Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående utgifter å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

1956-02-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1956:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående utgifter å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956

1

3ir 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående utgifter

å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

Utskottet får härmed avgiva utlåtande med anledning av Kungl. Maj :ts

till riksdagen den 4 januari 1956 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter

å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, i vad propositionen

avser framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande den närmare utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa

till motsvarande punkter i ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för den 4 januari 1956 (bilaga 6 s. 29—

41 och bilaga 14 s. 69—71).

Egentliga statsutgifter

Monde huvudtiteln

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

l:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under

denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 558 800 kronor.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (skr. 23/9

1955) hemställer, att till täckande av förlust å rörelsen vid Alnarps mejeri

för budgetåret 1954/55 måtte anvisas 222 736 kronor.

Institutsstyrelsen anför, att mejeriets bokslut för år 1954/55 utvisar ett

underskott å 222 736 kronor, sedan institutets anslag på 30 000 kronor för

täckande av eventuell förlust tagits i anspråk. Resultatanalysen för samma

år visar ett underskott av 204 887 kronor. Det bokföringsmässiga underskottet

för år 1954/55 minskas nämligen med ett belopp av 42 427 kronor, utgörande

efterlikvid till leverantörerna utöver tidigare beräknad för under

halvåret 1/1—30/6 1954 levererad mjölk. Det resultatmässiga underskottet

för budgetåret 1953/54 ökar med motsvarande belopp och uppgår till 180 036

(137 609 + 42 427) kronor. Den övriga minskningen enligt resultatanalysen

av 1954/55 års underskott hänför sig i huvudsak till skillnader i lagerhållningen

vid mejeriet, ökningen av underskottet för budgetåret 1954/55

i förhållande till budgetåret 1953/54 beror enligt styrelsen helt på den ökade

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 10 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956

prisspänningen mellan konsumtionsmjölksmejerier och s. k. produktmejerier.

Likvidpriset vid Lunds mejeri, som är ett konsumtionsmjölksmejeri,

låg under år 1954 4—5 öre högre än vid flertalet produktmejerier, till vilken

senare grupp Alnarps mejeri hör. Under bokföringsåret 1954/55 har driftsresultatet

vid Alnarps mejeri enligt styrelsen varit gott i jämförelse med

andra mejerier med motsvarande driftsinriktning i fråga om såväl utvunnet

mjölkpris som tekniska utbytestal och uppnådda kvalitetsresultat.

Departementschefen har — efter redogörelse för yttranden i ärendet av

lantbruksstyrelsen och statskontoret — anfört följande.

»Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t har jag den 30 juni 1955 tillkallat

en sakkunnig för att verkställa utredning rörande vissa ekonomiska och

organisatoriska förhållanden vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Den 22 november 1955 har utredningsmannen inkommit med en

promemoria med viss utredning rörande Alnarps mejeri. Enligt denna bör

den samlade förlusten vid mejeriet per den 30 juni 1955 uppskattas till i

runt tal 226 000 kronor. Utredningsmannen framhåller dock, att förlusten

kan komma att öka med omkring 40 000 kronor, beroende på att den efterlikvid,

som mejeriet har att utbetala för tiden den 1 januari—30 juni 1955,

kan antagas komma att närma sig 3 öre i stället för i bokföringen upptagna

2 öre för kilogram. Utredningsmannen framlägger även ett flertal

förslag till begränsning av de årliga förlusterna vid mejeriet. Promemorian

i fråga är för närvarande föremål för remissförfarande. Oavsett vilka ställningstaganden

som utredningsmannens förslag i sinom tid kan föranleda,

synes ett täckande av redan uppkomna förluster vid mejeriet vara ofrånkomligt.

Jag vill därför förorda, att medel skall ställas till institutets förfogande

för att täcka hittills påvisad förlust å mejerirörelsen under budgetåret

1954/55, i runt tal 226 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet — som förutsätter att utredningen rörande vissa ekonomiska

och organisatoriska förhållanden vid Alnarpsinstitutet slutföres i

så god tid att förslag till åtgärder för motverkande av vidare förluster vid institutets

mejeri och trädgårdar kan föreläggas 1957 års riksdag — biträder

Kungl. Maj:ts framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen må medgiva, att av det för budgetåret 1955/

56 anvisade förslagsanslaget till Alnarps lantbruks-, mejerioch

trädgårdsinstitut: Omkostnader må till täckande av viss

förlust vid Alnarps mejeri tagas i anspråk ett belopp av

högst 226 000 kronor.

2:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår

är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 1 955 500

kronor.

Lantbruksakademien (skr. 25/8 1955) hemställer, att ett särskilt drift
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956

3

kostnadsbidrag å 54 215 kronor skall anvisas för verksamheten vid akademiens

trädgårdsskola å Experimentalfältet under läsåret 1955/56. Akademien

erinrar om att under läsåren 1953/54 och 1954/55 skolan åtnjutit ett

dylikt bidrag å 45 000 kronor och att för läsåret 1955/56 enahanda bidrag

upptagits i lantbruksstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1955/56. Utöver

det särskilda driftkostnadsbidraget å 45 000 kronor erfordras emellertid

enligt akademien för innevarande budgetår 9 200 kronor för att täcka

dels vissa utgiftsökningar, dels inkomstbortfall, föranlett av speciella förhållanden

vid skolan.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 21/9 1955) hemställer,

att ett särskilt driftkostnadsbidrag å 30 000 kronor skall i likhet med

de två senaste åren anvisas för verksamheten vid skolan.

Lantbruksstyrelsen förordar för sin del, att till lantbruksakademiens trädgårdsskola

å Experimentalfältet skall för läsåret 1955/56 utgå ett särskilt

driftkostnadsbidrag med 51 000 kronor. I fråga om trädgårdsskolan i Söråker

tillstyrker styrelsen, att det särskilda driftkostnadsbidraget skall utgå

med oförändrat belopp, 30 000 kronor, för läsåret 1955/56.

Efter en närmare redogörelse för lantbruksakademiens framställning samt

för lantbruksstyrelsens remissyttrande har departementschefen anfört följande.

»Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t tillkallade jag den 1 november 1954

utredningsmän för att verkställa översyn av verksamheten vid de statsunderstödda

och statliga trädgårdsskolorna. I avbidan på resultatet av denna utredning

bör de nuvarande trädgårdsskolorna fortsätta sin verksamhet. Särskilda

driftkostnadsbidrag torde därför vara erforderliga jämväl under läsåret

1955/56 för såväl lantbruksakademiens trädgårdsskola som Norrlands

trädgårdsskola i Söråker. Vid sådant förhållande är jag beredd tillstyrka, att

dylika bidrag skall utgå till nämnda två skolor under angivna läsår. Jag kan

emellertid icke förorda, att bidraget till akademiens trädgårdsskola skall uppräknas

till högre belopp än för närmast föregående läsår. Bidragen böra sålunda

även för läsåret 1955/56 utgå med 45 000 kronor till akademiens trädgårdsskola

och med 30 000 kronor till trädgårdsskolan i Söråker. Jag föreslår,

att riksdagens medgivande skall inhämtas till att beloppen får bestridas

ur det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats till driftkostnader

vid vissa lägre undervisningsanstalter.»

Utskottet. Uå utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av det för budgetåret 1955/

56 anvisade förslagsanslaget till Lägre lantbruksundervisning

in. in.: Understöd åt vissa lanlbruksundervisnings
anstalter:

Driftkostnader må till ytterligare understöd åt i

det föregående angivna trädgårdsskolor för sagda budgetår

tagas i anspråk ett belopp av sammanlagt högst 75 000 kro
-

nor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956

G. Lanthushållning i allmänhet

3:o) 2. Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Å riksstaten för

budgetåret 1955/56 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 4 260 000 kronor.

Hushållningssällskapens förbund (skr. 30/9 1955) hemställer, att å till•

äggsstat för innevarande budgetår skall anvisas minst 200 000 kronor för

att täcka vissa omkostnadsökningar, som hushållningssällskapen under året

fått vidkännas.

Förbundet anför bl. a., att hushållningssällskapen under år 1955 måst tillerkänna

den icke-personalförtecknade personalen samma löneförbättringar,

som kommit de statsbidragsavlönade befattningshavarna till del. Sällskapens

löneutgifter (veterinäravdelningarna ej medräknade) kommer härigenom att

lör samma år stiga med cirka 162 000 kronor. Genom lönehöjningarna kommer

aven sällskapens pensionsavgifter för de icke-personalförtecknade befattningshavarna

att öka. Vidare innebär sjukförsäkringsreformen, att sällskapen

har att erlägga såväl arbetsgivarbidrag till vederbörande försäkringsinrättning

som kompensationstillägg till de anställda såsom gottgörelse för

dessas avgifter för försäkringen. Slutligen har ett stort antal andra utgiftsposter,

som avsetts skola täckas av omkostnadsanslaget, stigit. Någon närmare

beräkning av utgiftsstegringen har ännu icke kunnat göras.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker förbundets framställning.

