Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående förhyrning samt reparation och inredning av vissa lokaler för riksbanken.
1956-05-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1956:33, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående förhyrning samt reparation och inredning av vissa lokaler för riksbanken.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1956
1
Nr 33
Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
angående förhyrning samt reparation och inredning
av vissa lokaler för riksbanken.
I skrivelse den 26 april 1956 till bankoutskottet har fullmäktige i riksbanken
hemställt att utskottet måtte föreslå riksdagen att — med godkännande
av att riksbanken förhyr vissa lokaler i fastigheten Rosenbad i Stockholm
— medgiva att riksbanken av egna medel tager i anspråk ett belopp
av förslagsvis 900 000 kronor för reparation och inredning av ifrågavarande
lokaler.
I sin framställning anför fullmäktige följande:
Utrymmena i det nuvarande riksbankshuset, vilket togs i bruk år 1906,
ha sedan lång tid tillbaka varit otillräckliga och flera arbetsgrupper ha fått
åtnöja sig med otillfredsställande lokaler. Försök att komma till rätta med
svårigheterna ha gjorts genom att taga i anspråk utrymmen, som icke ursprungligen
varit avsedda för tjänstelokaler. Numera är det icke möjligt
att på den vägen nå någon förbättring inom den nuvarande byggnaden.
För att erhålla ytterligare lokaler har den tanken väckts att bygga på rondellerna
mot Norrström med en våning. Man skulle därigenom kunna vinna
500 å 600 kvm användbart utrymme. Kostnaderna skulle emellertid i förhållande
till den utvunna ytan bli ganska avsevärda och önskemålet att i
möjligaste mån undvika ingrepp i husets exteriör har också verkat avhållande.
Innan man utnyttjar denna utväg har man därför ansett sig böra undersöka
möjligheterna att erhålla en annan lösning av frågan.
Fn sådan utväg yppade sig genom att restauranglokalerna inom den staten
tillhöriga fastigheten Rosenbad med adress Strömgatan 24 i Stockholm
blivit lediga per den 1 april 1956. Så snart detta stod klart för fullmäktige,
beslöts att skyndsamt vidtaga åtgärder för frågans utredning. Fastighetens
läge måste nämligen bedömas såsom synnerligen lämpligt ur riksbankens
synpunkt med hänsyn till närheten till riksbankshuset. Några andra lokaler
med lika gott läge stå för närvarande icke till buds, och man kan säkert
utgå från att inte heller i framtiden något motsvarande tillfälle kommer
att yppa sig. Företagen besiktning av restauranglokalerna gav också vid
handen att det genom förhyrning av desamma skulle bli möjligt att icke
blott skaffa riksbanken erforderligt ökat utrymme utan även att bereda
plats för valutakontoret, för vilket byggnadsstyrelsen för närvarande förhyr
lokaler i det s. k. Tändstickspalatset, V. Trädgårdsgatan 15, för en hyra
av ca 80 000 kronor per år, inklusive bränsletiilägg. Det må i detta sammanhang
nämnas, att valutakontoret från och med dess tillkomst i februari
1940 och fram till år 1945 var inrymt i riksbankshuset, ett arrangemang
som var synnerligen lämpligt med hänsyn till att ledningen av det dagliga
arbetet huvudsakligen utövades av tjänstemän i banken och dessutom en
del av bankens tjänstemän vid sidan av sina sedvanliga arbetsuppgifter
ombesörjde göromål för valutakontoret. Förläggningen av valutakontoret
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 8 saml. Nr 33
2
Ilankoutskottets utlåtande nr 33 år 1956
till det s. k. Tändstickspalatset, vilken föranleddes av att riksbanken måste
för egna ändamål utnyttja de lokaler, som upplåtits till valutakontoret —
och dessa för övrigt blevo för trånga för valutakontorets behov — har med
hänsyn till dessa förhållanden medfört vissa olägenheter.
På grund av de förhållanden som ovan berörts besiöto fullmäktige den
26 januari 1956 att av byggnadsstyrelsen förhyra lokalerna i Rosenbad,
under förutsättning att riksdagen lämnade åtgärden utan erinran och medgav,
att riksbanken fick disponera erforderliga medel för lokalernas iordningställande.
