Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1956-02-16 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1956:9, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1950

1

Nr

9

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående prisutjämningsavgift in. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 30 december 1955 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 37, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att lämna Kungl. Maj :t fortsatt bemyndigande för tiden till

och med den 30 juni 1957 att, med iakttagande av vad i propositionen anförts,

meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift samt att

godkänna vad departementschefen föreslagit beträffande dispositionen av

influtna prisutjämningsavgifter.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följ

ande.

Fortsatt bemyndigande att meddela föreskrifter om prisutjämningsavgift

hegäres för tiden till och med den 30 juni 1957.

I propositionen redogöres för en med vissa branschföreningar på det skogsindustriella

området träffad överenskommelse om ändrad disposition av

konjunkturutjämningsavgifter för åren 1951 och 1952. Enligt överenskommelsen

skall ett belopp av 20 milj. kronor, som ursprungligen avsetts för

länsstiftelser för det enskilda skogsbruket och skogsvårdsfonden, i stället

disponeras för central skoglig forskning m. m.

Vidare föreslås att av prisutjämningsavgiftsmedel anvisas 1 700 000 kronor

för fröplantageverksamhet och 75 000 kronor till ett laboratorium vid

statens skogsmästarskola samt att för inrättande av skogliga museer — utöver

tidigare för ändamålet reserverat belopp av 300 000 kronor — avsättes

200 000 kronor av prisutjämningsavgiftsmedel.

Till utskottets behandling har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motione r, nämligen

a) de likalydande motionerna I: 485 av herr Anders Johansson och II: 643

av herr Kristensson i Osby m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå

den av Kungl. Maj:t i proposition nr 37 begärda fullmakten att förordna

om prisutjämningsavgift»; ävensom

Ii) de likalydande motionerna I: 486 av herr Svärd samt II: 644 av herrar

Cassel och östlund, vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts

proposition nr 37 i vad den avser fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att

för liden till och med den 30 juni 1957 uttaga prisutjämningsavgift».

1 liihtnuj till riksdagens protokoll 1956. 7 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1956

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 643—644.

Vad angår motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet, såvitt densamma ej framgår av här nedan intagna yttrande

av departementschefen, till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen

härutinnan återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Prisutjämningsavgifter in. in. å vissa skogsprodukter åren 1945—1952, s.

2—7

Framställningar rörande användningen av influtna prisutjämningsavgiftsmedel

in. in., s. 7—13

Beträffande frågan om fortsatt bemyndigande att uttaga

prisutjämningsavgift har departementschefen anfört följande:

Kungl. Maj :t bär sedan den 1 juli 1945 haft riksdagens bemyndigande

att för stabilisering av den inhemska prisnivån uttaga prisutjämningsavgift

vid export av varor. Syftet med avgiften har väsentligen varit att hindra,

att höga ullandspriser på vissa varor verkar prisstegrande inom landet.

Det har förutsatts att, när fråga uppkommer om att uttaga prisutjämningsavgift,

man bör söka nå överenskommelse med vederbörande exportörer.

Härutöver har uttalats att, vid övervägande av spörsmål rörande prisutjämningsavgift,

i varje särskilt fall också andra synpunkter än de rent prispolitiska,

bl. a. även handelspolitiska synpunkter, bör vinna beaktande. Bemyndigandet

att uttaga prisutjämningsavgift gäller till innevarande budgetårs

utgång.

Hittills har prisutjämningsavgift endast utlagits på skogsprodukter. I de

flesta fall har det visat sig möjligt att träffa avtal med berörda organisationer

eller företag om utgående avgifter, vilka då benämnts konjunkturutjämningsavgifter.

I huvudsak som komplettering härtill har prisutjämningsavgifter

uttagits genom formellt åläggande gentemot exportörer, som

icke anslutit sig till avtalen.

