Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser Jönninge l1 i Uppsala län m. fl. fastigheter.

1956-05-08 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1956:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser Jönninge l1 i Uppsala län m. fl. fastigheter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

försäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser

Jönninge l1 i Uppsala län m. fl. fastigheter.

I en till riksdagen den 9 mars 1956 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 129, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande

till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Utskottet behandlar i detta utlåtande de under punkterna 1—4 och 6—10

i propositionen upptagna ärendena.

Beträffande utredningen i dessa ärenden — här i utlåtandet upptagna

under punkten 1—9 — får utskottet, i den mån ej därför närmare redogöres

i det följande, hänvisa till statsrådsprotokollet.

1 :o

Jönninge l1 i Uppsala län

Domänstyrelsen (skr. 10/2 1956) hemställer, att kronoegendomen förra

kaptensbostället 1 mantal Jönninge l1 i Stavby socken, Uppsala län, må på

vissa angivna villkor säljas till egendomens arrendator Evert Gustafsson.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. in. meddelas bl. a. följande.

Egendomen innehåller cirka 105 hektar, varav 40,3 hektar åker, 9,6 hektar

betesmark, 48 hektar skogsmark och 6,9 hektar annan mark. Skogsmarken

har ett virkesförråd av 5 070 m3sk, varav 3 100 m3sk tillhör åldersklass V

och 300 m3sk åldersklass VI eller äldre åldersklasser. Ideala medelboniteten

beräknas till 4,2.

Av åbyggnaderna är manbyggnaden i mycket gott skick, källaren, brygghuset

och ladugården med stallet i gott skick samt ladan och svinhuset i

medelgott skick. Ladugården och stallet är dock arbetskrävande. Arrendatorn

äger bl. a. en arbetarbostad, som dock är utdömd av hälsovårdsnämnden,

samt ett garage för två traktorer och den elektriska anläggningen.

Taxeringsvärdet är 78 300 kronor, varav 59 200 kronor jordbruksvärde

och 19 100 kronor skogsvärde.

Saluvärdet å egendomens jordbruksdel har uppskattats till 155 000 kronor.

Härifrån har föreslagits avdrag med tillhopa 60 000 kronor, därest egendomen

säljes till arrendatorn. Av avdragen belöper 32 500 kronor å avsaknad

av arbetarbostad, tillhörig jordägaren, 20 000 kronor å ett omedelbart förestående

torrläggningsföretag samt 7 500 kronor å värdet av arrendatorns

1 llihang till riksdagens protokoll 1956. 10 samt. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

traktorgarage och elektriska anläggning. Värdet av egendomens skogsmark

och skog har av domänstyrelsen fastställts till 45 000 kronor, däri ej inräknat

en s. k. klappalättstämpling om 2 000 m3sk.

Domänstyrelsen har i anledning av en utav arrendatorn gjord ansökning

om att få erlägga köpeskillingen under loppet av tjugo år framhållit att styrelsen

äger rätt att medgiva jämkning av amorteringstidens längd.

I ärendet hörda myndigheter har liksom departementschefen tillstyrkt

egendomens försäljning till arrendatorn för (95 000 + 45 000 =) 140 000

kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag om att ifrågavarande kronoegendom skall

säljas till arrendatorn för 140 000 kronor biträdes av utskottet. Utskottet,

som förutsätter att domänstyrelsen ej motsätter sig arrendatorns begäran om

en tjugoårig amorteringstid, ansluter sig jämväl i övrigt till försäljningsförslaget

och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att kronoegendomen Jönninge

l1 i Stavby socken, Uppsala län, må säljas till egendomens

arrendator Evert Gustafsson för en köpeskilling av 140 000

kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

2 ro

Stojby 126 i Kronobergs län

Domänstyrelsen (skr. 20/1 1956) hemställer, att fastigheten Stojby 126 —

utgörande huvudgården till kronoegendomen förra fanjunkarbostället 1

mantal Stojby 121 i Gårdsby socken, Kronobergs län, med tilldelad skogsmark

— må på vissa angivna villkor säljas till egendomens arrendatorer

Karl Persson och Johan Persson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas bl. a. följande.

Den till försäljning föreslagna fastigheten omfattar 82,86 hektar, fördelade

på tre skiften. Härav utgöres 16,69 hektar av åker, 8,36 hektar av äng,

56,79 hektar av skog och 1,02 hektar av annan avrösningsjord. Virkesförrådet

har beräknats till 6 100 m3sk, exklusive en s. k. klappalättstämpling om

1 800 m3sk.

Av åbyggnaderna är mangårdsbyggnaden uppförd omkring år 1880 och i

behov av omfattande modernisering. Ladugården — uppförd omkring sekelskiftet

— är i dåligt skick och bör inom de närmaste åren ersättas av ny

byggnad.

Taxeringsvärdet å kronoegendomen i dess helhet utgör 146 200 kronor,

varav 42 600 kronor jordbruksvärde och 103 600 kronor skogsvärde.