Det var nämligen nödvändigt att taga snabb ställning till frågan
eftersom byggnadsstyrelsen, som för statens räkning förvaltar fastigheten,
begärde skyndsamt besked. När fullmäktige fattade sitt beslut förelåg en
preliminär skiss rörande möjligheterna att utnyttja lokalerna för kontors-,
arkiv- och andra för riksbanken angelägna ändamål samt en preliminär
beräkning rörande kostnaderna för lokalernas iordningställande. Det må i
detta sammanhang nämnas, att underhållet av ekonomi- och personalutrymmena
inom fastigheten blivit i hög grad eftersatta och att dessa delar
av lokalerna måste betraktas såsom synnerligen omoderna. Skisserna och
kostnadsberäkningarna hade upprättats av arkitekten Lars-Erik Lallerstedt
i samarbete med en av ICA engagerad arkitekt. Sistnämnda arkitekts medverkan
föranleddes därav att man redan på ett tidigt stadium fann, att en
förflyttning av riksbankens lunchservering, som hittills omhänderhafts av
ICA, från riksbankshuset till Rosenbad vore önskvärd dels för att kunna
använda nuvarande lunchlokaler för tjänsteändamål och dels åstadkomma
lämpligare köksutrymmen.
Enligt de uppgjorda skisserna kunde man i första och andra våningen
utvinna 1 165 kvm kontorsytor eller andra ytor med tillräckligt dagsljus,
medan återstoden av de tillgängliga utrymmena — 1 142 kvm — skulle utnyttjas
för arkiv, toaletter, korridorer, förråd m. in. Som riksbanken har
stort behov av ökade utrymmen för arkiv — de nuvarande äro alltför trånga
och så belägna att de ej lämna tillfredsställande trygghet ur brandskyddssynpunkt
för riksbankens värdefulla arkivalier — bedömdes tillgången av
dessa reservutrymmen såsom mycket värdefull. Kostnaderna för att iordningställa
lokalerna och verkställa de ändrade rumsdispositioner som påkallades
av det nya ändamålet uppskattades av arkitekten Lallerstedt preliminärt
till 800 000 kronor, exklusive arvoden till arkitekt, kontrollant
m. fl.
Sedan fullmäktiges förenämnda beslut fattades har utredningen angående
den lämpligaste dispositionen av lokalerna m. in. fortsatts. En viss
tidsutdräkt har härvid vållats därav att den förutvarande hyresgästen uthyrt
lokaler en trappa upp i fastigheten till Publicistklubben, vilken i sin tur
upplåtit en del av dessa lokaler till utrikesdepartementets pressbyrå. Med
hänsyn till dessa lokalers läge har det befunnits lämpligt att genomföra ett
byte så att Publicistklubben och pressbyrån i stället skulle erhålla den förutvarande
festvåningen belägen till vänster om entrétrappan i samma våningsplan.
För att möjliggöra denna lösning har det emellertid varit nödvändigt
att få disponera en del av ett intilliggande rum. som varit upplåtet
till lantbruksnämnden i Stockholms län, och del av entréhallen. De utredningar
och förhandlingar, som föranletts av nu berörda förhållanden, ha
dragit ut på tiden och ha avslutats först för kort tid sedan. Arkitekten Lallerstedt
har under tiden uppgjort nya skisser rörande rumsindelning in. m.
enligt direktiv, som lämnats av riksbanken. Dessa direktiv ha utgått från
att till Rosenbadsfastigheten skulle förläggas — förutom lunchrum för
riksbankens personal jämte erforderliga köks- och förvaltningsutrymmen
— lokaler för kontorscentralen med utlåningsexpeditionen, intendenturkon
-
Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1956
3
toret med adremaregistret samt en del av bokföringscentralen. De arbetsgrupper,
som handlägga bankens soeiala långivning och vad därmed äger
samband, skulle sålunda komma att överflyttas till Rosenbad. Urvalet av
arbetsgrupper som skulle förläggas till Rosenbad har skett med hänsyn
tagen till möjligheterna att på ändamålsenligaste sätt utnyttja lokalerna.
