Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående förhyrning samt reparation och inredning av vissa lokaler för riksbanken.

1956-05-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1956:33, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående förhyrning samt reparation och inredning av vissa lokaler för riksbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1956

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

angående förhyrning samt reparation och inredning

av vissa lokaler för riksbanken.

I skrivelse den 26 april 1956 till bankoutskottet har fullmäktige i riksbanken

hemställt att utskottet måtte föreslå riksdagen att — med godkännande

av att riksbanken förhyr vissa lokaler i fastigheten Rosenbad i Stockholm

— medgiva att riksbanken av egna medel tager i anspråk ett belopp

av förslagsvis 900 000 kronor för reparation och inredning av ifrågavarande

lokaler.

I sin framställning anför fullmäktige följande:

Utrymmena i det nuvarande riksbankshuset, vilket togs i bruk år 1906,

ha sedan lång tid tillbaka varit otillräckliga och flera arbetsgrupper ha fått

åtnöja sig med otillfredsställande lokaler. Försök att komma till rätta med

svårigheterna ha gjorts genom att taga i anspråk utrymmen, som icke ursprungligen

varit avsedda för tjänstelokaler. Numera är det icke möjligt

att på den vägen nå någon förbättring inom den nuvarande byggnaden.

För att erhålla ytterligare lokaler har den tanken väckts att bygga på rondellerna

mot Norrström med en våning. Man skulle därigenom kunna vinna

500 å 600 kvm användbart utrymme. Kostnaderna skulle emellertid i förhållande

till den utvunna ytan bli ganska avsevärda och önskemålet att i

möjligaste mån undvika ingrepp i husets exteriör har också verkat avhållande.

Innan man utnyttjar denna utväg har man därför ansett sig böra undersöka

möjligheterna att erhålla en annan lösning av frågan.

Fn sådan utväg yppade sig genom att restauranglokalerna inom den staten

tillhöriga fastigheten Rosenbad med adress Strömgatan 24 i Stockholm

blivit lediga per den 1 april 1956. Så snart detta stod klart för fullmäktige,

beslöts att skyndsamt vidtaga åtgärder för frågans utredning. Fastighetens

läge måste nämligen bedömas såsom synnerligen lämpligt ur riksbankens

synpunkt med hänsyn till närheten till riksbankshuset. Några andra lokaler

med lika gott läge stå för närvarande icke till buds, och man kan säkert

utgå från att inte heller i framtiden något motsvarande tillfälle kommer

att yppa sig. Företagen besiktning av restauranglokalerna gav också vid

handen att det genom förhyrning av desamma skulle bli möjligt att icke

blott skaffa riksbanken erforderligt ökat utrymme utan även att bereda

plats för valutakontoret, för vilket byggnadsstyrelsen för närvarande förhyr

lokaler i det s. k. Tändstickspalatset, V. Trädgårdsgatan 15, för en hyra

av ca 80 000 kronor per år, inklusive bränsletiilägg. Det må i detta sammanhang

nämnas, att valutakontoret från och med dess tillkomst i februari

1940 och fram till år 1945 var inrymt i riksbankshuset, ett arrangemang

som var synnerligen lämpligt med hänsyn till att ledningen av det dagliga

arbetet huvudsakligen utövades av tjänstemän i banken och dessutom en

del av bankens tjänstemän vid sidan av sina sedvanliga arbetsuppgifter

ombesörjde göromål för valutakontoret. Förläggningen av valutakontoret

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 8 saml. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ilankoutskottets utlåtande nr 33 år 1956

till det s. k. Tändstickspalatset, vilken föranleddes av att riksbanken måste

för egna ändamål utnyttja de lokaler, som upplåtits till valutakontoret —

och dessa för övrigt blevo för trånga för valutakontorets behov — har med

hänsyn till dessa förhållanden medfört vissa olägenheter.

På grund av de förhållanden som ovan berörts besiöto fullmäktige den

26 januari 1956 att av byggnadsstyrelsen förhyra lokalerna i Rosenbad,

under förutsättning att riksdagen lämnade åtgärden utan erinran och medgav,

att riksbanken fick disponera erforderliga medel för lokalernas iordningställande.