Saluvärdet å jordbruksdelen har uppskattats till 51 900 kronor. Värdet å

skogen har av domänstyrelsen fastställts till 156 000 kronor, vari dock ej ingår

värdet å nämnda klappalättstämpling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

3

De i ärendet hörda myndigheterna har tillstyrkt att fastigheten säljes till

arrendatorerna för (51 900 + 156 000 =) 207 900 kronor. Viss av arrendatorerna

begärd nedsättning av köpeskillingen har avstyrkts.

Departementschefen har biträtt försäljningsförslaget.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag föranleder icke någon erinran från utskottets

sida. Utskottet, som jämväl i förevarande fall utgår ifrån att köparna

får möjlighet att erlägga köpeskillingen under loppet av tjugo år, hemställer

sålunda,

att riksdagen må medgiva, att kronoegendomen Stojby 12®

i Gårdsby socken, Kronobergs län, må säljas till egendomens

arrendatorer Karl Persson och Johan Persson för en köpeskilling

av 207 900 kronor samt på i huvudsak de villkor i

övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

3:o

Slite 31 i Gotlands län

Direktionen för Slite lanthanm äger bl. a. fastigheterna österby l7 och Slite

31 i Slite köping, Gotlands län. Dessa fastigheter har gemensam ägovidd, som

innehåller en areal av cirka 1,4 hektar.

Fastigheten Slite 31 ägdes tidigare av kronan. Genom beslut av 1952 års

riksdag (prop. 88 p. 8; rskr. 405) överläts fastigheten utan vederlag till direktionen

under villkor att fastigheten, därest den icke vidare användes för

hamnändamål skulle utan ersättning i gravationsfritt skick återställas till

kronan med rätt likväl för direktionen att tillgodogöra sig å det gemensamma

ägoområdet för fastigheten och fastigheten österby l7 uppförda, hamndirektionen

tillhöriga byggnader.

Hamndirektionen har nu anhållit att till Gotländska lantmännens centralförening

för utökning av föreningen tillhöriga fastigheten österby l53

få sälja viss mark av det för fastigheterna österby l7 och Slite 31 gemensamma

ägoområdet. Å marken, som innehåller cirka 630 kvadratmeter, avser

centralföreningen att uppföra en siloanläggning.

I ärendet hörda myndigheter har tillstyrkt hamndirektionens ansökning.

Lantmäteri styrelsen har därvid förordat, att den fastigheten Slite 31 graverande

återgångsrätten upphäves beträffande försäljningsområdet.

Departementschefen, som jämväl biträtt direktionens framställning, har

bl. a. framhållit att området bör försäljas till i orten gängse pris och å Slite

31 belöpande del av köpeskillingen inlevereras till kronan. Med hänsyn till

att återgångsrätten bör på sätt lantmäteristyrelsen föreslagit upphävas beträffande

saluområdet bör, påpekar vidare departementschefen, riksdagens

medgivande inhämtas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

Utskottet. Utskottet har icke något att invända mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer sålunda,

att riksdagen må medgiva, att det av 1952 års riksdag i

ärende rörande överlåtelse utan vederlag av kronofastigheten

Slite 31 i Slite köping, Gotlands län, föreskrivna villkoret

angående förbehåll om återgångsrätt under angiven förutsättning

för kronan må upphävas beträffande det område

av den för fastigheterna österby 1T och Slite 31 gemensamma

ägovidden, som avses att i enlighet med det föregående försäljas

till Gotländska lantmännens centralförening.

4:o

Tvängstorp ll1 i Kristianstads län

Domänstyrelsen (skr. 20/1 1956) hemställer, att arrendelotten nr 2 eller

det s. k. utmarksskiftet av kronoegendomen förra profossbostället 1 mantal

Tvängstorp ll1 i Ausås socken, Kristianstads län, må på vissa angivna villkor

säljas till arrendatorn Stig-Allan Borgqvist.

Rörande arrendelottens beskaffenhet m. in. meddelas bl. a. följande.

Lotten innehåller 37,3 hektar, varav omkring 35,5 hektar tomt, trädgård

och åker, 0,8 hektar äng, 0,3 hektar odlingsmark och 0,7 hektar impediment.

Samtliga byggnader är i gott stånd.

Taxeringsvärdet utgör 109 000 kronor jordbruksvärde.

Saluvärdet har uppskattats till 161 600 kronor. Vid försäljning till arrendatorn

har med hänsyn till värdet av arrendatorn tillhöriga byggnader och

anläggningar föreslagits att saluvärdet skall minskas med 10 000 kronor.

De i ärendet hörda myndigheterna har förordat arrendelottens försäljning

till arrendatorn för 151 600 kronor. Av denne gjord ansökning om att få

betala köpeskillingen under loppet av 20 år har biträtts av domänstyrelsen.

