Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den 26 februari 1954

1956-11-02 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:51, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den 26 februari 1954

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1956

1

Nr 51

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändrad

lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den

26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker och vin.

I en den 26 oktober 1956 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 193, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den 26 februari

1954 (nr 72) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

och vin.

Beträffande författningsförslagets lydelse tillåter sig utskottet hänvisa

till propositionen (s. 2—3).

I propositionen föreslås, för att motverka spritmissbruket, en skärpning

av omsättningsskatten på spritdrycker, medförande höjningar i utininuteringspriserna

om mellan ca 4 kronor och 7 å 8 kronor, beroende på dryckens

alkoholhalt och partipris. För renat brännvin blir prisstegringen ca

5 kronor 40 öre. Förslaget innebär vidare, att restaurangpriserna kommer

att stiga med ungefär samma belopp som utminuteringspriserna. Skatterna

på viner och maltdrycker lämnas oförändrade. De nya bestämmelserna föreslås

skola äga tillämpning fr. o. m. den 5 november 1956.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget får utskottet

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelse härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 4—5

Spritkonsumtionen efter den 1 oktober 1955, m. in., s. 5—12

Gällande bestämmelser rörande beskattning av rusdrycker, m. m. s. 13—16

Departementschefen, s. 16—22.

Av departementschefens anförande framgår, alt en översyn av rusdrycksförsäljningsförordningen

skall verkställas. Ur direktiven för den blivande

utredningen skall här återges följande.

Utminutcringen från Nya systemaktiebolagets butiker är i huvudsak fri.

Lagstiftningen innehåller emellertid vissa bestämmelser i syfte att undvika

sådana konsekvenser av den fria utminutcringen som ansetts från nykter1

Dihang till riksdagens protokoll 1956. 7 saml. Nr 51

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1956

1

Nr 51

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändrad

lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den

26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker och vin.

I en den 26 oktober 1956 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 193, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den 26 februari

1954 (nr 72) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

och vin.

Beträffande författningsförslagets lydelse tillåter sig utskottet hänvisa

till propositionen (s. 2—3).

I propositionen föreslås, för att motverka spritmissbruket, en skärpning

av omsättningsskatten på spritdrycker, medförande höjningar i utininuteringspriserna

om mellan ca 4 kronor och 7 å 8 kronor, beroende på dryckens

alkoholhalt och partipris. För renat brännvin blir prisstegringen ca

5 kronor 40 öre. Förslaget innebär vidare, att restaurangpriserna kommer

att stiga med ungefär samma belopp som utminuteringspriserna. Skatterna

på viner och maltdrycker lämnas oförändrade. De nya bestämmelserna föreslås

skola äga tillämpning fr. o. m. den 5 november 1956.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget får utskottet

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelse härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 4—5

Spritkonsumtionen efter den 1 oktober 1955, m. in., s. 5—12

Gällande bestämmelser rörande beskattning av rusdrycker, m. m. s. 13—16

Departementschefen, s. 16—22.

Av departementschefens anförande framgår, alt en översyn av rusdrycksförsäljningsförordningen

skall verkställas. Ur direktiven för den blivande

utredningen skall här återges följande.

Utminutcringen från Nya systemaktiebolagets butiker är i huvudsak fri.

Lagstiftningen innehåller emellertid vissa bestämmelser i syfte att undvika

sådana konsekvenser av den fria utminutcringen som ansetts från nykter1

Dihang till riksdagens protokoll 1956. 7 saml. Nr 51

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1956

hetspolitiska eller ordningsmässiga synpunkter stötande. Sålunda gäller

t. ex. förbud att sälja till minderåriga och till berusade personer. Utlämning

av rusdrycker må vägras, när särskild anledning förekommer till misstanke

att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon. Möjlighet

finns också att »avstänga» missbrukare. Nykterhetsnämnden kan vid bötesansvar

förbjuda missbrukaren att köpa hos Nya systemaktiebolaget och

skall om detta förbud underrätta de utminuteringsbutiker som ligger närmast

»den avstängdes» bostad och arbetsplats. Har butiken fått sådan underrättelse,

får personalen vägra att sälja till den avstängde. En liknande

avstängningsmöjlighet finns beträffande langare. Vissa begränsningar gäller

även beträffande köp genom ombud. Personer under 18 år får inte användas

som ombud. Slutligen är butikstiderna i viss mån begränsade.

