Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande till Aktiebolaget Statens skogsindustrier av fabriksanläggningen i Ulriksfors.

1956-03-20 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1956:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande till Aktiebolaget Statens skogsindustrier av fabriksanläggningen i Ulriksfors.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 15—18

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1956

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckta motioner om överförande till

Aktiebolaget Statens skogsindustrier av fabriksanläggningen

i Ulriksfors.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 330 i första kammaren av herr Norling och herr Persson,

Helmer, samt nr 254 i andra kammaren av herr Holmberg och fru Nilsson,

har föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om

skyndsamma åtgärder för överförande till AB Statens skogsindustrier av

fabriksanläggningen i Ulriksfors i syfte att genom upptagande av lämplig

produktion säkra stadigvarande sysselsättning åt den arbetsföra befolkningen

på orten.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 254.

över motionen har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen

och länsstyrelsen i Jämtlands län, varjämte tillfälle beretts

AB Statens skogsindustrier att inkomma med yttrande i ärendet.

Arbetsmarknadsstyrelsen har framhållit bl. a. följande.

Under hösten 1954 informerades arbetsmarknadsstyrelsen under hand

om att risker förelåg för ett nedläggande i början av år 1955 av Ulriksfors

Väfveri i Jämtlands län, tillhörigt Hargs fabriks AB i Nyköping. Som anledning

uppgavs, att driften vid fabriken gick med avsevärd förlust. Antalet

anställda vid fabriken var i början av september 1954 103, varav 94 arbetare

och 9 tjänstemän. Hälften av arbetarna var kvinnor. Av kvinnorna

var hälften under 18 år och 5—10 gifta. Av männen var 1/6 under 18 år, 60

procent över 40 år och ett 15-tal i åldern mellan 50—70 år.

Efter framställning från arbetsmarknadsstyrelsen och industriens produktionsråd

framflyttade företaget driftnedläggelsen till den 1 april 1955

för att få den att inträffa vid en tidpunkt, då tillgången på arbetstillfällen

var avsevärt bättre än omkring årsskiftet. Definitivt varsel om driftnedläggelsen

lämnades den 25 november 1954, varvid bekräftades, att driften

skulle nedläggas från och med den 1 april 1955.

Den 2 december 1954 uppvaktade representanter för kommunen och företaget

arbetsmarknadsstyrelsen. Vid överläggningarna var även industriens

produktionsråd representerat. Ritningar och beskrivningar över fabrikslokalerna

överlämnades till styrelsen. Från kommunalt håll framhölls de

allvarliga konsekvenser industrinedläggelsen medför för kommunen. Möjligheterna

att förlägga ny industri till Ulriksfors diskuterades liksom erforderliga

åtgärder under omställningstiden.

Driften pågick planenligt till den 1 april, varefter en del av arbetskraften

sysselsattes med nedmontering av maskinerna.

Arbetsmarknadsstyrelsen, länsarbetsnämnden, industriens produklions
1

Biliang till riksdagens protokoll 1956. 8 samt. Nr 15—18

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1956

råd och Ströms kommun har allt sedan kännedom erhölls om planer på industrinedläggelse

i Ulriksfors undersökt olika möjligheter att tillföra orten

ny industri i stället för den nedlagda. Fabrikslokalerna är mycket goda,

järnvägsspår finns indraget på fabriksområdet, och bolaget disponerar ett

70-tal lägenheter av god standard för de anställda.

Förhandlingar fördes på ett tidigt stadium med företrädare för norrländska

skogsindustrier och skogsägareföreningar om att fabriken skulle ombyggas

för tillverkning av halvkemisk massa. Efter verkställda undersökningar

förklarade sig dock vederbörande icke kunna förlägga sådan tillverkning

till Ulriksfors. Överläggningar har också ägt rum med ett flertal

företag inom andra branscher i syfte att intressera dem för en lokalisering

till Ulriksfors. Kontakt har också upptagits med ett statligt verk i avsikt

att få detta att till Ulriksfors förlägga en planerad verkstads- och förrådsrörelse.

Vid ett sammanträde i Ulriksfors den 21 april 1955 informerade representanter

från arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnden de kommunala

myndigheterna och fackföreningen om vad som dittills åtgjorts i lokaliseringsfrågan.

