Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående erforderliga åtgärder för säkrande av full sysselsättning i Skåne.

1956-10-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1956:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående erforderliga åtgärder för säkrande av full sysselsättning i Skåne.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956

Nr 36

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning

angående erforderliga åtgärder för säkrande av full

sysselsättning i Skåne.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 451 i första kammaren av herrar Norling och Öhman och nr

581 i andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och Hagberg, hemställer

motionärerna, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

om tillsättandet av en utredning med uppdrag att framlägga förslag

till erforderliga åtgärder för säkrande av full sysselsättning i Skånes städer

och landsbygdskommuner, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas dels

ökat samhälleligt inflytande i viktigare näringsgrenar, dels skapandet av

ett differentierat näringsliv på den skånska landsbygden.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 581.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från arbetsmarknadsstyrelsen samt länsstyrelserna i Kristianstads och

Malmöhus län. Därjämte har Svenska lantarbetareförbundet och Svenska

lantarbetsgivareföreningen beretts tillfälle avgiva yttrande i ärendet.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt yttrande lämnat en översikt av det

allmänna arbetsmarknadsläget i Skåne och de särskilda åtgärder som från

styrelsens sida vidtagits med anledning av sysselsättningsförhållandena för

vissa yrkesgrupper och inom vissa lokala områden. Av översikten framgår

att arbetsmarknaden i skånelänen liksom på andra håll under efterkrigstiden

har kännetecknats av hög sysselsättning och svårigheter att tillgodose

efterfrågan på arbetskraft inom flertalet yrkesområden. Den arbetslöshet

som förekommit har väsentligen varit att hänföra till säsongarbetslöshet

— i huvudsak inom jordbruket och byggnadsverksamheten — samt normal

omsättni ngs arbe t s lö sb et.

Arbetsmarknadsstyrelsen bär i samråd med övriga myndigheter och

jordbrukets organisationer vidtagit olika åtgärder för att söka eliminera

arbetslösheten bland lantarbetarna. Sålunda har bl. a. eftersträvats att få

fram olika kompletterings- och underhållsarbeten inom jordbruket för att

kunna sysselsätta gårdarnas egen arbetskraft. Vidare har styrelsen i vissa

områden av Skåne intensifierat arbetsförmedlingsverksamheten för att omplacera

de arbetslösa lantarbetarna till områden, där brist på arbetskraft

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år i956

5

föreligger. Där bl. a. på grund av de arbetslösas ålder möjligheterna till

omplacering i den öppna marknaden varit begränsade har särskilda beredskapsarbeten

anordnats för lantarbetare.

Emedan det oftast är den mindre yrkeskva li f i ce rade arbetskraften som

per mitteras, medan samtidigt behov av yrkesutbildade arbetare föreligger,

har under vintermånaderna anordnats kurser för friställda lantarbetare.

Sådana kurser bär de senaste åren anordnats av hushållningssällskapen i

samarbete med länsarbetsnämnderna och lantarbetareförbundet. Kurserna

pågår två—fyra veckor och omfattar såväl teoretisk som praktisk undervisning

i sådana ämnen som maskinskötsel, ladugårdsskötsel, specialkurser

för trädgårdsarbetare in. fl. yrkesgrenar. Under kurstiden erhåller eleverna

traktamente och stipendier av statsmedel, som utbetalas genom hushållningssällskapen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har även sökt medverka till en förläggning

till berörda områden av sådana industriföretag, där lantarbetarna under

lågsäsongerna kan erhålla kompletterande sysselsättning. Möjligheterna

att få lämpliga industrier, som har sin högsta sysselsättning under den tid

lantarbetarna är friställda från jordbruket, är mycket begränsade. I några

fall har det dock lyckats att intressera företag med högsäsong under vintermånaderna

att sysselsätta arbetslösa lantarbetare, främst gäller detta fiskfileteringsindustrier

och fruktpackerier.

Över huvud har styrelsen sökt medverka till eu ökad företagsbildning

i de områden av Skåne, där på grund av utvecklingen inom jordbruket en

minskning av sysselsättningstillfällena håller på att ske. Särskild uppmärksamhet

bär därvid ägnats Kristianstads län, bl. a. de relativt industrifattiga

östra delarna av Skåne. Nämnas kan att ett femtontal medelstora industriföretag

efter samråd med styrelsen eller länsarbetsnämnden under

efterkrigstiden upptagit verksamhet på olika orter i Kristianstads län.

Sammanlagda antalet anställda vid dessa företag uppgår för närvarande till

över 1 000.

