Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

1956-11-13 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:53, Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

1

Nr 53

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående vissa åtgärder till stöd åt den svenska fruktodlingen.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1)

de likalydande motionerna 1:289 av herrar Gustaf Elof sson och Sigfrid

Larsson samt 11: 218 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att tillverkning och försäljning av ciderdrycker

med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent må äga rum enligt de regler

som gäller för maltdrycker, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

förslag till härför erforderlig författningstext»;

2) de likalydande motionerna I: 311 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och II:

219 av herr Nilsson i Bästekille m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta, att tillverkning och försäljning av ciderdrycker med den alkoholhalt

som finns föreskriven för maltdrycker må äga rum, samt att vederbörande

utskott måtte utarbeta de härför erforderliga författningsändringarna»;
3)

de likalydande motionerna I: 312 av herrar Fritiof Karlsson och Alvar

Andersson samt II: 227 av herr Svensson i Vä m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

och förslag snarast möjligt angående skattefrihet för läskedrycker,

som innehåller must, tillverkad av svenska äpplen, eller, därest så befinnes

lämpligt, annat stöd åt framställningen av sådana drycker»; samt

4) motionen II: 578 av herrar Åhman och Rimmerfors, vari hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en utredning beträffande

avskaffande eller nedsättning av skatten på läskedrycker, varvid

särskild hänsyn bör tagas till möjligheten att därigenom gynna konsumtionen

av söla läskedrycker i syfte att dels påverka ungdomens dryckesvanor,

dels ge stöd åt den inhemska fruktodlingen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna 11:218, 11:219, 11:227 och 11:578.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 47 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat att till innevarande års höstsession uppskjuta behandlingen

av de föreliggande motionerna.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 7 santI. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

Ciderfrågan

Enligt 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521),

som reglerar handeln med rusdrycker, hänföres till sådana drycker spritdrycker,

vin och starköl. Med vin förstås enligt förordningen varje dryck,

som är framställd genom alkoholisk jäsning av saft från druvor, bär, frukt

eller andra växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej

mer än tjugutvå volymprocent etylalkohol. Rätten att tillverka vin för avsalu

grundar sig på bestämmelse i näringsfrihetsförordningen; för upptagande

av sådan tillverkning erfordras tillstånd av Kungl. Maj :t.

Enligt 1 § förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker förstås med maltdryck varje jäst,

alkoholhaltig, odestillerad dryck, vid vars framställning torkat, rostat eller

bränt malt kommit till användning; dock skall genom hembrygd tillverkad

sådan dryck anses som maltdryck allenast om vid tillverkningen såsom

extraktgivande ämne använts huvudsakligen malt och alkoholhalten icke

överstiger fem viktprocent. Maltdryckerna indelas i tre klasser. Första klassen

omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt icke överstiger en och åtta

tiondels viktprocent (lättöl), andra klassen omfattar maltdrycker, vilkas

alkoholhalt överstiger en och åtta tiondels men icke två och åtta tiondels

viktprocent (Öl), och tredje klassen omfattar maltdrycker, vilkas alkoholhalt

överstiger två och åtta tiondels viktprocent (starköl).

För försäljning av lättöl och andra drycker med en alkoholhalt av högst

två och en fjärdedels volymprocent alkohol gäller bestämmelserna i förordningen

den 25 februari 1955 (nr 38) om försäljning av alkoholfria drycker.

I ölförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 522) regleras handeln

med Öl. Såsom tidigare nämnts återfinnes bestämmelserna om tillhandahållande

av rusdrycker i rusdrycksförsäljningsförordningen.

En redogörelse för ciderfrågan har lämnats i proposition nr 151 till 1954

års riksdag angående riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken

in. m., s. 581—587, vartill utskottet tillåter sig hänvisa. Här må endast

erinras om följande.