Det kan sägas, att den nya »filialen» kommer att bli jämförlig med ett av
bankens avdelningskontor, om man frånser å ena sidan att dit skulle förläggas
huvudkontorets kontaktorgan med avdelningskontoren och å andra
sidan att penninginedelsförsörjningen skulle kvarbliva i riksbankshuset.
De utrymmen, som skulle frigöras i riksbankshuset, skulle jämte det hittillsvarande
lunchrummet med köksutrymme i stället i stort sett tagas i
anspråk av valutakontoret. Rent arbetsmässigt och alldeles oavsett hur valutakontoret
administrativt är inordnat i statsförvaltningen har valutakontoret
minst lika nära beröring med riksbankens centralbanksmässiga
verksamhet som de arbetsgrupper, vilka skulle överflyttas till Rosenbad.
Närheten mellan de båda byggnaderna gör för övrigt att kontakten lätt
kan uppehållas. Såvitt nu kan bedömas, torde valutakontoret kunna inrymmas
i riksbanksbyggnaden utan större ändringsarbeten. Några ändringsarbeten
därstädes av den storleksordning att riksdagens medgivande
härtill behöver inhämtas kommer i varje fall icke att erfordras.
Kostnaderna för reparation och inredning av lokalerna i Rosenbad, utnyttjade
på sätt ovan förutsatts, ha av arkitekten Lallerstedt uppskattats
till 900 000 kronor, inklusive arvoden till arkitekt, kontrollant in. fl. Därvid
har hänsyn icke tagits till vissa kostnader, som sammanhänga med anordnande
av nya lokaler för Publicistklubben och vilka icke komma att belasta
riksbanken. Enligt ett föreliggande förslag till hyreskontrakt mellan riksbanken
och byggnadsstyrelsen skall riksbanken för lokalerna erlägga en årlig
hyra inklusive nu utgående generellt hyrestillägg av 60 000 kronor, vartill
kommer bränslekostnader uppskattade till omkring 5 000 kronor per år. Den
sammanlagda årshyran kan sålunda för närvarande uppskattas till 65 000
kronor. Vid beräkning av den faktiska hyran har man emellertid även att
ta hänsyn till skälig förräntning och amortering av reparations- och inredningskostnaderna
samt kostnaderna för framdeles nödvändiga underhållsarbeten.
Om dessa kostnader tillsammans uppskattas till 6,5 % å de beräknade
utgifterna för iordningställande av lokalerna, kommer den sammanlagda
kostnaden för riksbanken att uppgå till (58 500 + 65 000 =)
123 500 kronor per år. Utgår man vidare från en såsom normal betraktad
hyra av 40 kronor per kvm för arkiv, förråd och toaletter m. m. i bottenvåningen,
entresolvåningen och våningen en trappa upp samt av 30 kronor för
källarutrymmena, har arkitekten Lallerstedt beräknat hyran för kvm för
kontors- och lunchutrymmen till omkring 72 kronor per kvm.
Riksbankens personal, representerad av den lokala företagsnämnden för
bankverksamheten vid huvudkontoret, har icke haft något att erinra mot
förslaget till disposition av de nya lokalerna.
Utskottet, som funnit den föreslagna dispositionen av fastigheten Rosenbad
utgöra eu lämplig lösning av riksbankens lokalfråga i Stockholm, har
icke haft någon erinran mot fullmäktiges framställning och hemställer sålunda,
att riksdagen i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning må —- med godkännande av att
riksbanken förhyr ifrågavarande lokaler i fastigheten Ro
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1956
senbad — medgiva, att riksbanken av egna medel tager i
anspråk ett belopp av förslagsvis 900 000 kronor för reparation
och inredning av dessa lokaler.
Stockholm den 22 maj 1956
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Mogård, De Geer,
Boo och Eliasson;
från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Sköldin,
Gustafson i Göteborg, Gavelin, Persson i Norrby, Malmborg i Stockholm och
Regnéll.
560947 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.