Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Sveriges anslutning till det reviderade allmänna tulloch handelsavtalet
1956-05-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1956:43, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Sveriges anslutning till det reviderade allmänna tulloch handelsavtalet
Dokumentets text
Nr 43—44 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956
1
Nr 43
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående Sveriges anslutning till det reviderade
allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)
samt till avtalet rörande Organisationen för handelssamarbete
(OTC) m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I en den 17 februari 1956 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 74, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att
dels för sin del godkänna Sveriges anslutning till det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) enligt den till statsrådsprotokollet i ärendet fogade
bilagan 1;
dels för sin del godkänna Sveriges anslutning till avtalet rörande Organisationen
för handelssamarbete (OTC) enligt den till statsrådsprotokollet
i ärendet fogade bilagan 2;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del godkänna sådana
ändringar i avtalen, som framdeles kan komma att beslutas, i den mån dessa
ändringar icke kräver författningsändringar av beskaffenhet att påkalla
riksdagens medverkan.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
1950 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar vid tidpunkt
som Kungl. Maj :t ägde bestämma godtaga Havana-stadgan för en
internationell handelsorganisation (ITO) och att fastställa de villkor på
vilka stadgan finge sättas i kraft för Sveriges del. Samma års riksdag godkände
Sveriges anslutning till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)
enligt ett protokoll om provisorisk tillämpning därav och bemyndigade vidare
Kungl. Maj :t att, då förutsättningar därför inträtt, vidta åtgärder för Sveriges
definitiva anslutning till detta avtal.
Havana-stadgan har icke ratificerats av signatärstaterna och har sålunda
inte heller trätt i kraft. GATT-avtalet har trätt i tillämpning och har efterhand
utvidgats att omfatta flera stater men avtalet tillämpas alltjämt på provisorisk
bas. Under vintern 1954—55 har en konferens ägt rum i Geneve för
revision av de allmänna avtalsbestämmelserna i GATT. Den har resulterat
i förslag till vissa ändringar i GATT-avtalet och i förslag till ett nytt avtal
1 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr 43—44
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956
om inrättande av en organisation för handelssamarbete (OTC). Det nya
avtalskomplexet är avsett att åstadkomma mera definitiva regler och organisatoriska
bestämmelser på den internationella handelns område och att
därmed i väsentliga hänseenden tillgodose Havana-stadgans syften.
Revisionen av GATT-avtalet har icke medfört några genomgripande principiella
förändringar. De framlagda förslagen syftar bl. a. till en effektivisering
och till viss utbyggnad av verksamheten i olika hänseenden för att
man bättre än hittills skall kunna följa medlemsländernas handelspolitik. Sålunda
kommer en viss skärpt övervakning att ske exempelvis i fråga om tilllämpningen
av kvantitativa importrestriktioner. För de ekonomiskt mindre
utvecklade länderna har föreslagits vissa specialbestämmelser som innebär
en icke oväsentlig utbyggnad av möjligheterna att såsom skyddsåtgärder
använda tullar och kvantitativa importrestriktioner. Samtidigt avses konsultationsverksamheten
i förhållande till dessa länder skola intensifieras.
Vad gäller åtgärder för utjämning av ländernas tullnivåer har revisionen icke
gett några mera påtagliga resultat, ett förhållande som ur lågtulländernas
synpunkt måste beklagas. Ä andra sidan har de inom ramen för GATT hittills
uppnådda tullförhandlingsresultaten kunnat bevaras.
Förslaget om den nya Organisationen för handelssamarbete åsyftar att
ge GATT-avtalet ökad stadga och att åstadkomma ett permanent forum för
överläggningar rörande den internationella handels- och tullpolitiken.
De av revisionskonferensen framlagda förslagen har varit föremål för
prövning inom kommittén för översyn av GATT-avtalet och hos ett stort antal
myndigheter och näringsorganisationer. Denna prövning har icke gett
anledning till erinran ur svensk synpunkt.
I propositionen föreslås, att riksdagen för sin del godkänner Sveriges
anslutning till det reviderade GATT-avtalet och till det nya avtalet rörande
Organisationen för handelssamarbete. Vidare föreslås Kungl. Maj:t få bemyndigande
att godkänna ändringar i avtalen, i den mån dessa ändringar icke
kräver författningsändringar av beskaffenhet att påkalla riksdagens medverkan.