Erfarenheten synes visa att dessa bestämmelser inte alltid kunnat fylla

sitt syfte. Krav har även framkommit, bl. a. inom riksdagen, på vissa förändringar

i restriktiv riktning. Sålunda har man uttalat sig för inskränkningar

i, ev. avskaffande av möjligheterna att köpa genom ombud. Den avstängningsanordning

som lagstiftningen innehåller har blivit föremål för

kritik och synes på sina håll inte alls ha kommit till användning. Ytterligare

bar man framfört önskemål om inskränkningar i butikstiderna och

om slopad försäljning av brännvin i 1/3-literbuteljer.

De båda sistnämnda önskemålen har jag berört i två i andra kammaren

avgivna interpellationssvar. Vad jag då anförde innebar att man inte i dåvarande

läge borde tillgripa detalj mässiga regleringar av den art, som statsmakterna

så sent som 1954 efter grundliga utredningar funnit otjänliga

såsom nykterhetspolitiska medel. Beträffande 1/3-litrarna framhölls vidare

att vi hade erfarenheter från en period då 1/3-literbuteljerna varit slut inom

vissa försäljningsområden. Dessa erfarenheter gav vid handen att ett borttagande

av 1/3-litrarna i stort sett skulle sakna betydelse. Någon anledning

att inta en ändrad ståndpunkt i denna särskilda fråga synes knappast föreligga

för närvarande. Detsamma gäller i stort sett butikstiderna. Uteslutet

är emellertid inte, alt erfarenheterna från det gångna året kan ge underlag

för vissa jämkningar. Vad angår övriga här nämnda frågor måste man

ävenledes ställa sig i någon mån tveksam inför värdet av skärpta restriktioner.

Det kan nämligen bli en konsekvens av strängare bestämmelser att

den illegala marknaden tillföres nya kunder. De vunna erfarenheterna pekar

emellertid på att man trots detta bör överväga om inte vissa regler bör

ges ändrat innehåll. Jag vill här särskilt nämna bestämmelserna om avstängning

och oinbudsköp.

På andra områden kan jämkningar i motsatt riktning vara påkallade.

De farhågor som man hyste i fråga om starkölet har sålunda inte besannats.

Konsumtionen har, bortsett från den första månaden, varit anmärkningsvärt

låg. Denna dryck har inte kunnat spela den roll såsom konkurrent

till brännvinet som avsetts.

Bestämmelserna om starkölet gjordes förhållandevis restriktiva, och det

förutsågs att man, om erfarenheterna gav stöd härför, framdeles kunde få

överväga vissa lättnader. De nyss antydda erfarenheterna tyder på att sådana

lättnader redan nu kan vara möjliga. I första hand gäller detta utskänkningen.

Det bör, på grundval av inkomna uppgifter om försöksverksamheten

med måltidsfri utskänkning, övervägas om måltidstvånget kan

slopas i fråga om starköl. Vidare bör i belysning av de vunna erfarenheterna

prövas huruvida de nuvarande principerna för begränsning av antalet utminuterings-

och utskänkningsställen för starköl är ändamålsenliga.

De frågor som här angivits bör prövas av särskilda utredningsmän. Dessa

bör vara oförhindrade att upptaga även andra frågor beträffande rusdrycks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1956 3

försäljningen som kan aktualiseras av de vunna erfarenheterna. Jag tänker

härvid särskilt på de svårlösta spörsmål som anmäler sig i anslutning

till de s. k. förtärings- och förvaringsförbuden. Vid översynen av rusdrycksförsäljningsförordningen

kan det bli nödvändigt att ingå på annan, närliggande

lagstiftning. Utredningsmännen bör vara oförhindrade att göra detta.

Vad särskilt angår ölförsäljningsförordningen vill jag emellertid framhålla,

att dennas framtida utformning i väsentlig mån är beroende av de resultat

vartill den pågående utredningen om bryggeriernas företagsform kan komma.

Denna förordning bör därför i princip lämnas åsido.

Utredningen bör bedrivas med skyndsamhet.

Utskottet. Det nu framlagda förslaget har till syfte att främja den nedgång

av spritkonsumtion och alkoholskador, som är målet för 1954 års reformer

inom nykterhetspolitiken.