Departementschefen har lämnat domänstyrelsens försäljningsförslag utan

erinran.

Utskottet. Utskottet biträder förslaget om att ifrågavarande arrendelott

säljes till arrendatorn för 151 600 kronor att betalas under loppet av tjugo

år. Som försäljningsförslaget i övrigt ej heller föranleder någon utskottets

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva att arrendelotten nr 2 eller det

s. k. utmarksskiftet av kronoegendomen Tvängstorp ll1 i

Ausås socken, Kristianstads län, må — efter verkställd avstyckning

—■ säljas till arrendatorn Stig-Allan Borgqvist för

en köpeskilling av 151 600 kronor samt på i huvudsak de

villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956 5

5:o

Klamby 131 i Malmöhus län

Domänstijrelsen (skr. 17/12 1955) hemställer, att kronoegendomen förra

sergeantbostället 1/8 mantal Klamby 131 i Brandstads socken, Malmöhus

län, må på vissa angivna villkor säljas till egendomens arrendator Anton

Larsson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas bl. a. följande.

Egendomens areal uppgår till 39,5 hektar, därav 38,4 hektar tomt, åker

och trädgård.

Byggnadsbeståndet är i huvudsak gammalt och otidsenligt.

Taxeringsvärdet utgör 113 000 kronor jordbruksvärde.

Egendomens saluvärde har uppskattats till 141 300 kronor. Vid försäljning

till arrendatorn har föreslagits avdrag å saluvärdet med 2 200 kronor

för arrendatorns anläggningar in. in.

I ärendet hörda myndigheter har liksom departementschefen förordat att

egendomen säljes till arrendatorn för (141 300 — 2 200 =) 139 100 kronor.

Utskottet. Med biträdande av försäljningsförslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att kronoegendomen Klamby

131 i Brandstads socken, Malmöhus län, må säljas till egendomens

arrendator Anton Larsson för en köpeskilling av

139 100 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

6:o

Bjällum Lunnagården 61 i Skaraborgs län

Domänstijrelsen (skr. 20/1 1956) hemställer, att kronoegendomen förra

förste korpralsbostället 1 mantal Bjällum Lunnagården 61 i Bolums socken,

Skaraborgs län, må — med undantag av visst område — på vissa angivna

villkor säljas till lantbrukarna Henry Carlsson och Gunnar Carlsson, vilka

är söner till egendomens år 1935 avlidne arrendator Martin Carlsson.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. m. har inhämtats bl. a. följande.

Egendomen är utlagd i tre skiften — hemskiftet, Billingskiftet och hagmarksskiftet

— om sammanlagt cirka 91,4 hektar. Av dessa skiften lyder

hagmarksskiftet, vilket innehåller cirka 0,4 hektar åker och 8,2 hektar

skogsmark, under fortifikationsförvaltningen. Hemskiftet och Billingskiftet

omfattar tillhopa cirka 31,2 hektar åker, 19,1 hektar äng och hagmark,

24,8 hektar skog och 8 hektar impediment. Virkesförrådet i skogen å hemskiftet

och Billingskiftet uppgår till 150 respektive 3 040 m3sk. Av sistnämnda

virkesförråd tillhör 1 230 m3sk åldersklass IV.

Av kronans byggnader befinner sig manbyggnaden, som är utrustad med

vatten- och avloppsledningar, värmeledning och badrum, i gott skick. Likaså

är redskapshuset med vagnboden i gott skick. Flygelbyggnaden, vilken inrymmer

en bostadslägenhet om tre rum och kök, är i medelgott skick. Så är

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år J956

även förhållandet med ladugården och svinhuset. Vissa hus och anläggningar

tillhör arrendatorn.

Taxeringsvärdet å inägorna är 43 100 kronor. Skogen är samtaxerad med

annan kronoskog.

Egendomen — med undantag av hagmarksskiftet — har saluvärderats

beträffande inägorna till 106 500 kronor och beträffande skogen till 30 000

kronor eller sålunda tillhopa 136 500 kronor. Vid värderingen har hänsyn

tagits till att arrendatorn äger vissa hus m. in. å egendomen.

De i ärendet hörda myndigheterna tillstyrker att huvudgården — hemskiftet

och Billingskiftet — säljes för 136 500 kronor till arrendatorn, Martin

Carlssons dödsbo. Två av dödsbodelägarna önskar, med de övriga delägarnas

samtycke, övertaga gården.

Departementschefen har biträtt förslaget om försäljning till två av dödsbodelägarna.

Utskottet. Det framlagda försäljningsförslaget möter ingen invändning

från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att kronoegendomen Bjällum

Lunnagården 61 i Bolums socken, Skaraborgs län, må —

med undantag av i det föregående omförmälda hagmarksskifte

— säljas till lantbrukarna Henry Carlsson och Gunnar

Carlsson för en köpeskilling av 136 500 kronor samt på

i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

7 :o

Väla 31 i Örebro län

Domänstyrelsen (skr. 10/12 1955) hemställer, att kronoegendomen förra

länsmansbostället 1 mantal Väla 31 i Stora Mellösa socken, Örebro län, må

på vissa angivna villkor säljas till egendomens arrendator John Johansson.