Som framgår av vad tidigare anförts upphörde uttagandet av pris- och

konjunkturutjämningsavgifter under år 1952 till följd av den då inträffade

prisnedgången. Pris- eller konjunkturutjämningsavgifter har sedan dess

icke uttagits. När det oaktat bemyndigande att utlaga prisutjämningsavgift

alltjämt begärts och erhållits av riksdagen, har som skäl bl. a. anförts, att

tidigare erfarenheter har givit vid handen, att tvära kastningar i prisutvecklingen

kan inträffa, särskilt beträffande de produkter av råvaru- och

stapelvarunatur, av vilka den svenska exporten till stor del består. Dylika

prisförändringar kan få mycket kännbara återverkningar på kostnadsläget

inom landet. Uteslutet är icke, att liknande omständigheter som de,

vilka under åren 1950—1952 medförde kraftiga prisförskjutningar i vår utrikeshandel,

åter kan inträffa. Det internationella ekonomiska läget under

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr It år 1056

1955 synes icke uppvisa någon mera väsentligt ökad stabilitet. Tvärtom har

under året påtagliga risker för en inflationistisk utveckling på nytt gjort

sig gällande. Jag kan i detta sammanhang hl. a. erinra om att från skogsindustrielit

håll uttalats farhågor för att exportutvecklingen beträffande

rundvirke lcan komma att medföra inflationsdrivande verkningar inom

landet. Av de skäl som sålunda tidigare anförts och alltjämt äger giltighet,

hör prisutjämningsavgift kunna uttagas då detta av prispolitiska hänsyn är

påkallat. Det särskilda bemyndigande för Kungl. Maj :t att uttaga prisutjämningsavgift,

varom nu är fråga, torde därför böra förlängas, förslagsvis

med ett år eller t. o. in. den 30 juni 1957. Liksom hittills bör det göras generellt

och alltså utan begränsning till vissa varuslag.

I fråga om dispositionen av influtna avgiftsmedel har

departementschefen anfört följande:

Som förut omnämnts har en under hösten 1954 särskilt tillkallad utredningsman

med vissa branschorganisationer träffat en tilläggsöverenskommelse

om dispositionen av konjunkturutjämningsavgifterna för åren 1951

och 1952. Enligt nämnda tilläggsöverenskommelse skall 20 milj. kronor,

som ursprungligen avsetts för länsstiftelser för det enskilda skogsbruket

och skogsvårdsfonden, i stället disponeras för central skoglig forskning

in. m. Tilläggsöverenskommelsen har varit föremål för en omfattande remissbehandling.

Flertalet remissinstanser har i princip godtagit den föreslagna

omdispositionen. Frågan om tilläggsöverenskommelsens godkännande

torde inom kort få underställas Kungl. Maj :ts provning. I samband därmed

torde det få ankomma på chefen för finansdepartementet att piöva de

i tilläggsöverenskommelsen berörda frågorna om skattebefrielse för de medel,

som skall tillföras dels fonden för skoglig forskning dels en särskild nämnd

för arbets- och maskinteknisk forsknings- och försöksverksamhet i skogsbruket,

samt vidtaga de åtgärder, som därvid kan finnas påkallade.

I anslutning till sina förhandlingar bär utredningsmannen fäst uppmärksamheten

vid att en delfond inom fonden för skoglig forskning, avsedd att

väsentligen användas för ändamål, som gagnar bondeskogsbruket, borde med

hänsyn till delfondens ändamål förvaltas av ett organ med närmare anknytning

till bondeskogsbruket. Skogsstyrelsen har föreslagit att ifrågavarande

delfond borde sammanföras med den av styrelsen förvaltade propsexportfonden.

Vissa ytterligare utredningar rörande formerna för den sammanslagna

fondens förvaltning in. in. har emellertid ansetts erforderliga.

För egen del är jag icke f. n. beredd att framlägga förslag om förvaltningen

av ifrågavarande delfond. T anledning av utredningsmannens påpekande vill

jag emellertid understryka betydelsen av att delfondens medel användes för

de ändamål — till gagn väsentligen för bondeskogsbruket — för vilka de ur
-

sprungligen avsetls.

Samarbetsnämndcn för skoglig växtförädling och genetik har sedan en

följd av är med anlitande av statsmedel bedrivit eu verksamhet, som går

ut på att genom anläggande av skogsfröplanlager främja tillgången av ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr !) år 1956

högvärdigt frö- och plantmaterial för skogsbruket. Ifrågavarande verksamhet

har av sakkunniga instanser ansetts vara synnerligen gagnelig. Samarbetsnämnden,

som tidigare erhållit 500 000 kronor av prisutjämningsmedel

för ändamålet, anhåller nu att av dylika medel ytterligare 1 700 000 kronor

ställs till förfogande för fortsatt verksamhet med skogsfröplantager.