Ciderfrågan har under senare år livligt diskuterats. Från fruktodlarhåll

gjordes våren 1950 hos Kungl. Maj:t framställning att ciderdrycker med en

alkoholhalt motsvarande den för maltdrycker av andra respektive tredje

klassen fastställda måtte få försäljas efter samma regler som gällde för

dessa maltdrycker. Framställningen, som remissbehandlades, överlämnades

till 1944 års nykterhetskommitté.

Vid 1951 års riksdag väcktes motioner med yrkande av samma innebörd

som i ovannämnda framställning. Motionerna föranledde emellertid icke

någon riksdagens åtgärd. Liknande motioner väcktes även vid 1953 års riksdag

men avslogs av riksdagen. Som motivering för dessa beslut hänvisades

till pågående utredning och prövning av frågan om utformningen av lagstiftningen

om alkoholdryckerna.

Nykterhetskommittén behandlade ciderfrågan i sitt principbetänkande,

nr V, SOU 1952:53, s. 117—121. Något förslag i ämnet framlades icke av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

3

kommittén, som gav uttryck åt uppfattningen att man hellre borde uppmuntra

den för folkhälsan betydligt värdefullare konsumtionen av färsk,

konserverad och torkad frukt samt fruktmuster. En ledamot av kommittén

reserverade sig för en försöksanordning, enligt vilken cider med en alkoholhalt

av högst 2,8 viktprocent tills vidare skulle få försäljas på i huvudsak

samma sätt som enligt kommittéförslaget skulle gälla för försäljning av Öl

(klass II).

I ovannämnda proposition nr 151 uttalade departementschefen bl. a. följande.

Om man skulle genomföra de från fruktodlarhåll framkomna förslagen,

skulle detta innebära att marknaden tillfördes eu ny lättillgänglig alkoholdryck.

Möjligt är att man härigenom skulle vinna någon minskning av konsumtionen

av starkare drycker. Den totala effekten skulle emellertid troligen

bli en nettoökning av alkoholkonsumtionen. Såsom nykterhetskommittén

och flera remissorgan framhållit, finns nämligen stor anledning antaga

att cidern i första hand skulle konkurrera med alkoholfria fruktdrycker

och läskedrycker. Jag finner därför liksom nykterhetskommittén icke anledning

att föreslå ändrade bestämmelser rörande cider. Självfallet måste

här som eljest i frågor av nykterhetspolitisk betydelse producentintressena

träda i bakgrunden.

I anledning av propositionen väcktes ett flertal motioner i ciderfrågan

av innebörd bl. a. att cider med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent skulle

få försäljas enligt de regler som koinme att gälla för Öl (klass II). Särskilda

utskottet vid 1954 års riksdag, som behandlade propositionen nr 151 jämte

i anledning därav väckta motioner i sitt utlåtande nr 1, uttalade beträffande

cidern — under framhållande av att delade meningar rådde om en

eventuell cidertillverknings möjligheter att stödja fruktodlingen — bl. a.

att frågan om eventuella stödåtgärder för denna näringsgren torde böra prövas

i ett vidare sammanhang. Utskottet erinrade därvid om trädgårdsutredningens

år 1952 avgivna betänkande med förslag rörande avsättningen av

trädgårdsprodukter m. m., vilket vore beroende på Kungl. Maj :ts prövning.

Utskottet kunde sålunda icke tillstyrka att åtgärder i motionernas syfte vidtoges

från riksdagens sida, innan sådan prövning ägt rum. Vid utskottets

utlåtande fanns fogad en av flera ledamöter avgiven reservation, vari i anledning

av de i ämnet väckta motionerna hemställdes om förslag till 1954 års

höstriksdag om ändrade bestämmelser om tillverkning, beskattning och försäljning

av ciderdrycker, framställda av svensk frukt. Detta yrkande avvisades

emellertid av riksdagen, i första kammaren med 77 röster mot 37 och

i andra kammaren med 133 röster mot 61.