I propositionen har lämnats en redogörelse för utvecklingen av nykterhetstillståndet

efter den 1 oktober 1955. Av redogörelsen framgår att konsumtionen

de första månaderna steg med ungefär en tredjedel jämfört med

motsvarande månader ett år tidigare samt att den kvarblivit vid denna

nivå. Beträffande missbruket konstateras en betydande ökning. Antalet

omhändertaganden för fylleri har ökat med drygt 100 procent och tendensen

är snarast stigande. På vissa orter, främst Stockholm, har mycket höga

fyllerisiffror förekommit. I huru hög grad missbruket ökat framgår också

av rapporter om att de nykterhetsvårdande organen har avsevärda svårigheter

att bemästra dem åvilande arbetsuppgifter.

När 1954 års riksdag beslöt att förskjuta tyngdpunkten i nykterhetspolitiken

från restriktionslagstiftning till positiva nykterhetsfrämjande åtgärder

och att i samband därmed avskaffa motboksransoneringen, räknade

man med att övergången till fri försäljning skulle medföra svårigheter av

olika slag. Utskottet avser inte att nu ingå på frågan i vilken mån utvecklingen

avvikit från vad som då var att förutse. Det måste emellertid konstateras,

att en allvarlig försämring av nykterhetstillståndet ägt rum samt

att man ännu ett år efter det fria försäljningssystemets införande inte kan

skönja några säkra tecken till återgång. Även om man i likhet med departementschefen

kan finna vissa positiva drag i utvecklingen, måste läget i

stort sett betecknas som oroande. Departementschefen har framhållit att

den snabba ekonomiska utvecklingen sedan år 1954 medfört en sänkning

av realpriset på spritdrycker och en ökning av köpkraften som haft samma

verkningar, som om man vid oförändrad köpkraft företagit en successiv

sänkning av spritpriserna. Att detta förhållande haft betydelse för utvecklingen

finner utskottet uppenbart.

Innan utskottet närmare än som skett ingår på det föreliggande förslaget,

får utskottet starkt understryka departementschefens uttalande att statsmakterna

bör fullfölja utbyggnaden av samhällets positiva nykterhetsfrämjande

insatser i enlighet med 1954 års riksdagsbeslut. Behovet av en lortsalt

utbyggnad gör sig för närvarande främst gällande inom nykterhetsvårdcn.

Samtidigt med den fortsatta utbyggnaden av de positiva åtgärderna

bör man överväga förändringar i rusdryckslagstiftningen i syfte bl. a. alt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1956

försvåra åtkomsten av sprit för missbrukare och för ungdomar under 21 år.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att en utredning i ämnet skall igångsättas

och förutsätter att därpå grundade förslag skall kunna föreläggas

1957 års riksdag. Den i propositionen föreslagna skattehöjningen bör ses

mot bakgrunden av dessa åtgärder. Den framträder såsom ett led i en förnyad

ansträngning från samhällets sida för en förbättrad folknykterhet.

Utskottet är medvetet om att betänkligheter kan möta mot att av nykterhetspolitiska

skäl företaga en höjning av spritpriserna. Vissa skäl skulle

i och för sig också kunna tala för att avvakta ytterligare någon tid för att

vinna säkrare erfarenhet. Det måste emellertid beaktas, att en fortsatt konsumtion

och ett kvarblivande missbruk på nuvarande höga nivå kan medföra

allvarliga bestående skador. Vad nyss anförts om verkningarna av

den ekonomiska utvecklingen innebär vidare, såsom departementschefen

påpekat, att spritbeskattningen inte längre utgör det stöd för övriga åtgärder

som förutsattes vid 1954 års reformbeslut. De erfarenheter, som skulle

kunna vinnas, om spritpriserna lämnades oförändrade, skulle med andra

ord inte bli rättvisande. Den i och för sig måttliga prishöjning som nu föreslagits

torde kunna få betydelse för stora konsumentgrupper, icke minst

bland ungdomen. Det är enligt utskottets mening också sannolikt att den

kan dämpa missbruket, främst på det sättet att den kan utgöra en återhållande

faktor i gränsskiktet mellan måttlighetsförbrukare och missbrukare.

Utskottet kan sålunda instämma i departementschefens uttalande att den

föreslagna höjningen av spritpriserna torde vara en förutsättning för att

1954 års reform skall kunna verka på sätt som avsetts. Det kan även förtjäna

framhållas, att man i närvarande läge torde kunna påräkna att hos

en bred allmänhet finna förståelse och stöd för en höjning av spritpriserna.