Från länsarbetsnämnden i Kristianstads län har under hand önskemål

framkommit om att en utredning av förhållandena i Kristianstads län

kommer till stånd såsom ett led i den inom styrelsen påbörjade regionala

lokaliseringsplaneringen. För närvarande pågår dylika utredningar beträffande

Kronobergs och Skaraborgs län, och styrelsen avser att, så snart personal

för ändamålet kan avdelas, utvidga dessa utredningar till andra län.

Styrelsen framhåller vidare, att ett viktigt led i åtgärderna att stödja

företagsverksamheten i områden, där behov av vidgade sysselsättningsmöjligheter

föreligger, utgör företagarföreningarna och den statliga lånegarantiverksamheten.

I Kristianstads län har nyligen en företagarförening

bildats, och det är att vänta, att denna kommer att ägna särskild uppmärksamhet

åt möjligheterna att tillföra länet lämpliga industri- och hantverksföretag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956

Styrelsen har för sin del icke funnit tillräckliga skäl föreligga för tillsättandet

av en särskild utredning med det av motionärerna angivna syftet.

Länsstyrelsen i Kristianstads län avstyrker en utredning i enlighet med

motionärernas förslag. De undersökningar av olika slag, som pågår inom

länet, samt de åtgärder som igångsatts och successivt kommer att följa, lär

väl enligt länsstyrelsens mening icke kunna helt undanröja de missförhållanden,

som föreligger med avseende å bl. a. tillgången på arbetstillfällen

å länets landsbygd, men ett av styrelsen skisserat handlingsprogram

anses nog likväl vara vad som under rådande förhållanden i stort

sett kan åtgöras på detta område.

För att motverka avflyttningen från landsbygden, varigenom som dubbelt

syfte vinnes en minskad efterfrågan på bostäder i tätorterna, kan enligt

länsstyrelsens mening följande mera långsiktiga åtgärder anbefallas:

1. Landsbygdens näringsliv differentieras i den omfattning, som ur lokaliseringsisynpunkt

befinnes lämplig och möjlig att uppnå. 1 nämnda syfte

bör enskilda företagare på olika sätt stimuleras att förlägga sin verksamhet

till landsbygden. En reviderad skattelagstiftning skulle kunna uppmuntra

företagsamma personer att där starta nya småföretag. Vidare borde övervägas

en måttlig uppmjukning av de regler, som för närvarande i princip

frånkänner primärkommunerna varje möjlighet att påverka företagare vid

valet av verksamhetsort.

2. Vägomläggningar och även i övrigt förbättrade kommunikationsmedel

ävensom en minskning av pålagorna på motortrafiken borde vara

ägnade att underlätta för såväl industriarbetare som andra att ha sitt

arbete i tätorterna och ändå vara bosatta på landsbygden.

3. Trivseln på landsbygden bör kunna höjas genom att man i ökad utsträckning

stimulerar till anordnande av biografer, bygdegårdar och dylikt.

Trivsamma samlingslokaler med trakteringsmöjligheter, vilka kunde bli

träffpunkter i helg och socken för traktens befolkning, bör inrättas. Centraliseringen

av skolorna bör icke drivas längre än som är oundgängligen

nödvändigt.

Länsstyrelsen i Malmöhus län, som vid sitt utlåtande fogat yttranden av

länsarbetsdirektören i länet och socialvårdskonsulenten i sjätte distriktet,

anför, att styrelsen i sin verksamhet beaktar problemet angående folkminskningen

på landsbygden och söker vidtaga sådana åtgärder vilka syftar

till att minska inflyttningen till städerna.

Under länsstyrelsens medverkan har en företagarförening nyligen bildats

inom länet. Denna bär bl. a. till uppgift att gagna företagsamheten

inom områden, där utbyggnad och differentiering av näringslivet anses

böra ske. -— I sin planeringsverksamhet söker länsstyrelsen intressera kommunerna

att skapa sådana tätorter, som kan antagas vara särskilt lämpade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956

7

för industri och hantverk. Frågan om lokalisering av större industrier till

landsbygden ägnas uppmärksamhet inom länsarbetsnämnden, givetvis i

kontakt med länsstyrelsen och länsarkitekten. Det är uppenbart, att sådana

industrier lämpligast bör förläggas till något av de större befolkningscentra,

där ett visst arbetskraftsunderlag redan finnes. Det är emellertid

ej alltid lätt för tätorterna att draga till sig industrier, vilka ofta ställer

krav på goda järnvägs- och landsvägsförbindelser, närbelägenhet till hamnar

o. s. v. — Länsstyrelsen verkar för närvarande för att få till stånd större

och mera bärkraftiga kommuner än de, som tillkommit vid kommunindelningsreformen.

Som exempel må framhållas kommunerna i MalmöLundregionen.

