Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående erforderliga åtgärder för säkrande av full sysselsättning i Skåne.
1956-10-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1956:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående erforderliga åtgärder för säkrande av full sysselsättning i Skåne.
Dokumentets text
4
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956
Nr 36
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning
angående erforderliga åtgärder för säkrande av full
sysselsättning i Skåne.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 451 i första kammaren av herrar Norling och Öhman och nr
581 i andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och Hagberg, hemställer
motionärerna, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om tillsättandet av en utredning med uppdrag att framlägga förslag
till erforderliga åtgärder för säkrande av full sysselsättning i Skånes städer
och landsbygdskommuner, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas dels
ökat samhälleligt inflytande i viktigare näringsgrenar, dels skapandet av
ett differentierat näringsliv på den skånska landsbygden.
Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen II: 581.
Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande
från arbetsmarknadsstyrelsen samt länsstyrelserna i Kristianstads och
Malmöhus län. Därjämte har Svenska lantarbetareförbundet och Svenska
lantarbetsgivareföreningen beretts tillfälle avgiva yttrande i ärendet.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt yttrande lämnat en översikt av det
allmänna arbetsmarknadsläget i Skåne och de särskilda åtgärder som från
styrelsens sida vidtagits med anledning av sysselsättningsförhållandena för
vissa yrkesgrupper och inom vissa lokala områden. Av översikten framgår
att arbetsmarknaden i skånelänen liksom på andra håll under efterkrigstiden
har kännetecknats av hög sysselsättning och svårigheter att tillgodose
efterfrågan på arbetskraft inom flertalet yrkesområden. Den arbetslöshet
som förekommit har väsentligen varit att hänföra till säsongarbetslöshet
— i huvudsak inom jordbruket och byggnadsverksamheten — samt normal
omsättni ngs arbe t s lö sb et.
Arbetsmarknadsstyrelsen bär i samråd med övriga myndigheter och
jordbrukets organisationer vidtagit olika åtgärder för att söka eliminera
arbetslösheten bland lantarbetarna. Sålunda har bl. a. eftersträvats att få
fram olika kompletterings- och underhållsarbeten inom jordbruket för att
kunna sysselsätta gårdarnas egen arbetskraft. Vidare har styrelsen i vissa
områden av Skåne intensifierat arbetsförmedlingsverksamheten för att omplacera
de arbetslösa lantarbetarna till områden, där brist på arbetskraft
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år i956
5
föreligger. Där bl. a. på grund av de arbetslösas ålder möjligheterna till
omplacering i den öppna marknaden varit begränsade har särskilda beredskapsarbeten
anordnats för lantarbetare.
Emedan det oftast är den mindre yrkeskva li f i ce rade arbetskraften som
per mitteras, medan samtidigt behov av yrkesutbildade arbetare föreligger,
har under vintermånaderna anordnats kurser för friställda lantarbetare.
Sådana kurser bär de senaste åren anordnats av hushållningssällskapen i
samarbete med länsarbetsnämnderna och lantarbetareförbundet. Kurserna
pågår två—fyra veckor och omfattar såväl teoretisk som praktisk undervisning
i sådana ämnen som maskinskötsel, ladugårdsskötsel, specialkurser
för trädgårdsarbetare in. fl. yrkesgrenar. Under kurstiden erhåller eleverna
traktamente och stipendier av statsmedel, som utbetalas genom hushållningssällskapen.
Arbetsmarknadsstyrelsen har även sökt medverka till en förläggning
till berörda områden av sådana industriföretag, där lantarbetarna under
lågsäsongerna kan erhålla kompletterande sysselsättning. Möjligheterna
att få lämpliga industrier, som har sin högsta sysselsättning under den tid
lantarbetarna är friställda från jordbruket, är mycket begränsade. I några
fall har det dock lyckats att intressera företag med högsäsong under vintermånaderna
att sysselsätta arbetslösa lantarbetare, främst gäller detta fiskfileteringsindustrier
och fruktpackerier.
Över huvud har styrelsen sökt medverka till eu ökad företagsbildning
i de områden av Skåne, där på grund av utvecklingen inom jordbruket en
minskning av sysselsättningstillfällena håller på att ske. Särskild uppmärksamhet
bär därvid ägnats Kristianstads län, bl. a. de relativt industrifattiga
östra delarna av Skåne. Nämnas kan att ett femtontal medelstora industriföretag
efter samråd med styrelsen eller länsarbetsnämnden under
efterkrigstiden upptagit verksamhet på olika orter i Kristianstads län.
Sammanlagda antalet anställda vid dessa företag uppgår för närvarande till
över 1 000.