I de likalydande motionerna I: 133 och II: 170 vid 1955 års riksdag hemställdes,

att cider med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent skulle få tillverkas

och försäljas enligt samma bestämmelser som gällde för maltdrycker.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 55 anförde bevillningsutskottet

bl. a. följande.

Riksdagens ställningstagande i ciderfrågan föregående år bör enligt utskottets

mening alltjämt hävdas. Därvid skedde en omprövning av nykter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

hetspolitiken i dess helhet, och lagstiftningen om försäljning av alkoholhaltiga

drycker fick en väsentligen ny utformning. Att tillföra marknaden en

ny lättillgänglig alkoholdryck av den ifrågasatta typen ansågs kunna medföra

en nettoökning av alkoholkonsumtionen, detta så mycket mera som

konkurrensen från den nya drycken framför allt skulle träffa alkoholfria

muster och läskedrycker. Det torde därför framstå som mindre lämpligt att,

innan närmare erfarenhet vunnits rörande den nya lagstiftningens^ verkningar

i olika avseenden, företaga ett så vittutseende ingrepp i den sålunda

gjorda avvägningen som föreslås i föreliggande motioner. Enligt utskottets

mening bör således i avvaktan på den kommande utvecklingen valet av åtgärder

till stöd för den svenska fruktodlingen avse andra alternativ än ändrade

bestämmelser för ciderdryckernas försäljning och beskattning. I enlighet

härmed avstyrker utskottet åtgärder i det i de likalydande motionerna

I: 133 och II: 170 angivna syftet.

Av innehållet i de i nu förevarande fråga väckta motionerna må här återgivas

följande.

I de likalydande mot io ner na 1:289 och 11:218 har bl. a. framhållits,

att en svensk cidertillverkning sannolikt skulle få till följd, att

importen av lätta viner skulle motverkas till gagn för vår valutareserv. Ciderdrycker

bleve först och främst en konkurrensvara till vinet och inte till

läskedrycker, vilket gjorts gällande vid tidigare behandlingar av frågan. På

grund av sin fruktsyrehalt kunde cidern inte användas som berusningsdryck,

vilket även nykterhetskommittén medgivit. En annan omständighet,

som också talade för att ciderdrycker inte konime att konkurrera med

läskedrycker, vore, att framställningen av desamma bleve dyrare än av

läskedryckerna. Sannolikt skulle cidern huvudsakligast komma att finna

användning som måltidsdryck och som sådan vore den utmärkt. Genom att

den härvidlag skulle kunna ersätta alkoholstarkare drycker skulle en minskning

i alkoholförbrukningen kunna uppnås. Enligt motionärernas mening

borde man försöksvis införa ciderdryckerna för att få bättre möjligheter till

en bedömning av den roll dessa komme att få gentemot övriga drycker.

I de likalydande motionerna 1:311 och 11:219 har bl. a. anförts

följande. Den stora konsumtion av framför allt starköl, som kunnat

konstateras sedan den 3 oktober 1955, aktualiserade frågan om rätt att tillverka

och försälja en ciderdryck, som kunde tänkas konkurrera med starkölet.

Enligt motionärernas mening sammanfölle de nykterhetspolitiska och

fruktodlingsfrämjande strävandena, när det gällde ciderfrågan. Att tillhandahålla

