Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse i vissa fall från betalningsskgldighet till kronan.

1956-02-03 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1956:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse i vissa fall från betalningsskgldighet till kronan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år 1956

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse

i vissa fall från betalningsskgldighet till kronan.

I en till riksdagen den 30 december 1955 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 28, angående befrielse i vissa fall från betalningsskyldighet

till kronan har Kungl. Maj :t under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att bifalla de under punkterna 1—4 här nedan omförmälda förslag,

om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Beträffande den närmare utredningen i dessa ärenden torde utskottet få

hänvisa till statsrådsprotokollet.

1 :o

Genom beslut den 8 juli 1955 ålade domänstyrelsen jägmästaren i Karlsby

revir Harald Berlind att till styrelsen inbetala 1 869 kronor på grund av uraktlåtenhet

att taga säkerhet för erläggandet av köpeskilling för virke, som

under tiden den 2—23 november 1953 utan kontant betalning utlämnats till

Einar Granath, Motala.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av domänstyrelsen med utlåtande den 17

augusti 1955 överlämnad skrift anhåller Berlind om befrielse från den honom

ålagda betalningsskyldigheten.

Över jägmästaren i Östra distriktet upplyser, bland annat, att Berlind har

gjort sig känd för tjänstenit, ordning och reda i allt vad han företager sig,

samt att han visat ett utomordentligt intresse för sitt förvaltningsobjekt. Genom

påpasslighet och ihärdighet har han sparat mångfalt större belopp åt

statsverket än det, för vilket han förklarats ersättningsskyldig. över jägmästaren

tillstyrker, att Berlind helt befrias från betalningsskyldighet.

Domänstgrelsen har med hänsyn till de av Berlind och över jägmästaren

åberopade omständigheterna icke något att erinra mot att Berlind av nåd

befrias från skyldigheten att utgiva förenämnda belopp, 1 869 kronor.

I remissyttrande den 26 augusti 1955 finner sig statskontoret icke kunna

tillstyrka, att Berlind helt befrias från skyldigheten att täcka domänverkets

ifrågavarande förlust. Statskontoret föreslår för sin del, att Berlind skall befrias

från återstående ersättningsskyldighet, därest han inom viss, av Kungl.

Maj :t fastställd lid till kronan inbetalar ett belopp av förslagsvis 375 kronor.

För bifall härtill torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 10 samt. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr ,‘t år 1 död

Departementschefen har anfört följande.

»Av utredningen i ärendet framgår, alt Berlind icke iakttagit gällande föreskrifter

i fråga om skyldigheten att infordra säkerhet vid virkesförsäljningar.

Vissa omständigheter talar emellertid för att Berlind bör befrias

från åtminstone en del av den honom ålagda betalningsskyldigheten. Enligt

min mening synes det sålunda skäligt, att Berlind mot erläggande till

Kungl. Maj :t och kronan av 375 kronor befrias från skyldigheten att i övrigt

täcka den förlust, som åsamkats domänverket genom hans förvållande. Beloppet

torde böra erläggas inom viss kortare tid, förslagsvis två månader,

efter det att statsmakternas beslut i ärendet föreligger. För en sådan avskrivning

av kronans fordran bör emellertid riksdagens medgivande inhämtas.

»

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att kronans i förevarande framställning

angivna fordran för virkesköp, 1 869 kronor, må avskrivas

under förutsättning, att Berlind till kronan kontant

erlägger trehundrasjuttiofem kronor.

2:o

Enligt kontrakt den 31 december 1926 beviljade Jämtlands läns hushållningssällskap

G. F. Fredriksson, Ulriksfors, ett egnahemslån å 5 000 kronor,

avsett att användas till förvärv av jordbrukslägenheterna Risselås l71,

l87 och l96 i Ströms socken, Jämtlands län. Som säkerhet för förbindelsen

lämnade Fredriksson två särskilda skuldebrev med inteckningsrätt i fastigheterna.

Vid exekutiv auktion den 1 juli 1942 inköptes de belånade fastigheterna

av dåvarande egnahemsnämnden i Jämtlands län för 3 000 kronor.

Fastigheterna såldes av nämnden den 4 januari 1943 för 5 000 kronor, vilket

belopp icke täckte nämndens fordran på grund av egnahemslånet. I samband

med att egnahemsstyrelsen lämnade sitt medgivande till försäljningen,

anmodades därför nämnden att inkomma med förslag till avskrivning av

den överskjutande delen av lånefordran, 2 243 kronor 46 öre jämte ränta.

Nämnden underlät emellertid att efterkomma denna anmodan. Sedan riksbanken

den 1 juli 1948 övertagit förvaltningen av egnahemslånen, undersökte

riksbankens avdelningskontor i Östersund Fredrikssons möjligheter

att reglera den kvarstående personliga låneskulden. Efter framställning från

avdelningskontoret om avskrivning av lånet beviljade riksbankens direktion

den 14 november 1952 Fredriksson betalningsanstånd under två år.

Fredriksson avled den 10 februari 1954 och efterlämnade enligt en den

15 februari samma år upprättad bouppteckning såsom dödsbodelägare änkan

Beda Fredriksson samt tre i äktenskapet födda barn, därav ett minderårigt,

fött år 1939. Fredriksson hade år 1947 köpt en annan fastighet, taxerad

till 9 000 kronor samt enligt bouppteckningen belånad för 2 026 kronor.

Efter en ytterligare framställning från avdelningskontoret i Östersund

om avskrivning av förstnämnda låneskuld fann riksbankens direktion i be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år 11)56 ‘5

slut den 9 juni 1954 framställningen icke föranleda någon direktionens åtgärd.