Rörande egendomens beskaffenhet in. in. meddelas bl. a. följande.

Egendomens ägor är utlagda i ett skifte om 48,15 hektar, varav 46,60

hektar åker och 1,55 hektar ängs- och betesmark. Av ägoarealen avgår dock

1,38 hektar för väg.

Arrendatorsbostaden, som är angripen av svamp i väggar och trossbottnar,

är fullständigt omodern. Modernisering eller nybyggnad erfordras. En

flygelbyggnad, som reparerats av arrendatorn år 1954, är i gott skick. Ladugården

och stallet är likaså i gott skick. Logen är i medelgott skick. Samtliga

uthus är spåntäckta, vilket medför onormalt höga underhållskostnader.

Taxeringsvärdet är 77 900 kronor jordbruksvärde.

Saluvärdet har uppskattats till 131 500 kronor. Vid försäljning till arrendatorn

föreslås att detta värde minskas med 37 700 kronor till 93 800 kronor.

Av avdragsbeloppet hänför sig 25 000 kronor till upprustning av arrendatorsbostaden,

3 000 kronor till onormalt stora kostnader för takunderhåll,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

7

2 000 kronor för intrång av allmän väg som genomskär egendomens största

åkerparti, 4 000 kronor för underhåll av avloppsgravar till två dikningsföretag

och 3 700 kronor för arrendatorn tillhöriga anläggningar.

De i ärendet hörda myndigheterna har liksom departementschefen tillstyrkt

försäljning till arrendatorn mot ett pris av 93 800 kronor.

Utskottet. Utskottet har godtagit försäljningsförslaget och hemställer sålunda,

att riksdagen må medgiva, att kronoegendomen Väla 31 i

Stora Mellösa socken, Örebro län, må säljas till egendomens

arrendator John Johansson för en köpeskilling av 93 800

kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

8:o

Donation av fastigheten Stråtenbo l3 i Kopparbergs län

'' Enligt ett av förre intendenten C. L. Behm, Hammarö, den 11 januari 1955

dagtecknat gåvobrev har Behm såsom gåva till lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök överlämnat fastigheten Stråtenbo l3 i Aspeboda socken,

Kopparbergs län, att efter hans död disponeras av högskolestyrelsen.

I skrivelse den 11 oktober 1955 har styrelsen för lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök hemställt om medgivande att mottaga förenämnda

gåva.

Av högskolestyrelsens skrivelse inhämtas, att fastigheten, som åsatts ett

taxeringsvärde av 25 600 kronor, innehåller en areal av 55,70 hektar, varav

52,09 hektar produktiv skogsmark, 3,45 hektar mossar och kärr, 0,06 hektar

berg samt 0,10 hektar vägar. Virkesförrådet uppgick år 1946 till 6 881 m3.

Fastigheten är från och med den 1 maj 1955 skogsbrandförsäkrad för

100 000 kronor. Skogsdikena rensades senast sommaren 1950. Vidare anför

styrelsen, att Behm under den tid, han äger uppbära avkastningen, kommer

att svara för förvaltningen av fastigheten samt gälda å densamma belöpande

skatter och försäkringsavgifter samt kostnader för skogsvårdsåtgärder

och skogsavverkning m. m. Uttag skall ske högst efter skogsplan. När högskolestyrelsen

framdeles får uppbära avkastningen av skogsskiftet, ämnar

styrelsen söka få domänverket eller skogsvårdsstyrelsen i länet att biträda

vid förvaltningen av skiftet. Kostnaderna för skötseln och förvaltningen av

skiftet torde komma att uppgå endast till en ringa del utav avkastningen.

över framställningen har yttranden avgivits av statskontoret och domänstyrelsen.

Båda ämbetsverken har i princip tillstyrkt framställningen. Enligt

statskontorets mening bör bland annat föreskrivas, att skogsvårdslagens

bestämmelser skall vara tillämpliga å fastigheten tills staten övertager

förvaltningen samt att efter donators död domänverket bör handha fastighetens

skötsel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

Departementschefen har anfört.

»Enligt det gåvobrev, som ligger till grund för högskolestyrelsens förevarande

framställning, skall avkastningen av den donerade fastigheten efter donators

frånfälle främst användas för att främja forskning m. in. på vallodlingens

område. Mottagandet av gåvan synes för statsverkets del icke medföra

några kostnader. Således kommer donator, som förbehållit sig rätten

att under sin livstid uppbära avkastningen av fastigheten, enligt vad styrelsen

uppgivit själv att bestrida samtliga med fastighetens förvaltning förenade

kostnader under nämnda tid. Icke heller torde statsverket komma att

belastas med några förvaltningskostnader för fastigheten efter tidpunkten

för kronans övertagande av densamma, då dessa väl synes kunna täckas utav

avkastningen.

