Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

1956-05-18 · 67 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 64 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:50, Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

1

Nr 50

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1956/57, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1956/57 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1956 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1956: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1956/57

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1955 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 13 april 1956 dagtecknad proposition nr 175 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1956/57, m. m., har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse

av 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5 juni

1953 (nr 272);

dels ock, bland annat, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i

preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1956/57 med 110 procent

av grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår med 100 procent

av grundbeloppet.

Propositionen nr 175 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet.

Ovannämnda vid propositionen nr 175 fogade författningsförslag

är av följande lydelse. I

I llihang till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr,50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 27 § 3 inom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

27 §.

3 mom. Överstiger skattskyldigs

slutliga skatt den preliminära skatt,

som enligt 2 mom. skall gottskrivas

honom, med minst en femtedel av den

slutliga skatten eller med minst tiotusen

kronor, skall den skattskyldige

till statsverket erlägga ränta med

fem procent, för en beräknad tid av

ett år, å den del av det överskjutande

beloppet, som överstiger ettusen

kronor; dock att det belopp, varå

ränta sålunda skall beräknas, skall

avrundas till närmast lägre hundratal

kronor. Vid bedömande av om

och med vilket belopp, ränta skall

utgå, skall i den slutliga skatten icke

inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt

eller i 1 § omförmälda avgifter

eller annuiteter med undantag

av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift,

ej heller skall i den

preliminära skatten inräknas sådan

i 2 mom. under 3) omförmäld preliminär

skatt, som erlagts efter den

30 april året näst efter inkomståret.

Vad i-----— omförmäld ränta.

(Föreslagen lydelse)

27 §.

3 mom. överstiger skattskyldigs

slutliga skatt den preliminära skatt,

som enligt 2 mom. skall gottskrivas

honom, med minst en femtedel av den

slutliga skatten eller med minst tiotusen

kronor, skall den skattskyldige

till statsverket erlägga ränta med

sju procent, för en beräknad tid av

ett år, å den del av det överskjutande

beloppet, som överstiger ettusen

kronor; dock att det belopp, varå

ränta sålunda skall beräknas, skall

avrundas till närmast lägre hundratal

kronor. Vid bedömande av om

och med vilket belopp, ränta skall

utgå, skall i den slutliga skatten icke

inräknas utskiftningsskatt, ersättningsskatt

eller i 1 § omförmälda avgifter

eller annuiteter med undantag

av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift,

ej heller skall i den

preliminära skatten inräknas sådan

i 2 mom. under 3) omförmäld preliminär

skatt, som erlagts efter den

30 april året näst efter inkomståret.

69 §.

1 mom. Därest den preliminära

skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall

gottskrivas skattskyldig vid debitering

av slutlig skatt, till den del densamma

erlagts överstiger den slutliga

skatten med minst en femtedel

av denna eller med minst tiotusen

kronor, äger den skattskyldige erhålla

ränta med tre procent, för en

beräknad tid av ett år, å den del av 1

69 §.

1 mom. Därest den preliminära

skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall

gottskrivas skattskyldig vid debitering

av slutlig skatt, till den del densamma

erlagts överstiger den slutliga

skatten med minst en femtedel

av denna eller med minst tiotusen

kronor, äger den skattskyldige erhålla

ränta med fyra procent, för en

beräknad tid av ett år, å den del av

1 Senaste lydelse av 27 § 3 mom. se 1954:340.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

3

(Nuvarande lydelse)

det överskjutande beloppet, som överstiger

ettusen kronor; dock att det

belopp, varå ränta sålunda skall beräknas,

skall avrundas till närmast

lägre hundratal kronor. Vid bedömandet

av om och med vilket belopp

ränta skall utgå, skall i den

preliminära skatten icke inräknas

sådan i 27 § 2 mom. under 3) omförmäld

preliminär skatt, som erlagts

efter den 30 april året näst efter

inkomståret; vidare skall med

slutlig skatt likställas sådan tillkommande

skatt, som enligt vad i 68 §

4 mom. andra stycket sägs helt eller

delvis skall gäldas med där omförmäld

preliminär skatt.

Ränta som---— den skattsky]

(Föreslagen lydelse)

det överskjutande beloppet, som överstiger

ettusen kronor; dock att det

belopp, varå ränta sålunda skall beräknas,

skall avrundas till närmast

lägre hundratal kronor. Vid bedömandet

av om och med vilket belopp

ränta skall utgå, skall i den

preliminära skatten icke inräknas

sådan i 27 § 2 mom. under 3) omförmäld

preliminär skatt, som erlagts

efter den 30 april året näst efter

inkomståret; vidare skall med

slutlig skatt likställas sådan tillkommande

skatt, som enligt vad i 68 §

4 mom. andra stycket sägs helt eller

delvis skall gäldas med där omförmäld

preliminär skatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1957, dock att förordningen

icke skall äga tillämpning å skatt enligt 1956 års taxering.

Till utskottets behandling har i nedan angivna delar hänvisats följande i

anledning av proposition nr 175 väckta motioner, nämligen
A)

de likalydande motionerna I: 598 av herr Ohlon m. fl. och II: 790 avherr

Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj:ts proposition nr 175 måtte besluta, att för senare hälften av budgetåret

1956/57 statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom.

förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt med 95

procent av grundbeloppet i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 100 procent»;

samt

B) de likalydande motionerna I: 599 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 791 avherr

Hjalmarson m. fl., vari bl. a. hemställts,

att riksdagen måtte

1) antaga det vid propositionen nr 175 fogade förslaget till förordning

om ändrad lydelse av 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272) med den ändring att till 69 § 1 mom. skall fogas

ett nytt stycke av följande lydelse:

Därest skatlskyldig, för vilken den slutliga skatten överstiger den preliminära,

låter det belopp, som enligt debetsedel å slutlig skatt tillkommer

honom, stå inne till den 15 juni året efter det debitering skett, äger han erhålla

ränta med 3,5 procent å det innestående beloppet, avrundat till närmast

lägre hundratal kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Denna förordning träder vad angår 69 § 1 mom. andra stycket i kraft

dagen efter det förordningen utkommit av trycket i Svensk Författningssamling

och skall tillämpas med avseende å överskjutande skatt enligt debetsedel

å slutlig skatt 1956. I övriga delar träder förordningen i kraft den

1 januari 1957, dock att den i dessa delar icke skall äga tillämpning å skatt

enligt 1956 års taxering.

2) under uttalande av att en statlig budgetpolitik enligt i motionen angivna

riktlinjer bort och bör föras samt att en skattesänkning i enlighet med

vad som yrkats i reservation 1) till bevillningsutskottets betänkande nr 40

år 1956 bort genomföras, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i

preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1956/57 med 110 procent

av grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår med 90 procent

av grundbeloppet; samt

3) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1956/57 enligt

den vid propositionen såsom Bihang A fogade specifikationen med den ändring

som framgår av följande:

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning____ 5 875 000 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning

296 000 000

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 290 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 238 av

herr Hjalmarson m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte antaga

följande

1) Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

4 §.

1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster

från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskrifter i 22 §, avdrag

ske för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

5

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst

från annan förvärvskälla än fastighet och rörelse i utlandet, dock att avdrag

för realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller

lotterivinst;

slutlig skatt, som här i riket påförts skattskyldig på grund av taxering

under året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller sådan här i riket

påförd tillkommande skatt, varå skattskyldig under förstnämnda år

erhållit debetsedel, allt till den del skatten skall erläggas till kommun

eller annan kommunal samfällighet eller avser statlig förmögenhetsskatt.

Skattskyldig, som--- — för dotterbolaget.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1958 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1958 eller tidigare år.

2) Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)

om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 10 § och 11 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig förmögenhetsskatt skola erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, skall icke utgöra statlig förmögenhetsskatt, därest

den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 75 000 kronor. Annan

fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag eller i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse skall icke utgöra

sådan skatt, därest den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger

50 000 kronor.

Ej heller--- 5 000 kronor.

11 §.

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, som avses i

8 § 1 mom. andra stycket förordningen om statlig inkomstskatt, utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 100 000 kronor:

fem promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som

överstiger 75 000 kronor, dock lägst en krona;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

100 000 men icke 200 000 kr.: 125 kr. för 100 000 kr. och 10 °/00 av återstoden;

200 000 » » 300 000 » : 1125 » » 200 000 » » 14 » » » ;

300 000 » » 400 000 » : 2 525 » » 300 000 » » 18 » » » ;

400 000 : 4 325 » » 400 000 » » 22 » » »

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

För annan fysisk person så ock för oskift dödsbo, utländskt bolag samt

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse

skall den statliga förmögenhetsskatten utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 100 000 kronor:

fem promille av den del av den beskattningsbara förmögenhet, som överstiger

50 000 kronor, dock lägst en krona;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

100 000 men icke 200 000 kr.: 250 kr. för 100 000 kr. och 10 °/oo av återstoden;

200 000 » » 300 000 » : 1250 » » 200 000 » » 14 » » » ;

300 000 » » 400 000 » : 2 650 » » 300 000 » » 18 » » » ;

400 000 : 4 450 » » 400 000 » » 22 » » »

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1958 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1958 eller tidigare år.

3) Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581)

om kvarlåtenskapsskatt

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av december

månad 1955. II)

II) de likalydande motionerna I: 293 av herr Ohlon m. fl. och II: 224 av

herr Ohlin m. fl., vari bl. a. hemställts,

A) att riksdagen måtte besluta

1) att 10 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt — i fråga om

skatten för aktiebolag, ekonomiska föreningar m. in. — gives den lydelse

som författningsrummet hade före den genom förordningen den 3 juni 1955

(nr 300) vidtagna ändringen, att gälla den skatt som skall påföras enligt

1957 års taxering, samt att förordningen samma dag (nr 301) med bestämmelser

om beräkning av den preliminära skatten vissa år för aktiebolag

in. fl. upphäves i vad densamma avser preliminär skatt för inkomståret

1956;

2) att upphäva förordningen den 26 juli 1947 (nr 581) om kvarlåtenskapsskatt

från och med den 1 juli 1956 samt i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om utredning om en moderat höjning av arvslottsbeskattningen;

ävensom

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till den författningstext,

som erfordras enligt de ovan under A 1) och 2) framförda yrkandena;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 7

III) de likalydande motionerna I: 304 av herr Gustaf Elof sson m. fl. och

II: 220 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning och förslag angående

avskaffande av kvarlåtenskapsskatten och eventuellt, om så bedöms

nödvändigt som kompensation härför, en skärpning av arvsskatten på större

förmögenheter»; ''

IV) de likalydande motionerna I: 441 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 575 av

herr Hjalmarson m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte antaga

följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska---1 mom.:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten

icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar

ävensom för sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,

svenska bostadskreditkassan och bostadkreditföreningar:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för försäkringsanstalter, — — — inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a),

b) eller c) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) och c) här ovan skall

iakttagas att, därest försäkringsanstalt driver jämväl annan försäkringsrörelse

än livförsäkringsrörelse, skatten skall beräknas enligt bestämmelsen

under c) allenast beträffande den del av anstaltens beskattningsbara inkomst,

som efter förhållandet mellan den skattepliktiga nettointäkten av

livförsäkringsrörelsen och ansitaltcins sammanlagda skattepliktiga nettointäkt

belöper å livförsäkringsrörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1957. V)

V) motionen 1:499 av herrar Werner och Lodenius, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära skyndsam

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

utredning av frågan om höjning av det skattefria avdraget vid förmögenhets-

och arvsbeskattning, så att förslag i ämnet kan föreläggas senast 1957

års riksdag.

Såvitt avser de inbördes likalydande motionerna I: 290 och II: 238 samt

1: 293 och II: 224 har utskottet i detta betänkande endast upptagit de yrkanden,

som ovan återgivits. Övriga i dessa motioner framställda yrkanden behandlas

av utskottet i andra sammanhang. De likalydande motionerna 1: 441

och 11:575 har, såvitt avser däri framställda yrkanden om investeringsavgifterna,

av utskottet behandlats i dess betänkande nr 42. Motionen I: 499

har, i vad densamma avser värdering av växande skog, tidigare behandlats

i utskottets betänkande nr 37.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena — i de delar motionerna blir föremål för behandling i detta betänkande

— får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 304, I: 499, II: 224, II: 238, II: 575, II: 790

och II: 791.

I särskilda skrifter, som inkommit till bevillningsutskottet, har Sveriges

industriförbund, Sveriges grossistförbund och Sveriges redareförening under

åberopande av i skrifterna angivna skäl bl. a. hemställt, att den statliga

inkomstskatten för aktiebolag måtte sänkas till 40 procent.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1956/57 är bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m......... 6 000 000 000

Kupongskatt ................................ 6 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.......... 1 000 000

Fondskatt .................................. 17 000 000

Skogsvårdsavgifter .......................... 8 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter................................ 750 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt 70 000 000

Lotterivinstskatt ............................ 49 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m..... 75 000 000 6 226 750 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt................................ 315 000 000

Bensinskatt.................................. 640 000 000

Särskild investeringsavgift för motorfordon .... 75 000 000 1 030 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Kronor Kronor

Tullar och acciser:

Tullmedel .................................. 550 000 000

Varuskatt .................................. 205 000 000

Införselavgift och accis å fettvaror m. m....... 54 000 000

Skatt å kaffe................................ 19 000000

Tobaksskatt ................................ 680 000 000

Rusdrycksförsåljningsmedel av partihandelsbolag 12 000 000

Rusdrycksförsåljningsmedel av detalj handelsbolag 30 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

,.*««••••••••••••••••••••••••••••• 925 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin...... 60 000 000

Maltdrycksskatt.............................. 120 000 000

Skatt å läskedrycker ........................ 43 000 000

Statlig nöjesskatt............................ 59 000 000

Skatt å elektrisk kraft ..................... 45 000 000 2 802 000 000

Postverket (överskott) ...................................... 15 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande

inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. verkställt beräkningar av inkomsterna för såväl budgetåret 1955/50

som 1956/57.

Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga

om verksamhetsåret 1954 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under

verksamhetsåren 1955 och 1956 samt under de första månaderna av 1957.

I fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande

antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska personer

och med dem i beskattningshänseende likställda och å andra sidan

aktiebolag.

Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att

inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar fyra

femtedelar av fysiska personers nettoinkomst, under verksamhetsåret 1954

stigit med 6,5 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att

med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1955 anges

ännu vara begränsade till följd av löne- och sysselsätlningsstatistikens ofullständighet.

Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg

i maj och augusti 1955 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande

arbetargrupper knappt 8 procent över motsvarande siffror för 1954. Samtidigt

registrerades en sysselsättningsökning av storleksordningen drygt 2

procent. För övriga arbetargrupper torde de genomsnittliga lönehöjningarna

vara högre än för industriarbetarna, möjligen med undantag för arbetare

inom byggnadsindustrin. För tjänstemannagrupperna uppskattas de ge
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

nomsnittliga lönelyftningarna till omkring 10 procent. Ämbetsverket anser

det sannolikt, att även för flertalet andra grupper en viss ökning i sysselsättningen

ägt rum under 1955 och att en fortsatt överflyttning från låglönegrupperna

till bättre betalda yrken förefaller trolig. Sammanfattningsvis

finner riksräkenskapsverket en uppgång i inkomst av tjänst med omkring

11 procent sannolik. För övriga förvärvskällor anges bristen på statistiskt

material vara ännu mera utpräglad än beträffande löneinkomsterna.

Riksi äkenskapsverket räknar emellertid med en icke oväsentlig uppgång

för inkomst av rörelse under 1955. Beträffande inkomst av jordbruksfastighet

toide årets dåliga skörderesultat innebära, att den icke oväsentliga uppgång

i jordbrukarnas inkomster, som genom prisuppgörelserna tidigare innevarande

år kunnat förutses vid normalskörd, snarast förbytts i en viss

nedgång. Sammanfattningsvis pekar riksräkenskapsverkets kalkyler på en

ökning av fysiska personers inkomster med omkring 10 procent mellan verksamhetsåren

1954 och 1955.

I fråga om inkomstutvecklingen för fysiska personer under år 1956 framhåller

riksräkenskapsverket, att antagandena givetvis nära sammanhänger

med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen,

som riksräkenskapsverket ansett sig böra lägga till grund för

beräkningen av statsverkets inkomster. Av nuvarande tendenser att döma

torde enligt riksräkenskapsverket även för 1956 kunna räknas med en

fortsatt produktionsuppgång. Brist på arbetskraft och det alltmer fullständiga

kapacitetsutnyttjandet sätter dock en gräns för expansionsmöjligheterna.

Ett osäkerhetsmoment i framtidsbedömningen utgöres även av svårigheten

att överblicka hela effekten av de åtgärder av ekonomisk-politisk

natur, som vidtagits i konjunkturdämpande syfte både i Sverige och i de

för den internationella utvecklingen ledande länderna i Amerika och Västeuropa.

Av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i Sverige kommer

givetvis även resultatet av 1956 års avtalsförhandlingar att bli.

När det gäller inkomst av tjänst konstaterar verket till en början, att på

grund av en glidning uppåt av lönenivån och sysselsättningsökning under

år 1955 lönenivån och sysselsättningen vid ingången av år 1956 bör något

överstiga den för år 1955 genomsnittliga. Även för år 1956 torde med hänsyn

till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen en viss

löneglidning uppåt kunna förutsättas liksom även en fortsatt övergång från

lägre till högre betalda yrken. Fortsättningsvis framhålles, att den ökning

av lönesumman, som därutöver kan komma att bli en följd av 1956 års

avtalsrörelse, ännu icke låter sig överblickas. Med hänsyn till vad som är

känt om utgångsläget för avtalsrörelsen synes det emellertid enligt verkets

mening sannolikt, att lönesummans stegring under år 1956 blir mindre än

under år 1955. Riksräkenskapsverket framhåller att de reservationer för

osäkerheten beträffande utvecklingen, som måste göras, givetvis får större

tyngd ju längre perspektivet utsträckes. Beträffande inkomstutvecklingen

under år 195/ saknas salunda enligt ämbetsverkets mening för närvarande

skäl att antaga annat än en stegring av lönesumman i anslutning till en

måttlig stegring av produktionen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 11

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst

har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med eu uppgång under år

1956 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1957 har gjorts motsvarande

antagande som beträffande inkomst av tjänst.

Vad därefter beträffar aktiebolags taxerade inkomster förelåg enligt ämbetsverket

eu uppgång under verksamhetsåret 1954 med omkring 10 procent.

Stegringen kunde till väsentlig del återföras på den fortsatta förbättringen

för skogsindustrin och verkstadsindustrin. Även för elekrotekniska

industrin och varven redovisades en betydande uppgång. För samtliga

dessa grupper torde utvecklingen under 1955 ha inneburit en ytterligare

inkomststegring. Även för gruvindustrin, som för 1954 redovisade en

betydande nedgång av de taxerade inkomsterna, finnes enligt ämbetsverket

anledning räkna med en uppgång under 1955. Med ledning av tendenserna

för nyssnämnda branscher och vissa undersökningar rörande det för verksamhetsåret

1955 förväntade taxeringsresultatet för övriga i riksräkenskapsverkets

register ingående bolag har verket som grund för sin beräkning

antagit, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag

taxerade beloppet vid 1956 års taxering skall utvisa en stegring

med omkring 7 procent i förhållande till 1955 års taxering.

Det understrykes fortsättningsvis, att ett bedömande av utvecklingen av

aktiebolags inkomster under år 1956 är synnerligen vansklig. Svårigheterna

accentueras ytterligare genom ovissheten om i vilken utsträckning de skärpta

avskrivningsreglerna speciellt för lagervärdering kommer att påverka de

till beskattning redovisade vinsterna. De nuvarande tendenserna pekar snarast

på något ökade inkomster för de branscher, som väger tungt i skattehänseende.

Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att på inkomsttiteln Skatt å inkomst

och förmögenhet m. in. redovisas uppbörden av de skatter, som skall

slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt

vissa andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den allmänna

skatteuppbörden. De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren

1955/56 och 1956/57 skall slutligt redovisas på titeln utgöres, frånsett

inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,

investeringsavgift för 1955 och 1956 samt folkpensionsavgifter.

I och med att den allmänna sjukförsäkringen trätt i kraft den 1 januari

1955 passerar över inkomstskattetiteln även till försäkringen hänförliga

avgifter och arbetsgivarbidrag.

Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna på titeln har ämbetsverket viss

ledning av den inom verket förda uppbördsstatistiken. Med hjälp av nämnda

statistik har verket kunnat följa uppbörden till och med skatteterminen

i september 1955. På grund av detta material och under de gjorda antagandena

angående inkomstutvecklingen beräknar riksräkenskapsverket

uppbörden av preliminärskatt på följande sätt.

