Sök i Ratio Lex

Memorial angående höjning av avlöningsförmånerna för vissa riksdags tjänstemän.

1956-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1956:7, Memorial angående höjning av avlöningsförmånerna för vissa riksdags tjänstemän.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 7 år 1956

1

Nr 7

Memorial angående höjning av avlöningsförmånerna för vissa

riksdags tjänstemän.

I framställning av den 24 november 1955 till bankoutskottet har Riksdagst

jänstemännens förening anhållit »att den särskilda ersättning, vilken

utgår till kammarsekreterares ställföreträdare, och de arvoden, som tillkomma

riksdagens reservstenografer, måtte uppräknas med belopp, som

motsvara de rörliga tillägg, vilka tillerkänts riksdagens övriga tjänstemän».

Över nämnda framställning har fullmäktige i riksgäldskontoret den 2

februari 1956 avgivit utlåtande. Fullmäktige har härvid anfört följande:

Ersättning åt kammarsekreterarnas ställföreträdare infördes vid 1923 års

riksdag och bestämdes då till 150 kronor i månaden. Uppdraget som sekreterarens

biträde var avsett för den tjänsteman i kammarens kansli, som

ansågs bäst skickad att vid förfall för sekreteraren uppehålla dennes tjänst.

För att icke berörda ersättning jämte vederbörandes ordinarie dagarvode

skulle uppgå till en sammanlagd månadsersättning, som icke stode i proportion

till vad sekreterare i ständigt utskott åtnjöte i månadsarvode, infördes

den begränsningen, att dagarvode jämte ersättning icke finge överstiga

visst belopp för månad.

i samband med arvodesförhöjningar åt riksdagens personal har sedermera

nämnda ersättning vid olika tillfällen höjts, varvid den nämnda maximigränsen

likaledes höjts. Från och med den 1 juli 1951 fastställdes ersättningen

till 240 kronor i månaden, varvid maximeringsbestämmelsen slopades.

Å ställföreträdararvodet utgick dyrtidstillägg eller rörligt tillägg efter

av riksdagen fastställda grunder. På grund av särskilda maximeringsbestämmelser

för dessa tillägg hade den ifrågavarande ersättningen för de

tjänstemän, som före den 1 juli 1951 erhållit uppdraget som ställföreträdare

(stenograf och förste kanslist), icke kunnat inrymmas inom tilläggsberättigad

avlöning. Efter 1951 års vårsession har andra kammarens biträdande

sekreterare icke haft annan anställning i riksdagen, varför rörligt tillägg

utgått på hela ställföreträdararvodet. I första kammaren har någon ställföreträdare

för sekreteraren icke utsetts från höstriksdagen 1951 fram till

1955 års riksdag. Under sistnämnda riksdag har som sekreterarens ställföreträdare

tjänstgjort en kanslist, vilket medfört, att någon tillämpning av

maximeringsbestämmelserna för det rörliga tillägget ej heller här kommit

i fråga.

Enligt bankoutskotlets av 1955 års riksdag godkända memorial nr 34 har

de rörliga tilläggen, som utgått till riksdagens personal sedan år 1951, inarbetats

i arvodesbeloppen. För kammarsekreterares ställföreträdare utgör

ersättningen därför numera 316 kronor i månaden, motsvarande det tidigare

arvodet å 240 kronor jämte rörligt tillägg enligt av 1951 års riksdag

fastställda grunder.

För år 1952 beslöts av riksdagen på bankoutskottets hemställan (uti. nr

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 8 samt. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 7 år 1956

10/1952) ett särskilt lönetillägg utöver arvode och rörligt tillägg till riksdagens

tjänstemän. Tillägget var med viss maximering avpassat så, att lönebeloppen

för månad höjdes med 15 procent. För åren 1953 och 1954 utgick

oförändrat samma tillägg (bankoutskottets uti. nr 27/1953 och 15/1954).

Vid 1955 års riksdag (bankoutskottets mem. nr 34) höjdes det särskilda

lönetillägget med ett belopp av 8 procent å månadslönens totalbelopp under

1954. Något motsvarande särskilt lönetillägg har icke tillerkänts kammarsekreterares

ställföreträdare.

Riksdagstjänstemännens förening har i sin skrivelse till bankoutskottet

hemställt, att arvodet till kammarsekreterares ställföreträdare måtte uppräknas

med belopp, som motsvarar de »rörliga tillägg», vilka tillerkänts

riksdagens övriga tjänstemän. Det rörliga tillägget är som ovan angivits

redan inräknat i arvodet å 318 kronor. Frågan gäller sålunda nu, om arvodet

skall ytterligare uppräknas i proportion till de särskilda lönetillägg, som

utgått till riksdagens tjänstemän från och med år 1952. En sådan uppräkning

skulle för de nuvarande ställföreträdarna, vilka är desamma som

i sådan egenskap fungerade under 1955 års riksdag, medföra en löneförhöjning

med 77 kronor (0,15 X 318 + 0,08 [318-f 0,15 X 318]) till 395

kronor i månaden. Om kammarsekreterares ersättare skulle för en kommande

riksdag utses inom samma lönegrupp (stenograf och förste kanslist)

som skedde fram till år 1951, skulle, under förutsättning av oförändrade

grunder för beräkning av de särskilda lönetilläggen, ersättararvodet komma

att ökas med 15 kronor och sålunda utgöra 333 kronor i månaden enligt

löljande beräkning.

Det rörliga tillägget å ställföreträdararvodet utgår endast å 130 kronor

i månaden på grund av maximeringsregeln för detta tillägg (870 -f- 130 =

1 000) och utgör (32 % på 130 kronor =) 42 kronor. Det särskilda lönetillägget

enligt 1952 års grunder var maximerat till 199 kronor i månaden.