Från länsarbetsnämnden i Kristianstads län har under hand önskemål
framkommit om att en utredning av förhållandena i Kristianstads län
kommer till stånd såsom ett led i den inom styrelsen påbörjade regionala
lokaliseringsplaneringen. För närvarande pågår dylika utredningar beträffande
Kronobergs och Skaraborgs län, och styrelsen avser att, så snart personal
för ändamålet kan avdelas, utvidga dessa utredningar till andra län.
Styrelsen framhåller vidare, att ett viktigt led i åtgärderna att stödja
företagsverksamheten i områden, där behov av vidgade sysselsättningsmöjligheter
föreligger, utgör företagarföreningarna och den statliga lånegarantiverksamheten.
I Kristianstads län har nyligen en företagarförening
bildats, och det är att vänta, att denna kommer att ägna särskild uppmärksamhet
åt möjligheterna att tillföra länet lämpliga industri- och hantverksföretag.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956
Styrelsen har för sin del icke funnit tillräckliga skäl föreligga för tillsättandet
av en särskild utredning med det av motionärerna angivna syftet.
Länsstyrelsen i Kristianstads län avstyrker en utredning i enlighet med
motionärernas förslag. De undersökningar av olika slag, som pågår inom
länet, samt de åtgärder som igångsatts och successivt kommer att följa, lär
väl enligt länsstyrelsens mening icke kunna helt undanröja de missförhållanden,
som föreligger med avseende å bl. a. tillgången på arbetstillfällen
å länets landsbygd, men ett av styrelsen skisserat handlingsprogram
anses nog likväl vara vad som under rådande förhållanden i stort
sett kan åtgöras på detta område.
För att motverka avflyttningen från landsbygden, varigenom som dubbelt
syfte vinnes en minskad efterfrågan på bostäder i tätorterna, kan enligt
länsstyrelsens mening följande mera långsiktiga åtgärder anbefallas:
1. Landsbygdens näringsliv differentieras i den omfattning, som ur lokaliseringsisynpunkt
befinnes lämplig och möjlig att uppnå. 1 nämnda syfte
bör enskilda företagare på olika sätt stimuleras att förlägga sin verksamhet
till landsbygden. En reviderad skattelagstiftning skulle kunna uppmuntra
företagsamma personer att där starta nya småföretag. Vidare borde övervägas
en måttlig uppmjukning av de regler, som för närvarande i princip
frånkänner primärkommunerna varje möjlighet att påverka företagare vid
valet av verksamhetsort.
2. Vägomläggningar och även i övrigt förbättrade kommunikationsmedel
ävensom en minskning av pålagorna på motortrafiken borde vara
ägnade att underlätta för såväl industriarbetare som andra att ha sitt
arbete i tätorterna och ändå vara bosatta på landsbygden.
3. Trivseln på landsbygden bör kunna höjas genom att man i ökad utsträckning
stimulerar till anordnande av biografer, bygdegårdar och dylikt.
Trivsamma samlingslokaler med trakteringsmöjligheter, vilka kunde bli
träffpunkter i helg och socken för traktens befolkning, bör inrättas. Centraliseringen
av skolorna bör icke drivas längre än som är oundgängligen
nödvändigt.
Länsstyrelsen i Malmöhus län, som vid sitt utlåtande fogat yttranden av
länsarbetsdirektören i länet och socialvårdskonsulenten i sjätte distriktet,
anför, att styrelsen i sin verksamhet beaktar problemet angående folkminskningen
på landsbygden och söker vidtaga sådana åtgärder vilka syftar
till att minska inflyttningen till städerna.
Under länsstyrelsens medverkan har en företagarförening nyligen bildats
inom länet. Denna bär bl. a. till uppgift att gagna företagsamheten
inom områden, där utbyggnad och differentiering av näringslivet anses
böra ske. -— I sin planeringsverksamhet söker länsstyrelsen intressera kommunerna
att skapa sådana tätorter, som kan antagas vara särskilt lämpade
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956
7
för industri och hantverk. Frågan om lokalisering av större industrier till
landsbygden ägnas uppmärksamhet inom länsarbetsnämnden, givetvis i
kontakt med länsstyrelsen och länsarkitekten. Det är uppenbart, att sådana
industrier lämpligast bör förläggas till något av de större befolkningscentra,
där ett visst arbetskraftsunderlag redan finnes. Det är emellertid
ej alltid lätt för tätorterna att draga till sig industrier, vilka ofta ställer
krav på goda järnvägs- och landsvägsförbindelser, närbelägenhet till hamnar
o. s. v. — Länsstyrelsen verkar för närvarande för att få till stånd större
och mera bärkraftiga kommuner än de, som tillkommit vid kommunindelningsreformen.
Som exempel må framhållas kommunerna i MalmöLundregionen.