Beträffande den preliminära A-skatten utgår ämbetsverket från att denna

skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

följa löneinkomstens förändringar. Det förutsattes, att den statliga inkomstskatten

under hela budgetåret 1956/57 utgår med oförändrad uttagningsprocent,

d. v. s. 110 procent. De schablonmässigt beräknade minimiavdragen

för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt

för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga med inkomst av

tjänst, vilka inarbetats i källskattetabellerna fr. o. in. 1956, är ägnade att

minska takten i ökningen av källskatteuppbörden. I motsatt riktning verkar

en mindre höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära

uppgifter med 14 öre per inkomstskattekrona från den under 1955

gällande medelutdebiteringen av 12,24. I stort sett är dock enligt ämbetsverkets

mening den sammanlagda effekten av nyssnämnda omständigheter

av begränsad storleksordning. Vidare får hänsyn tagas till att i uppbörden

av preliminär A-skatt kan komma att ingå preliminärt erlagd garantiskatt

för fastighet.

Ämbetsverket uttalar, vad angår uppbörden av preliminär B-skatt under

uppbördsåret 1956—57 och de två terminer av uppbördsåret 1957—58 som

faller inom budgetåret 1956/57, att den normalt, d. v. s. utan ledning av

särskild preliminär deklaration, debiterade preliminärskatten, i det enskilda

fallet kan komma att betydligt avvika från vad som väntas bli påfört

som slutlig skatt. Totalt sett har riksräkenskapsverket ansett sig böra förutse

en i jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär

B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren

1956—57 och 1957—58.

Det erinras vidare om att bestämmelserna om ränta på kvarstående

skatt numera också föranleder, att den preliminära skatten i varje fall

för bolag blir förhållandevis nära anpassad till den slutliga skatten genom

att fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt verkställes efter uppbördsårets

utgång. Under våren 1954 och våren 1955 inflöt fyllnadsinbetalningar

av preliminär skatt med 575 respektive 525 miljoner kronor. Med

utgångspunkt från ämbetsverkets antaganden om vad som kommer att påföras

de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1956 års taxering räknas med

ett betydande utrymme för fyllnadsinbetalningar, och väsentliga belopp antages

komma att inflyta under våren 1956 i form av sådana inbetalningar.

Även under våren 1957 väntas inflyta betydande belopp som fyllnadsinbetalning.

Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta

under budgetåren 1955/56 och 1956/57 totalt inflytande preliminär A- och

B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt, till cirka 9 540

respektive 10 350 miljoner kronor. Härav har antagits ingå preliminärt inbetald

garantiskatt med 200 respektive 240 miljoner kronor. I vilken utsträckning

garantiskatten kommer att erläggas preliminärt är dock synnerligen

svårt att förutse. Även i övrigt understrykes att de angivna beloppen

är osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande

skatteunderlagets utveckling och möjligheterna för en del skattskyldiga

att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 13

Riksräkenskapsverket framhåller vidare, att på grundval av 1954 års

taxering ett belopp av i runt tal 710 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående

skatt, medan ett belopp av 590 miljoner kronor skulle återbetalas

som överskjutande skatt. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till

13 miljoner kronor. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade

uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1955 års taxering

till i runt tal 740 miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas

till omkring 670 miljoner kronor. Räntan på den kvarstående skatten uppgår

till 15 miljoner kronor. Den kvarstående skatt, som kan komma att

påföras på grundval av 1956 års taxering, finner riksräkenskapsverket sannolikt

komma att bli betydligt större än vid 1955 års taxering, medan verket

räknar med att den överskjutande skatten kommer att minska. Den

sålunda förutsedda ökningen av saldot mellan kvarstående och överskjutande

skatt motiveras med att bland annat skatten på grundval av garantibelopp

på fastighet och sjukförsäkringsavgifter från försäkrade som erlägger

preliminär B-skatt sannolikt endast delvis kommer att inflyta i form av

preliminärskatt och fyllnadsbetalningar. Beträffande beloppen för den överskjutande

skatten, kvarskatten och fyllnadsbetalningarna räknar riksräkenskapsverket

med att de vid 1956 års taxering kommer att bli av storleksordningen

550, 950 respektive 700 miljoner kronor. Den kvarstående

skatt, som påföres enligt taxeringarna 1955 och 1956, skall erläggas under

budgetåren 1955/56 och 1956/57. Under dessa budgetår utbetalas också den

överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av det

belopp av kvarstående skatt som kommer att inflyta, har riksräkenskapsverket

tagit hänsyn till att en mindre del av de påförda beloppen icke inflyter

i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restförd. Den inflytande

kvarstående skatten uppskattas till 630 miljoner kronor för budgetåret

1955/56 och till 820 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.

De debiterade yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare, som redovisas

över inkomstskattetiteln, har med ledning av uppgifter, som lämnats av

riksförsäkringsanstalten, beräknats till 245 miljoner kronor under innevarande

och 250 miljoner kronor under nästföljande budgetår. I dessa belopp

har medräknats statens arbetsgivarebidrag vilka för vartdera budgetåret

uppskattningsvis beräknats uppgå till 30 miljoner kronor, varav hälften

faller på affärsverken.

Inflytande restantier, tillkommande skatt samt övriga inkomster, nämligen

skogsvårdsavgifter och annuiteter, beräknas uppgå till 195 respektive

210 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkningar har lett till resultatet, att bruttoinkomsterna

på förevarande riksstatstitel kan för budgetåret 1955/56 uppskattas

till 10 610 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till 11630

miljoner kronor.

Beträffande utgifterna på titeln bar riksräkenskapsverket anfört följande.

Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas

per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas varannan månad med

en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Från och med år 1955 har fastighetsbeskattningen

omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen

utbetalades till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av

1954 års fastighetstaxering. Under år 1956 erhåller kommunerna för första

gången icke någon fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt

beräknas enligt vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket

icke ingår garantibelopp. Under 1956 skulle alltså kommunernas skatteintäkter

komma att minska med ett belopp motsvarande fastighetsskatten.

Enligt särskilda övergångsbestämmelser skall emellertid i förskott till kommunerna

för år 1956 även utbetalas ett belopp motsvarande den beräknade

skatten på 4 procent av det sammanlagda taxeringsvärdet år 1955 för skattepliktiga

fastigheter. Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna

på grundval av ett skatteunderlag, i vilket garantibelopp för fastighet ingår.

Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid tillföres

kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år får kommunerna

följaktligen »dubbel» fastighetsskatt.

Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1955/56 är dessa kända

för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1955/56

blir de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret

1956. Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn

till förskottet på kommunal inkomstskatt för 1956, vilket till storleken utgör

produkten av det vid inkomsttaxeringen under 1955 framkomna skatteunderlaget,

ökat med 4 procent av taxeringsvärdet år 1955 av skattepliktiga

fastigheter för att kompensera bortfallet av fastighetsskatten, och den

under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska

centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara

inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket

beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt

under kalenderåret 1956 till 3 450 miljoner kronor. Slutavräkningen

av det under kalenderåret 1954 utbetalade förskottet på kommunal

inkomstskatt, i runt tal 2 760 miljoner kronor, bar med hänsyn till det

kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1953 års till 1955 års

taxering beräknats till omkring 380 miljoner kronor. Sammanlagt skulle

sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1956 kunna beräknas till omkring

3 830 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under

senare hälften av budgetåret 1955/56. Enligt dessa beräkningar kan riksstatstiteln

beräknas komma att under budgetåret 1955/56 belastas med utbetalningar

till kommunerna med ett belopp av omkring 3 720 miljoner

kronor.

Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1956/57 skulle enligt de refererade

beräkningarna för budgetårets första hälft uppgå till omkring

1 920 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna

med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 År 1956

15

år 1955 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär

samma höjd som under år 1956 beräknas till omkring 2 370 miljoner kronor.

Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1956/

57 har sålunda av riksräkenskapsverket beräknats komma att uppgå till

4 290 miljoner kronor.

Utbetalningarna från titeln av överskjutande preliminärskatt har av riksräkenskapsverket

beräknats till 670 miljoner kronor under budgetåret 1955/

56 och till 550 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. Övriga restitutioner

har för båda budgetåren antagits komma att belasta titeln med 50

miljoner kronor.

Som utgifter på titeln återkommer även debiterade yrkesskadeförsäkringsavgifter,

bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter

från större arbetsgivare. Riksräkenskapsverket har vidare framhållit, att

för sjukförsäkringen härjämte tillkommer förskott och övriga utbetalningar

till sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjukförsäkringsavgifter.

Dessa utbetalningar har riksräkenskapsverket med

ledning av uppgifter från riksförsäkringsanstalten beräknat till 340 miljoner

kronor för budgetåret 1955/56 och till 350 miljoner kronor för budgetåret

1956/57.

Omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och

annuiteter samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter

från mindre arbetsgivare har beräknats komma att belasta titeln med 45

miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar skulle sålunda titelns utgifter

kunna beräknas för budgetåret 1955/56 till 5 065 miljoner kronor samt för

budgetåret 1956/57 till 5 530 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket konstaterar, att den genom beslut av 1952 års riksdag

inrättade fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel

från och med budgetåret 1955/56 bokföringsmässigt erhållit en annan

behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av

budgetutjämningsfonden, varigenom avsättningar och återföringar icke

längre direkt berör de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och

förmögenhet in. m. I riksstaten för budgetåret 1955/56 har räknats med en

avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden på 400

miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som riksräkenskapsverket

enligt nu föreliggande beräkningar anser böra verkställas under budgetåren

1955/56 och 1956/57, framgår av följande sammanställning.

1955/56

milj. kr.

............ 450

1956/57

milj. kr.

450

_

150

Nettoavsättning .............

......... 450

300

Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om

inkomstutvecklingen in. fl. på skaltctitelns utfall inverkande omständig
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

heter har riksräkenskapsverket uppskattat de behållna inkomsterna på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1955/56 till avrundat

5 500 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till avrundat 6 100

miljoner kronor.

Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats

till 5 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket

upptagits till 6 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mer än i gällande

riksstat. Inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättning s-- skatt har av ämbetsverket för budgetåret 1956/57 beräknats till 1 miljon

kronor.

Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild fondskatt

av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftningen

har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen

hittills från beskattning undantagna vinstmedel och även att ernå

en avveckling av de fondbeskattade företagen. Taxering till fondskatt verkställdes

i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån

uppgick det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner

kronor, varför riksräkenskapsverket beräknat den påförda skatten till 86

miljoner kronor. Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i

undantagsfall tio år. Den del av fondskatten, som skall erläggas under visst

år, skall ha inbetalats senast den 31 augusti. Normalt kommer första inbetalningen

av skatten att ske år 1956. Riksräkenskapsverket har tagit för

givet, att huvuddelen av det belopp, som förfaller till betalning under år

1956, kommer att inflyta först efter utgången av budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket

har föreslagit, att titeln för budgetåret 1956/57 upptages

till 17 miljoner kronor.

Inkomsten å titeln skogsvårds avgifter — — — har riksräkenskapsverket

upptagit ----till 8 miljoner kronor.

I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med

750 000 kronor, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och

ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57 till likaledes 750 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har beräknat inkomsterna av arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för både innevarande och

nästkommande budgetår till 70 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar

inkomsterna under ifrågavarande inkomsttitel till 70 miljoner kronor

för budgetåret 1955/56 eller till samma belopp som i gällande riksstat

samt föreslår, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med likaledes 70

miljoner kronor.

Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1954/55 uppgått till

45,8 miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen

beräknats inflyta med i runt tal 46 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket

för budgetåret 1955/56 beräknats till 47 miljoner kronor, vilket är en

miljon kronor mindre än i gällande riksstat. För budgetåret 1956/57 föreslår

ämbetsverket, att titeln uppföres med 49 miljoner kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 17

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar

m. in., som i gällande riksstat upptages med 70 miljoner kronor,

beräknas av riksräkenskapsverket till 75 miljoner kronor för budgetåret

1955/56. För budgetåret 1956/57 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln

upptages med samma belopp eller 75 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten,

bensinskatten och den särskilda investeringsavgiften för motorfordon upptagits

till 285, 585 respektive 50 miljoner kronor. Med utgångspunkt från en

fortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet har riksräkenskapsverket beräknat

fordonsskatten till 290 miljoner kronor för innevarande budgetår

och till 315 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Enligt generaltullstyrelsens

och kontrollstyrelsens beräkningar skulle inkomsterna på titeln

bensinskatt kunna uppskattas till 608 miljoner kronor under budgetåret

1955/56 och till 622,5 miljoner kronor under budgetåret 1956/57. I

beräkningen får såsom framhållits av kontrollstyrelsen uppmärksammas,

att under budgetåret 1955/56 tillfälligt kommer att inflyta fem kvartals

brännoljeskatt. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt

till 615 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 640 miljoner

kronor för budgetåret 1956/57. Beträffande särskild inve st eringsavgift

för motorfordon har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknat inkomsterna till 110 miljoner kronor för budgetåret 1955/56

och till 50 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Länsstyrelserna beräknar

inkomsterna på titeln till 134,68 miljoner kronor under innevarande budgetår

och till 130,43 miljoner kronor under det nästkommande, varvid flertalet

länsstyrelser förutsatt att särskild investeringsavgift kommer att utgå under

hela budgetåret 1956/57. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna

av särskild investeringsavgift till 150 miljoner kronor under budgetåret

1955/56 och till 75 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 under förutsättning

att avgift endast kommer att utgå under det sistnämnda budgetårets

första hälft.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret

1954/55 gav en behållen intäkt av cirka 505 miljoner kronor, är i riksstaten

för löpande budgetår uppförd med 500 miljoner kronor. Vid i november 1955

gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden till

530 miljoner kronor för innevarande och till 550 miljoner kronor för nästföljande

budgetår. Generaltullstyrelsens beräkningar har gjorts under förutsättning

bland annat att förhållandena utomlands icke skall medföra några

mera väsentliga förändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln. Vidare

har antagits, att den inhemska utvecklingen skall möjliggöra en något

ökad export, att det nu under längre tid fortlöpande underskottet i bytesbalansen

icke skall efter någon tid medföra en mera allvarlig nedgång i valutareserven,

,itt importen skall liksom för närvarande vara i huvudsak fri

från direkta restriktioner samt att den allmänt konjunkturdämpande poli2

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr 50

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

tik, som indirekt påverkar även importen, icke kommer att skärpas. Styrelsen

har vidare ansett sig böra erinra om att revision av tulltaxan pågår. Styrelsen

har emellertid icke nu räknat med några ändringar i importens storlek

och sammansättning, som skulle kunna inträda, om en ny tulltaxa skulle

medföra avsevärda ändringar i tullskyddet för vissa varugrupper. Riksräkenskapsverket

beräknar i anslutning till generaltullstyrelsens uppskattning

inkomsten av tullmedel för budgetåret 1955/56 till 530 miljoner kronor samt

törordar, att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 550 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,

varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten

å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor, upptagen

till ett belopp av 210 miljoner kronor. De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln

varuskatt under budgetåren 1955/56 och 1956/57 på 200 respektive 197

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsttiteln till 205

miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56 och 1956/57.

Inkomsterna på titeln införselavgift och accis å fett v ar

o r m. m., som under budgetåret 1954/55 uppgick till cirka 58 miljoner

kronor, har i gällande riksstat uppförts med 56 miljoner kronor. I anslutning

till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket

uppskattat inkomsterna på titeln till 62 miljoner kronor

för budgetåret 1955/56 och till 54 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.

Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår

är uppförda i riksstaten med 18 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen

beräknats till 19 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1955/56 och

1956/57. Jordbruksnämnden har för samma budgetår beräknat ifrågavarande

inkomster till 18,5 respektive 18 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

beräknar inkomsterna på titeln för budgetåret 1955/56 till 19 miljoner kronor

och för budgetåret 1956/57 till likaledes 19 miljoner kronor.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 650 miljoner

kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten

för innevarande budgetår till 665 miljoner kronor. Vid beräkning av det tobaksskattebelopp,

som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret

1956/57, har tobaksmonopolet räknat med en fortsatt ökning av cigarrettförsäljningen,

dock med en allt större förskjutning i konsumtionen från de

högre beskattade importerade lobaksvarorna till de lägre beskattade svensktillverkade.

Tobaksmonopolets beräkningar slutar på 680 miljoner kronor,

varvid tobaksmonopolet utgått från förutsättningen av oförändrade utförsälj

ningspriser samt ingen nämnvärd förändring i konjunkturförhållandena.

Riksräkenskapsverket har beräknat tobaksskattens avkastning för nu löpande

budgetår till 665 miljoner kronor samt föreslagit, att inkomsttiteln för

budgetåret 1956/57 upptages till 680 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag

inkomsttiteln rusdryck sförsäljnings medel av parti b an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

19

d e 1 s b o 1 a g, vilken i gällande riksstat upptagits med 12 miljoner kronor,

för budgetåret 1955/50 till 12 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning

att en av Vin- & spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål

skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till

likaledes 12 miljoner kronor.

Inkomsterna av rusdrycksförsäljnings medel av detaljhandelsbolag

har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 35

miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar

riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1955/56

till 30 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till likaledes 30 miljoner

kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 820 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen erinrar om att man sedan det nya försäljningssystemet införts

den 1 oktober 1955 synes ha anledning att räkna med en icke oväsentlig

ökning i spritdrycksförsäljningen. Att på grundval av de knapphändiga

upplysningar, som ännu finnes, göra några förutberäkningar rörande försäljningen

av spritdrycker under återstoden av budgetåret bedömes som synnerligen

vanskligt. Det synes dock kontrollstyrelsen sannolikt, att en viss

avmattning i efterfrågan på spritdrycker kan väntas under de närmast följande

månaderna jämfört med oktober månad, då utminuteringen av spritdrycker

och vin var 28 procent högre än året innan. Ä andra sidan torde

man enligt styrelsens mening kunna förutse, att slopandet av inköpsrestriktionerna

kommer att under den tid beräkningen omfattar medföra en viss

ökning av den totala spritdryckskonsumtionen i landet jämfört med tiden

före försäljningsreformens genomförande. Om denna ökning uppskattas till

förslagsvis 10 procent, skulle inleveransen å förevarande skattetitel under

månaderna november 1955—juni 1956 komma att öka med närmare 60 miljoner

kronor. För hela budgetåret 1955/56 skulle inkomsten enligt kontrollstyrelsen

kunna beräknas till i runt tal 900 miljoner kronor. I avsaknad av

närmare hållpunkter rörande efterfrågeutvecklingen i fråga om spritdrycker

efter restriktionssystemets slopande anser kontrollstyrelsen, alt det icke är

möjligt att förutse, om försäljningen av spritdrycker på längre sikt kommer

att öka eller minska. Inleveransen å skattetiteln under budgetåret

1956/57 har därför synts styrelsen böra beräknas till oförändrat 900 miljoner

kronor.

Riksräkenskapsverket, som understryker svårigheterna att förutse utvecklingen

av inkomsterna på denna liksom övriga rusdrycksmedclstitlar i

samband med restriktionssystemets slopande, upptager inkomsterna av omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker till 900 miljoner kronor för

budgetåret 1955/56 och till 925 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 50 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen

har anfört, att inleveransen under månaderna juli—oktober 1955 avseende

försäljningen under månaderna juni—september, bar uppgått til)

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets belänkande nr 50 år 1956

19,2 miljoner kronor. Vid bibehållande av den gamla försäljningslagstiftningen

hade man enligt styrelsen på grundval av detta kunnat förutse en

inleverans för hela budgetåret. 1955/56 av omkring 70 miljoner kronor. Hänsyn

har därvid tagits till att vinförsäljningen under de tre första kvartalen

1955 ökat med över 25 procent sedan motsvarande tid under 1954. Kontrollstyrelsen

framhåller att upphävandet av försäljningsrestriktionerna i fråga

om spritdrycker samt frigivandet av starkölet den 1 oktober 1955 dock kan

väntas komma att medföra en viss avmattning i efterfrågeökningen beträffande

vin. Att vinförsäljningen under återstående delen av budgetåret 1955/

56 skulle komma att minska i förhållande till föregående år synes däremot

styrelsen icke sannolikt. Kontrollstyrelsen beräknar mettouppbörden på titeln

till 60 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1955/56 och 1956/57.

■Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag inkomsterna

på titeln till 60 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till

likaledes 60 miljoner kronor för budgetåret 1956/57.

Maltdrycksskatten beräknas av kontrollstyrelsen innevarande

budgetår inflyta med 115 miljoner kronor eller 15 miljoner kronor mer än

som upptagits i gällande riksstat och med likaledes 115 miljoner kronor under

budgetåret 1956/57. Kontrollstyrelsen framhåller, att under såväl innevarande

som nästkommande budgetår totalutlämningen av skattepliktiga

maltdrycker torde bli större än vad tidigare varit fallet, till följd av den

ändrade lagstiftningen beträffande försäljningen av maltdrycker av tredje

klassen. Med hänsyn till bland annat vissa från branschmannahåll inhämtade

upplysningar har det ansetts troligt, att försäljningsvolymen av maltdrycker

av tredje klassen kommer att uppgå till bortåt 10 procent av totalförsäljningen

av skattepliktiga maltdrycker. Den ökade konsumtionen av

■starköl har antagits medföra viss minskning i försäljningen av maltdrycker

:av andra klassen. Riksrälcenskapsverket beräknar inkomsttiteln till 115 miljoner

kronor för budgetåret 1955/56 och till 120 miljoner kronor för budgetåret

1956/57.