I fråga om den reviderade lydelsen av det allmänna tull- och handelsavtalet
samt lydelsen av avtalet rörande Organisationen för handelssamarbete
får utskottet hänvisa till de vid statsrådsprotokollet fogade bilagorna 1
och 2 (prop. s. 41—141).
Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande
motionerna I: 495 av herr Gustaf Elof sson m. fl. och II: 657 av herr
Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandling av
propositionen nr 74 måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära,
att vid ratifikationen av det reviderade GATT-avtalet förbehåll göres för
Sveriges vidkommande om en sådan tillämpning av avtalet, att den svenska
trädgårdsodlingens intressen såväl i nuvarande läge som i samband med
kommande tullrevision kan tillgodoses genom härför erforderligt tullskydd,
samt att Kungl. Maj:t må söka uppnå en sådan utformning av avtalet, att
Bevillningsutskottets betänkande nr i3 år 1956 3
kvantitativa importrestriktioner må kunna bibehållas i sådan utsträckning,
att nuvarande gränsskydd för den svenska trädgårdsodlingen icke försvagas».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det
följande, hänvisa till motionen II: 657.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Inledning, s. 3—5.
Allmänna avtalsbestämmelser m. in., s. 6—25.
Yttranden, s. 25—35.
Departementschefen, s. 35—39.
I de föreliggande motionerna har motionärerna anfört i huvudsak följande.
I det reviderade GATT-avtalet funnes en hel del stadganden inför vilkas
praktiska innebörd man från trädgårdsnäringens synpunkt hade all anledning
att ställa sig frågande. Enligt motionärernas mening finge avtalet icke
tillämpas på sådant sätt, att trädgårdsnäringens skyddsbehov eftersattes.
Ej heller kunde sådana stadganden accepteras, som kunde verka fördröjande
eller förhindrande för en välbehövlig förstärkning av denna näringsgrens
gränsskydd. Vid ratifikationen av det reviderade GATT-avtalet borde
därför det förbehållet göras, att tillämpningen av avtalet måste ske på det
sättet, att den svenska trädgårdsnäringens skyddsbehov tillgodosåges. Genom
förhandlingar med deltagarländer i GATT-avtalet hade vissa förbättringar
uppnåtts i gränsskyddet för svensk frukt, vilket förhandlingsresultat
godkändes av riksdagen 1955. En förbättring av gränsskyddet för trädgårdsnäringens
övriga produktslag vore emellertid fortfarande oundgängligen
nödvändig, om trädgårdsnäringen skulle kunna få sådana villkor som
svarade mot dess betydelse för landet. GATT-avtalet finge inte utgöra något
hinder för en sådan nödvändig förstärkning av tullskyddet för den
svenska trädgårdsodlingen vid en kommande tullrevision. En skärpning
av bestämmelserna om kvantitativa importrestriktioner kunde medföra allvarliga
konsekvenser för trädgårdsnäringen i vårt land. Om vår trädgårdsodling
saknade ett sådant skydd, medan andra länder hade kvantitativa importrestriktioner
på trädgårdsodlingens område, kunde följden bli, att exportländernas
överskott koncentrerades till vårt land, vilket ytterligare
skulle försvaga positionen för den svenska trädgårdsnäringen. Det syntes
därför nödvändigt, att det förbehållet gjordes för vårt lands vidkommande,
att kvantitativa importregleringar finge bibehållas till skydd för den svenska
trädgårdsodlingen.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956
Utskottet. Revisionen av GATT-avtalet och tillkomsten av avtalet rörande
Organisationen för handelssamarbete har, som framgår av förevarande proposition,
främst två syften, nämligen dels att bättre anpassa GATT-bestämmelsernas
materiella innehåll till den utveckling och de förändringar som
ägt rum sedan avtalet tillkom, dels också att ge hela avtalskomplexet en mera
permanent karaktär och även i övrigt åstadkomma en organisatorisk förstärkning.
Några mera genomgripande principiella förändringar i fråga om
medlemsländernas skyldigheter och rättigheter synes emellertid inte ha
framkommit vid revisionen. Flertalet av bestämmelserna i det nya avtalskomplexet
är nämligen oförändrade överförda från GATT i dess hittills gällande
lydelse, andra hämtade från Havana-stadgan och har som sådana tidigare
varit föremål för prövning.