Med hänsyn till syftet med ifrågavarande gåva och övriga i det föregående

anförda omständigheter tillstyrker jag, att lantbrukshögskolan för kronans

räkning bemyndigas mottaga gåvan. Frågan synes dock böra underställas

riksdagens prövning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera

meddela de föreskrifter, som må bli erforderliga med anledning av

mottagandet av fastigheten. Därvid synes de av statskontoret i ärendet angivna

villkoren i huvudsak böra fastställas.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag föranleder icke någon erinran från utskottet,

som alltså hemställer,

att riksdagen må medgiva, att fastigheten Stråtenbo l3 i

Aspeboda socken, Kopparbergs län, må i enlighet med det

föregående för kronans räkning mottagas såsom gåva.

9:o

Dispositionen av Alträsks kolonisationsområde

i Norrbottens län

Genom beslut den 6 maj 1949 förordnade Kungl. Maj :t att av Alträsks nybyggesnämnd

bedriven verksamhet å Alträsks kolonisationsområde i överluleå

socken, Norrbottens län, skulle från och med den 1 juli 1949 överflyttas

på lantbruksnämnden i Norrbottens län, varjämte Kungl. Maj:t anbefallde

lantbruksstyrelsen att efter samråd med domänstyrelsen uppgöra och

till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de bestämmelser, som erfordrades

för kolonisationsområdets överförande från domänfonden till jordfonden.

Med anledning härav har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 27 september

1952, efter hörande av lantbruksnämnden i nyssnämnda län och efter samråd

med domänstyrelsen, gjort framställning om kolonisationsområdets upptagande

å jordfonden, över framställningen har yttranden avgivits av riksräkenskapsverket

och statskontoret, varjämte lantbruksstyrelsen efter samråd

med domänstyrelsen ånyo yttrat sig i ärendet och därvid tillika hem
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

9

ställt om godkännande av ett mellan lantbruksnämnden och vederbörande

kolonister upprättat preliminärt avtal.

Alträsks kolonisationsområde tillkom genom beslut vid 1909 års riksdag

(prop. 44; rskr. 163). Beslutet innebar i huvudsak, att ett område om cirka

1 850 hektar, impediment oräknade, avsattes från kronoparkerna Alträsk

och Svanå samt Selets f. d. stockfångstskog. Av området skulle därför lämpade

delar planläggas för uppodling till kolonat, omfattande en areal av

högst 20 hektar, varav i regel minst 10 hektar odlingsvärd jord, medan den

huvudsakligaste skogsmarken inom området skulle bilda gemensamhetsskog

för de blivande kolonisterna. Den närmaste tillsynen över kolonisationen

utövades genom Alträsks nybyggesnämnd.

Lantbruksstyrelsen anför, att den mark inom nämnda område, som numera

kvarstår i kronans ägo och som alltså kan ifrågakomma för upptagande

å jordfonden, är fördelad på tre skilda områden med en sammanlagd

areal av omkring 1 639 hektar. Av de 48 fastigheter som enligt fastställd

plan skulle utläggas, var vid tiden för lantbruksnämndens övertagande av

området den 1 juli 1949 endast 18 brukningsenheter upplåtna, varav 13 med

äganderätt. Lantbruksnämnden avser att av de befintliga brukningsenheterna

samt av övriga för ändamålet disponibla delar av kolonisationsområdet

bilda sju, eventuellt åtta bärkraftiga brukningsenheter, vilkas skogstillgångar

i huvudsak skall utgöras av områdets gemensamhetsskog, framdeles avsedd

att bilda en bysamfällighet för de olika brukningsenheterna.

Ifrågavarande kolonisationsområde torde enligt lantbruksstyrelsen för

närvarande formellt icke vara bokfört på någon statlig fond. Enär området

i realiteten utgjort ett från domänfonden fristående objekt borde enligt

lantbruksstyrelsens mening i bokföringshänseende icke behöva vidtagas

annan åtgärd än att området upptages på jordfonden enligt de normer, som

gäller för upptagande av mark å denna fond. Enligt dessa bör området bokföras

till den summa, som jordfonden utger för detsamma.

Slutligen meddelar lantbruksstyrelsen, att den vid samråd med domänstyrelsen

erfarit, att avsikten är att Brännbergs försöksgård, som ingår i

kolonatområdet, skall bokföras å domänfonden. Med hänsyn härtill torde

det för försöksgården avsedda området, som omfattar 54 hektar, icke böra

upptagas å jordfonden.

Yttrandena. Riksräkenskapsverket anser att jordfonden, i anledning

av att kolonisationsområdet upptages till redovisning å nämnda fond,

bör uppskrivas med ett belopp motsvarande områdets värde. Detta bör fastställas

till det belopp, som skulle ha fått utbetalas från jordfonden såsom

ersättning till domänfonden, därest området nu hade överförts från sistnämnda

fond.