Skatten å läskedrycker, som i gällande riksstat upptagits till 42

miljoner kronor, antages av kontrollstyrelsen inflyta med cirka 45 miljoner

kronor under budgetåret 1955/56 och med 43 miljoner kronor under budgetåret

1956/57. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till kontrollstyrelsen

inkomsten av läskedrycksskatten till 45 miljoner kronor för budgetåret

1955/56 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1956/57 uppföres

med 43 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

beräknas inkomsterna på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå

till 55,61 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och till 55,64 miljoner

kronor under budgetåret 1956/57. Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden

av nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 miljoner kronor samt

föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1956/57 upptages till

59 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 21

upptagits till 37 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med

omkring 38 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 och med 45 miljoner

kronor under budgetåret 1956/57. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en beräkning

av denna inkomstpost måste grundas på osäkra uppskattningar med

hänsyn till att bland annat någon statistik icke finnes över landets slutliga

kraflkonsumenlers totala kraftbetalning. Under förutsättning att för elskatten

i fortsättningen kommer att gälla nuvarande grunder, kan enligt

vattenfallsstyrelsens mening totalbeloppet för skatt å elektrisk kraft uppskattas

till 37 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 40 miljoner

kronor för budgetåret 1956/57. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna

av elskatten för innevarande budgetår till 38 miljoner kronor samt föreslår,

att titeln för budgetåret 1956/57 uppföres med 45 miljoner kronor.

Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1954/55 uppgick

till omkring 10 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln

uppförd med 6 miljoner kronor. Enligt generalpoststyrelsens nu

verkställda beräkningar skulle överskottet av postverkets rörelse komma att

uppgå till 8 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 och till 12 miljoner kronor

för budgetåret 1956/57. Styrelsen har föreslagit, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1956/57 uppföres med nyssnämnda belopp.

Vid uppskattningen av inkomsterna har generalpoststyrelsen emotsett en

ökning från budgetåret 1954/55 till budgetåret 1955/56 med 18,7 miljoner

kronor till 392,1 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret

1956/57 med 9,4 miljoner kronor till 401,5 miljoner kronor. Vid beräkningen

av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1955/56 och 1956/57

har styrelsen utgått från de porton, som för närvarande gäller för olika försändelseslag.

Styrelsen har ansett sig kunna beräkna frankoteckensuppbörden

för innevarande budgetår till 231 miljoner kronor, motsvarande en ökning

av cirka 4,3 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1954/55.

Styrelsen anser sig vidare kunna räkna med viss ökning av trafikvolymen

även under budgetåret 1956/57. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda

budgetår har därför uppskattats till 239 miljoner kronor. Ersättningen till

postverket för befordran av tjänsteförsändelser beräknas av generalpoststyrelsen

för innevarande budgetår till 40 miljoner kronor samt för nästkommande

budgetår till 41 miljoner kronor. Postverkets inkomster av postgirorörelsen

beräknas till 49,6 miljoner kronor under budgetåret 1955/56 eller

8,2 miljoner kronor mer än ersättningen under budgetåret 1954/55. För budgetåret

1956/57 har inkomsterna beräknats tilll 48,9 miljoner kronor. Enligt

styrelsens bedömning torde av postgirots vinstmedel för år 1955 5 miljoner

kronor komma att levereras till postverket under innevarande budgetår,

och även för nästkommande budgetår torde såsom vinst av postgirot

kunna upptagas ett belopp av 5 miljoner kronor. Ersättningen från postsparbanken

för budgetåret 1955/56 har av generalpoststyrelsen beräknats till 19,1

miljoner kronor och för nästkommande budgetår till 19,5 miljoner kronor.

Styrelsen bar icke ansett sig böra upptaga något belopp såsom vinstmedel

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

från postsparbanken varken för innevarande eller nästkommande budgetår

på grund av räntehöjningen. Ersättningen till postverket för bestyret med

skatteuppbörden har av generalpoststyrelsen för innevarande budgetår beräknats

till 8,40 miljoner kronor och för nästkommande budgetår till 8,45

miljoner kronor.

Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall till styrelsens hemställan om

viss höjning av ersättningsgrunderna för postverkets bestyr med utbetalningarna

av folkpensioner och barnbidrag beräknar styrelsen inkomsterna

för ifrågavarande bestyr för budgetåret 1955/56 till 3,85 respektive 2,25 miljoner

kronor samt för budgetåret 1956/57 till 3,95 respektive 2,28 miljoner

kronor. Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas av styrelsen icke komma

att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande

budgetår.

Beräkningen av utgifterna har verkställts under antagande, att rörligt tilllägg

kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande

som nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella

större förändringar i nuvarande prisnivå. Under dessa förutsättningar beräknar

generalpoststyrelsen postverkets utgifter för budgetåret 1955/56 till

omkring 384 miljoner kronor och för budgetåret 1956/57 till omkring 390

miljoner kronor.

Med utgångspunkt från nuvarande taxor samt nu gällande grunder för

det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna av postverket

för budgetåret 1955/56 till 10 miljoner kronor och för budgetåret

1956/57 till 15 miljoner kronor.

Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret

1956/57 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar

av statsinkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59. I

promemorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste

verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar,

vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna

sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,

som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade

under hela den period beräkningarna avser. Detta innebär bland annat att

investeringsavgifterna förutsatts utgå endast t. o. m. första hälften av budgetåret

1956/57, medan de höjda bolagsskatterna förutsatts tillämpade under

hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska

ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som

utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1956,

som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren

1955/56 och 1956/57. För utvecklingen från och med år 1957 har

antagits en fortgående jämn stegring av den reala nationalinkomsten vid

konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma

betingelser för utrikeshandeln samt inga mera betydande strukturella

förskjutningar i den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har

såväl fysiska personers som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent

årligen. Under de angivna betingelserna har kunnat räknas med en fortgå
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 23

ende stegring av statsinkomsterna. Stegringstakten är dock icke jämn, vilket

sammanhänger med att speciella förhållanden påverkar de enskilda inkomsttitlarna.

Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning,

i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1954/55

och de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna

beloppen för budgetåren 1955/56 och 1956/57 (miljoner kronor).

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m.......................

1954/55

4 393

1955 56

5 500

1956/57

6 100

1957/58

5 900

1958/59

6 300

Övrig skatt å inkomst, förmögen- het och rörelse ..............

207

209

227

231

235

Automobilskattemedel ..........

819

1 055

1 030

1005

1050

Tullar och acciser ..............

2 512

2 738

2 802

2 890

2 973

Uppbörd i statens verksamhet och

diverse inkomster ............

380

415

401

407

418

Statens affärsverksfonder........

298

275

350

375

410

Övriga kapitalfonder............

298

366

387

410

432

Summa

8 907

10 558

11 297

11 218

11 818

Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

bär riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.

Liksom under gångna år skulle inkomstskattetiteln förete en tämligen

oregelbunden utveckling. För budgetåret 1957/58 har resultatet av kalkylerna

blivit en nedgång efter den kraftiga uppgången 1955/56. Förutom de

angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling har beträffande

denna titel bland annat antagits oförändrad uttagningsprocent

med 110 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade

regler för företagsbeskattningen samt en kommunal utdebitering med 12,40.

I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående

skatt skall liksom nu föranleda fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt

i sådan utsträckning att en förhållandevis god anpassning av den

preliminära skatten till den slutliga erhålles.

Flera tillfälliga faktorer påverkar det kassamässiga utfallet av titeln under

ifrågavarande period. Utbetalningarna av kommunalskattemedel kommer

sålunda att öka i betydande utsträckning under år 1957 dels genom

att förskott på inkomstskatt till kommunerna utbetalas på grundval av det

starkt stegrade skatteunderlaget under 1955, dels genom att kommunerna

erhåller »dubbel» fastighetsskatt dels ock genom att kommunerna detta år

dessutom erhåller betydande belopp i slutavräkning på förskottet för 1955.

Uppgången i skatteunderlaget under år 1955 påverkar även slutavräkningen

på förskottet för 1956, under vilket år förskottet till kommunerna beräknades

på grundval av skatteunderlaget under år 1954. Slutavräkningsmedlen

för 1956 utbetalas till kommunerna under år 1958. Budgetåret 1957/58

kommer sålunda inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. att

belastas av särskilt stora utbetalningar till kommunerna. Samtidigt har för

titelns inkomster endast räknats med en måttlig höjning i anslutning till

de gjorda antagandena om utvecklingen på längre sikt. Nyssnämnda förhållanden

i förening med en beräknad nedgång i den kvarstående skatten

och en ökning av den överskjutande skatten i jämförelse med nästföregå
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

ende budgetår förklarar den i tablån redovisade minskningen i inkomsterna

på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret

1957/58.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel som de i promemorian framlagda beräkningarna

motiverar har sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor).

1955/56 1956/57 1957/58 1958/59

Avsättning ........................ 450 450 400 400

Återföring.......................... _ 150 375 425

Nettoavsättning .................... 450 300 25 —25

För att åskådliggöra den mera normala stegringstakten — bortsett från

på det kassamässiga utfallet inverkande omständigheter — av de statliga

inkomst- och förmögenhetsskatterna lämnas i promemorian följande uppgifter

om de beräknade slutligt påförda beloppen vid taxeringarna 1957—

1960 av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter

(miljoner kronor).

1957 1958 1959 1960

5 580 5 880 6 200 6 540

+ 300 + 320 + 340

Beträffande beräkningarna i övrigt framhålles fortsättningsvis.

Även på vissa övriga betydelsefulla inkomsttitlar inverkar speciella förhållanden

på det beräknade utfallet. Beträffande automobilskattemedlen

har antagits en förhållandevis stark ökning av fordonsbestånd och drivmedelsförbrukning.

Den trots detta beräknade nedgången för budgetåren 1956/

57 och 1957/58 sammanhänger med att särskild investeringsavgift på motorfordon

förutsatts utgå endast till och med första hälften av budgetåret

1956/57.

Beträffande tullar och acciser bör nämnas, att rusdrycksmedelstitlarna

under budgetåret 1955/56 beräknats stiga kraftigare än under tidigare år

till följd av motbokssystemets avskaffande hösten 1955.

För statens affärsverk har det ansetts rimligt att räkna med en viss fortgående

stegring av de sammanlagda inkomsterna.

Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett

från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar

fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Alldeles särskilt gäller

detta det kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln. Förskjutningar mellan

åren kan sålunda inträda, som leder till betydande avvikelser från de

beräknade inkomsterna även om bedömningen av skatteunderlaget varit

riktig. Beträffande andra inkomsttitlar har sådana förhållanden oftast

mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett mera

omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen.

Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen

av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1957/58 och 1958/59

är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under bud
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 25

getåren 1955/56 och 1956/57. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna

förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer,

måste givetvis beräkningarna för 1957/58 och 1958/59 revideras.

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angi\es i

det följande.

Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har

av riksräkenskapsverket beräknats till 6 100 miljoner kronor. I enlighet med

den ordning, som gäller från och med budgetåret 1955/56, har ämbetsverket

härvid icke reducerat titeln med den avsättning på netto — efter avdrag

av en beräknad återföring på 150 miljoner kronor 300 miljoner kronor

till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel,

vilken avsättning enligt verkets beräkningar bör ske under budgetåret

1956/57. Nämnda avsättning torde i stället, såsom förutsatts i min redogörelse

i det föregående för budgetläget och som föreslagits av riksräkenskapsverket,

böra upptagas som en särskild post på riksstaten i enlighet med vad

som gäller för innevarande års riksstat. Såsom jag likaledes förutsatt i min

tidigare redogörelse för budgetläget och såsom även är fallet i innevarande

års riksstat bör i form av en särskild post upptagas en avsättning till budgetutjämningsfonden

med 350 miljoner kronor avseende vissa tillfälliga,

konjunkturpolitiskt betingade inkomster. Beloppet bör på sätt angivits i

det föregående överföras till ett särskilt konto i riksbanken.

Vad beträffar beräkningen i övrigt av ifrågavarande inkomsttitel har jag

redan tidigare antytt, att jag har för avsikt att hemställa om avlåtande till

1956 års riksdag av proposition med förslag till en allmän skattesänkning

för fysiska personer. Preliminärt har i anledning härav räknats med ett

skattebortfall under budgetåret 1956/57 av i runt tal 100 miljoner kronor.

Med hänsyn till vad jag här anfört och i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen,

som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen,

förordar jag att inkomsttiteln preliminärt uppföres med (6 100 —100

= ) 6 000 miljoner kronor för nästa budgetår.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 175 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 23 mars 1956 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1956/57. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år fiån

vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större

inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket

i huvudsak anfört följande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Skatt å inkomst och förmögenhet m. in. Över denna titel redovisas uppbörden

av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln men därjämte

även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag,

som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 000

miljoner kronor. I förhållande till riksräkenskapsverkels beräkning i december

1955 innebar detta en nedräkning med 100 miljoner kronor. Nedräkningen

motiverades med att en föreslagen allmän skattesänkning för

tysiska personer kunde beräknas medföra ett skattebortfall av nämnda storleksordning

under budgetåret 1956/57.

Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken

av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december 1955

angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar för "beräkning av löneinkomstens

utveckling under år 1956, vilka alltjämt synas äga giltighet.

Salunda påpekades, att en viss glidning uppåt av lönenivån vid sidan av de

avtalsmassiga höjningarna syntes ha inträffat under år 1955, varigenom

denna vid ingången av år 1956 översteg den för år 1955 genomsnittliga. En

viss sysselsättningsökning liksom fortsatt överflyttning av arbetskraft från

lagre till högre betalda yrken syntes likaså ha bidragit till en stegring av

den totala lönesumman under 1955. Sammanlagt beräknades den totala

lönesumman under 1955 bliva 11 procent större än under 1954. Även för

ar 1956 ansågs med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen

en fortsatt löneglidning uppåt kunna förutsättas liks°m

en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Den ökning

av lönesumman, som därutöver kunde komma att bli en följd av årets avtalsrörelse,

lät sig givetvis icke överblickas. Det antogs emellertid att lönesummans

sammanlagda stegring skulle bli mindre än under 1955. I kalkvlema

räknades med en stegring av7 den sammanlagda lönesumman med 7

procent från 1955 till 1956. De slutliga resultaten av avtalsrörelsen, vilka

anshita sig till den centralt träffade uppgörelsen, kunna beräknas komma

™edföra en genomsnittlig löneökning med omkring 4 procent. Enligt

nksräkenskapsverkets mening synes ingen anledning finnas att frångå det

nyssnämnda antagandet om den totala lönesummans ökning under år 1956.

Vid sin beräkning i december 1955 kunde riksräkenskapsverket utnyttja

uppguter den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen

i september 1955. Nu tillgängliga uppgifter om den preliminärt erlagda

A-skattens storlek under uppbördsterminerna i november 1955 och

januaii 1956 visa något lägre värden än vad riksräkenskapsverket antog i

sm senaste beräkning. Till följd härav har den preliminära A-skatten nu

a!!ta?''.l,s lnflyta med något lägre belopp under uppbördsåret 1956—57 och

efterföljande uppbördsår, än vad som tidigare antagits. De i propositioner

den 23 februari och den 2 mars 1956 (nr 88 och nr" 107) framförda förslafT.

V/o -ya skatteskalor respektive förhöjning av pensionsavgiften från

1,8 till 2,a procent av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten komma

under forutsättning av riksdagens bifall att påverka uppbörden av

preliminär A-skatt från och med uppbördsåret 1957—58. Riksräkenskaps\erket

innebära ett bortfall av preliminär A-skatt av storleksordningen 100 miljöner

kronor under budgetåret 1956/57, vilket ungefär till hälften beräknas

motvägas av ökningen av pensionsavgifterna.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat

antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1955 och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

som innebar cn viss stegring under 1956. För ifrågavarande inkomsttagare,

vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de föreslagna nya skatteskalorna

och de höjda folkpensionsavgifterna förutsättas komma att påverka

skatteuppbörden först under uppbördsåret 1959—60.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång

av den sammanlagda taxerade inkomsten med 7 procent från verksamhetsåret

1954 till verksamhetsåret 1955. Riksräkenskapsverket^ har icke funnit

anledning att nu ändra detta antagande. För verksamhetsåret 1956 räknai

riksräkenskapsverket nu med en uppgång av bolagens taxerade inkomster

med 5 procent, vilket är mera än vad som antogs i december. Till följd av

att bolagens inkomster innevarande år kunna förutsättas påverka den ordinarie

uppbörden av preliminär B-skatt först under uppbördsåret 1958 59

har det höjda inkomstantagandet icke föranlett någon ändring av den antagna

uppbörden av preliminär B-skatt under budgetåret 1956/57.

Bestämmelserna om ränta å kvarstående skatt ha hittills medfört att

bolagen i betydande utsträckning kompletterat inbetalningarna av preliminärskatt

under de ordinarie uppbördsterminerna med fyllnadsinbetalningar.

Under våren 1955 inflöto i fyllnadsinbetalningar sammanlagt omkring 525

miljoner kronor, varav huvudparten från bolag. Härigenom har den eniigt

taxeringen 1955 påförda kvarstående skatten för bolagen nedbringats till

ca 130 miljoner kronor. Detta belopp överstiger endast med omkring 45 miljoner

kronor den enligt samma taxering beräknade överskjutande skatten

för bolag. Underlag saknas för en bedömning i vad män kvarskatteräntans

betalningsstimulerande effekt påverkas av det strama läget på kreditmarknaden.

Riksräkenskapsverket förutsätter nu liksom vid decemberberäkningen

att inga förändringar inträffat härvidlag. Under denna förutsättning räknar

riksräkenskapsverket med att fyllnadsinbetalningar komma att verkställas

under våren 1956 och våren i957 i sådan omfattning att den kvarstående

skatten för bolagens del vid taxeringarna 1957 och 1958 blir av

ungefär samma omfattning som vid 1955 ars taxering. Det höjda antagandet

för bolagens taxerade inkomster under verksamhetsåret 1956 medför,

att fyllnadsinbetalningarna våren 1957 nu upptagits till ett jämfört med decemberberäkningen

med 50 miljoner kronor förhöjt belopp.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare

till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande

restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar inga eller

endast obetydliga avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.

Vad utgifterna på titeln beträffa avvika de förnyade beräkningarna endast

obetydligt från beräkningarna i december. De upptagna beloppen under

posten förskott in. in. till sjukkassorna erfordra emellertid eu speciell kommentar.

Enligt uppgifter från riksförsäkringsanstalten kunna på kalenderåret

1955 belöpande avgifter och arbetsgivarbidrag beräknas överstiga vad

som förskottsvis utbetalats till sjukkassorna med 170 miljoner kronor. Av

dessa 170 miljoner kronor hänföra sig emellertid omkring 10 miljoner kronor

till restbidrag från staten, vilka icke beröra inkomstskattetiteln. Avräkningsmedlen

skola enligt gällande lag av centralsjukkassorna avsättas till

särskilda fonder. Enligt riksförsäkringsanstalten äro avräkningsmedlen avsedda

att utbetalas till sjukkassorna under början av år 1957. I sin beräkning

har riksräkenskapsverket förutsatt att förskott pa avgifter och bidrag

till sjukkassorna under budgetåret 1956/57 komma att utgå endast med det

belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas

inedelsbeliov. I den mån så icke blir fallet lår den i tablån angivna nettoinkomsten

på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. minskas i motsvarande

utsträckning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen och under den ovan givna förutsättningen

beträffande sjukkassornas avräkningsmedel, uppskattar riksräkenskapsverket

den behållna inkomsten på titeln skatt ä inkomst och förmögenhet

m. m. för budgetåret 1955/56 till 5 500 miljoner kronor och förordar

att samma titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 6 000 miljoner

kronor. J

Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna

bora verkställas under budgetåren 1955/56 och 1956/57, finnes inget skäl

till andnng av de i december 1955 beräknade beloppen. De beräknade avsattningarna

och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts

i nedanstående tablå (miljoner kronor):

1955/56 1956/57

Avsättning ........................ 450 450

Återföring.......................... .