Nämndens hemställan har i huvudsak tillstyrkts av samtliga myndigheter

in. fl. som yttrat sig över densamma. Med hänsyn till angelägenheten av att

fröplantageverksamheten får fullföljas, vill även jag tillstyrka att det begärda

beloppet av 1 700 000 kronor ställes till skogsstyrelsens förfogande

att disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med de framlagda planerna.

Verksamheten bör liksom hittills bedrivas under ledning av skogsstyrelsen.

Det bör ankomma på skogsstyrelsen alt före ingången av varje budgetår

inkomma med förslag till verksamhetens bedrivande under budgetåret. Styrelsen

bör därvid uppmärksamma vad statskontoret uttalat om de begränsade

möjligheterna att erhålla ytterligare statliga bidrag till verksamheten.

\ idare bör styrelsen vid anslagets användning samråda med arbetsmarknadsstyrelsen

i den omfattning, som kan finnas erforderlig.

Till inrättande av museer med skoglig inriktning — närmast i Växjö och

Gävle — har tidigare, med riksdagens medgivande, av prisutjämningsmedel

avsatts ett belopp av 300 000 kronor. Detta belopp har hittills icke till någon

del tagits i anspråk. Härjämte har nu från Sundsvall inkommit ett förslagom

inrättande jämväl i sistnämnda stad av ett dylikt museum. För ändamålet

har begärts statsbidrag å sammanlagt 300 000 kronor. Förslaget har biträtts

av åtskilliga remissinstanser, däribland statskontoret. För min del

finner jag det tveksamt, huruvida särskilda skogliga museer bör inrättas

med stöd av staten i så stor utsträckning, som sålunda planerats. Jag vill

emellertid med hänsyn till det lokala intresse, som synes föreligga och som

bl. a. kommer till uttryck i omfattande donationer från enskilt håll, icke

motsätta mig att ytterligare prisutjämningsavgiftsmedel ställs till förfogande

för ändamålet. I betraktande av de löne- och prisstegringar, som inträffat

sedan fragan om bidrag till museerna i Växjö och Gävle var föremål för

behandling, samt med hänsyn till det medelsbehov som anmälts för Sundsvallsmuseet

vill jag föreslå, att ytterligare 200 000 kronor av prisutjämningsavgiftsmedel

avsättes för inrättande av skogliga museer. Sammanlagt torde

sålunda för ifrågavarande ändamål få disponeras 500 000 kronor. Det torde

lå ankomma pa Kungl. Maj it att pröva Irågan om medlens fördelning mellan

de olika projekten samt fastställa närmare villkor för bidragens åtnjutande.

Slutligen har framlagts förslag om bidrag av prisutjämningsavgiftsmedel

med 75 000 kronor till ett laboratorium för jordartsundersökningar vid statens

skogmästarskola. Förslaget har i huvudsak biträtts av de institulioner

och ämbetsverk, som besitter sakkunskap i skogliga frågor. Skogsägareföreningarnas

riksförbund har befarat, att vissa svårigheter kan uppkomma

för laboratoriets fulla utnyttjande. I övrigt har någon mera väsentlig erinran

icke framförts mot förslaget. Då det tilltänkta laboratoriet synes kunna bli

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr i) år 1956

till nytta för undervisningen vid skogsmästarskolan och för den iorsknings-

och försöksverksamhet, som bedrives av lärarkrafterna där, anser jag

mig böra tillstyrka att det begärda beloppet, 75 000 kronor, ställs till förfogande.

Det torde böra ankomma på skolans styrelse att vidtaga sådana dispositioner,

att laboratoriet kan utnyttjas på ett rationellt sätt.

Av innehållet i de i ämnet väckta motionerna må bär återgivas följande.

I de likalydande motionerna 1:485 och 1 1:6 43 framhåller motionärerna,

att uttagande av ifrågavarande avgifter i princip vore att jämställa

med en beskattning. Enighet torde råda om att riksdagen skulle vara

ytterst återhållsam med att delegera sin i grundlagen befästa beskattningsrätt.