— Länsstyrelsen söker dessutom på allt sätt främja tillkomsten
av bättre hamnar och vägar samt ordnade vatten- och avloppsförhållanden.
Härigenom skapas förutsättningar för en ökad trivsel på
landsbygden.
Hembygdsgårdarna har i många fall visat sig vara av stor betydelse, när
det gällt att bereda landsbygdsbefolkningen ökade möjligheter till kulturell
och sällskaplig samvaro. Länsstyrelsen söker därför medverka till anordnande
eller upprustning av sådana lokaler.
För egen del anser sig länsstyrelsen icke böra förorda bifall till motionärernas
förslag.
Svenska lantarbetareförbundet anför bl. a. följande.
Vartefter som jordbrukets mekanisering fortgått, har störningar inträtt
i fråga om jämn sysselsättning av jordbrukets arbetstagare. Detta förhållande
har främst varit märkbart på slättbygderna och i alldeles särskilt
hög grad på den skånska slättbygden. Störningarna har haft formen av ökad
friställning av lantarbetare under vintertid. De har sin orsak i driftsomläggningar
innebärande bl. a. övergång till mindre arbetskrävande produktion
och ökad maskinanvändning. Dessutom har sysselsättningsmöjligheterna
minskat genom att tidigare vinterarbeten numera utföres i anslutning
till skörden, och genom ökad traktoranvändning kan de utföras av
färre arbetare på kortare tid än tidigare. Genom företagna undersökningar
har kunnat konstateras, att denna ökade friställning vintertid av lantarbetare
främst förekommit vid de medelstora företagen och företag i grupperna
därunder. Det egentliga storjordbruket bär nu liksom förr berett relativt
jämn sysselsättning bortsett från en ofrånkomlig insats av extra arbetskraft
under den absoluta toppbelastningen — sockerbetsskötsel och -upptagning
samt vissa andra skördearbeten.
Friställningen av arbetskraft har för vederbörande företagare inneburit
minskade lönekostnader, medan samtidigt ökade anspråk ställts på arbetslöshetsförsäkringen,
som haft att svara för de friställda arbetarnas försörjning
fram till dess alt jordbruket åter behövt dem. Omfattningen av denna
arbetslöshet kan angivas genom siffror om nyttjandefrekvensen av arbetslöshetsförsäkringen
av försäkrade medlemmar i förbundet under åren 1951
—1955:
8
Bankontskottets utlåtande
nr 36 år 1956
År
1951 ........
Arbetslöshets-
försäkrade
medlemmar
Därav med
försäkrings- ersättning
I % av för- säkrade
medlemmar
3.5
5,2
7.6
8,4
S.81
1952 ........
1 O/l
1953 ........
1 *jO Z
1954 ........
z oi/y
1955 ........
6 Uob
z yoo1
.... de °.r ar 1954 detalj bearbetade uppgifterna var antalet dagar med
iocf^!|ingSerS?t!nmS. in°m arbetslö*hetskassans hela verksamhetsområde
129 571, varav icke mindre än 82 667 dagar i de båda skånelänen. Av ökning
,
unde^ med 28 121 försäkringsersättningsdagar kom 21 222 på de
bada skånelänen. Antalet försäkrade medlemmar, som tog försäkringen i
ansprak under 1954, utgjorde 3 036, varav 1 913 från de båda skånelänen
eller Ib,2 procent av medlemmarna i dessa län. Från Övriga län hade ansprak
pa försäkringsersättning gjorts av 1 123 försäkrade medlemmar eller
4,4 procent av medlemmarna inom området. Härav framgår med all tydlighet
den koncentration av friställningen, som förekommit i Skåne. Praktiskt
taget hela denna arbetslöshet är koncentrerad till tiden december—mars
medan i övrigt full sysselsättning råder.
Förbundet och arbetslöshetskassan har, så snart det visat sig att arbetsvintertid
blev regelbundet återkommande, fäst uppmärksamheten
pa torhallandena och förordat vidtagandet av åtgärder för att eliminera densamma
eller 1 varje fall nedbringa följderna av den till ett minimum för
bade jordbruksnäringen och för lantarbetarna. Genom den för förbundets
medlemmar obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen får även de grupper,
som blott sällan eller inte alls är arbetslösa, genom premiebetalning
bidraga till försörjningen av arbetslösa lantarbetare inom landets förnämsta
jordbruksprovins, Som ett resultat härav bär ett antal överläggningar
kommit till stånd med representanter för arbetsmarknadsmvndigheterna,
jordbrukets företagarorganisationer och förbundet jämte dess
arbetslöshetskassa. En gemensam utredning har företagits inom det värst
drabbade området — Österlen i Kristianstads län — varvid en kartläggning
erhållits beträffande de arbetslösa lantarbetarnas ålder, yrkes- och familjeförhållanden,
bostadsfrågor in. in. och arten av jordbruk, från vilka friställning
skett. Dessa åtgärder har framför allt lett till eu intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet.