Det var nämligen nödvändigt att taga snabb ställning till frågan

eftersom byggnadsstyrelsen, som för statens räkning förvaltar fastigheten,

begärde skyndsamt besked. När fullmäktige fattade sitt beslut förelåg en

preliminär skiss rörande möjligheterna att utnyttja lokalerna för kontors-,

arkiv- och andra för riksbanken angelägna ändamål samt en preliminär

beräkning rörande kostnaderna för lokalernas iordningställande. Det må i

detta sammanhang nämnas, att underhållet av ekonomi- och personalutrymmena

inom fastigheten blivit i hög grad eftersatta och att dessa delar

av lokalerna måste betraktas såsom synnerligen omoderna. Skisserna och

kostnadsberäkningarna hade upprättats av arkitekten Lars-Erik Lallerstedt

i samarbete med en av ICA engagerad arkitekt. Sistnämnda arkitekts medverkan

föranleddes därav att man redan på ett tidigt stadium fann, att en

förflyttning av riksbankens lunchservering, som hittills omhänderhafts av

ICA, från riksbankshuset till Rosenbad vore önskvärd dels för att kunna

använda nuvarande lunchlokaler för tjänsteändamål och dels åstadkomma

lämpligare köksutrymmen.

Enligt de uppgjorda skisserna kunde man i första och andra våningen

utvinna 1 165 kvm kontorsytor eller andra ytor med tillräckligt dagsljus,

medan återstoden av de tillgängliga utrymmena — 1 142 kvm — skulle utnyttjas

för arkiv, toaletter, korridorer, förråd m. in. Som riksbanken har

stort behov av ökade utrymmen för arkiv — de nuvarande äro alltför trånga

och så belägna att de ej lämna tillfredsställande trygghet ur brandskyddssynpunkt

för riksbankens värdefulla arkivalier — bedömdes tillgången av

dessa reservutrymmen såsom mycket värdefull. Kostnaderna för att iordningställa

lokalerna och verkställa de ändrade rumsdispositioner som påkallades

av det nya ändamålet uppskattades av arkitekten Lallerstedt preliminärt

till 800 000 kronor, exklusive arvoden till arkitekt, kontrollant

m. fl.

Sedan fullmäktiges förenämnda beslut fattades har utredningen angående

den lämpligaste dispositionen av lokalerna m. in. fortsatts. En viss

tidsutdräkt har härvid vållats därav att den förutvarande hyresgästen uthyrt

lokaler en trappa upp i fastigheten till Publicistklubben, vilken i sin tur

upplåtit en del av dessa lokaler till utrikesdepartementets pressbyrå. Med

hänsyn till dessa lokalers läge har det befunnits lämpligt att genomföra ett

byte så att Publicistklubben och pressbyrån i stället skulle erhålla den förutvarande

festvåningen belägen till vänster om entrétrappan i samma våningsplan.

För att möjliggöra denna lösning har det emellertid varit nödvändigt

att få disponera en del av ett intilliggande rum. som varit upplåtet

till lantbruksnämnden i Stockholms län, och del av entréhallen. De utredningar

och förhandlingar, som föranletts av nu berörda förhållanden, ha

dragit ut på tiden och ha avslutats först för kort tid sedan. Arkitekten Lallerstedt

har under tiden uppgjort nya skisser rörande rumsindelning in. m.

enligt direktiv, som lämnats av riksbanken. Dessa direktiv ha utgått från

att till Rosenbadsfastigheten skulle förläggas — förutom lunchrum för

riksbankens personal jämte erforderliga köks- och förvaltningsutrymmen

— lokaler för kontorscentralen med utlåningsexpeditionen, intendenturkon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1956

3

toret med adremaregistret samt en del av bokföringscentralen. De arbetsgrupper,

som handlägga bankens soeiala långivning och vad därmed äger

samband, skulle sålunda komma att överflyttas till Rosenbad. Urvalet av

arbetsgrupper som skulle förläggas till Rosenbad har skett med hänsyn

tagen till möjligheterna att på ändamålsenligaste sätt utnyttja lokalerna.