Efter att ha närmare redogjort för förbundets framställning har departementschefen

anfört följande.

»Med hänsyn till de ökade utgifter, som framför allt på grund av lönestegringar

åsamkats hushållningssällskapen under förevarande anslag, finner

jag mig böra biträda förbundets yrkande om en förstärkning av detta.

Jag ar dock icke beredd att tillstyrka större medelsanvisning än 150 000 kronor.

Jag har därvid icke ansett mig kunna räkna med att kostnaderna för

arbetsgivarbidrag skall täckas jämväl i vad de hänför sig till personal, som

icke ar uppförd å personalförteckning. Beloppet bör anvisas på tilläggsstat

för innevarandet budgetår.»

Utskottet. Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:

Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

4:o) 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesforening.

Å riksstaten för budgetåret 1955/56 är under förevarande anslagsrubrik

uppfört ett anslag av 902 300 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956 5

Sveriges utsädesförening (skr. 7/6 och 18/7 1955) hemställer, att å tillläggsstat

skall anvisas dels ett belopp av 52 364 kronor för att täcka kostnader

under tiden den 1 januari 1955—30 juni 1956 för ökade timlöner åt

föreningens kollektivavtalsanställda personal, dels ett belopp av 14 600 kronor

för att täcka kostnaderna för föreningen åvilande arbetsgivarbidrag för

allmän sjukförsäkring och moderskapshjälp under år 1955.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker

föreningens framställningar.

Departementschefen har — efter en närmare redogörelse för föreningens

framställning -— anfört följande.

»De angivna kostnadsökningarna, sammanlagt uppgående till (52 364 +

14 610=) i runt tal 67 000 kronor har, såsom framgår av den lämnade

redogörelsen, föranletts av dels att nytt kollektivavtal träffats för Sveriges

utsädesförenings timavlönade arbetare, dels genomförandet av den allmänna

sjukförsäkringen. Av löneökningen avser 16 498 kronor kostnadsökningar

under sista hälften av budgetåret 1954/55 och 35 866 kronor sådana ökningar

under budgetåret 1955/56. Liksom tidigare bör föreningen få dessa

merkostnader täckta. Vad härefter angår utgiftsökningarna på grund av

föreningen åvilande arbetsgivarbidrag i följd av sjukförsäkringens genomförande,

synes föreningen böra få jämväl dessa täckta, i den mån de hänför

sig till befattningshavare, uppförda å personalstat. Då föreningens beräkningar

beträffande ifrågavarande kostnader torde avse endast dylika befattningshavare,

synes det föreslagna beloppet kunna godtagas. Jag förordar sålunda,

att statsbidraget till föreningen skall höjas med 67 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett anslag av 67 000

kronor.

I. Fiskeriväsendet

5 ro) 14. Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Å riksstaten

för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

Ostkustens ålf iskar ef örbund (skr. 25/9 1955) hemställer, att lättnader i

bedömningsgrunden för rätt till bidrag och lån ur statens fiskredskapslånefond

skall genomföras, att så stora belopp skall ställas till hushållningssällskapens

i södra Kalmar och Blekinge län förfogande, att samtliga de

fiskare, som genom stormen den 16 september 1955 drabbats av skador och

som så önskar, kan erhålla lån ur fiskerilånefonden samt att fiskets utövare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956

skall erhålla samma ekonomiska bistånd i form av bidrag eller stödlån,

som kan komma att utgå till de jordbrukare och trädgårdsodlare, som vållats

förluster på grund av 1955 års svåra torka.

Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott (skr. 24/9

1955), som genom sin fiskerikonsulent företagit en undersökning av det genom

stormen uppkomna läget för fisket och fiskarbefolkningen i södra

Kalmar län, tillstyrker ålfiskareförbundets framställning om medelstilldelning

ur fiskerilånefonden.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa

dels under reservationsanslaget till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap

in. in. 100 000 kronor, dels till statens fiskredskapslånefond 150 000

kronor.

