och hos ett stort antal

myndigheter och näringsorganisationer. Denna prövning har icke gett

anledning till erinran ur svensk synpunkt.

I propositionen föreslås, att riksdagen för sin del godkänner Sveriges

anslutning till det reviderade GATT-avtalet och till det nya avtalet rörande

Organisationen för handelssamarbete. Vidare föreslås Kungl. Maj:t få bemyndigande

att godkänna ändringar i avtalen, i den mån dessa ändringar icke

kräver författningsändringar av beskaffenhet att påkalla riksdagens medverkan.

I fråga om den reviderade lydelsen av det allmänna tull- och handelsavtalet

samt lydelsen av avtalet rörande Organisationen för handelssamarbete

får utskottet hänvisa till de vid statsrådsprotokollet fogade bilagorna 1

och 2 (prop. s. 41—141).

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna I: 495 av herr Gustaf Elof sson m. fl. och II: 657 av herr

Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandling av

propositionen nr 74 måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära,

att vid ratifikationen av det reviderade GATT-avtalet förbehåll göres för

Sveriges vidkommande om en sådan tillämpning av avtalet, att den svenska

trädgårdsodlingens intressen såväl i nuvarande läge som i samband med

kommande tullrevision kan tillgodoses genom härför erforderligt tullskydd,

samt att Kungl. Maj:t må söka uppnå en sådan utformning av avtalet, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i3 år 1956 3

kvantitativa importrestriktioner må kunna bibehållas i sådan utsträckning,

att nuvarande gränsskydd för den svenska trädgårdsodlingen icke försvagas».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionen II: 657.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 3—5.

Allmänna avtalsbestämmelser m. in., s. 6—25.

Yttranden, s. 25—35.

Departementschefen, s. 35—39.

I de föreliggande motionerna har motionärerna anfört i huvudsak följande.

I det reviderade GATT-avtalet funnes en hel del stadganden inför vilkas

praktiska innebörd man från trädgårdsnäringens synpunkt hade all anledning

att ställa sig frågande. Enligt motionärernas mening finge avtalet icke

tillämpas på sådant sätt, att trädgårdsnäringens skyddsbehov eftersattes.

Ej heller kunde sådana stadganden accepteras, som kunde verka fördröjande

eller förhindrande för en välbehövlig förstärkning av denna näringsgrens

gränsskydd. Vid ratifikationen av det reviderade GATT-avtalet borde

därför det förbehållet göras, att tillämpningen av avtalet måste ske på det

sättet, att den svenska trädgårdsnäringens skyddsbehov tillgodosåges. Genom

förhandlingar med deltagarländer i GATT-avtalet hade vissa förbättringar

uppnåtts i gränsskyddet för svensk frukt, vilket förhandlingsresultat

godkändes av riksdagen 1955. En förbättring av gränsskyddet för trädgårdsnäringens

övriga produktslag vore emellertid fortfarande oundgängligen

nödvändig, om trädgårdsnäringen skulle kunna få sådana villkor som

svarade mot dess betydelse för landet. GATT-avtalet finge inte utgöra något

hinder för en sådan nödvändig förstärkning av tullskyddet för den

svenska trädgårdsodlingen vid en kommande tullrevision. En skärpning

av bestämmelserna om kvantitativa importrestriktioner kunde medföra allvarliga

konsekvenser för trädgårdsnäringen i vårt land. Om vår trädgårdsodling

saknade ett sådant skydd, medan andra länder hade kvantitativa importrestriktioner

på trädgårdsodlingens område, kunde följden bli, att exportländernas

överskott koncentrerades till vårt land, vilket ytterligare

skulle försvaga positionen för den svenska trädgårdsnäringen. Det syntes

därför nödvändigt, att det förbehållet gjordes för vårt lands vidkommande,

att kvantitativa importregleringar finge bibehållas till skydd för den svenska

trädgårdsodlingen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956

Utskottet. Revisionen av GATT-avtalet och tillkomsten av avtalet rörande

Organisationen för handelssamarbete har, som framgår av förevarande proposition,

främst två syften, nämligen dels att bättre anpassa GATT-bestämmelsernas

materiella innehåll till den utveckling och de förändringar som

ägt rum sedan avtalet tillkom, dels också att ge hela avtalskomplexet en mera

permanent karaktär och även i övrigt åstadkomma en organisatorisk förstärkning.