Resultaten av revisionskonferensen torde, såvitt utskottet kunnat finna,
i stort sett vara tillfredsställande. För lågtulländerna, och däribland Sverige,
hade det givetvis i och för sig varit önskvärt om revisionen lett till
mera påtagliga resultat i fråga om utjämning av tullnivåerna, men förutsättningar
för att vid detta tillfälle uppnå längre gående åtaganden på detta område
synes inte ha varit för handen. GATT-avtalets betydelse för att åstadkomma
stabilare tullförhållanden inom världshandeln har emellertid kunnat
bevaras. Dess karaktär av internationellt handelspolitiskt instrument
synes ha stärkts genom revisionen. Det måste givetvis dessutom betraktas
som ett betydande framsteg om det — såsom avsett är — blir möjligt att
inom den vida krets av nationer som är företrädda i GATT etablera ett närmare
och mera permanent samarbete än hittills på det handelspolitiska området.
Enligt utskottets mening framstår det mot denna bakgrund som ett
självklart svenskt intresse att även i fortsättningen aktivt medverka i detta
samarbete.
Vad beträffar den närmare innebörden av det reviderade avtalskomplexet
för Sveriges vidkommande har en ingående granskning ägt rum av olika
myndigheter och näringsorganisationer. Denna har utmynnat i en samstämmig
uppfattning, att Sverige bör godtaga det reviderade GATT-avtalet liksom
avtalet rörande Organisationen för handelssamarbete. Utskottet delar
denna principiella mening.
I detta sammanhang har utskottet att ta ställning till de i de likalydande
motionerna I: 495 och II: 657 framförda yrkandena om vissa förbehåll och
ändringar med hänsyn till den svenska trädgårdsnäringens intressen. Motionärerna
åsyftar härvidlag uppenbarligen främst möjligheterna att bereda
denna näringsgren erforderligt tullskydd samt förutsättningarna för att i
fortsättningen tillämpa kvantitativa importrestriktioner på trädgårdsprodukter.
Vad först angår tullskyddet vill utskottet erinra om att riksdagen så sent
som under höstsessionen föregående år hade att ta ställning till den i detta
sammanhang viktiga frågan om tullarna på äpplen och päron. Någon anledning
att nu ompröva de beslut, som då fattades, kan utskottet icke anse
föreligga. Vad tullarna på övriga trädgårdsprodukter angår är dessa endast
Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956
5
i begränsad omfattning bundna genom GATT-avtalet. Frågan om trädgårdshanteringens
behov av tullskydd i allmänhet kommer självfallet att övervägas
i samband med den allmänna revision av tulltaxan, som kan väntas
som ett resultat av 1952 års tulltaxekommittés arbete. Från riksdagens sida
bör något ställningstagande i förväg till dessa spörsmål icke komma i fråga.
Utskottet utgår emellertid från att, i samband med genomförandet av en
tulltaxerevision, det är möjligt att på detta liksom på andra varuområden
åstadkomma sådana jämkningar och rättelser i fråga om tullmedgivandena
inom GATT, som visar sig nödvändiga.
När det gäller frågan om kvantitativa importrestriktioner kan konstateras,
att sådana enligt GATT-avtalets bestämmelser i princip icke får tillämpas
annat än för att skydda ett lands betalningsbalans. Denna principiella
grundregel återfinnes i avtalet redan i dess hittills gällande lydelse, men regeln
har i praktiken icke haft större aktualitet beroende på efterkrigstidens
speciella svårigheter på valutaområdet. Undantagsvis kan vidare kvantitativa
importrestriktioner i bestämda fall få tillämpas även för protektionistiska
syften. Som exempel härpå kan anföras att den reglering av export och import,
som tillämpas i fråga om svenska jordbruksprodukter, får anses stå
i överensstämmelse med avtalet. När det gäller trädgårdsprodukter föreligger
emellertid inte något principiellt beslut av statsmakterna av den innebörden
att den inhemska produktionen skall beredas skydd mot utländsk
konkurrens genom kvantitativ reglering av importen. De importrestriktioner,
som hittills tillämpats på vissa hithörande produkter, hänför sig sålunda
till den allmänna importreglering som av hänsyn till betalningsbalansen
tillämpats under åren efter andra världskriget, vissa tider över hela
varufältet.
Vad i motionerna i övrigt anförts synes icke beröra några vid revisionen
genomförda ändringar i avtalet utan avse bestämmelser som kvarstår oförändrade
från tidigare avtal. Det torde i anledning av vad därom anförts i
motionerna böra konstateras att GATT-avtalets bestämmelser om åtgärder
mot dumping enligt vad utskottet erfarit är i lika grad tillämpliga på
trädgårdsnäringens, jordbrukets och fiskets områden som på industriens.
