Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av varuskatten för glass.

1956-05-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:44, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av varuskatten för glass.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1956

9

Nr 44

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om upphävande av varuskatten för glass.

(l:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 314 av herr Georg Carlsson m. fl. samt II: 225 av herrar

Adolfsson och Hansson i önnarp har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att varuskatt å glass icke vidare skall uttagas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det

följande, hänvisa till motionen II: 225.

Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt skall för

vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, erläggas

varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller

för vidare bearbetning eller ock införes till riket. I nämnda förteckning är

upptagna choklad- och konfityrvaror samt kemisk-tekniska preparat i den

mån de är att hänföra till vissa angivna varugrupper. I fråga om gruppen

choklad- och konfityrvaror kan beskattningen sägas väsentligen omfatta

sötsaker och glass samt pulver och tabletter för beredning av läskedrycker.

Bestämmelserna i förordningen om varuskatt är icke tillämpliga å bl. a.

glasspulver eller färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar

avsedda efterrätter, helt eller delvis bestående av glass.

Skatten skall utgå med viss procent av varans beskattningsvärde. Det

procenttal, som är angivet i den förenämnda varuförteckningen, utgör för

choklad- och konfityrvaror 65 procent.

Enligt 3 § varuskatteförordningen är en varas beskattningsvärde i regel

lika med det lägsta pris, som den skattskyldige betingar sig vid försäljning

av varan i större poster till återförsäljare, varuskatten icke inberäknad

i priset.

Frågan om upphävande av varuskatten för glass har tidigare varit föremål

för riksdagens behandling i anledning av vid 1953 och 1954 års riksdagar

väckta motioner i ämnet. Motionerna vid 1953 års riksdag syftade

till att s. k. gräddglass skulle vara undantagen från varubeskattning, vilket

emellertid av kontrolltekniska skäl icke kunde ernås annorledes än genom

att beskattningen av all glass upphävdes. Motionerna behandlades av 1953

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1956

års bevillningsutskott, som i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 41

avstyrkte motionerna under hänvisning till pågående utredning om den indirekta

beskattningen genom 1952 års kommitté för indirekta skatter.

I motioner vid 1954 års riksdag anfördes bl. a. att frågan om skattefrihet

för glass vore en fråga dels om ett inhemskt livsmedel skulle betraktas som

en lyxvara och dels om en mejeriprodukt skulle vara föremål för avsättningshämmande

beskattning. Frågan om skattefrihet borde därför avgöras

utan att 1952 års skattekommittés förslag avvaktades. I betänkande nr 21

avstyrkte bevillningsutskottet motionerna och anförde bl. a., att det icke

borde ifrågakomma, att riksdagen utan att avvakta förslag från 1952 års

kommitté för indirekta skatter toge ståndpunkt i frågan att slopa beskattningen

av ett varuslag, som varit underkastat beskattning, sedan varuskatten

infördes år 1941. I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna

ingen riksdagens åtgärd.

I de nu föreliggande motionerna framhåller motionärerna bl. a., att det

måste anses oriktigt, att gräddglassen, som numera vore att anse som ett

synnerligen högvärdigt livsmedel, bleve föremål för beskattning. Genom att

gräddglassen innehölle mjölkfett tillfördes särskilt barnen den livsviktiga

mjölken på ett för dem begärligt sätt. Den hårda beskattningen av glassen

verkade i hög grad begränsande på konsumtionen. Nuvarande bestämmelser

medförde vidare en gränsdragning, som måste betecknas som helt omotiverad.

Skatt utginge nämligen icke för glass, som färdigställts för hushåll,

restauranger eller matserveringar och som vore avsedd för efterrätter.

Konsekvensen härav hade blivit, att en väsentlig del av den inom landet

framställda glassen icke bleve beskattad. Denna gränsdragning medförde

betydande kontrollsvårigheter.

Med erinran om vad som anförts vid frågans tidigare behandling i riksdagen

anför motionärerna vidare, att 1952 års kommitté för indirekta skatter

ännu icke framlagt sitt slutbetänkande. Ett borttagande av skatten på

glass kunde emellertid knappast rubba förutsättningarna för utredningsarbetet

eller påverka det slutliga ställningstagandet. Det torde nämligen numera

vara allmänt erkänt, att skatten på glass borde borttagas. Motionärerna

hänvisade till att statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation

vid prisöverenskommelsen den 16 mars 1955 förutsatt, att

så skulle ske. I en protokollsanteckning till nämnda överenskommelse anfördes:

»Nämnden och delegationen anser det angeläget, att den varuskatt,

som nu utgår för gräddglass (i förpackningar under en tredjedels liter)

snarast möjligt borttages.» Efter detta ställningstagande syntes varuskatten

på glass snarast böra borttagas. Som ytterligare skäl härför kunde anföras

den kvalitetskontroll för gräddglassen, som nu planerades genom Kontrollorganet

för Mejeriprodukter och Ägg (KMÄ). Normalt kunde varuskatten å

glass beräknas till 6 å 7 miljoner kronor per år. Ur statsfinansiell synpunkt

mötte därför knappast något hinder för skattens borttagande. Det riktiga

vore, att skatten på gräddglass slopades och att skatt sålunda endast skulle

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr ii år 1956

utgå för sådan glass, som innehölle mindre än tolv procent mjölkfett. Då det

emellertid kunde antagas, att kontrollsvårigheter härigenom skulle uppstå,

vore det lämpligast, att varuskatten slopades å all glass.