— Länsstyrelsen söker dessutom på allt sätt främja tillkomsten

av bättre hamnar och vägar samt ordnade vatten- och avloppsförhållanden.

Härigenom skapas förutsättningar för en ökad trivsel på

landsbygden.

Hembygdsgårdarna har i många fall visat sig vara av stor betydelse, när

det gällt att bereda landsbygdsbefolkningen ökade möjligheter till kulturell

och sällskaplig samvaro. Länsstyrelsen söker därför medverka till anordnande

eller upprustning av sådana lokaler.

För egen del anser sig länsstyrelsen icke böra förorda bifall till motionärernas

förslag.

Svenska lantarbetareförbundet anför bl. a. följande.

Vartefter som jordbrukets mekanisering fortgått, har störningar inträtt

i fråga om jämn sysselsättning av jordbrukets arbetstagare. Detta förhållande

har främst varit märkbart på slättbygderna och i alldeles särskilt

hög grad på den skånska slättbygden. Störningarna har haft formen av ökad

friställning av lantarbetare under vintertid. De har sin orsak i driftsomläggningar

innebärande bl. a. övergång till mindre arbetskrävande produktion

och ökad maskinanvändning. Dessutom har sysselsättningsmöjligheterna

minskat genom att tidigare vinterarbeten numera utföres i anslutning

till skörden, och genom ökad traktoranvändning kan de utföras av

färre arbetare på kortare tid än tidigare. Genom företagna undersökningar

har kunnat konstateras, att denna ökade friställning vintertid av lantarbetare

främst förekommit vid de medelstora företagen och företag i grupperna

därunder. Det egentliga storjordbruket bär nu liksom förr berett relativt

jämn sysselsättning bortsett från en ofrånkomlig insats av extra arbetskraft

under den absoluta toppbelastningen — sockerbetsskötsel och -upptagning

samt vissa andra skördearbeten.

Friställningen av arbetskraft har för vederbörande företagare inneburit

minskade lönekostnader, medan samtidigt ökade anspråk ställts på arbetslöshetsförsäkringen,

som haft att svara för de friställda arbetarnas försörjning

fram till dess alt jordbruket åter behövt dem. Omfattningen av denna

arbetslöshet kan angivas genom siffror om nyttjandefrekvensen av arbetslöshetsförsäkringen

av försäkrade medlemmar i förbundet under åren 1951

—1955:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankontskottets utlåtande

nr 36 år 1956

År

1951 ........

Arbetslöshets-

försäkrade

medlemmar

Därav med

försäkrings- ersättning

I % av för- säkrade

medlemmar

3.5

5,2

7.6

8,4

S.81

1952 ........

1 O/l

1953 ........

1 *jO Z

1954 ........

z oi/y

1955 ........

6 Uob

z yoo1

.... de °.r ar 1954 detalj bearbetade uppgifterna var antalet dagar med

iocf^!|ingSerS?t!nmS. in°m arbetslö*hetskassans hela verksamhetsområde

129 571, varav icke mindre än 82 667 dagar i de båda skånelänen. Av ökning
,

unde^ med 28 121 försäkringsersättningsdagar kom 21 222 på de

bada skånelänen. Antalet försäkrade medlemmar, som tog försäkringen i

ansprak under 1954, utgjorde 3 036, varav 1 913 från de båda skånelänen

eller Ib,2 procent av medlemmarna i dessa län. Från Övriga län hade ansprak

pa försäkringsersättning gjorts av 1 123 försäkrade medlemmar eller

4,4 procent av medlemmarna inom området. Härav framgår med all tydlighet

den koncentration av friställningen, som förekommit i Skåne. Praktiskt

taget hela denna arbetslöshet är koncentrerad till tiden december—mars

medan i övrigt full sysselsättning råder.

Förbundet och arbetslöshetskassan har, så snart det visat sig att arbetsvintertid

blev regelbundet återkommande, fäst uppmärksamheten

pa torhallandena och förordat vidtagandet av åtgärder för att eliminera densamma

eller 1 varje fall nedbringa följderna av den till ett minimum för

bade jordbruksnäringen och för lantarbetarna. Genom den för förbundets

medlemmar obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen får även de grupper,

som blott sällan eller inte alls är arbetslösa, genom premiebetalning

bidraga till försörjningen av arbetslösa lantarbetare inom landets förnämsta

jordbruksprovins, Som ett resultat härav bär ett antal överläggningar

kommit till stånd med representanter för arbetsmarknadsmvndigheterna,

jordbrukets företagarorganisationer och förbundet jämte dess

arbetslöshetskassa. En gemensam utredning har företagits inom det värst

drabbade området — Österlen i Kristianstads län — varvid en kartläggning

erhållits beträffande de arbetslösa lantarbetarnas ålder, yrkes- och familjeförhållanden,

bostadsfrågor in. in. och arten av jordbruk, från vilka friställning

skett. Dessa åtgärder har framför allt lett till eu intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet.