Då vidare de för dagen rådande förhållandena inte kunde åberopas för

ett uttagande av ifrågavarande avgifter, ansåge motionärerna, att riksdagen

med framhållande av nyssnämnda principiella uppfattning inte borde lämna

den begärda fullmakten. Därest sådana förhållanden skulle inträffa att avgifter

av här berörda slag skulle behöva uttagas, borde riksdagens beslut i

den uppkomna situationen inhämtas.

Till stöd för avslagsyrkandet i de likalydande motionerna 1:486

och 11:644 uttalar motionärerna att ur principiell synpunkt borde en fullmaktslagstiftning

upphöra, när förutsättningarna för dess tillkomst ej längre

vore för handen. Av den anledningen syntes något förnyat bemyndigande

att uttaga prisutjämningsavgifter ej böra lämnas. Den internationella prisutvecklingen

torde ej heller ge anledning till farhågor att den ogynnsamt

skulle påverka vår inhemska prisnivå. Skulle mot förmodan en förändring

inträffa, som gjorde det nödvändigt att vidtaga speciella åtgärder, hade

Kungl. Maj :t möjligheter att vid senare tillfälle förelägga riksdagen därav

föranledda förslag.

Utskottet. Riksdagen har alltsedan år 1945 bemyndigat Kungl. Maj:t att,

när behov därav ur prispolitiska synpunkter prövas föreligga, meddela föreskrifter

om uttagande av prisutjämningsavgift för varor, som utföres ur riket.

Avgiftens syfte är att förhindra, att höga utlandspriser på vissa varor

skall utöva stegrande inflytande på de inhemska priserna. Det av 1955 års

riksdag lämnade bemyndigandet gäller till och med den 30 juni 1956.

I förevarande proposition nr 37 hemställes dels om fortsatt bemyndigande

för Kungl. Maj:t till och med den 30 juni 1957 att meddela föreskrifter

om uttagande av prisutjämningsavgift och dels om riksdagens

godkännande av vad i propositionen föreslagits beträffande dispositionen av

influtna prisutjämningsavgifter.

Prisutjämningsavgift har hittills ej uttagits på andra varor än skogsprodukter

och ej heller på varor, för vilka jämlikt av Kungl. Maj :t godkänd

överenskommelse medel skolat avsättas i annan ordning än i form av prisutjämningsavgift.

Sedan under år 1952 enligt skilda av Kungl. Maj:t meddelade

beslut prisutjämningsavgifterna successivt upphävts, har sådana avgifter

därefter ej utgått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Bevillningsutskottets betänkande nr !) ur 105(1

Vad först angår frågan om förlängning av det gällande bemyndigandet för

Kung], Maj :t att uttaga prisutjämningsavgift har utskottet jämväl all beakta

det i de inbördes likalydande motionerna I: 485 och II: 043 samt 1: 481»

och II: 644 framställda avslagsyrkandet å propositionen i denna del. Sannna

yrkande förelåg till bedömande även då riksdagen föregående år lämnade

det nu gällande bemyndigandet i ämnet.

Vid de tidigare tillfällen då riksdagen, sedan prisutjämningsavgifterna

upphört att utgå, haft att taga ställning till frågan om bibehållande av ifrågavarande

bemyndigande har uttalats, att det icke vore möjligt att avgöra,

huruvida behov komine att föreligga att i fortsättningen uttaga prisutjämningsavgift,

att möjligheten därav icke borde uteslutas liksom ej

heller att ett läge kunde uppkomma, i vilket det framstode som önskvärt

att man bevarat möjligheterna till snabba åtgärder för att stabilisera den

inhemska prisnivån, samt att uttagande av prisutjämningsavgifter och

därmed sammanhängande åtgärder borde betraktas såsom speciella anordningar,

betingade av exceptionella förhållanden. Dessa uttalanden synes alltjämt

äga giltighet. Utskottet vill i likhet med departementschefen understryka,

att under år 1955 påtagliga risker för en inflationistisk utveckling

på nytt gjort sig gällande. Såsom framhållits i propositionen har även från

skogsindustrielit håll uttalats farhågor för att exportutvecklingen beträfiande

rundvirke kunde komma att medföra inflationsdrivande verkningar

inom landet. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet den föreliggande

propositionen, i vad däri hemställts om fortsatt bemyndigande för

Kungl. Maj:t för tiden till och med den 30 juni 1957 att meddela föreskrifter

om uttagande av prisutjämningsavgift. I enlighet härmed avstyrker utskottet

det i föreliggande motioner framställda yrkandet om avslag å propositionen

i denna del.