Lantbruksstyrelsen, som beretts tillfälle att yttra sig över vad riksräkenskapsverket

sålunda anfört, framhåller att de tretton kolonister, som vid

lantbruksnämndens övertagande av verksamheten innehade sina kolonat

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

med äganderätt, enligt sakens natur bör anses ha lika rätt till husbehovsvirke,

oavsett om bestämmelser härom finnes intagna i köpebrevet eller icke.

Enahanda rätt till husbehovsvirke bör tillkomma de fem kolonatsinnehavare,

som ej inlöst sina kolonat. De bör skäligen anses ha haft samma skogsrätlighet

som om de vid den tidpunkt, då de träffade överenskommelse med

lantbruksnämnden om att avträda kolonaten, redan inlöst dessa med äganderätt.

Rätten till återstoden av skogsmarkens årsavkastning och eventuell

annan avkastning av marken utanför kolonaten bör enligt lantbruksstyrelsens

mening på grund av bestämmelserna i reglementet höra till de aderton

kolonaten. Styrelsen anser, att den jordbrukssociala subvention, som ursprungligen

avsetts med inrättandet av gemensamhetsskogen, måste anses ha

tillfallit de aderton kolonaten. Enligt detta betraktelsesätt skulle den utanför

dessa kolonat belägna delen av kolonisationsområdet icke anses representera

något värde för kronan, varför någon ersättning ej heller skulle få

utbetalas från jordfonden till domänfonden för denna del, därest området nu

överfördes från domänfonden. Vid tillämpning av det förfaringssätt, riksräkenskapsverket

föreslagit — till vilket lantbruksstyrelsen i princip ansluter

sig — skulle man enligt styrelsens uppfattning icke komina fram till något

värde, varmed jordfonden bör uppskrivas beträffande denna del av området.

Däremot skulle för ettvart av de fem oinlösta kolonaten, därest de hade inlösts,

ha influtit 500 å 600 kronor. I princip skulle jordfonden uppskrivas

med hänsyn härtill. Med hänsyn till inlösningsbeloppens ringa storlek i förhållande

till vad lantbruksnämnden utbetalat för att få dispositionsrätten

till kolonaten ifrågasätter styrelsen ur praktiska synpunkter, huruvida någon

uppskrivning kan anses erforderlig. Härtill kommer att bestämmandet

av ersättningsbeloppens storlek måste bli approximativ och i hög grad grundad

på skälighetsbedömning.

Riksräkenskapsverket uttalar med anledning av lantbruksstyrelsens förnyade

yttrande i ärendet, att det uppenbarligen är utav avgörande betydelse

för värdet av den utanför de nuvarande aderton kolonaten liggande delen

av kolonisationsområdet, huruvida och i vad mån rätt till skogsavkastningen

från den för gemensamt skogsfång avsatta allinänningen tillkommer kolonaten.

Enligt ämbetsverkets mening skulle måhända kunna göras gällande,

att gemensamhetsskogen endast ställts till förfogande såsom ett anslag till

stödjande av kolonisationen på området. Om gemensamhetsskogen anses ha

karaktären av ett anslag, måste det nuvarande värdet av skogen betraktas

som en rent statlig tillgång. Därest de nuvarande aderton kolonaten likväl

skulle befinnas ha tillförsäkrats rätt till skogsfång å gemensamhetsskogen,

torde dock denna rätt få anses begränsad till att beträffande varje kolonat

avse så stor mängd skog årligen, som skulle ha tillkommit kolonatet, därest

i enlighet med den ursprungliga planen 48 kolonat upplåtits från området.

Härigenom skulle gemensamhetsskogen till fem åttondelar fortfarande

utgöra en statlig tillgång.

Riksräkenskapsverket anser, att den plan för områdets framtida användning,

på vilket lantbruksstyrelsens förslag till bestämmelser rörande om
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 19ÖG

11

rådets redovisning å jordfonden bygger, så väsentligt avviker från beslutet

vid 1909 års riksdag, att frågan om den ändrade dispositionen bör underställas

riksdagens prövning. Innan så sker, finner ämbetsverket det önskvärt,

att preliminär uppgörelse träffas rörande den slutliga regleringen av det

ekonomiska mellanhavandet mellan staten och vederbörande kolonatsinnehavare.

Den av riksräkenskapsverket åsyftade värderingen låter sig nämligen

svårligen göra annat än i samband med en dylik uppgörelse. Därest sådan

träffas, motsätter sig verket icke, att området uppföres å jordfonden

allenast med ett värde, motsvarande från jordfonden gjorda utbetalningar

för detsamma. Förutsättningen härför är dock, att uppkommande vinst i

efterhand tillföres fonden i stället för rationaliseringsanslaget.