Efter att ha berört industrilokaliseringens betydelse framhåller förbundet
att jordbrukarna inom de här aktuella områdena genom noggrannare
och mera långsiktiga överväganden torde kunna medverka till minskad
omfattning av friställningen. Vad som på kort sikt förefaller att vara till
uppenbar fördel för den enskilde jordbrukaren, kan på lång sikt visa sig
val a en lika stor om inte än större nackdel. Uppenbarligen förekommer
också mindre nödvändiga friställningar, och i vissa fall kunde säkerligen
sysselsättning beredas de anställda under längre tid än som nu sker eller
till och med under praktiskt taget liela året. Härtill kräves framför allt
ett intensivt upplysningsarbete jämte en fortsättning på den intensiva
1 Preliminära siffror.
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956
9
arbetsför-medlingsverksamhet, som bedrivits i vinter. Genom dessa åtgärder
i förening lär många jordbrukare, som nu mer eller mindre nödvändigt
friställt arbetare under vintern, kunna komma till insikt om nackdelarna
av det hittills tillämpade förfaringssättet respektive ställas inför
utsikten att inte kunna få arbetskraft, när sådan behövs.
Förbundet uttalar slutligen följande.
Antalet friställda arbetare sett mot bakgrunden av samtliga sysselsatta
är ju trots allt inte så stort. Kan hittills vidtagna åtgärder fortsättas och
några lämpliga industrier förläggas till de utsatta områdena samtidigt som
den erkända arbetslöshetskassan tillförsäkras erforderliga extra medel för
att kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot de arbetslösa, vilka behövs
för jordbruket under högsäsongen utan att kunna anvisas kompletteringssysselsättning
under lågsäsongen, lär det vara möjligt att kunna komma
till rätta med detta problem.
Svenska lantarbetsgivareföreningen har anfört följande.
Föreningen anser de av motionärerna framförda synpunkterna och förslagen
vara föga väl genomtänkta och i åtskilligt helt verklighetsfrämmande.
Vad särskilt lantarbetarna beträffar må framhållas, att med dessa
arbetstagares sysselsättningsförhållanden sammanhängande problem är
föremål för arbetsmarknadsmyndighetens och jordbrukets partsorganisationers
uppmärksamhet. Åtgärder för att komma till rätta med den inom
det skånska slättjordbruket förekommande säsongmässiga arbetslösheten
har sålunda diskuterats och vidtagits.
Föreningen finner ej skäl föreligga för en utredning av det slag motionärernas
yrkande innefattar.
Utskottet. Motionärerna har föreslagit att riksdagen hos Kungl. Maj :t
skulle anhålla om tillsättandet av en utredning med uppdrag att framlägga
förslag till erforderliga åtgärder för säkrande av full sysselsättning i
Skånes städer och landsbygdskommuner.
Det framgår av de över motionerna avgivna remissyttrandena, att arbetsmarknadssituationen
i Skåne liksom i andra delar av vårt land kännetecknas
av hög sysselsättning och svårigheter att tillgodose efterfrågan på
arbetskraft inom flertalet yrkesområden. Den arbetslöshet som förekommer
är i huvudsak att hänföra till säsongarbetslöshet samt normal omsättningsarbetslöshet.
Av företagna undersökningar framgår att säsongarbetslösheten
bland jordbruksarbetarna är mer framträdande i Skåne än i övriga
delar av landet.
Olika åtgärder har redan vidtagits eller planlagts för att eliminera arbetslösheten
bland lantarbetarna. Arbetsförmedlingsverksamheten har sålunda
intensifierats. Där möjligheterna till omplacering i den öppna marknaden
varit begränsade har särskilda beredskapsarbeten anordnats. Hushållningssällskapen
har i samarbete med länsarbetsnämnderna och lantarbetareförbundet
anordnat utbildningskurser för friställda lantarbetare. Det har
10
Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1956
vidare lyckats arbetsmarknadsmyndigheterna att intressera företag med
högsäsong under vintermånaderna att sysselsätta arbetslösa lantarbetare.
Utvecklingen följes med uppmärksamhet av länsstyrelserna, vilka i likhet
med arbetsmarknadsstyrelsen ansett att någon särskild utredning med det
av motionärerna angivna syftet icke är motiverad. Utskottet delar denna
uppfattning och får sålunda hemställa,
att de likalydande motionerna 1:451 och 11:581 icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 oktober 1956
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN
Närvarande: se under utlåtandet nr 35.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.