Motionärernas önskemål i nämnda hänseende torde sålunda få anses tillgodosedda.
Sammanfattningsvis vill utskottet beträffande de föreliggande motionerna
framhålla följande. Utskottet kan ansluta sig till uppfattningen att
den svenska trädgårdshanteringen på vissa områden har att kämpa med
svårigheter som till icke ringa de! orsakas av konkurrensen från utlandet.
Det är emellertid varken möjligt eller lämpligt att i nu förevarande sammanhang
ta ställning till omfattningen och arten av det gränsskydd som
denna näringsgren är i behov av med hänsyn till sitt allmänna konkurrens-
och avsättningsläge på längre sikt. Vad tullfrågan beträffar får denna
av riksdagen bedömas i sitt större sammanhang. Övriga av motionärerna
berörda spörsmål synes lämpligen böra bedömas i samband med prövningen
av behovet av samhälleliga stödåtgärder i allmänhet åt denna näringsgren
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956
vad gäller såväl produktion som lagerhållning och distribution m. in. Utskottet
anser de synpunkter motionärerna framhållit i varje fall icke böra
utgöra hinder för att Sverige godtager det reviderade GATT-avtalet och avtalet
rörande Organisationen för handelssamarbete. Några möjligheter att
förena ett godkännande med förbehåll av det slag motionärerna åsyftat
eller att framlägga ändringsförslag torde för övrigt, såvitt utskottet kunnat
finna, icke föreligga. Utskottet avstyrker sålunda de i föreliggande motioner
framförda yrkandena.
Under hänvisning till vad här anförts anser sig utskottet böra tillstyrka
att riksdagen, utan förbehåll av det slag motionärerna åsyftat, för sin del
godkänner Sveriges anslutning till det reviderade GATT-avtalet och till avtalet
rörande Organisationen för handelssamarbete ävensom lämnar det
av Kungl. Maj:t begärda bemyndigandet. Utskottet har icke heller i övrigt
funnit anledning till erinran mot vad i förevarande proposition anförts.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 74,
1) för sin del godkänna Sveriges anslutning till det allmänna
tull- och handelsavtalet (GATT) enligt den till statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 17 februari
1956 fogade bilagan 1;
2) för sin del godkänna Sveriges anslutning till avtalet
rörande Organisationen för handelssamarbete (OTC) enligt
den till samma protokoll fogade bilagan 2;
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna
sådana ändringar i avtalen, som framdeles kan komma
att beslutas, i den mån dessa ändringar icke kräver författningsändringar
av beskaffenhet att påkalla riksdagens
medverkan; samt
B. att de likalydande motionerna 1:495 av herr Gustaf
Elofsson m. fl. och II: 657 av herr Hansson i Skegrie in. fl.
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 maj 1956
På bevillningsutskottets vägnar:
FILIP KRISTENSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,
Snygg, Velander, Anders Johansson, Erik Jansson, Kronstrand, Oscar Carlsson
och Bengtson; samt
från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Sundström, Sjölin,
Henriksson, Christenson i Malmö, Jansson i Aspeboda, Asp, Nilsson i Bästekille,
Andersson i Essvik och fru Holmqvist.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956
1
Särskilda yttranden:
I) av herrar Kristensson i Osbv, Anders Johansson, Kronstrand, Sjölin
och Christenson i Malmö, som anfört följande:
Trädgårdshanteringens skyddsproblem bör tagas upp till behandling snarast.
Det är naturligt, att man därvid i viss mån anlägger samma synpunkter
som ligger till grund för samhällets inställning till jordbruket. Sålunda
bör vid förekomsten av dumping eller vid genom statlig subvention underlättad
export till Sverige erforderligt skydd för den svenska trädgårdshanteringen
genomföras. Spörsmålet om den svenska trädgårdshanteringens
plats i vårt folkhushåll såsom en med jordbruket närbesläktad näringsgren
bör upptagas till skyndsam prövning i den mån detta är erforderligt för
bedömning av trädgårdsnäringens skydd mot utländsk konkurrens. Skulle
en utredning rörande trädgårdshanteringens ekonomi vara utförd inom
tullkommittén vore det av värde om den snarast offentliggjordes, så att
materialet blir disponibelt för en bedömning av detta viktiga spörsmål.