Några mera genomgripande principiella förändringar i fråga om

medlemsländernas skyldigheter och rättigheter synes emellertid inte ha

framkommit vid revisionen. Flertalet av bestämmelserna i det nya avtalskomplexet

är nämligen oförändrade överförda från GATT i dess hittills gällande

lydelse, andra hämtade från Havana-stadgan och har som sådana tidigare

varit föremål för prövning.

Resultaten av revisionskonferensen torde, såvitt utskottet kunnat finna,

i stort sett vara tillfredsställande. För lågtulländerna, och däribland Sverige,

hade det givetvis i och för sig varit önskvärt om revisionen lett till

mera påtagliga resultat i fråga om utjämning av tullnivåerna, men förutsättningar

för att vid detta tillfälle uppnå längre gående åtaganden på detta område

synes inte ha varit för handen. GATT-avtalets betydelse för att åstadkomma

stabilare tullförhållanden inom världshandeln har emellertid kunnat

bevaras. Dess karaktär av internationellt handelspolitiskt instrument

synes ha stärkts genom revisionen. Det måste givetvis dessutom betraktas

som ett betydande framsteg om det — såsom avsett är — blir möjligt att

inom den vida krets av nationer som är företrädda i GATT etablera ett närmare

och mera permanent samarbete än hittills på det handelspolitiska området.

Enligt utskottets mening framstår det mot denna bakgrund som ett

självklart svenskt intresse att även i fortsättningen aktivt medverka i detta

samarbete.

Vad beträffar den närmare innebörden av det reviderade avtalskomplexet

för Sveriges vidkommande har en ingående granskning ägt rum av olika

myndigheter och näringsorganisationer. Denna har utmynnat i en samstämmig

uppfattning, att Sverige bör godtaga det reviderade GATT-avtalet liksom

avtalet rörande Organisationen för handelssamarbete. Utskottet delar

denna principiella mening.

I detta sammanhang har utskottet att ta ställning till de i de likalydande

motionerna I: 495 och II: 657 framförda yrkandena om vissa förbehåll och

ändringar med hänsyn till den svenska trädgårdsnäringens intressen. Motionärerna

åsyftar härvidlag uppenbarligen främst möjligheterna att bereda

denna näringsgren erforderligt tullskydd samt förutsättningarna för att i

fortsättningen tillämpa kvantitativa importrestriktioner på trädgårdsprodukter.

Vad först angår tullskyddet vill utskottet erinra om att riksdagen så sent

som under höstsessionen föregående år hade att ta ställning till den i detta

sammanhang viktiga frågan om tullarna på äpplen och päron. Någon anledning

att nu ompröva de beslut, som då fattades, kan utskottet icke anse

föreligga. Vad tullarna på övriga trädgårdsprodukter angår är dessa endast

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956

5

i begränsad omfattning bundna genom GATT-avtalet. Frågan om trädgårdshanteringens

behov av tullskydd i allmänhet kommer självfallet att övervägas

i samband med den allmänna revision av tulltaxan, som kan väntas

som ett resultat av 1952 års tulltaxekommittés arbete. Från riksdagens sida

bör något ställningstagande i förväg till dessa spörsmål icke komma i fråga.

Utskottet utgår emellertid från att, i samband med genomförandet av en

tulltaxerevision, det är möjligt att på detta liksom på andra varuområden

åstadkomma sådana jämkningar och rättelser i fråga om tullmedgivandena

inom GATT, som visar sig nödvändiga.

När det gäller frågan om kvantitativa importrestriktioner kan konstateras,

att sådana enligt GATT-avtalets bestämmelser i princip icke får tillämpas

annat än för att skydda ett lands betalningsbalans. Denna principiella

grundregel återfinnes i avtalet redan i dess hittills gällande lydelse, men regeln

har i praktiken icke haft större aktualitet beroende på efterkrigstidens

speciella svårigheter på valutaområdet. Undantagsvis kan vidare kvantitativa

importrestriktioner i bestämda fall få tillämpas även för protektionistiska

syften. Som exempel härpå kan anföras att den reglering av export och import,

som tillämpas i fråga om svenska jordbruksprodukter, får anses stå

i överensstämmelse med avtalet. När det gäller trädgårdsprodukter föreligger

emellertid inte något principiellt beslut av statsmakterna av den innebörden

att den inhemska produktionen skall beredas skydd mot utländsk

konkurrens genom kvantitativ reglering av importen. De importrestriktioner,

som hittills tillämpats på vissa hithörande produkter, hänför sig sålunda

till den allmänna importreglering som av hänsyn till betalningsbalansen

tillämpats under åren efter andra världskriget, vissa tider över hela

varufältet.