en ciderdryck under samma villkor och med samma alkoholhalt, som

gällde för maltdrycker klass två, skulle medföra en övergång från alkoholstarka

till alkoholsvaga drycker. De farhågor som uttalats för att cidern i

första hand skulle komma att konkurrera med de alkoholfria dryckerna

kunde motionärerna inte dela. Såväl priset som försäljningsbestämmelserna

utgjorde tillräckliga hinder härför. För fruktodlingen skulle rätten att få

tillverka cider medföra avsevärda förbättringar. Genom cidertillverkning

skulle en stor del av frukten kunna tillvaratagas och en export av cider

upparbetas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

5

Frågan om skattefrihet för vissa läskedrycker

Beskattningen av läskedrycker beslöts vid 1939 års riksdag. Enligt förordningen

i ämnet den 22 december 1939 (nr 919), som trädde i kraft den

1 februari 1940, omfattar beskattningen mineralvatten samt kolsyrade och

därmed jämförliga drycker, vilka icke är hänförliga till rusdrycker eller

maltdrycker. Med avseende å förordningens tillämpning må här nämnas,

att skatteplikt föreligger för vissa slag av fruktsaft i konsumtionsfärdigt

skick men däremot icke för outspädd fruktmust.

Läskearycksskatten utgick ursprungligen med 10 öre för liter men höjdes

sedermera till 12 öre. Som ett led i den allmänna skärpningen av den

indirekta beskattningen år 1948 fastställdes en skattesats av 18 öre för liter.

Från och med den 1 december 1950 genomfördes en ytterligare skattehöjning

till 21 öre för liter, vilken skattesats alltjämt är gällande.

Frågan om beskattningen av drycker innehållande fruktmust har vid

flera tillfällen aktualiserats, varom må nämnas följande.

I anledning av den till 1939 års urtima riksdag avlåtna propositionen nr

81 med förslag till förordning om skatt å läskedrycker framställdes i motionen

11:54 yrkande att fruktmust, beredd enligt i motionen angiven metod

och utan tillsats av socker, måtte undantagas från beskattning. I sitt i ärendet

avgivna utlåtande nr 66 uttalade första särskilda utskottet i denna fråga

följande.

I anslutning till vad i motionen II: 54 framhållits finner utskottet till en

början, att det med statsmakternas bistånd igångsatta tillvaratagandet av

svensk frukt vid s. k. musterier icke bör försvåras genom påläggandet av

en särskild skatt å fruktmust, som försäljes i konsumtionsfärdigt skick.

Detta önskemål synes kunna uppnås utan ändring i författningstexten.

Det ankommer nämligen på kontrollstyrelsen att avgöra vad som skall anses

jämförligt med kolsyrade drycker och sålunda bliva föremål för beskattning.

Utskottet finner på grund härav till fyllest att för kontrollstyrelsens

beaktande uttala, att fruktmusten icke bör anses utgöra med kolsyrade

läskedrycker jämförlig vara.

I en den 23 april 1953 dagtecknad framställning till Kungl. Maj:t anhöll

Sveriges musleriförbund, Fruktodlingens förhandlingsorgan och Föreningen

Fruktdrycker om skattefrihet för läskedrycker innehållande minst 36

procent ren must tillverkad av svenska äpplen. Framställningen överlämnades

till den kort tid därefter tillsatta, åt dåvarande överdirektören Sven

Almgren anförtrodda utredningen angående avvägningen av beskattningen

av spritdrycker, vin, maltdrycker och läskedrycker. I en den 16 oktober

1953 dagtecknad promemoria i ämnet behandlade utredningsmannen utförligt

berörda framställning, särskilt med avseende å frågan om och på vilket

sätt skattefrihet ur tekniska synpunkter skulle kunna anordnas för läskedrycker,

tillverkade av äppelmust. Utredningsmannen framhöll därvid bl. a.

att en av honom skisserad teknisk anordning för skattefrihetens genomrörande

skulle innebära, att musterinäringen — räknat efter då senast tillgängliga

försäljningssiffror — skulle komma att erhålla elt statligt eko
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

noniiskt stöd av endast omkring 60 000 kronor för år. Även om mustförbrukningen

inom läskedrycksindustrien skulle fördubblas eller måhända tredubblas,

kunde det knappast anses motiverat att införa det omständliga

förfarande som en skattebefrielse i av utredningsmannen antydd form

skulle innebära för att åstadkomma det avsedda understödjandet av musterinäringen

med så relativt blygsamma belopp. Sammanfattningsvis uttalade

utredningsmannen rörande den ifrågasatta skattefriheten att med

hänsyn bl. a. till de stora tekniska svårigheter, som vore för handen att

anordna en dylik skattebefrielse, man tills vidare borde avvakta utvecklingen

rörande förekomsten i marknaden av läskedrycker, beredda av fruktmust.