II) av herrar Gustaf Elof sson, Bengtson och Jansson i Aspeboda, som anfört
följande:
I likhet med vad som anförts i de likalydande motionerna I: 495 och II:
657 är vi av den meningen, att det reviderade allmänna tull- och handelsavtalet,
som Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att godkänna, i olika avseenden
kan komma att medföra väsentliga olägenheter för viss del av den
GATT-avtalet berörande inhemska trädgårdsodlingen.
Vad i samband med utskottsbehandlingen erfarits beträffande antidumpingbestämmelsernas
tillämplighet för alla produktionsområden, alltså även
trädgårdsnäringen, synes visserligen i princip kunna tillgodose motionärernas
önskemål. Men med hänsyn till de speciella svårigheterna att på detta
område kunna ingripa tillräckligt snabbt för att förhindra att en tillfällig
dumpingimport påverkar priserna för de inhemska producenterna därhän,
att förluster uppstår, har vi ansett oss böra uttala den förväntningen, att
Kungl. Maj :t måtte utnyttja alla de möjligheter som avtalet medger för ett
snabbt ingripande, bl. a. de kompletterande bestämmelserna i artikel VI, avseende
rätt att utan föregående godkännande av GATT-organisationen för
omedelbar verkan införa erforderlig utjämningstull. Vi delar också motionärernas
farhågor att det reviderade avtalets skärpning av bestämmelserna
angående rätten att bibehålla kvantitativa importrestriktioner kan komma
att medföra betydande försvagning av nu gällande gränsskydd för frukt.
Dessa farhågor har inte kunnat undanröjas vid utskottsbehandlingen. Enär
fruktodlingen inte inbegripes i 1947 års riksdagsbeslut om den framtida jordbrukspolitiken
och vad däri säges beträffande viss avsättningsgaranti för
olika inhemska jordbruksprodukter, så gäller inte för frukten de Annecyprotokollets
undantagsbestämmelser, som medger möjligheter att tillämpa
viss intern lagstiftning även om den står i strid med avtalets bestämmelser.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1956
Vidare torde kunna förutses en skärpt tillämpning av bestämmelserna om
kvantitativa importrestriktioner till skydd för betalningsbalansen, särskilt i
ett läge då ett större antal länder inför valutakonvertibilitet.
Vi har därför funnit det angeläget att uttala en förväntan, att Kungl. Maj :t
måtte pröva möjligheten att skyndsamt lämna riksdagen förslag om sådan
lagstiftning rörande den svenska trädgårdsproduktionens mera betydande
produktslag, att de får tillämpning vid en kommande revision av GATTavtalet
samt att Kungl. Maj :t vidtar de åtgärder som är erforderliga för att
GATT-revisionskonferensens beslut av den 5 mars 1955 angående vissa allmänna
undantagsregler för temporärt bibehållande av kvantitativa importrestriktioner
även sedan de inte längre kan motiveras av betalningsbalansskäl
skall bli gällande för de trädgårdsprodukter, som i avtalets mening är
kvalificerade härför.
III) av herrar Velander och Nilsson i Bästekille, som anfört följande:
Behovet av gränsskydd för trädgårdsnäringen, framför allt fruktodlingen,
är under vissa delar av året synnerligen starkt framträdande. Angeläget är
därför att det nu gällande tullskyddet effektivt förstärkes.
Den konkurrens, som den inhemska fruktodlingen utsättes för, är emellertid
ofta av sådan karaktär, att tullskyddet kan bli illusoriskt. Detta gäller
företrädesvis den försäljning av importerad frukt, som sker på konsignationsbasis.
Under de tider, då den inhemska frukten har så att säga högsäsong,
synes sålunda, för vinnande av avsättning av denna frukt, ett kvantitativt
importskydd erfordras.
GATT-avtalets princip att kvantitativa importrestriktioner får tillämpas
endast för att skydda ett lands betalningsbalans kommer måhända att medföra,
att statsmakterna anser sig förhindrade att tillgripa sådana restriktioner.
Som skydd för de svenska jordbruksprodukterna kan emellertid användas
kvantitativa regleringar, vilket icke ansetts stå i strid med GATT-avtalets
bestämmelser. Enligt vår mening bör statsmakterna använda sig av möjligheten
att ingå med begäran om ett nationellt undantag för kvantitativt importskydd
även för trädgårdsnäringens produkter.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges anslutning till det reviderade allmänna tulloch handelsavtalet a1 i texten