Utskottet. Enligt förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt utgår skatt

för glass, liksom för övriga skattepliktiga choklad- och konfityrvaror, med

65 procent av varans beskattningsvärde. Detta värde är i regel lika med

det lägsta pris -— varuskatten icke inberäknad — som den skattskyldige

betingar sig vid försäljning av varan i större poster till återförsäljare. Från

skatteplikt undantages bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller

matserveringar avsedda efterrätter, som helt eller delvis består av glass.

I de förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att varuskatt icke vidare skall uttagas för glass. Som skäl för detta yrkande

har bl. a. anförts, att den hårda beskattningen av gräddglassen, som

vore ett högvärdigt näringsmedel, verkade hämmande på konsumtionen

och att gränsdragningen mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga glassvaror

medförde vassa kontrollsvårigheter. Motionärerna har därjämte framhållit,

att jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation vid

prisöverenskommelsen den 16 mars 1955 uttalat, att skatten på gräddglass

borde borttagas snarast möjligt.

Som av den ovan lämnade redogörelsen framgår har samma yrkande tidigare

varit föremål för riksdagens prövning i anledning av vid såväl 1953

som 1954 års riksdagar väckta motioner. Dessa avslogs emellertid av riksdagen.

Skälet härtill var, att man inte ansåg sig böra föregripa resultatet

av pågående utredning rörande den indirekta beskattningen. I den vid 1955

års riksdag framlagda propositionen nr 180 angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område uttalade föredragande departementschefen

i anledning av det av jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

framförda önskemålet om borttagande av varuskatten på gräddglass,

att någon åtgärd i frågan icke borde övervägas för det dåvarande med

hänsyn till 1954 års riksdags uttalande i ämnet.

Utskottet ansluter sig till den ståndpunkt, som tidigare intagits i förevarande

fråga. Det bör sålunda icke ifrågakomma att nu — utan att avvakta

resultatet av pågående utredning om den indirekta beskattningen •

upphäva skatten på ett varuslag, som varit underkastat beskattning, alltsedan

varuskatten infördes. I anslutning härtill vill utskottet framhålla, att

1952 års kommitté för indirekta skatter, enligt vad kommittén nyligen tillkännagivit,

beräknas ha slutfört sitt utredningsarbete under innevarande

år. Utskottet avstyrker i enlighet härmed de likalydande motionerna 1:314

och II: 225.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 314 av herr Georg Carlsson

in. fl. samt 11:225 av herrar Adolfsson och Hansson i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1956

Önnarp om upphävande av varuskatten för glass icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON

Närvarande: se under betänkandet nr 43.

Reservation

av herrar Gustaf Elofsson, Bengtson och Jansson i Aspeboda, vilka ansett.

att utskottets yttrande och hemställan bort erhålla följande lydelse:

Enligt förordningen---(= utskottet s. 11 rad 4—rad 19 uppifrån)

snarast möjligt. Såsom framhållits i motionerna förekommer här

en uppdelning av samma vara i två grupper som icke synes motiverad.

Glass, som förbrukas i hushåll, vid matserveringar o. d., är sålunda skattefri

medan samma vara, då den säljes i mindre kvantiteter är belagd med

så anmärkningsvärt hög skatt som 65 procent på varans beskattningsvärde.

Det torde vara mycket sällsynt — om det ens förekommer på något annat

område —- att samma vara behandlas så olika i beskattningsavseende endast

på grund av att varan försäljes i en mindre eller större kvantitet.

Orsaken till att viss del av glassen belagts med så hög skatt torde vara,

att denna infördes vid en tidpunkt då konsumtionen av glass var ringa,

och den har då utan närmare överväganden hänförts till beskattningsgruppen

choklad- och konfityrvaror. Frågan om de indirekta skatterna utredes

f. n. av 1952 års kommitté för indirekta skatter och därvid kan förutsättas

att skatten för choklad- och konfityrvaror samt glass kommer att bli föremål

för överväganden. Utskottet anser dock, att den uppdelning av glassen

i beskattningsavseende, som nu förekommer, kan avskaffas utan att man

inväntar utredningens slutförande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

1:314 av herr Georg Carlsson m. fl. samt 11:225 av

herrar Adolfsson och Hansson i önnarp, antaga följande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1956

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25 maj

1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt

fogade förteckningen över varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

skall erhålla den ändrade lydelse som framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga till

nedanstående statistiska nummer

Statistiskt nr

Varuslag

Skattesats,

procent av

beskattnings- värdet

ur 298—302

Choklad- och konfityrvaror, hänförliga till följande

varugrupper:

choklad eller---eller sötningsmedel;

med socker---av läskedrycker..........

Anm. Bestämmelserna i förordningen om varuskatt

äro icke tillämpliga å följande varor, nämligen kakao- pulver (med eller utan tillsats av socker eller sötnings- medel), s. k. fastlagsmassa, tårtor, bakelser, tebröd och

liknande bakverk. Vad nu sagts gäller även om bak- verket är tillsatt eller belagt med eller däri på annat

sätt ingår choklad eller andra varuskattebelagda varor

eller socker, under förutsättning dock att varan bibe- hållit karaktären av tårta, bakelse, tebröd eller liknande

bakverk.

65

660606 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.