Lantbruksstyrelsen har med anledning av vad riksräkenskapsverket anfört

inhämtat yttrande i ärendet från lantbruksnämnden, som därvid inkommit

med ett mellan nämnden och vederbörande kolonister träffat preliminärt

avtal rörande inlösen av ifrågavarande kolonisationsområde. Nämnden

har därvid frångått den principiella uppfattningen, att gemensamhetsskogen

i sin helhet tillkommer de aderton kolonaten. Avtalet grundar sig

på förutsättningen, att till dessa kolonat hör värdet av husbehovsrättigheterna

— i överensstämmelse med 1912 års reglemente beräknat efter 35 m3

per år — samt så stor del av värdet utav den övriga avkastningen, som

beräknas svara mot de årliga utgifter för underhållsarbeten å vägar och diken

etc., vilka enligt reglementet skall bestridas med medel från nybyggeskassan.

Vad därefter återstår av gemensamhetsskogens avkastningsvärde

skall betraktas som en helt statlig tillgång. Avtalet innebär, att nuvarande

kolonister skall inlösa kolonisationsområdet till ett avrundat pris av 87 500

kronor. Av beloppet avser 53 105 kronor mark och skogsrättigheter, som

lantbruksnämnden inlöst, samt 33 750 kronor värdet av den del utav den

övriga egendomen, som enligt nämndens mening bör tillkomma staten. Vidare

skall nybyggeskassans behållning vid tidpunkten för överlåtelsen överföras

till delägarna och förvaltas av gemensamhetsskogens styrelse. Kassan,

som vid tiden för avtalets ingående utgjorde 37 316 kronor, skall i första

hand användas för att bekosta sådana skogsvårdsåtgärder, som är en följd

av de avverkningar, som företagits före områdets överförande i kolonisternas

ägo.

Styrelsen anser, att den träffade överenskommelsen mellan lantbruksnämnden

och vederbörande kolonister skäligen kan läggas till grund för

överlåtelsen av ifrågavarande egendom, och föreslår, dels att densamma

måtte godkännas, dels att egendomen skall redovisas å jordfonden med ett

belopp, som motsvarar summan av lantbruksstyrelsens utbetalningar för

företaget, samt att jordfonden i efterhand skall uppskrivas på sätt riksräkenskapsverket

anfört.

Statskontoret anser i likhet med riksräkenskapsverket, att storleken av

statens andel i den gemensamma skogsallmänningens värde är beroende av

de förmåner från alhnänningen, som tillförsäkrats kolonisterna, varvid rät
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

ten till husbehovsvirke är av väsentlig betydelse. Riksräkenskapsverkets

uppfattning att sistnämnda rätt skulle vara tvivelaktig, synes emellertid

strida mot 1912 års reglemente för nybyggesnämnden, vari uttryckligen

stadgas, att varje nybyggare skall ha rätt att årligen erhålla tillhopa 35 m3

skog. Att skogsallmänningen tillkommit för kolonisternas gemensamma

nytta bestyrkes ytterligare av bestämmelsen, att överskottsvirke från allmänningen

skall försäljas för nybyggeskassans räkning. Vidare synes det

vara otvivelaktigt, att allmänningen avsatts för all framtid.

Statskontoret har på grund av det anförda icke något att erinra mot ett

godkännande i princip av den mellan lantbruksnämnden och kolonisterna

preliminärt träffade överenskommelsen, som är baserad på en husbehovsvirkestilldelning

av 35 m3 per kolonat och år. Statskontoret tillstyrker även

förslaget, att kolonisationsområdet redovisas på jordfonden med det värde,

som motsvarar lantbruksstyrelsens från fonden gjorda utbetalningar för

området. Med hänsyn till beloppets relativa obetydlighet motsätter sig statskontoret

ej heller, att jordfonden i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag

i efterhand uppskrives med uppkommande vinst på ifrågavarande

»jordanskaffningsföretag».

I det träffade avtalet har förutsatts, att nybyggeskassans behållning,

37 316 kronor, i sin helhet skall överföras på delägarna och förvaltas av

gemensamhetsskogens styrelse. Enligt statskontorets mening synes staten

vara berättigad till en viss andel av den i nybyggeskassan uppsamlade avkastningen,

vilken andel proportionsvis bör vara ungefär densamma som

den för staten beräknade andelen i allmänningens skogsavkastning eller

7 090 kronor. Detta belopp bör avräknas mot »det allmännas» kostnader

enligt reglementet för framtida gemensamma förpliktelser och således föranleda

en ökning av lösesumman med i runt tal 7 000 kronor.

Departementschefen har anfört.