Nettoavsättning .................... 450 gpp

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

ar denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen

har 1 skrivelse den 10 mars 1956 förordat, att ifrågavarande inkomster

I den definitiva riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskaps
II

ij S°™ .. lnneyarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln till

ika edes 70 miljoner kronor, föreslår, att det i statsverkspropositionen uddtagna

beloppet för budgetåret 1956/57 får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 49 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsen har i sin ovan nämnda skrivelse anfört, att

ifragayarande inkomster för budgetåret 1956/57 synas böra beräknas till

48 miljoner kronor. För löpande budgetår uppskattar riksräkenskapsverket

inkomsterna td1 48 miljoner kronor. Med hänsyn till att i samband med prishojnmgen

på penninglotteriets lottsedlar lotteriets vinstplan kommer att utökas

forordar ämbetsverket, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages

till 53 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppforts med 75 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen, som

1f!aove”lber }9?5 uppskattade inkomsterna till 72 miljoner kronor, anser

etter förnyad beräkning, att uppbörden under titeln bör beräknas till 75

miljoner kronor. Styrelsen uppskattar visserligen inkomstutfallet för löpande

budgetår till /8 miljoner kronor, men den anser att stämpelavgifterna

toi aktie- och obligationsemissioner samt lagfarter, vilka under löpande

budgetar visat kraftig stegring, sannolikt icke komma att lämna lika hög

avkastning under nästa budgetår. Riksräkenskapsverket anser emellertid

en uppräkning med 5 miljoner kronor av det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet vara befogad och föreslår, att titeln i det slutliga riksstatsforslaget

beraknas till 80 miljoner kronor.

nn''°/it°nSSvatt'' b)enna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 315 miljoner kronor 1 enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december

1955. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 290 miljoner kronor. Enligt från Överståthållarämbetet och

lansstyrelserna inhamtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten

vid den ordinarie uppbordsstamman i februari 1956 till 264,5 miljoner kro
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1950

nor, vilket är 8 procent högre än det föregående år debiterade beloppet. Genom

bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande

av automobilskatt för år 1956 (SFS 590/1955) kunna omkring 8 miljoner

kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1956/57. Ä andra sidan inneburo

motsvarande bestämmelser för år 1955 att omkring 7 miljoner kronor

avseende debiteringen i februari 1955 inlevererades först under innevarande

budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna och under antagande

att den vid sidan av huvuddebiteringen inflytande fordonsskatten kommer

att öka i samma takt som den ordinarie uppbörden beräknar riksräkenskapsverket

fortfarande inkomsterna på titeln till 290 miljoner kronor

för budgetåret 1955/56. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under

nästkommande budgetår finner ämbetsverket ingen anledning revidera

de i decemberberäkningen gjorda antagandena. Riksräkenskapsverket föreslår

därför, att titeln fordonsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med samma belopp som i statsverkspropositionen, 315 miljoner kronor.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 640 miljoner

kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december 1955. Inkomsterna

på titeln för innevarande budgetår, som av ämbetsverket i december

1955 beräknades till 615 miljoner kronor, beräknas nu till 600 miljoner

kronor. Denna nedräkning sammanhänger huvudsakligen med att den

genom förordning den 17 februari 1956 (nr 42) medgivna förlängningen

av kredittiden för inbetalning av bensinskatt till kontrollstyrelsen beräknas

medföra en förskjutning av skatteleveranserna från innevarande till nästkommande

budgetår med 12 miljoner kronor. Då förskjutningen från budgetåret

1956/57 till 1957/58 kan beräknas bli av samma storleksordning behöver

emellertid inte beräkningen för budgetåret 1956/57 ändras av denna

anledning. Under hänvisning till det i jämförelse med decemberberäkningen

oförändrade antagandet om fordonsbeståndels utveckling föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med oförändrat 640 miljoner kronor.

Särskild investeringsavgift för motorfordon beräknades av riksräkenskapsverket

i december 1955 till 75 miljoner kronor, vilket belopp även

upptagits i statsverkspropositionen. Vid sin beräkning förutsatte riksräkenskapsverket

att avgiften endast skulle utgå under år 1956. Under samma

förutsättning föreslår ämbetsverket, att ifrågavarande inkomsttitel i det

slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 75 miljoner kronor.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december

1955 till 550 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

I skrivelse den 9 mars 1956 har generaltullstyrelsen anfört, att

styrelsen funnit sig sakna anledning frångå den i november 1955 gjorda

beräkningen, enligt vilken uppbörden av tullmedel upptagits till netto 550

miljoner kronor. Enligt generaltullstyrelsens bedömande torde tullinkomsterna

av icke-varaktiga konsumtionsvaror bli något högre än vad som beräknades

i november. Vidare synes det styrelsen ovisst om importen av maskiner

och redskap kommer att sjunka så mycket som styrelsen då förutsatte.

Styrelsen finner det å andra sidan icke osannolikt att tullintäkterna av varaktiga

konsumtionsvaror in. in. samt av övriga varor kunna komma att uppgå

till lägre belopp än de i november kalkylerade. Generaltullstyrelsen har

ansett sig kunna räkna med att de olika öknings- och minskningsposterna

i stort sett komma att uppväga varandra.

Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket redan för innevarande budgetår

beräknats till 560 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor mera

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 ur 1956

an vad som antogs i december 1955 och 60 miljoner kronor mera än vad

som upptagits i riksstaten. Även om importen inte kan väntas öka i samma

takt under budgetaret 1956/57 som under budgetåren närmast dessförinnan,

anser riksräkenskapsverket dock en viss ökning sannolik, vilket även skulle’

medföra en stegring i tullinkomsterna. Riksräkenskapsverket föreslår därför,

att titeln tullmedel under förutsättning av i huvudsak oförändrade tulltaxor

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 580 miljoner kronor, vilket

är 30 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

o Yaru.s^ait- ^ statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

205 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beräkningar ge tillsammans ett belopp av 207 miljoner kronor, vilket innebar

en höjning med 10 miljoner kronor från vad som uppskattades i november

1955. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket,

att titeln skall lämna en inkomst av 210 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

förordar att titeln varuskatt även i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med 210 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Införselavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

upptagits med 54 miljoner kronor, vilket belopp byggde

på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare belopp.

Uppskattningen av titelns inkomster är förenad med betydande svårmheter,

främst till följd av att införselavgiften är beroende av den internationella

fettråvaruprisnivåns utveckling. Enligt riksräkenskapsverkets mening

SLnfS„Htelns inkomster böra uppföras i det slutliga riksstatsförslaget med

ett till 55 miljoner kronor avrundat belopp.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1955 denna

titel till 680 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.

Tobaksmonopolet har vid förnyad beräkning den 8 mars 1956 föreslafn

®ai£™a belopp, 680 miljoner kronor, som vid dess beräkning i oktober

1955. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomstutfallet för löpande

budgetår till 670 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt i det sluten

riksstatsförslaget upptages till 690 miljoner kronor, vilket i förhållande

till statsverkspropositionen innebär en uppräkning med 10 miljoner kronor.

Rusdrycksmedel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detalilmndelsbolag

Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med

12 respektive 30 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 10

mars 19j6 föioidat, att dessa belopji bibehållas. Enligt riksräkenskapsverkets

mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå

statsverkspropositionens beräkning.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel angavs

av riksräkenskapsverket i december 1955 till 925 miljoner kronor, vilket

belopp upptagds i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen, som i november

19oo uppskattade inkomsterna till 900 miljoner kronor, har i skrivelse

den 10 mars 19o6 angivit inkomsterna på titeln till 950 miljoner kronor,

bor innevarande budgetår beräknade riksräkenskapsverket i december 1955

inkomsterna till 900 miljoner kronor. Till följd av att omsättningsökningen

för spritdrycker synes bil icke oväsentligt större än vad som kunde förutses

i december, har ämbetsverket nu beräknat inkomsterna för innevarande

budgetår till 960 miljoner kronor. Den kraftiga och ihållande omsättningsokmngen

motiverar enligt riksräkenskapsverkets mening eu uppräk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

ning även av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret

1956/57. Riksräkenskapsverket föreslår därför att titeln omsättnings- och

utskänkningsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 050 miljoner

kronor, vilket är 125 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel

beräknades i december 1955 av riksräkenskapsverket till 60 miljoner kronor

i anslutning till kontrollstyrelsens förslag. Samma belopp har även upptagits

i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning

angivit inkomsterna till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår

i överensstämmelse med kontrollstyrelsens beräkning att ifrågavarande

titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 55 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Maltdrgcksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 120 miljoner

kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag. Kontrollstyrelsen,

som i november 1955 beräknade maltdrycksskatten till 115 miljoner kronor,

har vid förnyad beräkning nedsatt beloppet till 100 miljoner kronor. För

innevarande budgetår räknar riksräkenskapsverket nu med en inkomst på

titeln av 105 miljoner kronor mot 115 miljoner kronor i december 1955.

Denna nedräkning motiveras främst av, att den nedgång i försäljningen av

starköl som följde efter den höga försäljningen i oktober 1955 blivit mera

markerad, än vad som kunde förutses i december. Riksräkenskapsverket

anser en nedräkning även för budgetåret 1956/57 vara befogad och föreslår,

att titeln maltdrycksskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 110

miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Skatt å läskedrgcker har i statsverkspropositionen uppförts med 43 miljoner

kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i

december 1955. Kontrollstyrelsen, som i november 1955 beräknade titeln

till 43 miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit ett till 45

miljoner kronor förhöjt belopp. Riksräkenskapsverket, som för löpande

budgetår uppskattar inkomsterna till 48 miljoner kronor, föreslår att titeln

i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med likaledes 48 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats

till 59 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets

beräkning i december 1955. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i

det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 59 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen upptagits med 45

miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i

december 1955. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med oförändrat 45 miljoner kronor.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1955 ett belopp av 15 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.

Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen

i oktober 1955 till 12 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket

den 9 mars 1956 har styrelsen avgivit förnyad beräkning

av postverkets överskott. Den nya beräkningen visar i jämförelse med motsvarande

kalkyl i oktober en uppräkning av postverkets inkomster med inemot

8 miljoner kronor. Å andra sidan räknar gencralpoststyrelscn med en

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande, nr 50 år 1956

ökning av driftkostnaderna med över 12 miljoner kronor varvid förutsatts

riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 23 februari 1956 (nr 81)

angående statstjänstemännens löner under 1956. Inkomstöverskottet skulle

enligt generalpoststyrelsens förnyade beräkningar komma att uppgå till 7

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att som inkomst av postverket

i det slutliga riksstatsförslaget uppföres ett till 10 miljoner kronor avrundat

belopp, vilket är 5 miljoner lägre än i statsverkspropositionen.

Departementschefen

Som motivering för det i propositionen nr 175 framlagda förslaget angående

uttagningsprocenten har departementschefen anfört bl. a. följande:

I riksstaten för budgetåret 1955/56 har inkomsterna på driftbudgeten upptagits

med 9 909 miljoner kronor och utgifterna med 9 234 miljoner kronor.

Sedan dels bland inkomsterna ingående kommunalskattemedel om 400 miljoner

kronor och dels vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster

i form av förhöjd bolagsskatt samt investeringsavgift på tillsammans

275 miljoner kronor avskilts i riksstaten genom avsättning till budgetutjämningsfonden,

framstod driftbudgeten som jämnt balanserad. Vid

det senaste årsskiftet hade emellertid det statsfinansiella läget undergått

betydande förskjutningar jämfört med antagandena våren 1955. Enligt bei

åkningarna i finansplanen skulle sålunda uppkomma ett överskott på driftbudgeten

om 394 miljoner kronor. Ä andra sidan kunde redan vid denna

udpunkt förutses en ytterligare uppgång av utgifterna. Bland annat framhölls,

att ökade medel erfordrades för avskrivningar till följd av på tilläggsstat

äskade anslag på kapitalbudgeten för bostadsfinansieringen liksom att

en uppgång av statsutgifterna skulle komma att inträda vid en eventuell lönehöjning

för de statsanställda. ''

De budgetberäkningar som nu framlägges resulterar i ett överskott om 127

miljoner kronor, sammansatt av ett överskott på bilskattemedlens specialbudget

om 203 miljoner kronor och ett underskott på allmänna budgeten om 76

miljoner kronor, överskottet på bilskattebudgeten beror till ett belopp av 150

miljoner kronor på de tillfälliga inkomsterna av den särskilda investeringsavgiften

för motorfordon. Det angivna budgetöverskottet på 127 miljoner kronor

bySSer liksom beräkningarna i arets finansplan — på en uppräkning av

de i riksstaten upptagna särskilda avsättningarna till budgetutjämningsfonden

med 50 miljoner kronor, motsvarande en ökad eftersläpning i utbetalningarna

av kommunalskattemedel. Därjämte har hänsyn tagits till den

ytterligare avsättning till budgetutjämningsfonden med 81,4 miljoner kronor,

som i propositionen nr 171 föreslagits skola ske under innevarande budgetår

av medel avsedda för framtida investeringar i LKAB. Såsom framgår

av nämnda proposition bör medlen placeras på ett särskilt konto i riksbanken.

Jag kommer i det följande att hemställa om riksdagens medgivande

till en dylik avsättning.

Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle inkomsterna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 33

stiga till 10 582 miljoner kronor. Detta är 66 miljoner kronor mer än vad

som förutsattes i statsverkspropositionen och ca 675 miljoner mer än vad

riksstaten utvisar. Till den ytterligare inkomstökningen bidrar främst omsättnings-

och utskänkningsskatten å spritdrycker med 60 miljoner kronor.

Den största inkomsttiteln, skatt å inkomst och förmögenhet m. in., har

däremot upptagits till oförändrat belopp.

Vad utgifterna beträffar har å tilläggsstat II sedan statsverkspropositionen

framlades tillkommit anslag på driftbudgeten om sammanlagt

252 miljoner kronor, varav 45 miljoner hänför sig till löne- och pensionsökningar

för de statsanställda och närmare 190 miljoner till avskrivningar av

investeringar på bostadsområdet.

Såsom redan omnämnts, ger förändringarna på inkomst- och utgiftssidorna

av driftbudgeten för löpande budgetår till resultat ett formellt överskott

av 127 miljoner kronor, sedan hänsyn tagits till beräknade avsättningar

till budgetutjämningsfonden. Detta överskott skall emellertid korrigeras med

hänsyn dels till utvecklingen av behållningarna på reservationsanslagen och

dels till den beräknade belastningen på övriga anslag. Enligt av riksräkenskapsverket

gjorda undersökningar skulle för 1955/56 uppkomma dels en

förbrukning av behållningar på reservationsanslagen med 140 miljoner och

dels överskridanden på övriga anslag med 24 miljoner kronor. Utfallet av

driftbudgeten skulle alltså — sedan som nyss nämnts avsättningar gjorts

till budgetutjämningsfonden — så vitt nu kan överblickas resultera i ett

underskott av närmare 40 miljoner kronor. Motsvarande beräkningar i statsverkspropositionen

ledde till ett överskott på inte fullt 350 miljoner kronor.

Då räknade jag med att nettoförbrukningen av anslagsreservationerna skulle

begränsa sig till 50 miljoner kronor.

Till frågan om utfallet av kapitalbudgeten under innevarande budgetår

återkommer jag i det följande.

Jag övergår härefter till att behandla läget på driftbudgeten för budgetåret

1956/57. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna till 11 173

miljoner kronor och utgifterna till 10 225 miljoner kronor. Därjämte föreslogs,

att avsättning till budgetutjämningsfonden skulle göras av dels kommunalskattemedel

till ett belopp av (netto) 300 miljoner kronor, dels vissa

tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster, bestående av förhöjd

bolagsskatt samt investeringsavgift, till ett belopp av (275 -j- 75 =) 350

miljoner kronor. Det kvarstående överskottet uppgick därefter till 298 miljoner

kronor, varav 237 miljoner hänförde sig till allmänna budgeten och

61 miljoner till bilskattebudgeten.

Sedan kalenderårsskiftet bar det statsfinansiella läget undergått vissa

förskjutningar. I förhållande till statsverkspropositionen redovisas på inkomstsidan

en nettoökning med 136 miljoner kronor. På utgiftssidan framkommer

— om hänsyn även tages till föreslagna speciella avsättningar till

budgetutjämningsfonden — en nettoökning med 213 miljoner kronor. Resultatet

blir ett formellt överskott på statsregleringen av 221 miljoner kro
i$

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr HO

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

nor, att jämföra med 298 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen.

Vad inkomsterna närmare beträffar vill jag till en början framhålla.

att riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar utvisar en nettoökning

med 152 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.

Sålunda har tullmedlen uppräknats med 30 miljoner kronor. Beträffande

inkomsttitlarna omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin, maltdrycksskatt samt skatt å läskedrycker

har företagna omräkningar resulterat i en nettohöjning med 115 miljoner

kronor, överskottet av statens affärsverksfonder har reducerats med

45 miljoner kronor i första hand som resultat av lönehöjningarna för statsanställda.

Inkomsterna på fonden för statens aktier har uppräknats med

30 miljoner kronor med hänsyn till den ökade inleverans ar vinstmedel

från LKAB som blir följden vid bifall till det förslag till överenskommelse

mellan staten och TGO vilket i propositionen nr 171 förelagts riksdagen.

Jag kommer i det följande att föreslå vissa ytterligare jämkningar i beräkningen

av statsverkets inkomster för 1956/57. Netto innebär dessa jämkningar

en minskning med omkring 16 miljoner kronor. Med hänsyn jämväl

härtill skulle statsinkomsterna under nästa budgetår uppgå till 11 309 miljoner

kronor, innebärande en ökning med 136 miljoner kronor jämfört med

statsverkspropositionen.

Vad beträffar inkomstskattetiteln, som redan i statsverkspropositionen

nedräknades med 100 miljoner kronor i anledning av det förebådade skattesänkningsförslaget,

har denna upptagits med oförändrat 6 000 miljoner kronor.

De beräkningar av inkomsterna och utgifterna m. m. på titeln, som

leder fram till detta belopp, kan med ledning av riksräkenskapsverkets

uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har därvid medtagits

såväl utfallet för budgetåret 1954/55 och beräkningarna för innevarande

budgetår som de i finansplanen till årets statsverksproposition redovisade

uppskattningarna. Beloppen anges i miljoner kronor.

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyll-

1954/55

Utfall

1955/56

Enl. stv.

krop. 1956

Ny

beräkn.

1956/57

Enl. stv.

prop. 1956

Ny

beräkn.

nadsinbetalningar ........

7 690

9 540

9 500

10 250

10 255

Kvarstående skatt..........

574

630

630

820

830

Fastighetsskatt ............

292

—

—

—

—

Yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringsavgifter,

bidrag till

sjukförsäkringen och byggnads
-

forskningsavgifter från större

arbetsgivare................

102

245

250

250

270

Tillkommande skatt, restan- tier m. m.................

217

195

195

210

210

Summa inkomster

8 875

10 610

10 575

11 530

11 565

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 35

Utgifter

1954/55

Utfall

1955/56

Enl. stv.

prop. 1936

Ny

beräkn.

1956/57

Enl. stv.

prop. 1936

Ny

beräkn.

Kommunalskattemedel......

3 849

3 720

3 715

4 290

4 285

Överskjutande skatt........

587

670

670

550

550

Övriga restitutioner ........

Yrkesskade- (olycksfalls-) för

säkringsavgifter, bidrag till

sjukförsäkringen och bygg- nadsforskningsavgifter irån

49

50

50

50

50

större arbetsgivare........

Förskott och avräkningsme-

102

245

250

250

270

del till sjukkassorna......

167

340

340

350

350

Omföringar................

31

40

40

40

40

Summa utgifter

4 785

5 065

5 065

5 530

5 545

Inkomster utöver utgifter....

Återföring från fonden för

reglering av utbetalningarna

4 090

5 545

5 510

6 000

6 020

av kommunalskattemedel..

Utbetalning av sjukkassorna

tillkommande arbetsgivar- bidrag för 1955, avsedda att

300

fonderas centralt.........

—

—

—

—

55

Nettoinkomst på titeln

Avrundat

4 390

5 545

5 500

5 510

5 500

6 000

6 000

5 965

6 000

Enligt denna sammanställning har endast smärre förskjutningar inträtt

sedan mots-varande beräkning i statsverkspropositionen. Såsom framgår

av riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna redogörelse bygger beräkningarna

också på praktiskt taget oförändrade förutsättningar beträffande

skatteunderlagets utveckling m. m. Bakom de i stort sett oförändrade

inkomstposterna på titeln döljer sig dock vissa förändringar. Den föreslagna

böjningen av pensionsavgifterna från 1,8 till 2,5 procent från och med den

1 januari 1957 föranleder en stegring av källskatten med omkring 50 miljoner

kronor våren 1957. Med samma belopp har fyllnadsinbetalningarna

uppräknats som följd av att bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret

1956 nu antages ligga högre än vad som förutsattes vid föregående beräkningstillfälle.

Ä andra sidan har riksräkenskapsverket med ledning av

senast tillgängliga uppgifter om den inflytande källskatten för löntagare

räknat med att denna skall komma att ligga på en något lägre nivå än vad

som antogs i statsverkspropositionen.

Beträftande utgifterna på titeln orsakas den största förändringen av den

fondcring genom insättning bos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande

överskott om 55 miljoner kronor av arbelsgivarbidrag för år 1955,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Drift
Miljoner
-

1950/51

1951/52

Inkomster ..........................................................

5 820

7 507

Utgifter ............................................................

5 449

6 423

överskott

>871

‘1 084

Avsättning till budgetutjämningsfonden:

av kommunalskattemedel (netto) ..................................

av medel som skall överföras till särskilt konto i riksbanken:

—

motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster

—

—

avsedda för framtida investeringar i LKAB ......................