Efter att ha berört industrilokaliseringens betydelse framhåller förbundet

att jordbrukarna inom de här aktuella områdena genom noggrannare

och mera långsiktiga överväganden torde kunna medverka till minskad

omfattning av friställningen. Vad som på kort sikt förefaller att vara till

uppenbar fördel för den enskilde jordbrukaren, kan på lång sikt visa sig

val a en lika stor om inte än större nackdel. Uppenbarligen förekommer

också mindre nödvändiga friställningar, och i vissa fall kunde säkerligen

sysselsättning beredas de anställda under längre tid än som nu sker eller

till och med under praktiskt taget liela året. Härtill kräves framför allt

ett intensivt upplysningsarbete jämte en fortsättning på den intensiva

1 Preliminära siffror.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956

9

arbetsför-medlingsverksamhet, som bedrivits i vinter. Genom dessa åtgärder

i förening lär många jordbrukare, som nu mer eller mindre nödvändigt

friställt arbetare under vintern, kunna komma till insikt om nackdelarna

av det hittills tillämpade förfaringssättet respektive ställas inför

utsikten att inte kunna få arbetskraft, när sådan behövs.

Förbundet uttalar slutligen följande.

Antalet friställda arbetare sett mot bakgrunden av samtliga sysselsatta

är ju trots allt inte så stort. Kan hittills vidtagna åtgärder fortsättas och

några lämpliga industrier förläggas till de utsatta områdena samtidigt som

den erkända arbetslöshetskassan tillförsäkras erforderliga extra medel för

att kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot de arbetslösa, vilka behövs

för jordbruket under högsäsongen utan att kunna anvisas kompletteringssysselsättning

under lågsäsongen, lär det vara möjligt att kunna komma

till rätta med detta problem.

Svenska lantarbetsgivareföreningen har anfört följande.

Föreningen anser de av motionärerna framförda synpunkterna och förslagen

vara föga väl genomtänkta och i åtskilligt helt verklighetsfrämmande.

Vad särskilt lantarbetarna beträffar må framhållas, att med dessa

arbetstagares sysselsättningsförhållanden sammanhängande problem är

föremål för arbetsmarknadsmyndighetens och jordbrukets partsorganisationers

uppmärksamhet. Åtgärder för att komma till rätta med den inom

det skånska slättjordbruket förekommande säsongmässiga arbetslösheten

har sålunda diskuterats och vidtagits.

Föreningen finner ej skäl föreligga för en utredning av det slag motionärernas

yrkande innefattar.

Utskottet. Motionärerna har föreslagit att riksdagen hos Kungl. Maj :t

skulle anhålla om tillsättandet av en utredning med uppdrag att framlägga

förslag till erforderliga åtgärder för säkrande av full sysselsättning i

Skånes städer och landsbygdskommuner.

Det framgår av de över motionerna avgivna remissyttrandena, att arbetsmarknadssituationen

i Skåne liksom i andra delar av vårt land kännetecknas

av hög sysselsättning och svårigheter att tillgodose efterfrågan på

arbetskraft inom flertalet yrkesområden. Den arbetslöshet som förekommer

är i huvudsak att hänföra till säsongarbetslöshet samt normal omsättningsarbetslöshet.

Av företagna undersökningar framgår att säsongarbetslösheten

bland jordbruksarbetarna är mer framträdande i Skåne än i övriga

delar av landet.

Olika åtgärder har redan vidtagits eller planlagts för att eliminera arbetslösheten

bland lantarbetarna. Arbetsförmedlingsverksamheten har sålunda

intensifierats. Där möjligheterna till omplacering i den öppna marknaden

varit begränsade har särskilda beredskapsarbeten anordnats. Hushållningssällskapen

har i samarbete med länsarbetsnämnderna och lantarbetareförbundet

anordnat utbildningskurser för friställda lantarbetare. Det har

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956

vidare lyckats arbetsmarknadsmyndigheterna att intressera företag med

högsäsong under vintermånaderna att sysselsätta arbetslösa lantarbetare.

Utvecklingen följes med uppmärksamhet av länsstyrelserna, vilka i likhet

med arbetsmarknadsstyrelsen ansett att någon särskild utredning med det

av motionärerna angivna syftet icke är motiverad. Utskottet delar denna

uppfattning och får sålunda hemställa,

att de likalydande motionerna 1:451 och 11:581 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 oktober 1956

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande: se under utlåtandet nr 35.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.