Utskottet vill alltså tillstyrka att en höjning av spritbeskattningen nu

företages. Kungl. Maj :ts förslag innebär, att spritpriserna får ungefär samma

höjd i förhållande till de stora konsumentgruppernas köpkraft som de

år 1949 gällande. Den i propositionen gjorda avvägningen av skattesatserna

finner utskottet lämplig.

Utskottet anser sig också kunna godtaga, att utskänkningsskatten, i avbidan

på ett slutligt ställningstagande vid 1957 års riksdag, skall utgå med

ungefär samma belopp i kronor räknat som tidigare. Den föreslagna ändringen

i procentsatsen för denna skatt bör alltså komma till stånd.

Departementschefens förslag att skattesatserna för vin, starköl och vanligt

Öl skall lämnas oförändrade biträdes av utskottet. Det är enligt utskottets

åsikt önskvärt att man på detta sätt skapar ökade förutsättningar för

den vid 1954 års reformbeslut avsedda övergången till svagare drycker.

I samband med de nya skattesatsernas ikraftträdande uppkommer åtskilliga

problem. Utskottet finner i likhet med departementschefen angeläget

att de nya skattesatserna får tillämpas snarast möjligt. Den föreslagna

skattehöjningen är nämligen sådan att det skulle innebära betydande risker

från ordnings- och nykterhetssynpunkter om densamma tillkännagavs i

förväg. Utskottet tillstyrker därför departementschefens förslag, att de nya

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1956

5

bestämmelserna skall äga tillämpning fr. o. m. den 5 november 1956. Utskottet

förutsätter, liksom departementschefen, att Nya systemaktiebolaget

inte bedriver någon försäljning nämnda dag.

Förslaget om beskattning av de lager som finns hos Nya systemaktiebolaget

och hos utskänkningsinnehavare tillstyrkes av utskottet.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 193, antaga det vid propositionen

fogade förslaget till förordning om ändrad lydelse av 2 §

1 mom. samt 5 § förordningen den 26 februari 1954 (nr 72)

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

och vin.

Slutligen får utskottet hemställa, att förevarande ärende måtte företagas

till avgörande efter allenast en bordläggning

Stockholm den 2 november 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Franzon, Gustaf Elofsson,

Eriksson, Söderquist, Thun, Anders Johansson, Erik Jansson, ^Verner och

Magnusson; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Sundström*, Nilsson

i Svalöv, Sjölin, Vigelsbo, Kollberg, Kärrlander, Henriksson Asp och

Andersson i Essvik.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

I) av herrar Kristensson i Osby, Söderquist, Anders Johansson, Sjölin

och Kollberg, vilka ansett att till utskottets motivering bort fogas följande:

Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört om nödvändigheten av

denna åtgärd ur nykterhetspolitisk synpunkt vill utskottet emellertid uttala

att detta steg inte bör leda till en ökning av det totala skattetrycket.

Utskottet förutsätter därför att 1957 års riksdag med anledning härav

förelägges förslag till skattesänkningar. Utskottet syftar därvid i första

hand på en sänkning av den direkta beskattningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr Öl år 1956

II) av herrar Gustaf Elof sson och Eriksson, vilka anfört följande:

Alla torde vara överens om att utvecklingen på spritkonsumtionens område

sedan motbokens slopande manar till allvarlig eftertänksamhet och

åtgärder till en begränsning av spritkonsumtionen synes vara ytterst aktuella.

Förslagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 193, som i allt väsentligt

bygger på en relativt stor höjning av spritpriserna, kan enligt vår mening

måhända medverka till en sänkning av spritkonsumtionen, men inte till en

begränsning av spritmissbruket. För att komma till rätta med det sistnämnda

måste helt andra åtgärder tillgripas. Ett återinförande av restriktiva begränsningar

av spritinköp torde vara den effektivaste vägen att rent allmänt

pressa spritkonsumtionen tillbaka.

I anledning av vad ovan anförts hemställes

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr

193; och

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om skyndsamma åtgärder i syfte att återinföra någon form

av ransonering i fråga om spritinköp.

III) av herrar Magnusson och Nilsson i Svalöv, vilka anfört följande:

Att slopandet av motbokssystemet till en början skulle leda till en ökad

spritkonsumtion har länge stått klart. Å andra sidan har man räknat med

att konsumtionen efter en övergångstid skulle sjunka och nykterhetstillståndet

efter hand förbättras. Vi hyser alltjämt den uppfattningen att de

nya riktlinjerna för nykterhetspolitiken i längden skall få gynnsamma verkningar.