—

—

Överskott

1371

‘1084

Överskott eller underskott (exkl. reservationsmedelsförändringar) hänförligt:

till allmänna budgeten ............................................

-i- 396

+ 929

till automobilskattebudgeten........................................

+ 150

+ 17

Reservationsmedelsförändringar ......................................

(- 175)

(+ 138)

Över- eller underskott inkl. reservationsmedelsförändringar ............

+ 371

+ 1084

1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.

a Därav riksstat 9 234 mkr samt tilläggsstater I och II 415 mkr.

3 Exkl. indragna reservationsmedel.

vilken föreslagits i propositionen nr 146. Riksräkenskapsverket har i sin

skrivelse med förnyad inkomstberäkning framhållit, att de på kalenderåret

1955 belöpande avgifterna och arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen kan

beräknas överstiga vad som förskottsvis utbetalats till sjukkassorna under

ifrågavarande år med 170 miljoner kronor. Härav utgör dock 10 miljoner

kronor restbidrag från staten, vilka icke berör inkomstskattetiteln. Det

framgår vidare av riksräkenskapsverkets skrivelse, att avräkningsmedlen

— utgörande skillnaden mellan sjukkassorna slutligt tillkommande avgifter

och bidrag å ena sidan och de av staten lämnade förskotten å den andra

— enligt riksförsäkringsanstalten är avsedda att utbetalas under början av

år 1957. I sin beräkning har riksräkenskapsverket förutsatt, att förskott på

avgifter och bidrag till sjukkassorna under budgetåret 1956/57 kommer att

utgå endast med det belopp, som utöver avräkningsmedlen erfordras för att

täcka sjukkassornas medelsbehov.

Jag anser mig för egen del — sedan riksförsäkringsanstalten under hand

yttrat sig i frågan —■ i och för sig kunna tillstyrka en på denna förutsättning

grundad beräkning. Emellertid måste hänsyn tagas till den i nyssnämnda

proposition föreslagna fonderingen hos riksgäldskontoret med omkring 55

miljoner kronor av på år 1955 belöpande arbetsgivarbidrag. Riksräkenskapsverkets

beräkning av inkomstskattetitelns netto, som före avrundning slutar

på 6 020 miljoner kronor, borde med hänsyn härtill reduceras till

5 965 miljoner kronor. Då titeln till följd av beräkningarnas osäkerhetsmarginal

regelmässigt brukar avrundas till jämnt hundratal miljoner kronor,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

37

budgeten

kronor

1952/53

1933/54

1954/55

1935/56

1956/57

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. 1956

ny be- räkning

enl. stv.

prop. 1956

ny be- räkning

7 808

8 535

8 907

9 909

10 516

10 582

11 173

11309

7 647

8130

8 619

9 234

9 397

29 649

10 225

10 602

Dfil

1405

*288

(175

1110

3 933

948

707

—

—

—

-400

— 450

— 450

— 300

-300

— 275

— 275

— 275

— 350

— 75

—

—

—

—

—

— 81

—

— in

Dfil

D05

*288

—

894

127

298

221

4- 396

+ 319

+ 129

— 131

+ 166

— 76

+ 237

+ 160

— 214

- 89

+ 83

+ 131

+ 228

+ 203

+ 61

+ 61

(- 21)

(t 175)

(+ 76)

— 25

— 50

3-140

—

—

+ lfil

+ 405

+ 288

- 25

+ 344

4— 37

+ 29S

6+ 188

4 Inkl. överskridanden om 24 mkr.

5 Inkl. överskridande med 33 mkr till följd av ytterligare ett indextillägg å folkpensioner.

saknas emellertid anledning att uppta titeln för nästkommande budgetår

till annat belopp än det av riksräkenskapsverket föreslagna, 6 000 miljoner

kronor.

Vad beträffar eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel

bär icke funnits anledning till justering. Den beräknas alltså netto till

300 miljoner kronor. Ett motsvarande belopp bör, såsom föreslagits i statsverkspropositionen,

upptagas i riksstaten för avsättning till budgetutjämningsfonden.

I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna på driftbudgeten

komma att uppgå till 11 309 miljoner kronor. Det bör framhållas, att detta

inkomstbelopp är direkt avhängigt av de samhällsekonomiska förutsättningar,

som antagits gälla under budgetåret. Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket

understryka de osäkerhetsmoment, som även i övrigt alltjämt vid

denna tidpunkt föreligger vid beräkningen. Riksräkenskapsverket har särskilt

tast uppmärksamheten vid de osäkra förutsättningarna för beräkning av —

förutom utbetalningarna till sjukkassorna — fyllnadsinbetalningarnas storlek.

Ämbetsverket, som ansett sig sakna underlag för en bedömning i vad

mån kvarskatteräntans betalningsstimulerande effekt påverkas av det strama

läget på kreditmarknaden, har nu liksom vid sin beräkning i december

1955 förutsatt, att fyllnadsinbetalningar kommer att verkställas under såväl

våren 1956 som våren 1957 i samma höga utsträckning som under närmast

tidigare år. Storleken av dessa inbetalningar har riksräkenskapsverket för

våren 1956 angett till omkring 700 miljoner kronor, förutom ett belopp av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

uppemot 200 miljoner i fyllnadsinbetalning av garantiskatt för fastighet,

medan för våren 1957 räknats med något lägre inbetalningar.

Det är givetvis vanskligt att bedöma kvarskatteräntans effektivitet i nuvarande

skärpta läge på kreditmarknaden. Om de gjorda antagandena visar

sig felaktiga, uppkommer en förskjutning med ungefär ett år av uppbörden

beträffande mycket betydande belopp. Jag vill i sammanhanget erinra

om att jag — såsom redan framhållits — i det följande kommer att

föreslå en höjning av räntan på kvarstående skatt, liksom på överskjutande

skatt.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten, vilka i statsverkspropositionen

upptagits till 10 225 miljoner kronor, underströk jag i finansplanen, att

vissa då ännu icke färdigberedda ärenden kunde komina att medföra utgiftsökningar.

Det framhölls även, att beräkningarna utgick från oförändrade

löner till de statsanställda. Förslag till höjning av statstjänstemännens

löner och pensioner har sedermera godkänts av riksdagen. Därigenom ökar

driftbudgetens utgifter 1956/57 med 100 miljoner kronor. I propositionen nr

107 har vidare under socialdepartementets huvudtitel äskats ett anslag om

275 miljoner kronor till fondering för framtida pensionsändamål. Även om

statsutgifterna formellt ökar med detta belopp, vill jag dock framhålla, att

det härvidlag icke — i varje fall för närvarande — rör sig om en verklig

ökning av utgifterna i jämförelse med statsverkspropositionens budgetförslag.

För ändamålet har föreslagits skola disponeras det belopp som under

budgetåret 1956/57 beräknas inflyta i form av förhöjd bolagsskatt. I statsverkspropositionen

föreslogs att det ifrågavarande beloppet om 275 miljoner

kronor — tillsammans med inflytande belopp av den allmänna investeringsavgiften

om 75 miljoner kronor — skulle tillföras budgetutjämningsfonden

samt insättas på särskilt konto i riksbanken. Samma belopp, men

nu reserverat för framtida pensionsändamål, skall alltjämt insättas på särskilt

konto i riksbanken. Realekonomiskt sett blir det alltså tills vidare ingen

skillnad i jämförelse med vad som föreslogs i statsverkspropositionen.

Sedan hänsyn tagits även till övriga utgiftsförändringar på driftbudgeten,

blir resultatet en höjning av de sammanlagda utgifterna med 377 miljoner

kronor till 10 602 miljoner kronor.

Av vad nu sagts framgår, att driftbudgeten för budgetåret 1956/57 skulle

lämna ett överskott av (11 309—10 602 =) 707 miljoner kronor mot enligt

statsverkspropositionen 948 miljoner. Från angivna överskott skall dragas

vissa belopp, som ej bör disponeras för löpande statsutgifter utan reserveras

på budgetutjämningsfonden. Detta gäller först och främst ett belopp motsvarande

en beräknad nettoeftersläpning om 300 miljoner kronor i utbetalningarna

av kommunalskattemedel, vilken avsättning redan föreslagits i

statsverkspropositionen. Vidare bör, med i finansplanen angiven motivering

och på sätt där angivits, ett belopp om 75 miljoner kronor utgörande under

budgetåret beräknad uppbörd av allmän investeringsavgift för år 1956 avsättas

till budgetutjämningsfonden. Motsvarande belopp bör av statskontoret

insättas på särskilt konto i riksbanken. Slutligen bör i enlighet med

förslag i propositionen nr 171 till budgetutjämningsfonden även avsättas ett

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 är 1956 39

beräknat belopp om 111,4 miljoner kronor motsvarande den utdelning staten

beräknas erhålla från LKAB under nästa budgetår. Jag kommer i det

följande att hemställa om riksdagens medgivande till en dylik avsättning.

Sedan reduktion gjorts med ifrågavarande avsättningar till budgetutjämningsfonden,

kvarstår ett överskott på statsregleringen av 221 miljoner kronor.

Motsvarande överskott beräknades i statsverkspropositionen till 298

miljoner kronor. Av det nu beräknade överskottet hänför sig 160 miljoner

kronor till allmänna budgeten och 61 miljoner kronor till bilskattemedlens

specialbudget.

I statsverkspropositionen angav jag, att anledning icke fanns att räkna

med någon mera betydande nettoförändring i reservationernas storlek. Icke

heller nu har jag ansett mig böra förutsätta någon förändring av betydelse

totalt sett. Däremot kan redan nu förutses ett överskridande med ca 33

miljoner kronor till följd av att ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna

tillkommer från och med maj månad 1956. Med beaktande härav

skulle överskottet komma att uppgå till 188 miljoner kronor.

Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1956/57, sådant det under här

angivna förhållanden skulle komma att gestalta sig i jämförelse med tidigare

gjorda beräkningar, framgår av den i det föregående lämnade sammanställningen

över driftbudgetens inkomster och utgifter.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom Bihang E få fogas till detta protokoll.

Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt —• skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 110. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft förordar jag i anslutning till vad jag härom

förutsatt vid framläggandet av propositionen nr 88 med förslag till

sänkning av den statliga inkomstskatten, att för fysiska personer, oskifta

dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i

den preliminära skatten för budgetåret 1956/57, uttages med 100 procent av

grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1956

års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna

i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande

preliminära skatt för kalenderåret 1955. I

I anslutning til! vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 175 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 g 1 mom. förordningen om stat
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

lig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret

1956/57 med 110 procent av grundbeloppet och för senare hälften av

samma budgetår med 100 procent av grundbeloppet dels ock upptaga inkomsterna

å driftbudgeten för budgetåret 1956/57 enligt en vid statsrådsprotokollet

såsom Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer

med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna

med undantag av att i specifikationen inkomsterna å följande

inkomsttitlar beräknats sålunda:

Kupongskatt .............................................. 6 500 000

Lotterivinstskatt............................................ 53 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m................... 80 000 000

Tullmedel.................................................. 570 000 000

Varuskatt.................................................. 210 000 000

Införselavgift och accis å fettvaror m. m....................... 49 000 000

Tobaksskatt................................................ 690 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker............ 1 050 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.................... 55 000 00

Maltdrycksskatt............................................ 110 000 000

Skatt å läskedrycker........................................ 48 000 000

Postverkets överskott........................................ 10 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 175

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd höjning av 149 500 000

kronor.

Ränta å kvarstående skatt och å överskjutande preliminär skatt

I propositionen nr 175 har bl. a. anförts följande.

I skrivelse den 22 mars 1956 har fullmäktige i Sveriges riksbank upptagit

frågan om en anpassning av procentsatserna för ränta å kvarstående skatt

och å överskjutande preliminär skatt till rådande allmänna ränteläge. Över

skrivelsen har, efter remiss, yttrande avgivits av fullmäktige i riks gälds kontoret.

Enligt uppbördsförordningen är skattskyldig under vissa förutsättningar

skyldig att erlägga ränta å kvarstående skatt, överstiger skattskyldigs slutliga

skatt den preliminära skatten med minst en femtedel av den slutliga

skatten eller med minst 10 000 kronor, gäller sålunda enligt 27 § 3 mom.,

att den skattskyldige till statsverket skall erlägga ränta med fem procent,

för en beräknad tid av ett år, å den del av det överskjutande beloppet, som

överstiger 1 000 kronor, dock att det belopp, varå ränta sålunda skall beräknas,

skall avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Av 69 § 1 mom.

framgår, att om den preliminära skatten överstiger den slutliga skatten, den

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

skattskyldige under motsvarande förutsättningar skall erhålla ränta å överskjutande

skatt, varvid räntesatsen utgör tre procent.

Möjlighet föreligger även för de skattskyldiga att inbetala ytterligare preliminär

skatt för ett inkomstår efter utgången av den sista uppbordsterminen.

Sista inbetalningsdagen är den 30 april året näst efter inkomståret.

Genom sådana fyllnadsinbetalningar kan alltså skattskyldig, som under

det gångna uppbördsåret betalat för litet preliminär skatt, tillrättalägga detta

och därigenom undgå att bli påförd kvarstående skatt och ränta å sådan

skatt.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet, såvitt densamma ej framgår av här nedan intagna yttrande

av departementschefen, till propositionen. Redogörelsen harutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Frågans

tidigare behandling, s. 47—50.

Bankofullmäktiges skrivelse, s. 50—51.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande.

Bestämmelserna om skyldighet att erlägga ränta å kvarstående skatt har

tillkommit i syfte att förmå sådana skattskyldiga, som i mera väsentlig

män själva kan bestämma storleken av sina inbetalningar av preliminär

skatt, att så nära som möjligt anpassa dessa inbetalningar till den slutliga

skatten. Att ränta tillföres skattskyldiga, som inbetalat för mycket i preliminär

skatt, är närmast att se som en konsekvens av ränteplikten beträffande

kvarstående skatt.

Räntesatserna är bestämda till fem procent beträffande kvarstående skatt

och tre procent i fråga om överskjutande preliminär skatt. De avpassades

i syfte att de skattskyldiga inte skulle genom för liten preliminärskatteinbetalning

kunna bereda sig från räntesynpunkt förmånligare krediter än

som eljest varit möjligt; för mycket erlagd preliminär skatt skulle inte heller

medföra ränteförlust i jämförelse med det fall då ett motsvarande belopp

placerats å inlåningsräkning hos bank. Vid räntesatsernas bestämmande

har helt naturligt den vid tillfället i fråga rådande allmänna läntenivån

tagits till utgångspunkt.

Med hänsyn till den år 1955 inträdda förändringen i ränteläget kan det,

såsom bankofullmäktige framhållit, befaras att en inte oväsentlig nedgång

i fyllnadsinbetalningarna av preliminär skatt kommer att inträda, därest

räntan å kvarstående skatt bibehålies vid nu gällande nivå. Det kan med

andra ord befaras att syftet med reglerna om ränteberäkning å kvarstående

skatt inte längre uppnås. Av kreditpolitiska, men även av statsfinansiclla,

skäl finner jag därför påkallat att den tidigare rådande relationen

mellan räntan å kvarstående skatt och det allmänna ränteläget återslälles,

Förändringarna i den allmänna räntenivån gör det också motiverat alt höja

procentsatsen för ränta å överskjutande preliminär skatt.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Vid bestämmande av de nya räntesatserna synes samma principer böra

tillämpas som var vägledande då de nuvarande räntesatserna tillkom. Härvid

bör hållas i minne alt räntan å överskjutande preliminär skatt av praktiska

skäl sattes något högre än som eljest varit motiverat. I enlighet med

dessa överväganden finner jag att räntan å kvarstående skatt bör bestämmas

till sju procent, medan ränta å överskjutande preliminär skatt bör utgå med

fyra procent.

I fråga om sättet för genomförande av de höjda räntesatserna har bankofullmäktige

ifrågasatt att Kungl. Maj :t skulle erhålla bemyndigande

från riksdagens sida att bestämma räntesatserna inom en i lagstiftningen

angiven ram. För en sådan anordning talar vissa skäl. Det skulle, såsom

fullmäktige framhållit, bli möjligt att utan alltför stor omgång anpassa

räntebestämmelserna till framtida ändringar i den allmänna räntenivån.

De fördelar som härigenom skulle uppnås synes emellertid vara av begränsat

värde. Det måste nämligen under alla förhållanden dröja ganska avsevärd

tid innan en förändring i den allmänna räntenivån kan slå igenom i fråga

om procentsatserna för kvarstående skatt och överskjutande preliminär skatt.

En ändring i dessa räntesatser måste av tekniska skäl avse helt år och bör

rimligen inte träda i tillämpning utan att de skattskyldiga dessförinnan

haft tillfälle att i allt fall genom fyllnadsinbetalningar rätta sitt handlande

i avseende å preliminärskatteinbetalning med hänsyn till de ändrade räntebestämmelserna.

Vad den nu aktuella höjningen angår synes denna i enlighet

härmed böra tillämpas första gången vid skattepåföring på grund a-\

1957 års taxering.

På grund av vad nyss anförts — och då ifrågavarande räntesatsers storlek

för varje tidsperiod synes böra underställas riksdagens prövning _vill

jag förorda att de nya räntesatserna inskrives i uppbördsförordningen.

Motionerna

Ränta å överskjutande skatt

I de likalydande motionerna 1: 599 och II: 791 har uttalats, att den mycket

kraftiga säsongvariation, som kännetecknade svensk ekonomi och som

regelmässigt numera toge sig det uttrycket, att statsverket under andra

halvåret lånade väldiga belopp i riksbanken, vore en störande och balansrubbande

faktor av synnerlig vikt. Delvis hängde denna samman med de

avsevärda utbetalningar av överskjutande skatt, som måste göras varje år

i december. Det rörde sig om belopp mellan 500 och 670 miljoner kronor.

För att få en jämnare fördelning föresloge motionärerna följande förfaringssätt,

vilket byggde på frivillig medverkan från de skattskyldigas sida. Var

och en finge i vanlig ordning under hösten sin slutskattesedel. Den som hade

överskjutande skatt att hämta finge i samband därmed en anvisning på beloppet.

Det borde på denna meddelas att summan kunde lyftas senast den

sista december men att — om ägaren läte pengarna stå inne till den 15 juni

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

— han komme att få icke blott sin överskjutande skatt utan därutöver 3,5

procent på densamma. Detta större sammanlagda belopp borde tydligt angivas

i kronor. Erbjudandet borde gälla för överskjutande skatt som skulle

återbetalas redan i höst. Av praktiska skäl borde det minsta belopp varpå

räntan beräknades vara etthundra kronor. Förslaget innebure att statsverket

betalade ränta efter samma procentsatser som det använde då det utkrävde

ränta.

Frågan om uttagningsprocenten

I de likalydande motionerna I: 599 och II: 791 framhålles, att allvarliga

erinringar kan göras mot de inkomstskatteskalor, som riksdagen innevarande

år antagit. Enligt motionärernas åsikt vore progressionskurvan alltför

brant och alltför ojämn samt marginalskatterna för höga. Rimlig hänsyn

hade ej tagits till skatteförmågan hos familjer i inkomstskikten 15 000—

30 000 i jämförelse med skatteförmågan hos ensamstående. Svagheterna i

skalorna kvarstode, även om de tillämpades vid ett lägre skatteuttag än det

majoriteten förutsatt. Trots denna inställning vore motionärerna nödsakade

att i sitt slutyrkande utgå från dessa skatteskalor. Då det emellertid även

i detta läge framstode som angeläget att medverka till den största möjliga

skattesänkning, som statsfinanser och samhällsekonomi tilläte, yrkade motionärerna

att den statliga inkomstskatten skulle uttagas med endast 90

procent av grundbeloppet. Dctla vore att betrakta uteslutande som en övergångsanordning

av betydelse endast för kalenderåret 1957. En dylik sänkning

av uttagningsprocenten kunde beräknas för helt år medföra ett inkomstbortfall

på cirka 350 miljoner kronor — utöver de 375 som föranleddes

av förslaget i propositionen nr 175. Av dessa 350 miljoner kronor skulle

på budgetåret 1956/57 falla omkring 100 miljoner kronor. Detta inkomstbortfall

vore mer än täckt av de utgiftsminskningar motionärerna föreslagit.

I de likalydande motionerna I: 598 och II: 790 har motionärerna framhållit

att statsfinansiella förutsättningar obestridligen förelåge för en större

sänkning av den statliga inkomstskatten än den av riksdagen i år beslutade.

