Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en statlig bilindustri.

1956-10-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1956:37, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en statlig bilindustri.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1956

11

Nr 37

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av

en statlig bilindustri.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 457 i första kammaren av herr Persson, Helmer, m. fl. och nr

582 i andra kammaren av herr Holmberg och fru Nilsson, har föreslagits,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle hemställa om tillkallande

av sakkunniga för utformande av planer för att vid en statlig bilindustri,

företrädesvis förlagd till Norrland, uppta tillverkning av bilar i stor skala,

eventuellt i kombination med traktortillverkning.

Beträffande de motiv motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen II: 582.

Över motionen har utskottet, i vederbörlig ordning, inhämtat yttrande

från kommerskollegium och arbetsmarknadsstyrelsen. Kommerskollegium

har vid sitt utlåtande fogat yttranden från Sveriges industriförbund, Sveriges

automobilindustriförening, Stockholms handelskammare, Östergötlands

och Södermanlands handelskammare, handelskamrarna i Göteborg

och Gävle, Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare samt

Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare.

Kommerskollegium anför, att den svenska bilindustrien väl hävdat sig

i konkurrensen med den utländska samt fortsätter:

Den sammanlagda svenska tillverkningen av personbilar, lastbilar och

bussar har sålunda under senare år ökat betydligt och uppgick för år 1955

till ca 50 000 enheter, vartill kommer sammansättningstillverking som enligt

vad kollegium inhämtat kan beräknas till ca 20 000 enheter. Av antalet

under samma år registrerade personbilar svarade de svenska bilföretagen

för 23 %, medan motsvarande siffra för bussar och lastbilar utgjorde 60 %.

Även i fråga om traktorer ligger den svenska tillverkningen väl till med

42 %.

Kollegium delar motionärernas uppfattning i fråga om önskemålet att

kunna framställa cn svensk småbil till lågt pris. Att härvid större förutsättningar

skulle föreligga för en nystartad statlig bilindustri saknar

emellertid enligt kollcgii mening bärande skäl. Några större förutsättningar

för en statlig bilindustri att kunna nedbringa produktionskostnaderna

väsentligt mer än den enskilda bilindustrien förefaller nämligen osannolikt.

En statlig bilindustri får i stället antagas komma att inverka hämmande

på den befintliga industriens möjligheter att hålla produktionskostnaderna

nere genom bl. a. en successiv ökning avr produktionsserierna. Dessutom

föreligger för närvarande rätt Stor brist på yrkeskunniga arbetare och tek
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 37 dr 1956

niker icke endast inom bilindustrien utan inom den mekaniska verkstadsindustrien

över huvud. Den allmänna investeringsbegränsningen gör även

att projektet förefaller tämligen orealistiskt.

Med hänsyn till dessa omständigheter synes kollegium skäl icke föreligga

att i enlighet med motionärernas förslag tillkalla sakkunniga för

utformande av planer till en statlig svensk bilindustri. I likhet med de av

kollegium hörda organisationerna får därför kollegium avstyrka bifall till

motionen i fråga.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att de relativt stora anspråk på

arbetskraftsresurserna, som en bilindustri skulle komma att ställa, måste

avvägas mot behoven av arbetskraft för andra delar av produktionen. Särskild

uppmärksamhet kräver härvid tillgången på och behovet av yrkesutbildad

arbetskraft. Inom verkstadsindustrien räknar man för närvarande

med att minst en fjärdedel av arbetarstammen måste bestå av yrkesarbetare.

Upplysningsvis framhålles, att den redan befintliga bilindustrien

har svårigheter att tillgodose sitt behov av dylik arbetskraft.

Sveriges aufomobilindiistriförening uttalar bl. a. följande.

Enligt bilindustriföreningens mening föreligger förutsättningar för en

fortsatt ökning av den svenska bilproduktionen, om biltillverkare och sammansättningsfabriker

får tillfälle att i konkurrens med utländska biltillverkare

rationalisera och utveckla tillverkningen med förlängda serier,

sänkta produktionskostnader och ökad konkurrenskraft som följd. Det förslag

som framförts angående en fri gemensam nordisk marknad torde

även vara ägnat att effektivisera den svenska bilproduktionen i samarbete

med de nordiska grannländerna.

Med tanke på den hårda konkurrens som råder mellan inhemska och utländska

biltillverkare torde man icke kunna vänta att startandet av ytterligare

en svensk bilfabrik i statlig regi skulle leda till för konsumenterna

gynnsamma sänkta bilpriser, vilket uttalats i motionen. Bilen skulle ej

härigenom bli lättillgängligare för arbetare, småbrukare och andra i mindre

ekonomiska förhållanden. En sådan åtgärd från statens sida, som föreslås

i motionen, kommer snarast att minska den svenska bilindustriens möjligheter

att förlänga produktionsserierna och därmed effektivisera tillverkningen.