Utredningspromemorian lades, efter remissbehandling, såvitt avsåg förslag

rörande maltdrycks- och läskedrycksbeskattningen, till grund för proposition

nr 154 till 1954 års riksdag. I propositionen uttalade departementschefen

beträffande den ovannämnda av Sveriges musteriförbund gjorda

framställningen om skattefrihet för vissa läskedrycker, beredda av fruktmust,

att han, med hänsyn till de invändningar som framkommit mot att

skattevägen understödja tillverkningen av dessa drycker, ansåg sig böra

avstyrka bifall till framställningen. Därest stöd åt musterinäringen kunde

anses påkallat torde denna fråga, framhöll departementschefen vidare, få

utredas och övervägas i annat sammanhang.

I anledning av förenämnda proposition framfördes i de likalydande motionerna

I: 443 av herr Karl Persson m. fl. och II: 577 av herr Hansson i

Skegrie m. fl. yrkande om utredning och förslag snarast möjligt rörande

skattefrihet för läskedrycker, som innehölle must, tillverkad av svenska

äpplen, eller, därest så befunnes lämpligt, annat stöd åt framställningen

av sådana läskedrycker.

Ovannämnda proposition och motioner behandlades av särskilda utskottet

vid 1954 års riksdag, som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4

i nu förevarande avseende anförde följande.

I anledning av motionerna 1:443 och 11:577 vill utskottet i likhet med

departementschefen framhålla att en skattefrihet för vissa av must tillverkade

läskedrycker skulle vara förbunden med betydande kontrollsvårigheter

och att frågan om stöd åt musterinäringen torde få utredas och övervägas

i annat sammanhang. Denna fråga torde för övrigt, såsom antytts i

propositionen nr 153, delvis falla inom området för den ännu arbetande

särskilda utredningen angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt

umgängesliv.

Med det anförda ansågs motionerna besvarade.

Utredning och förslag angående åtgärder för att främja ett alkoholfritt

umgängesliv har med skrivelse den 8 juli 1954 avlämnats av särskilt tillkallade

sakkunniga. Betänkandet har sedermera, efter remissbehandling,

lagts till grund för proposition, nr 22, i ämnet till 1955 års riksdag. I propositionen,

som bifölls av riksdagen, framlades förslag om en av statsmedel

stödd kampanj för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker och för ett

alkoholfritt umgängesliv. Vidare förordades ett statsbidrag till Föreningen

Fruktdrycker för kontinuerlig upplysningsverksamhet rörande alkoholfria

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956 7

fest- och sällskapsdrycker. Slutligen föreslogs som en försöksanordning att

lån av statsmedel skulle kunna beviljas till inrättandet av alkoholfria restauranger.

I de vid 1955 års riksdag väckta likalydande motionerna I: 134 och II: 157

föreslogs riksdagsskrivelse med begäran om utredning och förslag rörande

skattefrihet för sådana läskedrycker, som innehölie must, tillverkad av svenska

äpplen, eller, därest så befunnes lämpligt, annat stöd åt framställningen

av sådana drycker. Motionerna avstyrktes av samma års bevillningsutskott,

som i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 55 erinrade om de uttalanden

i frågan, som gjorts vid 1954 års riksdag, samt om de åtgärder,

som vid 1955 års riksdag beslutats för att främja ett alkoholfritt umgängesliv.

Av innehållet i de i nu förevarande fråga väckta motionerna må här återgivas

följande.