Det kan sägas, att den nya »filialen» kommer att bli jämförlig med ett av

bankens avdelningskontor, om man frånser å ena sidan att dit skulle förläggas

huvudkontorets kontaktorgan med avdelningskontoren och å andra

sidan att penninginedelsförsörjningen skulle kvarbliva i riksbankshuset.

De utrymmen, som skulle frigöras i riksbankshuset, skulle jämte det hittillsvarande

lunchrummet med köksutrymme i stället i stort sett tagas i

anspråk av valutakontoret. Rent arbetsmässigt och alldeles oavsett hur valutakontoret

administrativt är inordnat i statsförvaltningen har valutakontoret

minst lika nära beröring med riksbankens centralbanksmässiga

verksamhet som de arbetsgrupper, vilka skulle överflyttas till Rosenbad.

Närheten mellan de båda byggnaderna gör för övrigt att kontakten lätt

kan uppehållas. Såvitt nu kan bedömas, torde valutakontoret kunna inrymmas

i riksbanksbyggnaden utan större ändringsarbeten. Några ändringsarbeten

därstädes av den storleksordning att riksdagens medgivande

härtill behöver inhämtas kommer i varje fall icke att erfordras.

Kostnaderna för reparation och inredning av lokalerna i Rosenbad, utnyttjade

på sätt ovan förutsatts, ha av arkitekten Lallerstedt uppskattats

till 900 000 kronor, inklusive arvoden till arkitekt, kontrollant in. fl. Därvid

har hänsyn icke tagits till vissa kostnader, som sammanhänga med anordnande

av nya lokaler för Publicistklubben och vilka icke komma att belasta

riksbanken. Enligt ett föreliggande förslag till hyreskontrakt mellan riksbanken

och byggnadsstyrelsen skall riksbanken för lokalerna erlägga en årlig

hyra inklusive nu utgående generellt hyrestillägg av 60 000 kronor, vartill

kommer bränslekostnader uppskattade till omkring 5 000 kronor per år. Den

sammanlagda årshyran kan sålunda för närvarande uppskattas till 65 000

kronor. Vid beräkning av den faktiska hyran har man emellertid även att

ta hänsyn till skälig förräntning och amortering av reparations- och inredningskostnaderna

samt kostnaderna för framdeles nödvändiga underhållsarbeten.

Om dessa kostnader tillsammans uppskattas till 6,5 % å de beräknade

utgifterna för iordningställande av lokalerna, kommer den sammanlagda

kostnaden för riksbanken att uppgå till (58 500 + 65 000 =)

123 500 kronor per år. Utgår man vidare från en såsom normal betraktad

hyra av 40 kronor per kvm för arkiv, förråd och toaletter m. m. i bottenvåningen,

entresolvåningen och våningen en trappa upp samt av 30 kronor för

källarutrymmena, har arkitekten Lallerstedt beräknat hyran för kvm för

kontors- och lunchutrymmen till omkring 72 kronor per kvm.

Riksbankens personal, representerad av den lokala företagsnämnden för

bankverksamheten vid huvudkontoret, har icke haft något att erinra mot

förslaget till disposition av de nya lokalerna.

Utskottet, som funnit den föreslagna dispositionen av fastigheten Rosenbad

utgöra eu lämplig lösning av riksbankens lokalfråga i Stockholm, har

icke haft någon erinran mot fullmäktiges framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen i anledning av fullmäktiges i riksbanken

förevarande framställning må —- med godkännande av att

riksbanken förhyr ifrågavarande lokaler i fastigheten Ro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1956

senbad — medgiva, att riksbanken av egna medel tager i

anspråk ett belopp av förslagsvis 900 000 kronor för reparation

och inredning av dessa lokaler.

Stockholm den 22 maj 1956

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Mogård, De Geer,

Boo och Eliasson;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Sköldin,

Gustafson i Göteborg, Gavelin, Persson i Norrby, Malmborg i Stockholm och

Regnéll.

560947 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.