Industriens konkurrenskraft gentemot utländska biltillverkare,

som självfallet kan arbeta med avsevärt längre produktionsserier, skulle

därigenom komma att kraftigt försvagas.

Stockholms handelskammare har bl. a. upptagit de synpunkter som i

motionerna anförts rörande betydelsen av en statlig bilindustri ur valutasynpunkt

och i detta sammanhang framhållit följande.

Det är visserligen riktigt att bilimporten till stor del sker från länder

med vilka vi icke har ett balanserat varuutbyte men detta lär av allt att

döma praktiskt taget alltid bli förhållandet så länge vi tillämpar en

liberal handelspolitik. Allmän enighet synes vara rådande om betydelsen

av att den nuvarande politiken i detta hänseende fortsättes. Gentemot

vad som uttalas i motionen må särskilt betonas, att den största billeverantören

till Sverige under 1954 var Storbritannien, med vilket land vi hade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1956

13

eu aktiv handelsbalans, och att sålunda en minskning av bilimporten från

detta land skulle ha bidragit till att varuutbytet blivit än mindre balanserat.

Då en statlig bilindustri näppeligen under lång tid skulle kunna hävda

sig på bilmarknaden annat än under ett kraftigt förhöjt tullskydd för

biltillverkningen och en sådan utveckling mot ökad protektionism måste

inge de allvarigaste betänkligheter, kan Handelskammaren icke finna, att

det av hänsyn till vår utrikes handel skulle vara motiverat att upprätta

en statlig bilindustri. Handelskammaren är övertygad om att den bilköpande

allmänheten bäst gagnas av en fri tävlan mellan på enskilt initiativ

tillkommen inhemsk bilindustri och en i största möjliga omfattning

fri bilimport. Särskilt på ett område som i så hög grad som bilismen präglas

av snabba förändringar och stark expansion torde det vara nödvändigt

med ständig konkurrens och ett kontinuerligt utbyte av idéer och erfarenheter

mellan inhemska och utländska industrier, om icke vårt land

skall bli efter i utvecklingen. Det bidrag som en statlig bilindustri skulle

kunna lämna till den konkurrensen torde — med den långa tid som med

nödvändighet skulle förflyta innan en ny industri kunde göra sig gällande

— under alla omständigheter bli så obetydligt, att det icke kan förtjäna

beaktande.

Östergötlands och Södermanlands handelskammare uttalar bl. a. följande.

Huvudorsaken till att man i Tyskland och Frankrike lyckats bygga upp

synnerligen konkurrenskraftiga bilindustrier torde knappast vara det statliga

inflytandet i desamma. Volkswagen- och Renaultverken ha fallit i

statens händer på grund av omständigheter av speciell art, sammanhängande

med det senaste världskriget. Varken i England eller Förenta

staterna finnas statliga bilindustrier. Bestämmande för de franska och

tyska bilindustriernas starka ställning är säkerligen främst tillgången till

eu stor hemmamarknad, kringgärdad av höga tullar. Motionärernas jämförelse

med utlandet är därför ganska missvisande.

Även om skäl skulle kunna framkomma, som motivera en ökning av

den inhemska biltillverkningen utöver vad man normalt kunde räkna med,

är därmed ingalunda givet att behov av statligt ingripande föreligger. En

dylik ökad tillverkning borde i första hand förläggas hos redan befintlig

svensk bilindustri. En framgångsrik bilindustri ställer allt större krav på

forskning och investeringar för ekonomisk produktion i mycket stor skala.

Flera utländska fabriker automatisera sin tillverkning. Det är därför sannolikt,

att om ett någorlunda fritt handelsutbyte får fortsätta, kommer så

småningom endast de mycket stora enheterna att bli konkurrenskraftiga

och de mindre komma med tiden att försvinna. En sådan utveckling är

redan i full gång i USA och samma tendens gör sig märkbar i Frankrike

och England. Endast under förutsättning att man i vårt land är beredd

hindra utländsk konkurrens på detta område, något som i varje fall för

närvarande ter sig synnerligen olämpligt, torde det vara möjligt att skapa

en bärkraftig, ej direkt subventionerad statlig bilindustri, och man finge

då vara beredd investera mycket stora belopp i densamma. Att man härigenom

skulle kunna åstadkomma särskilt billiga bilar är icke troligt.