I propositionen upptages jämväl frågor rörande dispositionen av influtna

prisutjämningsavgifter och vissa därmed sammanhängande spörsmål. Därvid

har departementschefen till en början redogjort för resultatet av de

överläggningar som en av Kungl. Maj :t tillkallad utredningsman fört med

vissa branschorganisationer rörande dispositionen av konjunkturutjämningsavgifterna

för åren 1951 och 1952. I anslutning till överläggningarna

har med ifrågavarande organisationer träffats avtal som innebär att 20 miljoner

kronor av konjunkturutjämningsavgiftsmedel, vilka ursprungligen avsetts

för länsstiftelser för det enskilda skogsbruket och skogvårdsfonden, i

stället disponeras för central skoglig forskning in. in. Enligt vad utskottet inhämtat

har Kungl Maj:t den 10 februari 1956 godkänt nämnda avtal. Vad

sålunda förekommit föranleder ej erinran eller särskilt uttalande från utskottets

sida.

I propositionen förordas vidare bifall till framställningar om bidrag av

prisutjämningsmedel med 1 700 000 kronor för fröplantageverksamhet sand

med 75 000 kronor till ett laboratorium vid statens skogsmästarskola. Dessa

förslag finner sig utskottet kunna biträda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1956

Slutligen föreslås i propositionen att till inrättandet av skogliga museer

av prisutjäinningsmedel avsättes 200 000 kronor utöver tidigare för ändamålet

reserverade men ännu icke till någon del ianspråktagna 300 000 kronor.

Även detta förslag anser sig utskottet böra biträda. Såsom framgår av

propositionen är de för ifrågavarande ändamål disponerade medlen närmast

avsedda för tillämnade museer med skoglig inriktning i Växjö, Gävle och

Sundsvall. Såsom antytts i propositionen torde det vara en lämplig anordning

att Kungl. Maj :t — utan bindande uttalanden från riksdagens sida —

prövar frågan om medlens fördelning och fastställer de närmare villkoren

lör bidragens åtnjutande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 37 samt med avslag å de likalydande

motionerna I: 485 av herr Anders Johansson och II: 643 av

herr Kristensson i Osby in. fl. ävensom de likalydande motionerna

I: 486 av herr Svärd samt II: 644 av herrar Cassel

och Östlund,

1) lämna Kungl. Maj :t fortsatt bemyndigande för tiden

till och med den 30 juni 1957 att, med iakttagande av vad i

propositionen anförts, meddela föreskrifter om uttagande av

prisutjämningsavgift; samt

2) godkänna vad departementschefen föreslagit beträffande

dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter.

Stockholm den 16 februari 1956

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl*, Heiiman, Spetz, Franzon,

Snygg, Söderquist, Velander, Werner*, Oscar Carlsson* och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Sundström, Sjölin, Brandt, Vigelsbo, Allard*, Kollberg och Nilsson i

Bästekille.

* Icke närvarande vid justering av betänkandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 9 år 1956

Reservation

beträffande utskottets hemställan under punkten 1) av herrar Spetz, Söderquist,

Vetander, Kristensson i Osby, Sjölin, Kollberg och Nilsson i Bästekille,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I:

485 av herr Anders Johansson och II: 643 av herr Kristensson i Osby in. fl.

ävensom de likalydande motionerna 1: 486 av herr Svärd samt II: 644 av

herrar Cassel och östlund — ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förevarande proposition

nr 37, såvitt densamma avser fortsatt bemyndigande

för Kungl. Maj:t att för tiden till och med den 30 juni

1957 meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift.

560302 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:90 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av vissa kronan tillhöriga fastigheter. a1 i texten