Vad de konjunkturpolitiska förutsättningarna anginge ansåge motionärerna

det motiverat att ett visst överskott eftersträvades för nästa budgetår. Vid

bestämmandet av skatteuttaget måste hänsyn tagas till den reella skärpning

av det direkta skattetrycket, som ägt rum under senare år och till att

skattetrycket måste anses vara mycket hårt. En skattesänknings inverkan

på det enskilda sparandet och arbetsviljan borde inte heller förbises. Som i

motionerna I: 537 och II: 682 angivits, ansåge motionärerna, att uttagningsprocenten

borde sänkas til! 95. Inkomstbortfallet tör statsverket härigenom

kunde beräknas till 170 miljoner kronor för helt år, och för nästa budgetår

till 55 miljoner kronor. Vid ställningstagandet til! skattesänkningens omfattning

borde man även ta hänsyn till att utrymme funnes för fortsatta

skattesänkningar budgetåret 1957/58, främst genom en förhöjning av ortsavdragen

vid den kommunala beskattningen och särskilda skattelättnader

för barnfamiljerna genom barnavdrag. Skattelättnaderna i år måste också

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

avvägas så, att utrymme funnes att budgetåret 1957/58 genomföra förstärkningar

på de socialpolitiska och kulturpolitiska områdena; bl. a. borde möjlighet

då beredas för en förhöjning av de allmänna barnbidragen.

Frågan om sänkning av bolagsskatten

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 293 och II: 224 har bl. a.

framhållit, att några avgörande konjunkturpolitiska skäl inte kunde anföras

för den höjda bolagsbeskattningen. I konjunktur stabiliserande avseende

betydde ifrågavarande beskattning för närvarande föga. Den dämpning av

expansionstendenserna som skett under 1955 torde huvudsakligen få tillskrivas

den skärpta kreditpolitiken. Den höjda bolagsbeskattningen verkade

på kort sikt snarast inflationsdrivande genom att den minskade motståndet

mot nya utgifter från företagens sida. För löntagarna hade bibehållandet av

en exceptionell bolagsbeskattning uppenbarligen intet intresse, och för folkhushallet

i dess helhet vore den skadlig. Motionärerna yrkade därför att

bolagsskatt vid 1957 års taxering skulle debiteras enligt förut gällande »ordinarie»

skattesatser.

I de likalydande motionerna I: U1 och II: 575 har uttalats att höjningen

av bolagsskatten komme att starkt beskära företagens möjligheter till fortsatta

investeringar. Detta framginge redan av helt summariska beräkningar.

En i motionerna redovisad beräkning för de enskilda industriaktiebolag till

ett antal av 639, som 1954 hade ett aktiekapital överstigande 1 miljon kronor,

utvisade att skatterna toge i anspråk 49 procent och utdelningen 27 procent

av bruttovinsten i nämnda företag samt att vad som kunde användas

för investeringar uppginge till 24 procent av bruttovinsten. Vid en höjning

av bolagsskatten till 50 procent komme skatterna att öka med 182 miljoner

kronor och de medel som kunde användas för investeringar alt nedgå med

samma belopp. Det allmänna komme att i detta läge taga i anspråk 58 procent

av »bruttovinsten», medan »investeringsbeloppet» nedginge till 15 procent.

Redan härav framginge hur menlig för den framtida investeringsverksamheten

höjningen av bolagsskatten vore. En mer ingående undersökning

med ett beaktande av andra förhållanden, t. ex. utdelning från dotterbolag,

visade än starkare utslag. Beaktade man därtill förekomsten av investeringsavgift

samt det förhållandet, att den av de nya varulagervärderingsbestammelserna

föranledda uppskrivningen av lagervärdet under de närmaste

åren komme att föranleda en ytterligare skärpning av beskattningen,

bleve resultatet att »investeringsandelen» säkerligen låge under 10 procent

av bruttovinsten.

Den snabba höjningen av levnadsstandarden i vårt land under 1940- och

1950-talen vore till det väsentliga att tillskriva den produktionsökning, som

a åra företag främst med tillhjälp av den fria avskrivningen och det

»dolda» företagssparande denna möjliggjort — kunnat åstadkomma. En begränsning

av investeringstakten måste innebära att framstegstakten bleve

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 45

mindre snabb. Med de resurser som stode kvar för investeringar kunde måhända

nuvarande produktionsapparat förnyas. Däremot räckte det knappast

till för några egentliga nyanläggningar. Nya forskningsresultat framkomme

undan för undan, vilka för att kunna realiseras krävde stora kapitalinsatser.

Med de nya beskattningsreglerna kunde våra svenska bolag inte tillgodogöra

sig dessa resultat utan att gå ut på kapitalmarknaden. De senaste

årens erfarenheter hade visat att denna utväg ofta nog vore stängd. Då återstode

endast att göra en nyemission av aktier, vilket vore den dyraste form

av kapitalanskaffning som ett bolag kunde välja. Skärpning av beskattningen

omöjliggjorde vidare i många fall för exporterande företag att få

avsättning för sina produkter samtidigt som man i de länder som konkurrerade

med oss på världsmarknaden vidtoge åtgärder för att dels sänka

skattesatserna och dels införa liberalare avskrivningsregler. Motionärerna

förordade en återgång av skattesatserna för aktiebolag och ekonomiska föreningar

till vad som gällde före 1955 års riksdagsbeslut.

Frågan om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten m. m.

I de likalydande motionerna I: 290 och II: 238 har framförts förslag om

olika åtgärder i syfte att stimulera det frivilliga sparandet. Avskaffandet

av kvarlåtenskapsskatten såge motionärerna som en sådan åtgärd. Motiveringen

för kvarlåtenskapsskatten stode enligt motionärernas mening i strid

med mångas rättsuppfattning. Skatten uppfattades som ett principiellt ogrundat

ingrepp i äganderätten.

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 293 och II: 224 har uttalat,

att det för den allmänna rättskänslan måste anses stötande, att om någon

under sin livstid samlat en förmögenhet över en viss storlek detta gåve staten

anledning att uppträda som skattekrävare oberoende av arvtagarnas

antal och arvslotternas storlek. Den teoretiska grunden om kvarlåtenskapsskattens

karaktär av uppskjuten förmögenhetsskatt vore ohållbar. Den årliga

skatt, som enligt lagstiftningen åvilade förmögenheterna, skulle enligt denna

tankegång alltid vara för låg. Kvarlåtenskapsskatten vore till sin innebörd

konfiskativ. Den hade vidare inbringat endast hälften av de belopp som

ursprungligen beräknades. Ur statsfinansiell synpunkt behövde dess avskaffande

inte betyda något problem, och ur samhällsekonomisk balanssynpunkt

saknade den betydelse. Motionärerna förordade utredning om en moderat

höjning av arvslottsbeskattningen i samband med kvarlåtenskapsskattens

avskaffande, så avvägd att den samlade arvsbeskattningen lättades. Inkomstbortfallet

för nästa budgetår genom kvarlåtenskapsskattens borttagande beräknade

motionärerna till netto 15 miljoner kronor.

I de likalydande motionerna I: 304 och II: 220 har bl. a. erinrats om vad

som i en reservation till bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1955 anförts

till stöd för yrkande om utredning angående avveckling av kvarlålenskapsskatten.

Reservanterna hade framhållit att denna skatt tillsammans

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

med den årliga progressiva förmögenhetsskatten och den under lång tid

gällande arvslottsbeskattningen ofta utövade en i vissa lägen framträdande

konfiskatorisk och destruktiv verkan. Särskilt vore detta förhållandet inom

familjeföretag genom att kvarlåtenskapsskatten ofta berövade företagen en

stor del av det produktionskapital, som vore nödvändigt för nyetablering,

rationalisering och en ostörd kontinuerlig drift. Skatten hade vidare uppenbarligen

orättvisa verkningar inom familjer med många barn, där arvsförmögenheten

ofta vore resultatet av familjemedlemmarnas gemensamma insatser

och arbete, såsom ej sällan vore förhållandet inom jordbrukarfamiljer.

Motionärerna ansåge de skäl, som sålunda anförts för en utredning

om kvarlåtenskapsskattens avveckling, alltjämt äga full giltighet. Den uppfattningen

hade även blivit alltmera allmän hos vårt folk, att kvarlåtenskapsskatten

borde avskaffas. Något statsfinansiellt skäl för kvarlåtenskapsskattens

bibehållande kunde icke heller anföras. Därest kompensation

för statens inkomstbortfall skulle bedömas som nödvändig, kunde en skärpning

av arvsskatten på större förmögenheter övervägas.

Beträffande vad som anförts i motionen I: 499 till stöd för yrkandet om

utredning angående höjning av det skattefria grundbeloppet vid arvsbeskattningen

hänvisas till nedanstående redogörelse av motionens innehåll i fråga

om motsvarande yrkande beträffande förmögenhetsbeskattningen.

Förmögenhetsbeskattningen m. m.

I de likalydande motionerna 1: 290 och II: 238 har — såsom åtgärder motiverade

av en strävan att åstadkomma ett ökat frivilligt sparande — yrkats

att skattepliktsgränsen vid förmögenhetstaxeringen måtte höjas från 50 000

kronor till 75 000 kronor för äkta makar samt att avdrag för förmögenhetsskatt

måtte medgivas vid den statliga inkomstbeskattningen. Motionärerna

framhåller bl. a. att skyldigheten att betala inkomstskatt på det belopp,

som erläggs såsom förmögenhetsskatt, måste vara sparhämmande även i

förhållande till andra än dem, som den direkt drabbade med större tyngd.

De frågor avseende förmögenhetsskatten som berörts i nyssnämnda motioner

har även behandlats i de likalydande motionerna 1:293 och II: 224

dock utan att yrkande i saken framställts. Bl. a. uttalas följande. I vissa

lägen, där förmögenhetsinnehav vore kombinerat med inkomst, inträffade

det att den marginella skatten på avkastningen av förmögenheten överstege

100 procent. Detta gällde förmögenheterna i de övre mellanskikten. Denna

s. k. puckel vore en oformlighet i skattesystemet, och missförhållandet

hade ofta påtalats i skattediskussionen. Frågan kunde bäst läggas till rätta

om påförd förmögenhetsskatt finge avdragas vid inkomsttaxeringen. För en

sådan avdragsrätt talade särskilt det principiella skälet att skattekraften hos

inkomsten inte kunde vara oberoende av om förmögenhetsskatt erlagts eller

ej, eftersom denna skatt minskade den återstående disponibla inkomsten.

Genom en avdragsrätt för påförd förmögenhetsskatt skulle emellertid lindringen

av förmögenhetsskatten i vissa lägen bli oproportionerligt stor. Av
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

dragsrätten borde därför kombineras med en justering av skatteskalorna

för förmögenhetsskatten. Vad anginge skattepliktsgränsen vore den lika för

ensamstående och äkta makar. För två personer vore självfallet det sammanlagda

trygghetsbehovet större än för en. Skattepliktsgränsen borde därför

sättas högre för äkta makar än för ensamstående, förslagsvis 75 000

kronor. En sådan åtgärd innebure en viss stimulans till ökat sparande.

En lösning av de i motionerna behandlade förmögenhetsskattefrågorna medförde

ett inte obetydligt inkomstbortfall för staten. Åtgärderna borde därför

stå tillbaka för andra skattesänkningsåtgärder, vilka enligt motionärernas

uppfattning vore angelägnare, i främsta rummet en mera betydande

sänkning av inkomstskatten.

I motionen I: 499 har bl. a. framhållits följande. Utvecklingen under de

senaste åren och den starka stegring av fastighetsobjektens nominella värden,

som kunde förväntas bli en följd av den nya fastighetstaxeringen, syntes

vara av den storleksordningen, att hittills gällande normer för förmögenhetsbeskattningen

måste bli föremål för omedelbar översyn. En höjning

av det skattefria förmögenhetsavdraget i anpassning till de höjda taxeringsvärdena

vore därför ofrånkomlig, för så vitt man ville undvika en omotiverad

och stark skärpning av förmögenhetsskatten.

Utskottets yttrande

I proposition nr 175 har Kungl. Maj:t föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1956/57

med 110 procent av grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår

med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i samma

proposition förelagt riksdagen till antagande förslag angående höjning av

räntan å kvarstående skatt och å överskjutande preliminär skatt. Slutligen

har Kungl. Maj :t avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för budgetåret

1956/57.

Såvitt avser uttagningsprocenten vid den statliga inkomstskatten för fysiska

personer har i de i anledning av propositionen nr 175 väckta likalydande

motionerna I: 599 (av herr Ewerlöf m. fl.) och II: 791 (av herr Hjalmarson

in. fl.) hemställts, att riksdagen, under uttalande av att en statlig

budgetpolitik enligt i motionerna angivna riktlinjer bort och bör föras, måtte

besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.

förordningen om statlig inkomstskatt, skall vad angår senare hälften av

budgetåret 1956/57 ingå i preliminär skatt med 90 procent av grundbeloppet.

Jämväl i de likalydande motionerna 1:598 (av herr Ohlon in. fl.) och

II: 790 (av herr Ohlin in. fl.) har framställts yrkande att uttagningsprocenten

vid den statliga inkomstskatten för senare hälften av budgetåret 1956/

57 fastställes till lägre belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna eller till

95 procent av grundbeloppet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

De i propositionen nr 175 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter

för budgetåret 1956/57 utvisar i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

på inkomstsidan en nettoökning med ca 136 miljoner kronor

och på utgiftssidan en nettoökning med ca 377 miljoner kronor. Därvid

har såsom utgift upptagits ett under socialdepartementets huvudtitel äskat

anslag om 275 miljoner kronor till fondering för framtida pensionsändamål.

Även om statsutgifterna formellt ökar med sistnämnda belopp, rör det sig

icke —- i varje fall för närvarande — om en verklig ökning av utgifterna i

jämförelse med statsverkspropositionens budgetförslag. Departementschefen

föreslår nämligen att för ovan angivna ändamål skall disponeras de medel

som under budgetåret 1956/57 beräknas inflyta i form av förhöjd bolagsskatt,

eller 275 miljoner kronor. Detta belopp föreslogs i statsverkspropositionen

skola tillföras budgetutjäinningsfonden samt insättas på särskilt

konto i riksbanken. Förslaget i kompletteringspropositionen innebär likaledes,

att det belopp, som skall reserveras för framtida pensionsändamål,

skall insättas på särskilt konto i riksbanken, varför det realekonomiskt

sett icke blir någon skillnad i förhållande till vad som föreslogs i statsverkspropositionen.

Driftbudgeten för budgetåret 1956/57 beräknas i enlighet

härmed lämna ett överskott av 707 miljoner kronor mot enligt statsverkspropositionen

948 miljoner kronor. Från angivna överskott skall dragas

vissa belopp, som ej skall disponeras för löpande statsutgifter utan reserveras

på budgetutjämningsfonden. Detta gäller först och främst ett belopp

av 300 miljoner kronor, motsvarande eftersläpningen i utbetalningarna

av kommunalskattemedel, som kommer att inflyta vid den preliminära skatteuppbörden

under budgetåret 1956/57. Inkomsten under nästa budgetår av

den allmänna investeringsavgiften för år 1956 förordas skola undandragas

omedelbar disposition och i enlighet härmed föreslås att ett belopp av 75

miljoner kronor särredovisas som avsättning till budgetutjämningsfonden

och steriliseras. Till denna fond bör även i enlighet med förslag i propositionen

nr 171 avsättas ett beräknat belopp om 111,4 miljoner kronor, motsvarande

den utdelning staten beräknas erhålla från LKAB under nästa budgetår.

Förslagen om avsättningar till budgetutjämningsfonden har hänvisats

till behandling av statsutskottet.

Det i propositionen nr 175 beräknade resultatet för totalbudgeten visar ett

överskott å 493 miljoner kronor mot 418 miljoner kronor i statsverkspropositionen.

Därvid har hänsyn tagits till att 275 miljoner kronor avses skola

fonderas för framtida pensionsändamål samt till att en fondering av arbetsgivarbidrag

till sjukförsäkringen om 55 miljoner kronor tills vidare icke

representerar någon verklig utgift för staten i realekonomisk mening.

Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen

en nettoökning med 149,5 miljoner kronor. Därvid har inkomsten

av skatt å inkomst och förmögenhet in. m. upptagits med oförändrat 6 000

miljoner kronor vid i propositionen nr 175 föreslagen uttagningsprocent.

Av det anförda framgår att totalbudgeten är överbalanserad med nära 500

miljoner kronor. Vid en bedömning av statens anspråk på lånemarknaden

bör emellertid hänsyn tas till att vissa fonderingar å sammanlagt 461 miljö
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 49

ner kronor förutsatts skola bindas genom insättning på särskilt konto i riksbanken.

Det antages dock att staten under nästkommande budgetår icke

behöver anlita kreditmarknaden för nyupplåning.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 110 tillstyrker utskottet, att

samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1956/

57.

Frågan om storleken av uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret

1956/57 bör ses mot bakgrunden av att en genomgripande ändring

av inkomstskatteskalorna tidigare beslutats vid innevarande års riksdag

med verkan å uttaget av preliminärskatt fr. o. m. den 1 januari 1957. I den

proposition, nr 88, vari förslag till nämnda ändringar framlades, förutsattes

att uttagningsprocenten skulle komma att fastställas till 100, varigenom en

allmän skattesänkning skulle följa med tyngdpunkten förlagd till de mindre

inkomsttagarna. Det inkomstbortfall för staten i form av minskade skatteintäkter

som en sådan reform skulle medföra beräknades till ca 375 miljoner

kronor för helt budgetår. Eftersom skattesänkningen icke skulle verka

under hela budgetåret 1956/57 bleve skattebortfallet under detta budgetår

betydligt mindre eller ca 100 miljoner kronor.

I enlighet med vad som sålunda förutsatts föreslås nu i propositionen nr

175, som förut nämnts, att uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret

1956/57 fastställes till 100. I de likalydande motionerna 1:599 och

II: 791 återigen hemställes, att procenttalet bestämmes till 90 och i de likalydande

motionerna I: 598 och II: 790 yrkas en skatteprocent av 95. Det inkomstbortfall

för staten i form av minskade skatteintäkter, som skulle följa

vid bifall till de förstnämnda motionerna, har av motionärerna beräknats

till ca 350 miljoner kronor för helt budgetår och för budgetåret 1956/57 till

ca 100 miljoner kronor. Ett bifall till yrkandet i motionerna 1:598 och

II: 790 skulle enligt vad motionärerna angivit medföra ett skattebortfall för

budgetåret 1956/57 å ca 55 miljoner kronor och för helt budgetår å ca 170

miljoner kronor.

I den nyssnämnda propositionen, nr 88, framhöll föredragande departementschefen,

att han ansåge en skattesänkning så angelägen att han framlade

förslag härom, oaktat de konjunkturpolitiska bedömningarna närmast

talade emot en allmän skattesänkning i dagens läge. Utrymmet för en dylik

sänkning vore emellertid ur både samhällsekonomiska och statsfinansiella

synpunkter begränsat. Redan en skattereduktion av den planerade omfattningen

hade i finansplanen till årets statsverksproposition bedömts komma

att medföra risker för en mindre önskvärd påfrestning med avseende å den

samhällsekonomiska balansen och denna uppfattning hade inte fått mindre

underlag genom den senaste tidens utveckling inom och utom landet. Under

förutsättning av en restriktiv allmän finans- och kreditpolitik borde det

dock, jämsides med en standardförbättring för folkpensionärerna, vara möjligt

att genomföra en måttlig skattesänkning. Väsentligt vore, att skatte
I

miuing till riksdagens protokoll 1996. 7 snml. Yr SO

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

sänkningen inte bleve av sådan storlek att den komme att accentuera en

bristande balans i samhällsekonomin och därigenom försämra förutsättningarna

för eu fortsatt konstruktiv reformpolitik. Det syntes inte osannolikt

att redan under budgetåret 1957/58 utrymme kunde beredas för ytterligare

reformer, varvid särskilt två kostnadskrävande frågor trädde i förgrunden,

nämligen ökad hjälp till barnfamiljerna och en kommunal ortsavdragsreform.

Förslagen i propositionen nr 88 ävensom yrkandena i vissa i anledning

av propositionen väckta motioner om större skattesänkning än vad departementschefen

förordat behandlades av utskottet i dess betänkande nr 40.

Därvid tog utskottet även ställning till frågan hur stor allmän skattesänkning,

som i nuvarande läge kunde vidtagas. Utskottet framhöll i nämnda

betänkande att en sänkning av den direkta statliga beskattningen framstode

såsom synnerligen önskvärd, framför allt med hänsyn till den skärpning av

beskattningen, som de fortgående förändringarna i penningvärdet medfört

och som särskilt drabbat de mindre inkomsttagarna. En fullständig utjämning

av dessa skärpningar skulle emellertid medföra så stort inkomstbortiall

för staten att detta icke nu kunde komma i fråga. Vidare erinrade utskottet

om att riksräkenskapsverket i sin i mars 1956 framlagda långtidsprognos

räknade med en kassamässig stagnation av statsinkomsterna under

budgetåret 1957/58. Särskilt med hänsyn till att flera andra angelägna och

kostnadskrävande reformer påkallade sin lösning inom den närmaste tiden,

ansåg utskottet skattesänkningen böra hållas inom en begränsad ram, i huvudsak

av den i propositionen angivna storleksordningen.