»Enligt de vid 1909 års riksdag angivna riktlinjerna för ifrågavarande kolonisationsverksamhet

skulle av det för verksamheten avsatta området utläggas

48 brukningsenheter, varvid den huvudsakligaste delen av skogsmarken

skulle bilda gemensamhetsskog för de blivande kolonisterna. På uppdrag

av Kungl. Maj:t har lantbruksstyrelsen, med anledning av att lantbruksnämnden

i Norrbottens län från och med den 1 juli 1949 övertagit den

närmaste tillsynen över kolonisationsverksamheten inom ifrågavarande område,

framlagt förslag angående områdets upptagande å jordfonden. Av styrelsens

utredning i ärendet framgår, att den ursprungliga planläggningen av

verksamheten ej kunnat fullföljas. Vid tidpunkten för lantbruksnämndens

övertagande av densamma hade således endast 18 kolonat upplåtits, varav 13

med äganderätt. Lantbruksnämnden planerar att av de befintliga brukningsenheterna

samt av övriga för ändamålet disponibla delar av området bilda

sju, eventuellt åtta bärkraftiga jordbruk, vilkas skogstillgångar i huvudsak

skall utgöras av områdets gemensamhetsskog, framdeles avsedd att bilda en

bysamfällighet för de olika fastigheterna. Utredningen visar vidare, att området

icke bokförts på någon statlig fond.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 är 1956

13

Under remissbehandlingen av ärendet har olika meningar framförts beträffande

storleken av det belopp, varmed ifrågavarande område bör upptagas

å jordfonden. Innan detta värde fastställdes, har en uppgörelse ansetts

böra komma till stånd beträffande det ekonomiska mellanhavandet

mellan staten och vederbörande kolonister. Med anledning härav har mellan

lantbruksnämnden och kolonisterna träffats ett preliminärt avtal, vilket

i princip godtagits av såväl lantbruksstyrelsen som riksräkenskapsverket

och statskontoret. Enligt avtalet, för vilket närmare redogjorts i det föregående,

skall kolonisterna inlösa området för ett belopp av i runt tal 87 500

kronor. Mot lösesumman har icke gjorts annan invändning än att statskontoret

ifrågasätter, huruvida icke densamma bör höjas med 7 000 kronor, vilket

belopp enligt ämbetsverkets mening skulle utgöra staten tillkommande

andel i nybyggeskassans behållning.

Vid mitt ställningstagande till förevarande fråga har jag funnit, att den

preliminärt träffade uppgörelsen synes väl lämpad att ligga till grund för

en slutlig reglering av frågan om upptagande av ifrågavarande område på

jordfonden. Jag förordar således att avtalet skall godkännas. Av det sagda

framgår, att jag icke funnit anledning föreligga att höja lösesumman utöver

det föreslagna beloppet, 87 500 kronor. I övrigt föreslår jag, att den

egendom, som utgöres av de i kronans ägo befintliga delarna av kolonisationsområdet,

vilka den 1 juli 1949 med en areal av omkring 1 606 hektar

disponerades för kolonisation, skall upptagas å jordfonden och där redovisas

med ett värde motsvarande lantbruksstyrelsens från fonden gjorda utbetalningar

för sagda egendom, därvid fonden i efterhand skall uppskrivas

med å densamma uppkommande vinst vid den blivande dispositionen av

egendomen för åstadkommande av bärkraftiga jordbruk.

Med hänsyn till att den föreslagna dispositionen av förenämnda område

avviker från de av 1909 års riksdag angivna riktlinjerna, synes ärendet böra

underställas riksdagens prövning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj.t

att utfärda de bestämmelser, som kan bli erforderliga vid bifall till de sålunda

framlagda förslagen.»

Utskottet. Den numera planerade användningen av Alträsks kolonisalionsområde

finner utskottet lämplig. Med hänsyn till föreliggande förhållanden

torde den träffande överenskommelsen för reglerande av det ekonomiska

mellanhavandet mellan staten och kolonisterna få anses väl avvägd.

Enligt utskottets åsikt bör sålunda avtalet med den däri angivna lösesumman,

87 500 kronor, godkännas. Vad departementschefen anfört beträffande

det värde, med vilket kronans delar av kolonisationsområdet skall

upptagas å jordfonden, föranleder ingen erinran från utskottets sida liksom

ej heller vad i övrigt föreslagits i propositionen under förevarande punkt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att Alträsks kolonisationsområde

i överluleå socken, Norrbottens län, må disponeras i hu
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 1956

vudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits

under förevarande punkt i propositionen.

Stockholm den 8 maj 1956

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg*, Lage Svedberg,

Nord, Bertil Andersson, Mossberger, Franzén*, Kristiansson*, Uno Olofsson*

och Yngve Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Johnsson i Kastanjegården*,

Jacobson i Vilhelmina, Jonsson i Strömsund*, Pettersson i Dahl,

Agerberg*, Jönsson i Gärds Köpinge, Nilsson i Lönsboda*, Johanson i Västervik

och Johansson i öckerö.*

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Lage Svedberg och Johanson i Västervik.

560827.

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående garanti för visst lån till Aktiebolaget Statens skogsindustrier jämte i ämnet väckta m a1 i texten