Till stöd för utredningsyrkandet i de likalydande motionerna I:

312 och 11:227 har motionärerna bl. a. anfört följande. För den svenska

fruktodlingen vore ett industriellt tillvaratagande i tillräcklig omfattning

av de sortiment, som vore mindre lämpade för direkt konsumtion, av

mycket stor betydelse. Framställningen av fruktmuster öppnade härvid

möjligheter för ökad avsättning av svensk frukt. Kommittén för utredning

om åtgärder för främjande av ett alkoholfritt umgängesliv framhöll i sitt

betänkande bl. a., att den svenska tillverkningen saknade tillräckliga ekonomiska

och tekniska resurser. Att en kvalitetsgaranterad fruktdryck kunde

säljas till lågt pris vore ur folkhälso-, nykterhets- och trafiksynpunkt av

största intresse. Detta stode också i överensstämmelse med principerna för

den nya nykterhetslagstiftningen. Såväl nykterhetspolitiska skäl som fruktodlingens

berättigade intressen talade för att tillverkningen och försäljningen

av mustdryckerna borde erhålla stöd snarast möjligt. Sedan den nya

nykterhetslagstiftningen trätt i kraft, hade förbrukningen av starka alkoholdrycker

ökat på ett oroväckande sätt. Det vore inte uteslutet, att en ökad

användning av på lämpligt sätt tillredda fruktsafter skulle gynnsamt motverka

påtalade tendens. Den svenska fruktodlingen, som inom de närmaste

åren kunde beräknas komma att uppvisa en ytterligare starkt ökad produktion,

torde inte utan statligt stöd i olika avseenden kunna vinna en tillfredställande

avsättning för sin produktion.

I motionen 11:578 har framhållits, att avskaffandet av skatten

på lättöl påtagligt inverkat på fördelningen av ölkonsumtionen på lättöl

respektive Öl. Konsumtionen av det alkoholsvaga ölet hade vunnit mark,

vilket var avsikten med riksdagens beslut. Detta framgångsrika försök att

med beskattningen som instrument dirigera konsumtionen aktualiserade

frågan om läskedrycksbeskattningen. Trots den successiva ökningen av läskedrycksskatten

hade konsumtionen stigit kraftigt. Liksom det ur nykterhetssynpunkt

ansågs angeläget alt gynna förbrukningen av lättöl måste det

av samma skäl vara angeläget att stärka de alkoholfria läskedryckernas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

konkurrensförmåga i jämförelse med alkoholdryckerna. Särskild betydelse

hade detta därigenom att priset på läskedrycker inverkade på utformningen

av ungdomens dryckesvanor. Vidare skulle en sänkt eller helt avskaffad

beskattning av de sötade läskedryckerna innebära ett gott stöd för fruktodlingen,

enär dessa drycker numera i allt större utsträckning tillverkades

på en bas av fruktsaft.

Utskottet. I de föreliggande motionerna föreslår motionärerna vissa åtgärder

för att stödja den svenska fruktodlingen och för att främja en övergång

till alkoholsvaga eller helt alkoholfria drycker. Således hemställer motionärerna

i de likalydande motionerna 1:289 och II: 218 samt de likalydande

motionerna I: 311 och II: 219, att tillverkning och försäljning av ciderdrycker

med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent skall få äga rum

enligt samma bestämmelser, som gäller för maltdrycker. I de likalydande

motionerna 1:312 och 11:227 yrkas, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag snarast möjligt angående

skattefrihet för sådana läskedrycker, som innehåller must, tillverkad av

svenska äpplen, eller, därest så befinnes lämpligt, annat stöd åt framställningen

av sådana drycker. Slutligen föreslås i motionen 11:578 riksdagsskrivelse

med begäran om utredning beträffande avskaffande eller nedsättning

av skatten å läskedrycker.