Sedan de återgivna uttalandena gjordes har det ekonomiska läget icke undergått

sådana förändringar, som kan ge utskottet anledning att frångå sin

i betänkandet nr 40 tillkännagivna uppfattning rörande riskerna för en

rubbning av den samhällsekonomiska balansen genom en alltför kraftig

skattesänkning. Det bör även anmärkas att de bedömningar av budgetläget,

som redovisats i propositionen nr 175, icke givit nämnvärt avvikande resultat

gentemot beräkningarna i statsverkspropositionen.

Utskottet får vidare erinra om att vid bedömandet av möjligheterna för

en ytterligare skattesänkning hänsyn måste tas ej endast till det för instundande

budgetår beräknade budgetutfallet utan även till utsikterna i budgethänseende

för tiden därefter. Detta är nödvändigt redan av det förhållandet

att den uttagningsprocent, som fastställes för senare hälften av budgetåret

1956/57, författningsenligt skall iakttagas jämväl under första hälften

av budgetåret 1957/58 och således få verkan även på budgetåret 1957/58.

Det bör även tilläggas att av skäl, som det icke torde vara erforderligt att

här närmare gå in på, en skattesänkning bör genomföras endast under förutsättning

att den från början bedömes kunna bli bestående under längre

tid än ett eller annat år.

I fråga om utvecklingen av statens inkomster och utgifter under de budgetår

som följer närmast efter budgetåret 1956/57, har i kompletteringspropositionen

gjorts vissa antaganden. Bl. a. har där lämnats en redogörelse

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

51

för en av riksräkenskapsverket verkställd kalkyl avseende utvecklingen av

statsinkomsterna till och med budgetåret 1958/59. Av denna framgår att —

under de för kalkylen gällande förutsättningarna — en stagnation av budgetens

kassamässiga inkomster är att förvänta under budgetåret 1957/58;

delvis beroende på vissa förskjutningar i det kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln.

Dessa förskjutningar beräknas å andra sidan under budgetåret

1958/59 få till effekt en kraftig stegring av de kassamässiga inkomsterna.

Beträffande utvecklingen av statsutgifterna framhålles i propositionen, att

redan de anslagsstegringar för budgetåret 1957/58, som siffermässigt kunnat

preciseras vid den i finansplanen omnämnda automatikutredningen,

vilken nu slutförts, uppginge till 200 miljoner kronor. Det borde därvid uppmärksammas,

att betydande delar av statsverksamheten — bl. a. försvaret,

vägväsendet och kapitalbudgeten — av olika skäl uteslutits vid automatikberäkningen.

I fråga om försvarshuvudtiteln kunde förutses icke obetydliga

utgiftsstegringar. Enligt förslag i propositionen nr 165 angående åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område skulle vidare staten ställa 100

miljoner kronor till förfogande som finansiell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond.

Detta medförde en belastning av statskassan under

budgetåret 1957/58. Vidare borde beaktas, att automatikutredningen utifrån

sina förutsättningar räknat med en konstant lönenivå för de statsanställda,

vilket på längre sikt vore ett orealistiskt antagande. Varje procents ökning

av de statsanställdas löneförmåner innebure en kostnadsstegring per år för

staten av omkring 45 miljoner kronor. Till de sålunda redovisade kostnadsstegringarna

komine de kostnader, som kunde föranledas av de angelägna

reformerna på familjepolitikens och den kommunala beskattningens områden.

Det vore dock för tidigt att innan pågående utredningar av dessa frågor

avslutats söka ange kostnaderna för dessa reformer, men det vore

uppenbart att de komme att uppgå till betydande belopp om den genom reformerna

avsedda effekten skulle nås.

Mot bakgrunden av vad sålunda anförts kan utskottet för sin del inte

finna, att det budgetmässiga utfallet under de närmaste budgetåren kan

förväntas bli sådant att utrymme beredes såväl för en skattesänkning,

större än den som förutsatts vid den beslutade ändringen av skatteskalorna,

som för genomförande av en kommunal ortsavdragsreform och ökad hjälp

till barnfamiljerna. Enligt utskottets mening är de sistnämnda reformerna

av en sådan angelägenhetsgrad att de bör ges företräde framför en ytterligare

allmän skattesänkning av den karaktär motionärerna åsyftat.

Med det anförda får utskottet med avstyrkande av de inbördes likalydande

motionerna I: 598 och II: 790 samt I: 599 och II: 791 förorda att ultagningsprocenten

för senare hälften av budgetåret 1956/57 faslställes till

100.

Utskottet övergår härefter till att behandla de i propositionen nr 175 framlagda

förslagen om höjning av räntan å kvarstående skatt och å överskjutande

preliminär skatt. Med hänsyn till den år 1955 inträdda förändringen

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

i ränteläget och önskvärdheten av att den tidigare rådande relationen mellan

nyssnämnda räntesatser och den allmänna räntenivån bibehålies, finner

utskottet en höjning av räntesatserna påkallad. Då de föreslagna procenttalen

synes vara väl avvägda, tillstyrker utskottet propositionen i denna

del.

I anslutning till det i propositionen framlagda förslaget om höjning av

räntan å överskjutande preliminär skatt har motionärerna i de likalydande

motionerna I: 599 och II: 791 hemställt om sådan ändring av 69 § 1 mom.

uppbördsförordningen, att skattskyldig, som låter den överskjutande skatten

innestå till den 15 juni året efter det debitering av slutlig skatt skett,

skall erhålla ränta med 3,5 procent å det innestående beloppet, avrundat

till närmast lägre hundratal kronor. Motionärerna förutsätter därvid, att

skattebeloppet jämte räntan anges i kronor å debetsedeln för slutlig skatt.

Syftet med den föreslagna ordningen vore att minska statens lånebehov under

andra halvåret, vilket lånebehov delvis betingades av de utbetalningar

av överskjutande skatt, som skedde i slutet av ett kalenderår. Den ränteersättning

som föreslagits i motionerna motsvarar i det närmaste en ränta av

7 procent för helt år räknat.

Enligt utskottets mening är det angeläget att man tillvaratar befintliga

möjligheter att minska statens säsongmässigt återkommande lånebehov under

de sista månaderna av ett kalenderår. Den i förevarande motioner föreslagna

åtgärden torde i och för sig vara ägnad att leda till en viss sådan

minskning. Utskottet finner det emellertid tveksamt om de relativt sett höga

räntekostnaderna och de administrativa olägenheter, som uppenbarligen

skulle följa med en sådan åtgärd, uppväger värdet för staten av att få anstånd

med viss del av ifrågavarande utbetalningar. Det synes jämväl tveksamt

om ens med den föreslagna förmånliga ränteersättningen någon nämnvärd

effekt skulle nås. Ur principiell synpunkt kan det vidare väcka betänkligheter

att staten under en viss del av året genom tillämpande av en onormalt

hög räntefot för inlåning drar till sig medel, som eljest i viss utsträckning

skulle ha sparats i de ordinära kreditinstituten. Utskottet förutsätter

emellertid att Kungl. Maj :t ägnar frågan uppmärksamhet vid strävandena

att jämnare fördela statens lånebehov under året.

I enlighet med det anförda finner utskottet motionerna 1:599 och II: 791 i

förevarande del icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har vidare i detta sammanhang att ta ställning till de vid riksdagens

början väckta inbördes likalydande motionerna 1:293 (av herr

Ohlon m. fl.) och IT: 224 (av herr Ohlin m. fl.) samt 1:441 (av herr Ewerlöf

m. fl.) och II: 575 (av herr Hjalmarson m. fl.), såvitt motionerna avser

frågan om sänkning av bolagsskatten. Härutinnan får utskottet anföra följande.

Den höjning av den statliga inkomstskatten för aktiebolag och ekonomiska

föreningar, som våren 1955 beslöts av riksdagen, betingades av konjunkturpolitiska

skäl. I det då rådande ekonomiska läget befanns nämligen -—

för att den samhällsekonomiska balansen icke skulle rubbas — behov före
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

53

ligga av en ytterligare dämpning av expansionstendenserna i näringslivet.

I propositionen nr 175 har lämnats en statsverkspropositionen kompletterande

redogörelse för det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken.

Utskottet har tidigare haft anledning att närmare redogöra för det väsentliga

innehållet i denna redogörelse, nämligen i sitt betänkande nr 42 i anledning

av väckta motioner om avskaffande av investeringsavgifterna för år 1956,

till vilket betänkande utskottet tillåter sig att hänvisa. Sammanfattningsvis

vill utskottet här endast erinra om att departementschefen ansett att den

grundsyn på den ekonomiska politikens allmänna inriktning som angivits

i statsverkspropositionen alltjämt vore bärande. Tendensen från föregående

år till en långsammare ökning av investeringarna syntes icke längre bestå.

Under rådande förhållanden måste den ekonomiska politiken ges möjligheter

till betydande flexibilitet, så att den uppnådda balansen icke äventyrades.

För närvarande kunde någon uppmjukning av den nuvarande restriktiva

ekonomiska politiken icke komma i fråga.

Av det i propositionen nr 175 redovisade materialet framgår, att en ändring

i den hittills förda ekonomiska politiken icke bör vidtagas. Även enligt

utskottets mening föreligger alltjämt betydande risker för att den uppnådda

balansen på det samhällsekonomiska området kan gå förlorad. Icke minst

inom den privata investeringssektorn synes aktiviteten alltjämt vara så hög,

att en ytterligare expansion på investeringsområdet kan få allvarliga återverkningar

på den samhällsekonomiska balansen. Då en sänkning av bolagsskatten

i hög grad skulle öka i synnerhet de självfinansierande företagens

benägenhet och möjligheter att verkställa ytterligare investeringar,

skulle en sådan åtgärd bidraga till att skärpa den inflationistiska spänning,

som alltjämt synes råda, och svårigheterna att hålla expansionstendenserna

på investeringsområdet inom ramen för befintliga resurser skulle bli mycket

stora. Utskottet kan med hänsyn härtill icke förorda att bolagsskatten

nu sänkes utan avstyrker motionerna I: 293 och II: 224 samt I: 441 och II:

575 i denna del.

Utskottet upptar härefter till behandling de föreliggande motionsyrkandena

rörande arvs- och kvarlåtenskapsskatten samt förmögenhetsbeskattningen.

I de likalydande motionerna I: 290 (av herr Ewerlöf in. fl.) och II:

238 (av herr Hjalmarson m. fl.) samt de likalydande motionerna I: 293 (av

herr Ohlon m. fl.) och 11:224 (av herr Ohlin in. fl.) yrkas att kvarlåtenskapsskatten

skall avskaffas; i de båda sistnämnda motionerna yrkas därjämte

skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning rörande en moderat

höjning av arvslottsbeskattningen. Vidare hemställes i de likalydande

motionerna I: 304 (av herr Gustaf Elofsson in. fl.) och II: 220 (av herr

Hansson i Skegrie in. fl.), att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om utredning och förslag angående avskaffande av kvarlåtenskapsskatten

och eventuellt, om så bedöms nödvändigt som kompensation härför,

en skärpning av arvsskatten på större förmögenheter. Ett skrivelseyrkandc

föreligger även i motionen I: 499 (av herrar Werner och Lodenius). Skrivel
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

sen bör enligt motionärernas mening gå ut på en anhållan om skyndsam utredning

av frågan om höjning av de skattefria bottenbeloppen vid förmögenhets-

och arvsbeskattningen, så att förslag i ämnet kan föreläggas 1957

års riksdag. I fråga om förmögenhetsbeskattningen har utskottet även att

beakta yrkandet i de likalydande motionerna I: 290 och 11:238 om omedelbar

författningsändring av innebörd att skattepliktsgränsen för äkta makar

höjs till 75 000 kronor.

Utskottet får med anledning av nu nämnda motionsyrkanden erinra om

att chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 13 april 1956 tillkallat särskilda sakkunniga med uppdrag att verkställa

utredning rörande reformer i avseende å dödsbobeskattningen. I direktiven

för de sakkunniga uttalas bl. a. att vissa olägenheter vidlådde kvarlåtenskapsskatten

i dess nuvarande form. Dessa sammanhängde bl. a. med

att denna skatt träffade förmögenheter även av relativt sett mindre storleksordning.

Det framhålles vidare i direktiven att de skattefria beloppen vid

arvslottsbeskattningen, vilka varit oförändrade sedan år 1942, framstode såsom

för låga. Det borde sålunda i första hand övervägas att höja de skattefria

bottenbeloppen både vid arvsskatten och kvarlåtenskapsskatten, beträffande

den senare till sådan nivå att, som ursprungligen avsetts, endast de

större förmögenheterna träffades av kvarlåtenskapsskatten. Härav skulle

även föranledas förändringar i skatteskalorna. Med hänsyn till det sammanhang,

som förelåge mellan kvarlåtenskapsskatten och den årliga förmögenhetsskatten,

kunde behöva prövas, om också skattepliktsgränsen och

skalan för förmögenhetsskatten borde jämkas. Med hänsyn till de olägenheter

av olika slag som kunde vara förenade med kvarlåtenskapsskatten,

borde utredningen emellertid vara oförhindrad att pröva om det alltjämt

funnes behov av två särskilda former för dödsbobeskattning. Vid en sådan

prövning finge då också övervägas vilka skattefria bottenbelopp som borde

ifrågakomma.

Av det anförda framgår att frågan om höjning av de skattefria bottenbeloppen

vid arvsbeskattningen är föremål för utredning liksom i viss mån

frågan i övrigt om den framtida utformningen av denna beskattning. Därvid

torde även komma att prövas om skattepliktsgränsen och skalan för

förmögenhetsskatten bör jämkas. Innan resultatet av denna utredning föreligger

bör det enligt utskottets mening inte komma i fråga att vidta ändringar

i arvsbeskattningens nuvarande uppbyggnad och ej heller att införa

en högre skattepliktsgräns för äkta makar vid förmögenhetsbeskattningen

än den nu gällande. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena om avskaffande

av kvarlåtenskapsskatten och om ändring av skattepliktsgränsen

vid förmögenhetsbeskattningen. Vad angår de föreliggande yrkandena om utredning

i olika hänseenden på arvs- och förmögenhetsbeskattningens områden

får dessa yrkanden anses ha blivit i huvudsak tillgodosedda genom tillsättandet

av nyssnämnda utredning. Utskottet finner därför de inbördes likalydande

motionerna 1:290 och 11:238, 1:293 och 11:224 samt 1:304 och

II: 220 ävensom motionen 1: 499 i nu berörda delar icke böra föranleda nå
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 är 1956 55

gon riksdagens åtgärd. Inkomsten å titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

beräknar utskottet i överensstämmelse med den i propositionen

nr 175 gjorda beräkningen.

Utskottet har i detta sammanhang även att behandla det i de likalydande

motionerna I: 290 och II: 238 framställda yrkandet om införande av rätt till

avdrag för förmögenhetsskatt vid taxering till statlig inkomstskatt. I anslutning

till detta yrkande föreslår motionärerna, att i gengäld förmögenhetsskatten

skärpes i vissa lägen. Utskottet vill framhålla, att ett bifall till det

föreliggande motionsyrkandet skulle stå i strid med riksdagens beslut år

1947, varigenom förmögenhetsskatten i princip frigjordes från inkomstbeskattningen.

Ett av skälen härtill var, att man därigenom ansåge sig kunna

åstadkomma en bättre avvägning av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen

var för sig. Härtill kom att man ernådde ett enklare deklarationsoch

taxeringsförfarande ävensom en förbättrad överblick över förmögenhetsskattens

avkastning. Då den direkta statsskatten beräknas i förhållande

till såväl inkomst som förmögenhet, är det inte i överensstämmelse

med skattelagstiftningens principer att vid skattens utmätande medge avdrag

för någon del av samma skatt. Utskottet avstyrker med det anförda

motionerna 1:290 och 11:238 även i förevarande del. I enlighet med vad

här och tidigare anförts och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot de föreliggande beräkningarna av inkomsterna å titeln Skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. bör dessa upptagas på sätt föreslås i propositionen

nr 175.

Mot de i nämnda proposition gjorda inkomstberäkningarna i de delar desamma

av utskottet ej särskilt berörts har utskottet ingen erinran.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj:ts i

proposition nr 175 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 598

av herr Ohlon m. fl. och II: 790 av herr Ohlin m. fl. samt de

likalydande motionerna I: 599 av herr Ewerlöf in. fl. och II:

791 av herr Hjalmarson m. fl., såvitt motionerna avser skatteprocenten

— besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av

budgetåret 1956/57 med 110 procent av grundbeloppet och

för senare hälften av samma budgetår med 100 procent av

grundbeloppet;

B) att riksdagen måtte med avslag å de likalydande motionerna

1:599 av herr Ewerlöf in. fl. och 11:791 av herr

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Hjalmarson m. fl., såvitt motionerna avser ändring av 69 §

1 mom. uppbördsförordningen, antaga det vid propositionen

nr 175 fogade förslaget till förordning om ändrad lydelse av

27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen den 5

juni 1953 (nr 272);

C) 1) att de likalydande motionerna I: 293 av herr Ohlon

m. fl. och II: 224 av herr Ohlin m. fl., såvitt motionerna avser

ändring av 10 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt

och av förordningeh med bestämmelser om beräkning

av den preliminära skatten vissa år för aktiebolag m. fl., icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd,

2) att de likalydande motionerna 1:441 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 575 av herr Hjalmarson m. fl., i vad motionerna

behandlas i detta betänkande, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

D) 1) att de likalydande motionerna I: 290 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 238 av herr Hjalmarson m. fl., såvitt motionerna

avser avskaffande av kvarlåtenskapsskatten, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd,

2) att de likalydande motionerna I: 293 av herr Ohlon

m. fl. och II: 224 av herr Ohlin m. fl., såvitt motionerna avser

avskaffande av kvarlåtenskapsskatten och utredning om

höjning av arvslottsbeskattningen, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd,

3) att de likalydande motionerna 1:304 av herr Gustaf

Elofsson m. fl. och II: 220 av herr Hansson i Skegrie in. fl.

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd,

4) att motionen 1:499 av herrar Werner och Lodenius,

såvitt motionen avser skattepliktsgränsen för kvarlåtenskapsskatten,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

E) 1) att de likalydande motionerna I: 290 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 238 av herr Hjalmarson in. fl., såvitt motionerna

avser ändring av 4 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt samt 10 § och 11 § 1 mom. förordningen om

statlig förmögenhetsskatt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd,

2) att motionen 1:499 av herrar Werner och Lodenius,

såvitt motionen avser höjning av skattepliktsgränsen vid förmögenhetsbeskattningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

F) att motionen I: 499 av herrar Werner och Lodenius, i

vad motionen ej behandlas under D 4) och E 2), icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

G) att bevillningarna för budgetåret 1956/57 måtte, med

avslag å de likalydande motionerna 1: 599 av herr Ewerlöf

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 5T

m. fl. och II: 791 av herr Hjalmarson m. fl., såvitt motionerna

avser beräkning av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1956/57, beräknas sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m.......................

Kupongskatt.................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

..................

Fondskatt....................

Skogsvårdsavgifter............

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter ....

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt ........

Lotterivinstskatt..............

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m..............

Kronor Kronor

6 000 000 000

6 500000

1 000 000

17 000 000

8000 000

750 000

70 000 000

53 000 000

80 000 000 6 236 250 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt................. 315 000 000

Bensinskatt................... 640 000 000

Särskild investeringsavgift för

motorfordon................ 75 000 000 1 030 000 OOO''

Tullar och acciser:

Tullmedel.................... 570 000 000

Varuskatt.................... 210 000 000

Införselavgift och accis å fett
varor

m. m................. 49 000 000

Skatt å kaffe ................ 19 000 000

Tobaksskatt........... 690 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag........... 12 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag.......... 30 000 000

Omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker......... 1 050 000 000

Omsättnings- och utskånknings
skatt

å vin................. 55 000 000

Maltdrycksskatt............... 110 000 000

Skatt å läskedrycker.......... 48000 000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Kronor Kronor

Statlig nöjesskatt............. 59 000 000

Skatt å elektrisk kraft....... 45 OOP 000 2 947 000 000

Postverket (överskott)........................ 10 000 000

Stockholm den 18 maj 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Franzon*, Snygg, Söderquist,

Velander, Niklasson, Thun, Oscar Carlsson* och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Sundström, Nilsson

i Svalöv, Brandt*, Allard*, Kärrlander, Strandh, Henriksson, Anderson

i Sundsvall* och Larsson i Luttra.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

I) av herrar Velander och Nilsson i Svalöv, vilka anfört:

.4. Uttagningsprocenten.

I de likalydande motionerna I: 599 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 791 av

herr Hjalmarson m. fl. har hemställts, att riksdagen — under uttalande av

att en statlig budgetpolitik enligt i motionerna angivna riktlinjer bort och

bör föras samt att en skattesänkning i enlighet med vad som yrkats i reservation

I) till bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1956 bort genomföras

— måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för förra hälften av budgetåret 1956/57 med 110 procent av grundbeloppet

och för senare hälften av samma budgetår med 90 procent av grundbeloppet.