För lönegruppen stenograf och förstckanslist utgick detta tillägg med 173

kronor; på ställföreträdararvodet skulle sålunda ha belöpt 26 kronor (199

— 173), om sådant tillägg utgått. Ställföreträdararvodet jämte tillägg skulle

sålunda under åren 1952—1954 ha utgjort 308 kronor i månaden (240 +

42 + 26). År 1955 ökades som nämnts det särskilda lönetillägget m?d 8

procent på 1954 års månadslöner. På ställföreträdararvodet skulle alltså

falla 25 kronor (8 % på 308 kronor), och hela arvodet skulle då utgöra 333

kronor i månaden, motsvarande ett särskilt lönetillägg å 15 kronor till nu

utgående 318 kronor i månaden.

Mot bakgrunden av det anförda synes det fullmäktige lämpligt och ändamålsenligt

att nu för kammarsekreterarnas ersättare fastställa ett enhetligt

arvodesbelopp, oavsett inom vilken kategori ifrågavarande tjänstemän utses,

och föreslår fullmäktige såsom skäligt ett belopp av i ett för allt 350 kronor

för månad, varå några tilläggsförmåner icke skulle utgå. Det höjda beloppet

torde böra tillämpas fr. o. m. 1956 års riksdag. Någon retroaktiv

utbetalning synes sålunda ej böra ifrågakomma.

Riksdagstjänstemännens förening har vidare hemställt, att arvodena till

riksdagens reservstenografer måtte uppräknas på samma sätt som beträffande

övriga tjänstemän. I anledning härav vill fullmäktige erinra om att

vid 1950 års riksdag behandlades ett förslag om snabbare publicering av

riksdagens protokoll, vilket jämväl innefattade förslag om anställande av

reservstenografer med ett årsarvode av 1 000 kronor. Detta förslag genomfördes

ej, men frågan kom åter upp år 1951. Då beslöts anställande av

reservstenografer i samband med utgivningen under 1952 års riksdag av

tryckta debattprotokoll (sammansatt konstitutions- och bankoutskotts uti.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nv 7 år 1956

3

nr 1/1951). Med hänsyn till den ökning av arvodena för de ordinarie stenograferna,

som skett vid 1951 års riksdag, sattes härvid årsarvodena för

reservstenograferna till 1 200 kronor. Detta arvode är ett beredskapsarvode,

som utgår oavsett tjänstgöring sker eller icke. Vid tillfällig tjänstgöring

utgår dessutom särskild ersättning, som bestrides av den stenograf, som är

förhindrad att tjänstgöra. När reservstenograf tjänstgör under längre ledighet

för stenograf, utgår till honom vanligt stenografarvode, varvid han avstår

beredskapsarvodet.

Arvodet till reservstenograferna är sålunda av en speciell karaktär. Med

hänsyn härtill och till syftet med här ifrågavarande arvoden synes fullmäktige

en viss höjning av desamma skäligen nu böra komma till stånd,

och får fullmäkige i sådant avseende föreslå, att arvodet till reservstenograferna

fastställes att från och med 1956 års riksdag utgå med 1 400 kronor.

Icke heller i detta fall synes alltså någon retroaktiv utbetalning böra

utgå.

Utskottet. Till tjänsteman inom kammares kansli som av talmannen utses

att vid förfall för sekreteraren bestrida sekreterargöromålen inom kammaren

och i övrigt biträda sekreteraren, utgår — utöver arvode -— särskild

ersättning med 318 kronor per månad. Från och med år 1952 har till riksdagens

tjänstemän — liksom till tjänstemän inom den övriga statsförvaltningen

— utgått ett särskilt lönetillägg (se bankoutskottets mem. nr 10/

1952) utöver arvode och rörligt tillägg. Något motsvarande särskilt lönetillägg

har emellertid icke tillerkänts kammarsekreterares ställföreträdare.

Mot bakgrund härav synes en höjning av ställföreträdararvodet vara skälig.

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret finner utskottet det lämpligt

att nu för kammarsekreterares ersättare fastställa ett enhetligt arvodesbelopp

oavsett inom vilken kategori ifrågavarande tjänstemän utses. Härvid

synes ett belopp av i ett för allt 350 kronor för månad, varå några tillläggsförmåner

icke skulle utgå, vara skäligt.

Vad härefter angår arvodena till riksdagens reservstenografer fastställdes

dessa av 1951 års riksdag till 1 200 kronor per år och har sedermera ej

ändrats. En viss höjning synes därför böra komma till stånd. Med hänsyn

till arvodenas speciella karaktär finner utskottet i likhet med fullmäktige

i riksgäldskontoret en höjning av arvodena till 1 400 kronor per år vara

skälig.

Höjningen av såväl ersättningen till kammarsekreterares ställföreträdare

som av arvodet till reservstenograferna synes böra tillämpas fr. o. in. 1956

års riksdag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

alt riksdagen må

1) besluta att till kammarsekreterares ersättare skall, med

tillämpning från och med 1956 års riksdag, utgå särskild

ersättning med 350 kronor per månad;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 7 år 1956

2) besluta att arvodet till riksdagens reservstenografer

skall, med tillämpning från och med 1956 års riksdag, utgå

med 1 400 kronor per år.

Stockholm den 6 mars 1956

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Fahlander, Mogård, Werner, Geijer,

Svärd, Kriigel* och Danmans; samt

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson

i Landskrona*, Sköldin, Nordqvist i Karlskoga, Sehlstedt och Jönsson i

Rossbol.

* Ej närvarande vid justeringen.

560577

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.