Beträffande tillverkning och försäljning av ciderdrycker gäller i korthet

följande. Sådan cider, som innehåller mindre än 2 1/4 volymprocent alkohol,

får försäljas fritt enligt förordningen om försäljning av alkoholfria

drycker. Cider med högre alkoholhalt är däremot underkastad samma bestämmelser,

som gäller för vin, och får således endast tillhandahållas i

den ordning rusdrycksförsäljningsförordningen föreskriver. För upptagande

av tillverkning av cider med högre alkoholhalt än 2 1/4 volymprocent

erfordras tillstånd av Kungl. Maj:t.

Som av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har ciderfrågan varit

föremål för statsmakternas uppmärksamhet vid ett flertal tillfällen under

senare år. I samband med genomförandet av 1954 års nykterhetslagstiltning

avvisade riksdagen motionsyrkanden av enahanda innebörd som de

nu förevarande. I proposition nr 151 till 1954 års riksdag uttalade departementschefen,

att införandet av en ny lättillgänglig alkoholdryck troligen

skulle medföra en nettoökning av alkoholkonsumtionen. Det funnes nämligen

anledning antaga att cidern i första hand skulle konkurrera med alkoholfria

fruktdrycker och läskedrycker. Särskilda utskottet, som behandlade

nämnda proposition och i anledning därav väckta motioner i sitt utlåtande

nr 1, framhöll att delade meningar rådde om möjligheten att genom

cidertillverkning stödja fruktodlingen och ansåg att frågan om eventuella

stödåtgärder för denna näringsgren borde prövas i ett vidare sammanhang.

Jämväl vid 1955 års riksdag väcktes motioner i samma fråga. I sitt av

riksdagen godkända betänkande nr 55 erinrade bevillningsutskottet om

att en omprövning av nykterhetspolitiken i dess helhet ägde rum år

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

9

1954 och att lagstiftningen om försäljning av alkoholhaltiga drycker

därvid fått en väsentligen ny utformning. Det framstode därför som mindre

lämpligt, att innan närmare erfarenheter vunnits rörande den nya lagstiftningens

verkningar i olika avseenden, ett ingrepp företoges i den sålunda

gjorda avvägningen. I avvaktan på den kommande utvecklingen borde

valet av åtgärder till stöd för den svenska fruktodlingen avse andra alternativ

än ändrade bestämmelser för ciderdryckernas försäljning och beskattning.

Utskottet kan helt ansluta sig till den ståndpunkt, som statsmakterna

tidigare intagit i frågan. Med hänsyn till den allvarliga försämring av nykterhetstillståndet,

som ägt rum efter den 1 oktober 1955, finner utskottet

det nu angeläget, att marknaden inte tillföres en dryck, om vilken det antagits

att den skulle medföra en ökning av alkoholkonsumtionen. I likhet

med 1955 års bevillningsutskott finner utskottet det vara mindre lämpligt,

att innan större erfarenhet vunnits om den nya lagstiftningens verkningar

i olika avseenden företaga ett ingrepp i avvägningen mellan olika alkoholhaltiga

drycker. Åtgärder till stöd för den svenska fruktodlingen bör därför

enligt utskottets mening prövas i andra sammanhang. Med det anförda

avstyrker utskottet de Mkalydande motionerna 1:289 och 11:218 samt I:

311 och II: 219.