Efter att ha närmare redogjort för utredningen i ärendet har föredragande

statsrådet anfört följande.

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har den svåra stormen i

september 1955 orsakat betydande förluster för ett stort antal fiskare, bland

annat genom att en avsevärd mängd fiskredskap blivit förstörd. Det torde

vara ett allmänt intresse att i största möjliga utsträckning mildra de sålunda

uppkomna skadorna. De särskilda yrkandena i Ostkustens ålfiskareförbunds

framställning avser olika åtgärder i sådant syfte.

Vad först angår frågan om stöd till de drabbade fiskarna av samma natur

som det, vilket i olika sammanhang lämnats jordbrukare och trädgårdsodlare,

vill jag liksom fiskeristyrelsen erinra om att en liknande, av förbundet

år 1953 gjord framställning hänvisats till 1954 års fiskeriutredning för

att tagas under övervägande av denna. Då resultatet av utredningens arbete

bör avvaktas, innan ställning tages till ifrågavarande spörsmål, synes förbundets

nuvarande framställning i denna del icke böra föranleda någon åtgärd.

Enligt min uppfattning bör man därför begagna de utvägar, som redan

står till buds, för att hjälpa de fiskare, som enligt vad nyss sagts lidit

skada. Därvid bör i första hand komma i fråga anslaget till Bidrag till fiskare

för förlust av fiskredskap m. m. ävensom statens fiskredskapslånefond.

Att såsom ålfiskareförbundet hemställt mildra villkoren för erhållande av

lån ur nämnda fond, synes icke vara lämpligt. Viktigare än en dylik åtgärd

torde vara att öka medlen, så att tillräckligt stort belopp kommer att stå

till förfogande. Därigenom torde även de av ålfiskareförbundet eftersträvade

lättnaderna i fråga om möjligheten för den enskilde fiskaren att erhålla

hjälp i viss mån komma att uppnås. I enlighet med fiskeristyrelsens förslag

synes medelsbehovet böra uppskattas till 100 000 kronor till bidrag och 150 000

kronor till lån. Dessa belopp synes böra anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Jag föreslår därför, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1955/56 skall anvisas dels ett reservationsanslag av 100 000 kronor till

Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap in. in., dels ock ett investerings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956

7

anslag av 150 000 kronor till statens fiskredskapslånefond. Till frågan om

anvisande av sistnämnda anslag återkommer jag vid anmälan av under jordbruksdepartementet

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1955/56.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

J. Skogsväsendet

6:o) 25. Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

Å riksstaten för budgetåret 1955/56 har under förevarande anslagsrubrik

anvisats ett reservationsanslag av 6 366 000 kronor.

Skogsstyrelsen (skr. 10/10 1955) hemställer, att ett belopp av 169 900 kronor

skall anvisas å tilläggsstat för att täcka skogsvårdsstyrelsernas kostnader

för arbetsgivarbidrag enligt lagen om allmän sjukförsäkring.

Skogsstyrelsen uppskattar kostnaderna för ifrågavarande arbetsgivarbidrag

för budgetåret 1955/56 till 109 700 kronor beträffande personal, avlönad

från skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag, och till 60 200 kronor i fråga

om personal, avlönad av skogssvårdsstyrelsernas omkostnadsmedel.

Departementschefen har — efter en närmare redogörelse för skogsstyrelsens

framställning samt för ett av statskontoret i ärendet avgivet yttrande

— anfört följande.

»Av skogsstyrelsens hemställan framgår, att av det äskade beloppet för

skogsvårdsstyrelsernas arbetsgivarbidrag för budgetåret 1955/56 i anledning

av den allmänna sjukförsäkringen 109 700 kronor hänför sig till å personalförteckning

uppförd personal. Under åberopande av vad jag denna dag

anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av anslag till förevarande ändamål

för nästa budgetår (IX ht p. 189), vill jag förorda, att skogsvårdsstyrelserna

får denna kostnad täckt. Däremot kan jag icke biträda skogsstyrelsens

förslag, att kostnaderna för arbetsgivarbidrag skall täckas jämväl i vad

de hänför sig till personal, som icke är uppförd å personalförteckning.»

Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av

109 700 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956

N. Diverse

7:o) 16. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt 233

i bil. 11 av årets statsverksproposition har departementschefen framhållit,

att det kan förväntas, att utgifterna under nu löpande budgetår kommer att

bli av större omfattning än föregående budgetår. Med hänsyn härtill och

iill att reservationen å anslaget vid ingången av budgetåret var endast omkring

15 000 kronor, synes det enligt departementschefen vara nödvändigt

att förstärka anslaget med åtminstone 250 000 kronor.