Handelskammaren i Gävle anser, att hur önskvärd en förläggning av en

bilindustri till Norrland än kan te sig, eu sådan knappast kan bli bärande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 37 dr 1956

De biltillverkningsfirmor, som är etablerade i vårt land, har startat sin

produktion efter mycket omfattande ekonomiska och tekniska undersökningar,

varjämte tillverkningen till stor del är lagd på delbeställningar från

därför särskilt anpassade verk i de södra delarna av landet. Motsvarande

möjligheter torde icke föreligga i Norrland, där i varje fall frakterna avsevärt

skulle fördyra produktionen.

Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare framhåller, att det

är tänkbart, att startandet av en statlig bilindustri skulle ur sysselsättningssynpunkt

kunna ha en viss effekt. Men då för en bilindustri i stor

utsträckning erfordras specialarbetare skulle de i en bilindustri sysselsatta

få hämtas från andra delar av landet till Norrland. Detta skulle alltså ej

innebära någon lättnad för Norrlands befolkning ur sysselsättningssynpunkt

utan i stället verka belastande på arbetskraftsbalansen i andra delar av

landet.

Frågan om bilindustrien är ett lämpligt objekt för statsdrift har berörts

i flera remissyttranden. Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare

anför härom följande.

Bortsett från de synpunkter av politisk natur, som anlagts av motionärerna

och i övrigt kan anläggas, bör man här utan vidare kunna fastslå,

att bilindustri icke är ett lämpligt objekt för statsdrift eller statsdirigerad

drift. När sådan drift övervägts eller organiserats, har det med något

undantag gällt sådan industri, där staten behärskat råvaran eller kunnat

på annat sätt inverka bestämmande på framställningen och prissättningen

av sådan råvara, som kunnat utgöra grunden för driften eller i alla fall

påverka resultatet. Inom den bransch, det nu blir fråga om, har staten icke

motsvarande möjligheter. Utslagsgivande för en bilindustri blir — frånsett

de ekonomiska resurser, som alltid måste finnas — driftsledningens

förmåga att nogsamt följa den tekniska utvecklingen inom och utom landet

och snabbt tillgodogöra sig de fördelar, som visar sig stå till buds, samt

att skaffa sig eu möjlighet att bedöma de snabba växlingarna inom kundkretsen

i fråga om behov och anspråk för att nu icke säga smak. Det är

svårt inse, hur en sådan effektivitet skulle kunna åstadkommas i statlig

regi. Utan att ingå på några jämförelser i övrigt är det tillräckligt hänvisa

till det tvång, den bundenhet och den inskränkning i rörelseförmågan, som

alltid skulle vila över en statlig regi. Nu anförda synpunkter bli nästan

ännu mera accentuerade när det gäller den försäljning och serviceorganisation,

som måste kombineras med en stort upplagd bilindustri.

Utskottet. I förevarande motioner föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer om tillkallande av sakkunniga för utformande

av planer för att vid en statlig bilindustri, företrädesvis förlagd till Norrland,

uppta tillverkning av bilar i stor skala, eventuellt i kombination med

traktortillverkning. Motionärerna anför som motiv härför bl. a., att den

stora bilimporten i och för sig kan inge bekymmer, särskilt som den till

stor del sker från länder med vilka intet balanserat varuutbyte förekommer.

Vidare åberopas att kostnaderna för service och reparationer genom

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1956

15

uppsplittringen på ett stort antal märken sammanlagt blir mycket stora.

Inhemsk personbiltillverkling skulle enligt motionärernas förmenande »avlasta»

trycket på valutatillgångarna och få betydande sysselsättningsskapande

effekt på många orter. Enligt motionärernas uppfattning skulle det

slutligen genom upptagande av en statlig bilindustri bli möjligt att få fram

bilar av inhemskt märke till priser överkomliga för arbetare, småbrukare

och över huvud familjer i mindre ekonomiska förhållanden.

Utskottet har icke funnit, att motionärerna anfört några bärande motiv

för att tillkalla sakkunniga vilka skulle utforma planer för upptagande av

en statlig biltillverkning i vårt land. Konkurrensen inom denna industri

är för närvarande mycket hård, och priserna har de senaste åren pressats

nedåt. Utan att ingå på den principiella frågan om statsdrift är lämplig

inom en näring som bilindustrien vill utskottet därför framhålla, att det

enligt utskottets mening är mycket tveksamt om en statlig bilindustri

skulle ha förutsättningar att framställa billigare bilar än den enskilda industrien.

Att en statlig bilindustri skulle kunna i högre grad påverka

valutasituationen, under förutsättning att vårt land fortsätter sin liberala

handelspolitik, förefaller också osannolikt. Det förtjänar vidare att uppmärksammas,

att den redan befintliga svenska bilindustrien enligt vad

arbetsmarknadsstyrelsen upplyst har svårigheter att tillgodose sitt behov

av yrkesutbildad arbetskraft.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna 1:457 och 11:582 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 oktober 1956

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande: se under utlåtandet nr 35.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.