Vi kan emellertid icke bortse från att tillståndet i närvarande stund

är mycket allvarligt och att kraftåtgärder är erforderliga för att söka nedbringa

spritkonsumtionen. I detta läge har vi icke velat motsätta oss ett

försök att genom en väsentlig prishöjning minska efterfrågan på spritdrycker.

Den föreslagna höjningen är i kronor räknat större för de dyrare spritsorterna.

Någon nykterhetspolitisk motivering härför kan icke anföras.

Lämpligare hade enligt vår mening kunnat vara att höja omsättningsskattens

fasta avgift med ett enhetligt belopp, t. ex. 5 kronor per liter. Under

den korta tid som stått till förfogande för behandling av propositionen har

vi emellertid icke närmare kunnat undersöka verkningarna av en sådan

ordning och har därför icke velat ställa något yrkande på denna punkt.

Den föreslagna prishöjningen beräknas för budgetåret 1957/58 medföra

en ökning av statsinkomsterna med ca 150 miljoner kronor. Med detta belopp

skulle alltså den totala skattenivån komma att stiga. En sådan effekt

av en nykterhetspolitiskt motiverad åtgärd finner vi icke rimlig. Enligt vår

mening bör en motsvarande sänkning genomföras i fråga om den direkta

statsskatten.

Vi anser därför, att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

dels att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts

förevarande proposition, nr 193, antaga det vid propositio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51 år 1956

7

nen fogade förslaget till förordning om ändrad lydelse av

2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den 26 februari 1954

(nr 72) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker och vin;

dels att riksdagen måtte uttala, att vid 1957 års riksdag

en sänkning av den direkta statsskatten för fysiska personer

bör ske med ungefär samma belopp, för helt budgetår

räknat, varmed den nu företagna höjningen av omsättningsskatten

för spritdrycker beräknas öka statsinkomsterna.

Slutligen får utskottet hemställa, att förevarande ärende måtte företagas

till avgörande efter allenast en bordläggning

Särskilt yttrande

av herrar Werner och Vigelsbo, som anfört följande:

Syftet med den föreliggande propositionen anges vara att söka begränsa

eller minska den efter motbokssystemets slopande starkt stegrade spritkonsumtionen

i landet.

Det bör dock klart framhallas att den föreslagna höjningen av spritpriserna

i och för sig icke torde komma att medföra de i propositionen antydda

förväntningarna i nykterhetspolitiskt syfte. För att hejda spritmissbruket

synes det ofrånkomligt att jämte höjningen av spritpriserna även tillgripa

restriktiva åtgärder i syfte att göra spriten mera svårtillgänglig framförallt

för ungdomen och för vanemissbrukare. Härvid bör åldersgränsen 18 år

för rätten att såsom ombud inköpa sprit omedelbart höjas till 21 år. Vidare

bör kortare öppethållande och total stängning av spritutminuteringsställena

vissa dagar såsom under lördagar, helgdagsaftnar och möjligen

avlöningsdagar genomföras. Bättre kontroll och vård av alkoholskadade

med effektiv möjlighet att avstänga dem från möjligheten att själva eller

genom s. k. langning anskaffa sprit bör allvarligt prövas. De nykterhetsvårdande

åtgärderna måste bli föremål för en effektiv upprustning.

Med den föreslagna höjningen av spritpriserna följer otvivelaktigt vissa

icke önskvärda konsekvenser. Det måste allvarligt befaras att notoriska

spritmissbrukare snabbare och i ökad storleksordning kommer att förbruka

sin inkomst på spritköp, varigenom, vid fall av försörjningsplikt, en nödvändig

försörjning undandrages familjerna. Att genom snabba och framkomliga

åtgärder söka hindra att detta blir följden, bör därför vara en angelägen

uppgift. Trots de betänkligheter som kan resas rörande dessa och

andra ej önskvärda befarade följdverkningar, så har vi ej velat motsätta

oss ett bifall till den föreliggande propositionen. Härtill knytes dock den

bestämda förväntningen att de av oss ovan skisserade och i övrigt påkallade

restriktiva åtgärderna snarast genomföres.

561097. Stockholm 195G. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:348 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen den 26 febru s. 1 i texten