I motionerna understrykes starkt behovet av en längre gående skattesänkning

än den som föreslagits i proposition nr 175. Såsom inkomstfördelningen

utvecklat sig i vårt land, vore det nödvändigt att därvid koncentrera lättnaderna

i den statliga beskattningen till mellanskikten. Skalans konstruktion

för inkomstskikten över och under mellanskikten finge ske i anslutning

därtill. För beslut nästa år borde en kommunal skattereform planeras, gående

ut på en höjning av de kommunala ortsavdragen. Alla utvägar borde under
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 59

sökas, genom vilka staten kunde göra det möjligt och angeläget för kommunerna

att sänka sitt utgiftsläge. Det genom en ortsavdragsreform förorsakade

inkomstbortfallet för kommunerna borde under en på förhand bestämd

övergångstid i skälig omfattning kompenseras av staten. Skattesänkningsåtgärder

till barnfamiljernas fromma hade hög angelägenhetsgrad och

vore betingade av rättvisehänsyn. Vid 1958 års riksdag borde det måhända

vara möjligt att vidtaga definitiva åtgärder för beredande av speciella skattelättnader

åt barnfamiljerna. Problemet om avdragsrätt vid beskattningen

för studiekostnader och andra utbildningskostnader borde lösas. En ordentlig

skattesänkning beträffande de allt vanligare arbetsinkomsterna vore både

på kort och på lång sikt ett av de verksamma medlen att underbygga lugna

avtalsrörelser. Arbetsmarknadens parter räknade i stigande omfattning med

den efter skatt behållna inkomsten respektive den behållna inkomstökningen.

Uppgiften i nuläget vore enligt motionärerna att minska statens utgifter

allteftersom statens inkomster genom skattesänkningar reducerades samt att

icke taga större del av den automatiska inkomstökningen i anspråk för utgifter

än att utrymmet för skattesänkning förbleve samhällsekonomiskt oförändrat.

En sålunda grundad allmän skattesänkning måste bidraga till att

sänka de sammanlagda löpande utgifterna i samhället. Detta bleve framför

allt fallet, därest skattesänkningen samhällsekonomiskt förbereddes och fullföljdes

genom konkreta åtgärder, som gåve medborgarna »ett rikt register»

av ur deras synpunkter lönande sparmöjligheter att välja mellan.

I motionerna lämnas en sammanfattande redovisning för de förslag till utgiftsändringar,

som framförts av högerpartiet under innevarande riksdagssession.

Av denna framgår, att förslag väckts om utgiftsökningar på tillhopa

77 milj. kr. och utgiftsminskningar på sammanlagt 245 milj. kr., varav

207 milj. kr. på driftbudgeten och 38 milj. kr. på kapitalbudgeten. Nettominskningen

av utgifterna skulle sålunda uppgå till 168 milj. kr. Härav

utgör 43 milj. kr. besparingar, som har sin grund i att å respektive

anslag finnes reservationer, som onödiggör anvisande av nya anslag för

budgetåret 1956/57. Men även bortsett från sistnämnda belopp återstår

ett belopp av 125 milj. kr. i utgiftsminskningar, vilket exakt motsvarar det

skattebortfall, som ett antagande av de av högerpartiet förordade skatteskalorna

skulle ha lett till för budgetåret 1956/57, utöver det, som beräknas

inträda vid bifall till propositionen nr 175.

Med utgångspunkt från de i propositionen lämnade uppgifterna rörande

den beräknade inkomst- och utgiftsutvecklingen från budgetåret 1956/57 till

budgetåret 1957/58 göres i motionerna en analys av verkningarna av de nyss

berörda förslagen om utgiftsändringar med avseende å sistnämnda budgetår.

Analysen visar att en sänkning av statsskatten, som för helt år medför ett inkomstbortfall

av 825 milj. kr., vore möjlig att genomföra, att en omvandling av

folkpensionen till en allmän medborgerlig grundpension kunde påbörjas i

planerad takt och vid planerat datum — den 1 januari 1958 — att ett belopp

av 135 milj. kr. skulle stå till förfogande för ytterligare skattesänkningar

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

eller för nya utgifter samt att det obundna budgetöverskottet det oaktat

skulle kvarstå till sin storlek oförändrat.

För vår del finner vi det obestridligt, att motionärerna anfört övertygande

skäl för att — med den budgetpolitik varpå motionärerna grundat sina beräkningar

— en skattesänkning, motsvarande för helt är ca 825 milj. kr.

och för budgetåret 1956/57 ca 225 milj. kr., vore möjlig att genomföra utan

att detta behövde föranleda betänkligheter eller risker ur vare sig statsfinansiell

eller samhällsekonomisk synpunkt. En skattesänkning av denna

storlek — särskilt om den kombinerades med sparstimulerande åtgärder —

skulle i stället vara ägnad att motverka rådande inflationstendenser. Det

måste därför allvarligt beklagas, att riksdagen avvisat det förslag till nya

skatteskalor, som motionärerna i sina kalkyler utgått från.

I det uppkomna läget anser vi oss emellertid i likhet med motionärerna

böra söka medverka till att skatteuttaget på grundval av de av riksdagen

antagna skatteskalorna icke blir större än som från de anförda utgångspunkterna

är nödigt. Vi förordar därför bifall till motionärernas förslag, att

uttagningsprocenten, vad angår senare hälften av budgetåret 1956/57, skal!

fastställas till 90. Det inkomstbortfall, som skulle uppkomma härigenom

— utöver det som föranledes av propositionens förslag — kan uppskattas

till för helt år ca 350 milj. kr. och för budgetåret 1956/57 ca 100 milj. kr.

B. Ränta å överskjutande skatt.

I de likalydande motionerna I: 599 och II: 791 har hemställts om sådan

ändring av 69 § 1 mom. uppbördsförordningen, att skattskyldig, som låter

den överskjutande skatten innestå till den 15 juni året efter det, debiteringen

av slutlig skatt skett, skall erhålla ränta med 3,5 procent å det innestående

beloppet, avrundat till närmast lägre 100-tal kronor. Motionärerna förutsätter

därvid, att räntebeloppet angives i kronor å debetsedeln för slutlig

skatt. Syftet med den föreslagna ordningen vore att minska statens lånebehov

under andra kalenderhalvåret, vilket lånebehov delvis betingades av

de utbetalningar av överskjutande skatt, som skedde i slutet av kalenderåret.

Den föreslagna ränteersättningen motsvarar en ränta av cirka 7 procent

för helt år räknat.

Enligt vår mening är det angeläget att möjligheterna att minska statens

regelbundet återkommande lånebehov under de sista månaderna av kalenderåret

tillvaratages. Den i motionerna föreslagna åtgärden torde i och för

sig vara ägnad att leda till en viss sådan minskning. I den mån detta blir

fallet, är fördelen därav så betydande, att den enligt vår mening mer än uppväger

den icke alltför stora ränteutgift, som genom anordningen i fråga kan

åsamkas staten. Den premie å 2 1/2 å 3 procent, som tillkommer dem, som

begagnar sig av den sålunda avsedda möjligheten, synes till sin storlek vara

väl avvägd. Förslaget står också i god överensstämmelse med det premierande

av sparandet, som på grund av 1955 års riksdagsbeslut tillämpas åren

1955 och 1956.

Vi tillstyrker alltså motionärernas förslag i nu förevarande hänseende.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956 61

C. De juridiska personernas beskattning.

I de likalydande motionerna I: 293 av herr Ohlon m. fl. och II: 224 av

herr Ohlin m. fl. samt de likalydande motionerna 1:441 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 575 av herr Hjalmarson m. fl. föreslås sänkning av statsskatten

för aktiebolag och ekonomiska föreningar till den nivå, som gällde före

1955 års riksdagsbeslut om höjning av denna skatt. Dessa förslag synes oss

■starkt motiverade. Den år 1955 genomförda höjningen av ifrågavarande

skattesatser är icke ägnad att motverka inflationstendenserna. Konsekvenserna

därav torde snarare bli att »kostnadsmedvetandet» hos de skattskyldiga,

som drabbas av skattehöjningen, avtrubbas, i och med att en mindre

del av den vinst, som uppstår inom ett företag, kvarstannar hos företaget

eller kommer aktie- eller andelsägarna tillgodo. Det torde vidare kunna

förutsättas, att företagen, med hänsyn till att skatteskärpningen angivits

vara av provisorisk natur, söker genomföra investeringar, som eljest skulle

uppskjutas, för att på så sätt erhålla en på längre sikt lägre total skatt.

I sådant fall blir verkningarna rakt motsatta dem som åsyftats med skatteskärpningen.

Vi förordar alltså bifall till det i motionerna upptagna förslaget.

D. Kvarlåtenskapsskatten.

I de likalydande motionerna I: 290 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 238 av

herr Hjalmarson m. fl. yrkas, att kvarlåtenskapsskatten skall avskaffas

fr. o. m. ingången av år 1957. Med anledning härav vill vi erinra om att

chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 13 april 1956 tillkallat särskilda sakkunniga med uppdrag att verkställa

utredning rörande reformer i avseende å dödsbobeskattningen. De

sakkunniga skulle bl. a. vara oförhindrade att pröva, om det alltjämt funnes

behov av två särskilda former för denna beskattning. Enligt den av

högern städse hävdade uppfattningen är skälen för ett avskaffande av kvarlåtenskapsskatten

så starka, att beslut härom bort av riksdagen fattas utan

någon som helst ny utredning. Den statsfinansiella betydelsen av kvarlåtenskapsskatten

är också ringa, och synes såväl på grund därav som på

grund av den årliga förmögenhetsskattens tyngd någon kompensation för

dess bortfallande icke böra ifrågakomma. Trots denna vår inställning är

vi beredda att avvakta resultatet av den igångsatta utredningen i förhoppning

om att densamma skall fullföljas i snabbast möjliga takt och att enighet

om kvarlåtenskapsskattens avskaffande till slut skall vinnas. De åberopade

motionerna i nu berörda delar torde sålunda icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

E. Förmögenhetsskatten.

I de likalydande motionerna I: 290 och II: 238 har jämväl framställts yrkanden

dels om en höjning av skattepliktsgränsen vid förmögenhetsbeskattningen

för äkta makar från 50 000 till 75 000 kronor dels ock om avdragsrätt

vid taxeringen till statlig inkomstskatt för erlagd förmögenhetsskatt.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Ändringen avses skola träda i kraft fr. o. in. ingången av år 1958. Vi delar

den uppfattning, som kommit till uttryck i motionerna i nu berört hänseende.

Det framstår såsom i och för sig naturligt och följdriktigt, att skattepliktsgränsen

sättes dubbelt så högt för äkta makar som för ensamstående.

En höjning till 75 000 kronor innebär därför endast en etapp eller ett

steg på vägen mot detta mål. Vad angår avdragsrätten vid taxering till statlig

inkomstskatt för erlagd förmögenhetsskatt ligger denna helt i linje med

principerna för vår beskattning. Ett* tillämpande av skatteförmågeprincipen

vid bestämmande av det belopp, för vilket statlig inkomstskatt skall

utgå, leder sålunda till att den del av den skattskyldiges inkomst, som åtgår

till gäldande av förmögenhetsskatten, bör avräknas. Till denna del äger

nämligen inkomsten icke någon som helst skattekraft.

Vi tillstyrker alltså bifall till de ifrågavarande motionerna i här avsedda

delar.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer vi,

A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 175 framlagda förslag angående skatteprocenten

och med bifall till de likalydande motionerna

1:599 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:791 av herr Hjalmarson

m. fl. samt med avslag å de likalydande motionerna

I: 598 av herr Ohlon in. fl. och II: 790 av herr Ohlin m. fl.,

såvitt motionerna avser skatteprocenten -— under uttalande

att en statlig budgetpolitik enligt i förstnämnda motioner

angivna riktlinjer bort och bör föras samt att en skattesänkning

i enlighet med vad som yrkats i reservation I) till

bevillningsutskottets betänkande nr 40 år 1956 bort genomföras,

besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret

1956/57 med 110 procent av grundbeloppet och för senare

hälften av samma budgetår med 90 procent av grundbeloppet;
B)

att riksdagen måtte med bifall till de likalydande

motionerna I: 599 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 791 av herr

Hjalmarson m. fl., såvitt motionerna avser ändring av 69 §

1 mom. uppbördsförordningen, antaga det vid propositionen

nr 175 fogade förslaget till förordning om ändrad lydelse

av 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. uppbördsförordningen av

den 5 juni 1953 (nr 272) med följande ändringar, nämligen

dels att till 69 § 1 mom. fogas ett nytt stycke av den lydelse

som framgår av motionerna, och dels att ikraftträdandebestämmelserna

skall ha följande lydelse:

Denna förordning träder vad angår 69 § 1 mom. tredje stycket i kraft

dagen efter den då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

från trycket i Svensk författningssamling och skall tillämpas med avseende

å överskjutande skatt enligt debetsedel å slutlig skatt enligt 1956 års taxering.

I övriga delar träder förordningen i kraft den 1 januari 1957, dock att

den i dessa delar icke skall äga tillämpning å skatt enligt 1956 års taxering.

C) att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

1:293 av herr Ohlon m. fl. och 11:224 av herr

Ohlin m. fl. samt de likalydande motionerna 1:441 av herr

Ewerlöf m. fl. och 11:575 av herr Hjalmarson m. fl., såvitt

motionerna avser ändring av 10 § 2 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt och av förordningen med bestämmelser

om beräkning av den preliminära skatten vissa år för aktiebolag

m. fl., dels antaga det vid motionerna I: 441 och

11:575 fogade förslaget till förordning angående ändrad lydelse

av 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt och dels antaga följande

, it

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 3 juni 1955 (nr 301) med

bestämmelser om beräkning av den preliminära skatten vissa år för aktiebolag

m. fl.

Härigenom förordnas, att förordningen den 3 juni 1955 med bestämmelser

om beräkning av den preliminära skatten vissa år för aktiebolag m. fl.

skall upphöra att gälla med utgången av juni månad 1956.

D) 1) att de — — — (= utskottet s. 56 rad 16 uppifrån—

rad 16 nedifrån) — — — riksdagens åtgärd;

E) att riksdagen måtte med bifall till de likalydande motionerna

I: 290 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 238 av herr

Hjalmarson m. fl., såvitt motionerna avser avdragsrätt vid

taxeringen till statlig inkomstskatt för erlagd förmögenhetsskatt

samt höjning av skattepliktsgränsen för äkta makar

vid taxering till statlig förmögenhetsskatt, antaga vid

motionerna fogade förslag dels till förordning om ändring i

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

och dels till förordning om ändring i förordningen

den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

F) att motionen--- — (== utskottet s. 56 rad 5—rad 3

nedifrån) —--riksdagens åtgärd;

G) att bevillningarna för budgetåret 1956/57 måtte, i anledning

av de likalydande motionerna I: 599 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 791 av herr Hjalmarson in. fl., såvitt motionerna

avser beräkning av inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1956/57 beräknas sålunda:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 5 525 000 000

Kupongskatt.............................. 6 500 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ...... 1 000 000

Fondskatt................................ 17 000 000

Skogsvårdsavgifter ........................ 8 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter.............................. 750 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt

.................................. 70 000 000

Lotterivinstskatt.......................... 53 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. .. 80 000 000 5 761 250 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt.............................. 296 000 000

Bensinskatt .............................. 640 000 000 936 000 000

Tullar och acciser---(= utskottet s. 57

rad 17 nedifrån—s. 58 rad 3 uppifrån)...... 10 000 000

II) av herrar Kristensson i Osby, Spetz, Söderquist, Strandh och Anderson

i Sundsvall, vilka

dels under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna 1:598

av herr Ohlon m. fl. och II: 790 av herr Ohlin m. fl. ansett, att utskottet

under punkten A) bort hemställa:

A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts

i proposition nr 175 framlagda förslag angående skatteprocenten

och med bifall till de likalydande motionerna I: 598

av herr Ohlon m. fl. och II: 790 av herr Ohlin m. fl. samt

med avslag å de likalydande motionerna 1:599 av herr

Ewerlöf m. fl. och II: 791 av herr Hjalmarson m. fl., såvitt

motionerna avser skatteprocenten — besluta att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för förra hälften av budgetåret 1956/57 med 110 procent

av grundbeloppet och för senare hälften av samma

budgetår med 95 procent av grundbeloppet;

dels under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna I: 293

av herr Ohlon m. fl. och II: 224 av herr Ohlin m. fl. ävensom de likalydande

motionerna 1:441 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:575 av herr Hjalmarson

m. fl. — såvitt motionerna avser den förhöjda skattesatsen för aktiebolag,

ekonomiska föreningar m. m. — ansett att utskottet under punkten C) bort

hemställa:

C) att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

I: 293 av herr Ohlon m. fl. och II: 224 av herr

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

Ohlin m. fl. ävensom de likalydande motionerna 1:441 av

herr Ewerlöf m. fl. och 11:575 av herr Hjalmarson m. fl.

antaga följande

1) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen

den 26 juli 19V7 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska---1 mom.:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke

skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar

ävensom för sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,

svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för försäkringsanstalter,---inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a),

b) eller c) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) och c) här ovan skall iakttagas

att, därest försäkringsanstalt driver jämväl annan försäkringsrörelse

än livförsäkringsrörelse, skatten skall beräknas enligt bestämmelsen under

c) allenast beräffande den del av anstaltens beskattningsbara inkomst, som

efter förhållandet mellan den skattepliktiga nettointäkten av livförsäkringsrörelsen

och anstaltens sammanlagda skattepliktiga nettointäkt belöper å livförsäkringsrörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1957.

2) Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 3 juni 1955 (nr 301) med

bestämmelser om beräkning av den preliminära skatten vissa år för

aktiebolag m. fl.

Härigenom förordnas, att förordningen den 3 juni 1955 med bestämmelser

om beräkning av den preliminära skatten vissa år för aktiebolag m. fl.

skall upphöra att gälla med utgången av juni månad 1956.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr JO

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

dels under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna 1:293

av herr Ohlon in. fl. och II: 224 av herr Ohlin in. fl., såvitt motionerna rör

kvarlåtenskapsskattens avskaffande, ansett att utskottet bort under punkten

D 2) hemställa:

D) 2) att riksdagen måtte — i anledning av de likalydande

motionerna I: 290 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 238 av

herr Hjalmarson m. fl. ävensom de likalydande motionerna

I: 293 av herr Ohlon in. fl. och II: 224 av herr Ohlin in. fl.,

samtliga motioner såvitt de avser kvarlåtenskapsskattens

avskaffande — antaga följande:

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581) om

kvarlåtenskapsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

skall upphöra att gälla med utgången av juni månad 1956.

dels ock ansett att utskottet under punkten G) bort hemställa:

G) att bevillningarna för budgetåret 1956/57 måtte, med

avslag å de likalydande motionerna 1: 599 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 791 av herr Hjalmarson in. fl., såvitt motionerna

avser beräkning av inkomsterna å driftbudgeten för

budgetåret 1956/57, beräknas sålunda:

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 5 670 000 000

Kupongskatt.............................. 6 500 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt........ 1 000 000

Fondskatt................................ 17 000 000

Skogsvårdsavgifter ........................ 8 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter.............................. 750 000

Arvslottsskatt och gåvoskatt................ 50 000 000

Lotterivinstskatt .......................... 53 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 80 000 000

Automobilskattemedel:---(= utskottet s.

57 råd 20 uppifrån—s. 58 rad 3 uppifrån)____

Kronor

5 886 250 000

10 000 000

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1956

67

Särskilt yttrande

av herrar Kristensson i Osby, Spetz, Söderquist, Strandh och Anderson

i Sundsvall, vilka anfört följande:

I de likalydande motionerna I: 290 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 238 av

herr Hjalmarson in. fl. har yrkats dels att det skattefria beloppet vid förmögenhetsbeskattningen

borde höjas för äkta makar och dels att rätt till

avdrag för erlagd förmögenhetsskatt borde medges vid taxering till statlig

inkomstskatt. Samma spörsmål har ur principiell synpunkt upptagits i de

likalydande motionerna 1: 293 av herr Ohlon in. fl. och II: 224 av herr

Ohlin in. fl. Vi delar den i sistnämnda motioner framförda uppfattningen

att gällande bestämmelser i fråga om den årliga förmögenhetsbeskattningen

icke är tillfredsställande. Sålunda talar avgörande skäl för att påförd förmögenhetsskatt

borde få avdragas vid inkomsttaxeringen, i vilket sammanhang

en justering av förmögenhetsskatteskalan finge företagas. Likaså

borde skattepliktsgränsen i fråga om förmögenhetsbeskattningen sättas

högre för äkta makar än för ensamstående. En lösning av de här behandlade

förmögenhetsskattefrågorna enligt ovan angivna riktlinjer är enligt

vår mening således i princip viktig att åstadkomma. Med hänsyn till de inte

obetydliga inkomstbortfall för staten som skulle uppstå anser vi dock att en

lösning för dagen får stå tillbaka för andra skatlesänkningsåtgärder som

enligt vår uppfattning är angelägnare.

560888

Stockholm 1956. IsaacMarcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:333 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1956/57, m. m. a1 i texten