Under åberopande av detta uttalande hemställer departementschefen i förevarande

proposition nr 2, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för

ilrågavarande ändamål å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa omförmälda

belopp av 250 000 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

Kapitalinvesteringar

V. Statens utlåningsf onder

8:o) 10 a. Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag (IX ht s. 322;

JoU 65; rskr. 236) beslöts inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd

statens fiskredskapslånefond. Från fonden må lån utlämnas till fiskare vid

förlust av eller skada å fiskredskap. Vid utgången av budgetåret 1954/55

förelåg å fonden ett outnyttjat belopp av 45 000 kronor.

Föredragande statsrådet har — under åberopande av vad han anfört vid

anmälan av under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56, punkten

5 — hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till statens

fiskredskapslånefond å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 kronor.

Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens fiskredskapslånefond å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa ett

investeringsanslag av 150 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956

9

9:o) 10 b. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag

(prop. 1949: 2; rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig lånefond, benämnd

lånefonden för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag

av 500 000 kronor och å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1953/54 ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg å fonden ett outnyttjat belopp

av 50 000 kronor.

Skogsstyrelsen (skr. 10/10 1955) hemställer, att till fonden under innevarande

budgetår skall anvisas ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

Styrelsen anför härvid, att utlåningen från fonden per den 1 juli 1955

uppgick till 538 000 kronor, varför behållningen samma dag utgjorde 62 000

kronor. Då genom amortering under budgetåret 1955/56 kan beräknas inflyta

i runt tal 194 000 kronor, torde det totala disponibla beloppet för utlåning

detta budgetår uppgå till 256 000 kronor. Styrelsen framhåller vidare,

att en fröinsamling av erforderlig storleksordning icke kan finansieras, med

mindre skogsvårdsstyrelserna får möjlighet att i betydande omfattning upplåna

kapital.

Statskontoret anför, att hos ämbetsverket förda räkenskaper utvisar, att

under budgetåren 1948/49—1953/54 skillnaden mellan från fonden utgivna

och återbetalda lånemedel icke för något år överstigit 300 000 kronor.

Med hänsyn härtill föreslår ämbetsverket, att storleken av det för ändamålet

yrkade tilläggsanslaget begränsas till förslagsvis hälften av det belopp,

skogsstyrelsen begärt, eller sålunda till 400 000 kronor.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens

framställning — anfört följande.

»Då tillfredsställande tillgång på mogen tallkott endast brukar förefinnas

med relativt många års mellanrum, synes den beräknade rikliga förekomsten

därav innevarande vinter böra i görligaste mån utnyttjas. Skogsvårdsstyrelserna

torde, såsom skogsstyrelsen framhållit, icke kunna anskaffa härför

erforderliga medel utan att i betydande omfattning utnyttja lånefonden för

insamling av skogsfrö. Den nuvarande medelstillgången i fonden är emellertid

så ringa, att denna måste tillföras ytterligare medel för att i skälig omfattning

kunna fylla sitt ändamål. Jag kan dock icke tillstyrka en så stor

medelsanvisning, som skogsstyrelsen föreslagit, utan finner mig böra inskränka

mig till att förorda ett kapitaltillskott av 400 000 kronor. Beloppet

torde böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.»

Utskottet. Då utskottet icke bar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer utskottet,

2 llihang till riksdagens protokoll 1956. 10 samt. Nr 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1956

att riksdagen må till Lånefonden för insamling av skogsfrö

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa

ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

Stockholm den 7 februari 1956

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Nord, Bertil Andersson,

Sundberg, Eskilsson, Bror Nilsson, Hjalmar Nilsson, Johan Persson

och Mossberger*; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina,

Andersson i Hyssna, Haeggblom*, Antby, Jonsson i Strömsund, Sköld,

Ahlsten, Svensson i Vä* och Nilsson i Lönsboda;

dock att vid behandlingen av punkten 1 herrar Lage Svedberg, Kristiansson

och Jönsson i Gärds Köpinge deltagit i stället för herrar Hjalmar Nilsson,

Sundberg och Andersson i Hyssna.

* Ej närvarande vid justeringen.

560171

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan. a1 i texten