Vad i motionerna i övrigt anförts synes icke beröra några vid revisionen

genomförda ändringar i avtalet utan avse bestämmelser som kvarstår oförändrade

från tidigare avtal. Det torde i anledning av vad därom anförts i

motionerna böra konstateras att GATT-avtalets bestämmelser om åtgärder

mot dumping enligt vad utskottet erfarit är i lika grad tillämpliga på

trädgårdsnäringens, jordbrukets och fiskets områden som på industriens.

Motionärernas önskemål i nämnda hänseende torde sålunda få anses tillgodosedda.

Sammanfattningsvis vill utskottet beträffande de föreliggande motionerna

framhålla följande. Utskottet kan ansluta sig till uppfattningen att

den svenska trädgårdshanteringen på vissa områden har att kämpa med

svårigheter som till icke ringa de! orsakas av konkurrensen från utlandet.

Det är emellertid varken möjligt eller lämpligt att i nu förevarande sammanhang

ta ställning till omfattningen och arten av det gränsskydd som

denna näringsgren är i behov av med hänsyn till sitt allmänna konkurrens-

och avsättningsläge på längre sikt. Vad tullfrågan beträffar får denna

av riksdagen bedömas i sitt större sammanhang. Övriga av motionärerna

berörda spörsmål synes lämpligen böra bedömas i samband med prövningen

av behovet av samhälleliga stödåtgärder i allmänhet åt denna näringsgren

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956

vad gäller såväl produktion som lagerhållning och distribution m. in. Utskottet

anser de synpunkter motionärerna framhållit i varje fall icke böra

utgöra hinder för att Sverige godtager det reviderade GATT-avtalet och avtalet

rörande Organisationen för handelssamarbete. Några möjligheter att

förena ett godkännande med förbehåll av det slag motionärerna åsyftat

eller att framlägga ändringsförslag torde för övrigt, såvitt utskottet kunnat

finna, icke föreligga. Utskottet avstyrker sålunda de i föreliggande motioner

framförda yrkandena.

Under hänvisning till vad här anförts anser sig utskottet böra tillstyrka

att riksdagen, utan förbehåll av det slag motionärerna åsyftat, för sin del

godkänner Sveriges anslutning till det reviderade GATT-avtalet och till avtalet

rörande Organisationen för handelssamarbete ävensom lämnar det

av Kungl. Maj:t begärda bemyndigandet. Utskottet har icke heller i övrigt

funnit anledning till erinran mot vad i förevarande proposition anförts.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 74,

1) för sin del godkänna Sveriges anslutning till det allmänna

tull- och handelsavtalet (GATT) enligt den till statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 17 februari

1956 fogade bilagan 1;

2) för sin del godkänna Sveriges anslutning till avtalet

rörande Organisationen för handelssamarbete (OTC) enligt

den till samma protokoll fogade bilagan 2;

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna

sådana ändringar i avtalen, som framdeles kan komma

att beslutas, i den mån dessa ändringar icke kräver författningsändringar

av beskaffenhet att påkalla riksdagens

medverkan; samt

B. att de likalydande motionerna 1:495 av herr Gustaf

Elofsson m. fl. och II: 657 av herr Hansson i Skegrie in. fl.

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,

Snygg, Velander, Anders Johansson, Erik Jansson, Kronstrand, Oscar Carlsson

och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Sundström, Sjölin,

Henriksson, Christenson i Malmö, Jansson i Aspeboda, Asp, Nilsson i Bästekille,

Andersson i Essvik och fru Holmqvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956

1

Särskilda yttranden:

I) av herrar Kristensson i Osbv, Anders Johansson, Kronstrand, Sjölin

och Christenson i Malmö, som anfört följande:

Trädgårdshanteringens skyddsproblem bör tagas upp till behandling snarast.

Det är naturligt, att man därvid i viss mån anlägger samma synpunkter

som ligger till grund för samhällets inställning till jordbruket. Sålunda

bör vid förekomsten av dumping eller vid genom statlig subvention underlättad

export till Sverige erforderligt skydd för den svenska trädgårdshanteringen

genomföras. Spörsmålet om den svenska trädgårdshanteringens

plats i vårt folkhushåll såsom en med jordbruket närbesläktad näringsgren

bör upptagas till skyndsam prövning i den mån detta är erforderligt för

bedömning av trädgårdsnäringens skydd mot utländsk konkurrens. Skulle

en utredning rörande trädgårdshanteringens ekonomi vara utförd inom

tullkommittén vore det av värde om den snarast offentliggjordes, så att

materialet blir disponibelt för en bedömning av detta viktiga spörsmål.