Utskottet övergår härefter till att behandla motionsyrkandena om utredning

i syfte att avskaffa eller nedsätta skatten på läskedrycker. Denna

skatt infördes genom beslut vid 1939 års riksdag för att tillföra statsverket

ökade inkomster. Beskattningen omfattar i huvudsak kolsyrade alkoholfria

drycker. Skatten — som ursprungligen utgick med 10 öre för liter och

därefter successivt höjts — har sedan den 1 december 1950 utgjort 21 öre

lör liter. I ett aAr utredningen angående avvägningen av beskattningen av

spritdrycker, vin, maltdrycker och läskedrycker år 1953 avgivet betänkande

föreslog utredningsmannen, att skatten å läskedrycker skulle sänkas till 15

öre per liter. Departementschefen ansåg i proposition nr 154 till 1954 års

riksdag det inte troligt, att en sådan begränsad skattesänkning skulle få

någon nämnvärd nykterhetspolitisk effekt, varför någon ändrad avvägning

av läskedrycksbeskattningen inte borde ske. Denna uppfattning delades av

särskilda utskottet i dess av riksdagen godkända utlåtande nr 4. Vid samma

tillfälle hade riksdagen att taga ställning till frågan om skattefrihet för

vissa av must tillverkade läskedrycker. I likhet med vad departementschefen

uttalat i förenämnda proposition ansåg sig särskilda utskottet inte kunna

tillstyrka eu sådan skattebefrielse, enär den skulle vara förenad med

betydande konlrollsvårigheter. Frågan om stöd åt musterinäringen ansåg

utskottet böra utredas och övervägas i annat sammanhang. Med anledning

av de vid föregående års riksdag väckta motionerna om stöd åt musterinäringen

genom skattefrihet för läskedrycker innehållande must av svenska

äpplen framhöll bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 55 bl. a. a!t

det vore angeläget tillse att, i den mån stöd från statens sida för något ända2

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr 53

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

mål befunnes påkallat, detta stöd lämnades i form av anslag till det ifrågavarande

ändamålet och inte genom lättnader vid beskattningen. Utskottet

erinrade vidare om de stödåtgärder som vid samma års riksdag beslutats

för att främja ett alkoholfritt umgängesliv och som i viss utsträckning torde

komma musterinäringen till godo. Tillika påpekades att den statliga kreditgaranti

för lån som kunde utlämnas till trädgårdsnäringens rationalisering

även finge avse rationaliseringsåtgärder inom bestående anläggningar

för musttillverkning.

Enligt vad utskottet har sig bekant har 1952 års kommitté för indirekta

skatter frågan om läskedrycksbeskattningen under övervägande. Enligt vad

kommittén tillkännagivit beräknas utredningsarbetet vara slutfört inom en

nära framtid. Under sådana förhållanden anser sig utskottet inte kunna

tillstyrka de utredningsyrkanden, som framställts i de likalydande motiouerna

1:312 och 11:227 samt i motionen 11:578.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna 1: 289 av herrar Gustaf

Elofsson och Sigfrid Larsson samt II: 218 av herr Hansson

i Skegrie in. fl. ävensom de likalydande motionerna I:

311 av herr Ebbe Ohlsson in. fl. och II: 219 av herr Nilsson

i Bästekille m. fl. icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

2) att de likalydande motionerna I: 312 av herrar Fritiof

Karlsson och Alvar Andersson samt II: 227 av herr Svensson

i Vä m. fl. icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

samt

3) att motionen II: 578 av herrar Åhman och Rimmerfors

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 november 1953

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,

Eriksson, Söderquist, Velander, Niklasson, Anders Johansson, Erik Jansson

och Falk*; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Nilsson i Svalöv*,

Sjölin, Brandt, Vigelsbo, Allard, Kärrlander, Henriksson, Engkvist* och

Stenberg*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1956

11

Reservationer:

I) av herrar Velander och Nilsson i Svalöv, vilka ansett, att utskottet bort

under punkten 1) hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj :t ville — i anslutning till innehållet i de likalydande

motionerna 1: 289 av herrar Gustaf Elof sson och

Sigfrid Larsson samt II: 218 av herr Hansson i Skegrie m. fl.

ävensom de likalydande motionerna I: 311 av herr Ebbe

Ohlsson m. fl. och II: 219 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.

— i proposition till nästkommande års riksdag framlägga

förslag till ändrade bestämmelser angående tillverkning, beskattning

och försäljning av ciderdrycker, framställda av

svensk frukt, samt läskedrycker, innehållande must, tillverkad

av svenska äpplen.

II) av herrar Gustaf Elofsson och Niklasson.

661480 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.