Ansträngningarna att nå fram till ett önskvärt resultat har sedermera

fortsatt. Omställningsfrågan har emellertid visat sig vara av den svårighetsgrad,

att någon snabb lösning icke legat inom räckhåll. Under sommaren

och hösten 1955 har ytterligare företag kontaktats från såväl arbetsmarknadsstyrelsens

som produktionsrådets sida.

Arbetsmarknadsorganen har fortlöpande följt sysselsättningsfrågorna i

Ulriksfors och medverkat vid omplaceringen av den friställda arbetskraften.

Arbetslösheten har varit obetydlig och huvudsakligen gällt äldre eller på

grund av familjeförhållanden och dylikt ortsbundna personer. Det må tillläggas,

att av de män, som varit arbetslösa viss tid efter fabriksnedläggelsen,

är ungefär hälften över 50 år. Den 11 februari 1956 uppgick den av länsarbetsnämnden

i Jämtlands län kända arbetslösheten bland textilarbetare i

Strömsund till 15 män och 5 kvinnor. Samtliga i samband med driftstoppet

friställda tjänstemän har erhållit andra arbeten.

Länsstyrelsen i Jämtlands län, som till sitt yttrande fogat yttrande från

länsarbetsdirektören i länet, har upplyst, att då ansträngningarna att lokalisera

ny industriell eller annan verksamhet till fabriksanläggningen i Ulriksfors

blivit resultatlösa, har landshövdingen i länet — på begäran av

Ströms kommun — kallat representanter för arbetsmarknadsstyrelsen,

landstinget, länsarbetsnämnden, länets företagareförening, kommunen, företaget

och de förutvarande anställda vid väveriet till sammanträde den 13

februari 1956. Vid detta sammanträde beslöts att tillsätta en delegation för

närmare undersökning av möjligheten att till Ulriksfors lokalisera ny lämplig

företagsamhet. Till ledamöter i denna delegation utsågs landstingets ordförande,

riksdagsmannen Helge Lindström, byråchefen i arbetsmarknadsstyrelsen

Bertil Johansson, direktören i Jämtlands läns företagareförening,

civilingenjören K. E. Johansson, ordföranden i kommunalnämnden i Ströms

kommun, landstingsmannen P. M. Jönsson, samt herr Artur Mattsson i Ulriksfors

som representant för de förutvarande anställda vid väveriet.

AB Statens skogsindustrier uttalar följande.

Motionärerna föreslå, att vårt bolag, sedan driften vid väveriet nedlagts,

skulle övertaga anläggningen och där upptaga en förädlingsproduktion, "ex
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotiets utlåtande nr 15 år 1956

3

empelvis wallboardproduktion. Vi ha nyligen företagit ingående utredningar

om anläggning av en wallboardfabrik på en plats med ungefär liknande geografiska

läge. Undersökningarna gåvo då vid handen, att möjligheter till ekonomisk

drift helt saknades.

I ännu högre grad skulle detta gälla för en wallboardanläggning i Ulriksfors.

Varken det lokala råvaruläget eller övriga förhållanden möjliggöra en ekonomiskt

lönande produktion och med hänvisning härtill kunna vi ej biträda

den föreslagna överföringen till vårt bolag av fabriksanläggningen i Ulriksfors.

Utskottet. Nedläggningen av driften vid Ulriksfors väveri synes ha skapat

vissa svårigheter beträffande sysselsättningen av arbetskraften på orten.

Arbetsmarknadsorganen har därför fortlöpande följt sysselsättningsfrågorna

i Ulriksfors och medverkat vid omplaceringen av friställd arbetskraft. Med

hänsyn härtill och då en särskild kommitté tillsatts inom länet med uppgift

att medverka till en lösning av Ulriksforsproblemen torde någon åtgärd från

riksdagens sida för närvarande icke vara erforderlig. Förslaget att AB Statens

skogsindustrier skulle övertaga fabriksanläggningen i Ulriksfors har

icke kunnat biträdas av bolaget.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna I: 330 och II: 254 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1956

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf*, Fahlander, Mogård*, Boo*,

Werner*, Geijer, Svärd och Danmans;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Nilsson i Landskrona,

Sköldin*, Nordqvist i Karlskoga*, Löfgren, Sehlstedt*, Jönsson i Rossbol

och Boija*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.