II) av herrar Gustaf Elof sson, Bengtson och Jansson i Aspeboda, som anfört

följande:

I likhet med vad som anförts i de likalydande motionerna I: 495 och II:

657 är vi av den meningen, att det reviderade allmänna tull- och handelsavtalet,

som Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att godkänna, i olika avseenden

kan komma att medföra väsentliga olägenheter för viss del av den

GATT-avtalet berörande inhemska trädgårdsodlingen.

Vad i samband med utskottsbehandlingen erfarits beträffande antidumpingbestämmelsernas

tillämplighet för alla produktionsområden, alltså även

trädgårdsnäringen, synes visserligen i princip kunna tillgodose motionärernas

önskemål. Men med hänsyn till de speciella svårigheterna att på detta

område kunna ingripa tillräckligt snabbt för att förhindra att en tillfällig

dumpingimport påverkar priserna för de inhemska producenterna därhän,

att förluster uppstår, har vi ansett oss böra uttala den förväntningen, att

Kungl. Maj :t måtte utnyttja alla de möjligheter som avtalet medger för ett

snabbt ingripande, bl. a. de kompletterande bestämmelserna i artikel VI, avseende

rätt att utan föregående godkännande av GATT-organisationen för

omedelbar verkan införa erforderlig utjämningstull. Vi delar också motionärernas

farhågor att det reviderade avtalets skärpning av bestämmelserna

angående rätten att bibehålla kvantitativa importrestriktioner kan komma

att medföra betydande försvagning av nu gällande gränsskydd för frukt.

Dessa farhågor har inte kunnat undanröjas vid utskottsbehandlingen. Enär

fruktodlingen inte inbegripes i 1947 års riksdagsbeslut om den framtida jordbrukspolitiken

och vad däri säges beträffande viss avsättningsgaranti för

olika inhemska jordbruksprodukter, så gäller inte för frukten de Annecyprotokollets

undantagsbestämmelser, som medger möjligheter att tillämpa

viss intern lagstiftning även om den står i strid med avtalets bestämmelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956

Vidare torde kunna förutses en skärpt tillämpning av bestämmelserna om

kvantitativa importrestriktioner till skydd för betalningsbalansen, särskilt i

ett läge då ett större antal länder inför valutakonvertibilitet.

Vi har därför funnit det angeläget att uttala en förväntan, att Kungl. Maj :t

måtte pröva möjligheten att skyndsamt lämna riksdagen förslag om sådan

lagstiftning rörande den svenska trädgårdsproduktionens mera betydande

produktslag, att de får tillämpning vid en kommande revision av GATTavtalet

samt att Kungl. Maj :t vidtar de åtgärder som är erforderliga för att

GATT-revisionskonferensens beslut av den 5 mars 1955 angående vissa allmänna

undantagsregler för temporärt bibehållande av kvantitativa importrestriktioner

även sedan de inte längre kan motiveras av betalningsbalansskäl

skall bli gällande för de trädgårdsprodukter, som i avtalets mening är

kvalificerade härför.

III) av herrar Velander och Nilsson i Bästekille, som anfört följande:

Behovet av gränsskydd för trädgårdsnäringen, framför allt fruktodlingen,

är under vissa delar av året synnerligen starkt framträdande. Angeläget är

därför att det nu gällande tullskyddet effektivt förstärkes.

Den konkurrens, som den inhemska fruktodlingen utsättes för, är emellertid

ofta av sådan karaktär, att tullskyddet kan bli illusoriskt. Detta gäller

företrädesvis den försäljning av importerad frukt, som sker på konsignationsbasis.

Under de tider, då den inhemska frukten har så att säga högsäsong,

synes sålunda, för vinnande av avsättning av denna frukt, ett kvantitativt

importskydd erfordras.

GATT-avtalets princip att kvantitativa importrestriktioner får tillämpas

endast för att skydda ett lands betalningsbalans kommer måhända att medföra,

att statsmakterna anser sig förhindrade att tillgripa sådana restriktioner.

Som skydd för de svenska jordbruksprodukterna kan emellertid användas

kvantitativa regleringar, vilket icke ansetts stå i strid med GATT-avtalets

bestämmelser. Enligt vår mening bör statsmakterna använda sig av möjligheten

att ingå med begäran om ett nationellt undantag för kvantitativt importskydd

även för trädgårdsnäringens produkter.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges anslutning till det reviderade allmänna tulloch handelsavtalet a1 i texten