I en till Kungl. Maj :t ställd, av riksbankens direktion med utlåtande den

2 november 1954 överlämnad skrift anhåller Beda Fredriksson, Långsele, om

befrielse från att återbetala den resterande skulden å 2 243 kronor 46 öre

jämte ränta. Vid sin skrift har Beda Fredriksson fogat ett intyg av ordföranden

i Långsele fattigvårdsstyrelse av innehåll, att hon är att betrakta

som medellös. Under yrkande om bifall till sin hemställan fiamhåller

Beda Fredriksson, att hon och hennes man, då egnahemsnämnden i

januari 1943 sålde fastigheterna för 5 000 kronor, hade bibringats den uppfattningen,

att de befriats från vidare betalningsskyldighet. Med anledning

härav hade mannen tillbakavisat ett krav av riksbanken år 1952. I anslutning

härtill anmäler riksbankens direktion, att den med hänsyn till föreliggande

omständigheter för sin del icke har något att erinra, därest åtgärder vidtages

för att tillmötesgå framställningen.

Riksräkenskapsverket, som den 18 januari 1955 yttrat sig i ärendet, finner

skäligt, att riksbanken bemyndigas att avskriva låneskulden jämte ränta.

Statskontoret föreslår i yttrande den 4 mars 1955, att framställningen allenast

vinner bifall på det sätt, att befrielse medges mot inbetalning före viss

angiven dag av ett belopp å 500 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»I samband med exekutiv försäljning av i ärendet ifrågavarande fastigheter

har kronans kapitalfordran å ursprungligen 5 000 kronor minskats

till 2 243 kronor 46 öre. Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst om

Beda Fredrikssons ekonomiska ställning och förhållanden i övrigt finner

jag, att denna kronans fordran jämte ränta skäligen bör avskrivas. Härtill

fordras emellertid medgivande av riksdagen.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att kronans i förevarande framställning

angivna fordran å 2 243 kronor 46 öre jämte ränta

må avskrivas.

3:o

Genom beslut den 18 mars 1949 beviljade lantbruksstyrelsen dels bidrag

från statens avdikningsanslag med 4 480 kronor, dels lån från statens avdikningslånefond

med 6 730 kronor till utförande av Kojtets invallningsföretag

av år 1944 i Blädinge socken, Kronobergs län. Företaget omfattade

1,97 hektar åker och 12,95 hektar annan mark. Kostnaderna beräknades till

13 465 kronor 18 öre, och båtnaden uppskattades till 14 424 kronor 90 öre.

Av statsbidraget har i förskott utbetalats sammanlagt 3 300 kronor och

av statslånet tillhopa 5 000 kronor. Företaget berör endast brukningsenhcten

Oby Äskagård lr> och l7, vilken omfattar 8 hektar åker, 10 hektar äng och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år 1956

15 hektar produktiv skog samt är taxerad till 20 100 kronor. Vid understödets

beviljande ägdes egendomen av Karl Svensson och Ivar Svensson. Enligt

köpekontrakt den 16 januari 1953 såldes densamma för 38 000 kronor

till Brita Johansson, som därvid övertog betalningsansvaret för avdikningslånet

å 6 730 kronor. Samtidigt förband sig köparen att utföra kvarvarande

arbete på företaget. Hon skulle därvid ha rätt att uppbära kvarstående delar

av beviljade bidrags- och lånebelopp. Arbetet har icke slutförts.

Enligt gällande författningsbestämmelser (kung. 1939:431 och 432) är

medel, som utbetalats av beviljat statsunderstöd, förfallna till betalning,

därest arbetet icke fullföljts inom föreskriven tid. Å uppburna belopp skall i

dylikt fall därjämte erläggas fem procent årlig ränta från lyftningdagen

tills återbetalning sker.

I rapport den 22 februari 1954 rörande avsyning av invallningsföretaget

föreslår vederbörande lantbruksingenjör, att berörda statsunderstöd skall

efterskänkas, enär det med företaget avsedda resultatet icke kunnat uppnås,

bland annat på grund av att marken visat sig mera genomsläpplig för

vatten än vad som beräknats.

Lantbruksnämnden i länet tillstyrker i yttrande den 4 september 1954

befrielse från återbetalningsskyldighet för uppburna bidrags- och lånebelopp

jämte därå upplupen ränta.

Lantbruksstyrelsen hemställer i skrivelse den 13 november 1954, dels att

företagets intressent måtte befrias från återbetalningsskyldighet för det från

avdikningsanslaget uppburna statsbidraget å 3 300 kronor jämte därå upplupen

ränta, dels att styrelsen bemyndigas att låta intressenten återbetala

det från avdikningslånefonden utbetalade lånet å 5 000 kronor med sådan

ränta och efter sådan amorteringsplan, som styrelsen finner sig kunna godkänna.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift den 26 januari 1955 hemställer Brita

Johansson att bli befriad från återbetalningsskyldighet av uppburna bidrags-

och lånebelopp jämte ränta. Vid köpets avslutande fanns ingen misstanke

om att torrläggningsföretaget icke skulle kunna fullföljas. Man ansåg,

att gården genom företagets utförande skulle tillföras en avsevärd

areal god och välbelägen odlingsmark, som skulle göra brukningsdelen

bärkraftig. Dessa möjligheter motiverade den höga köpeskillningen. Genom

att företaget icke kunnat utföras, har hon icke blott förlorat en stor del

av det i fastigheten nedlagda kapitalet utan även fått minskade möjligheter

att försörja sig och sin familj.

Riksräkenskapsverket anser i remissyttrande den 18 januari 1955 skäligt,

att statsbidraget å 3 300 kronor jämte därå upplupen ränta efterskänkes.

Tillräckligt vägande skäl för att efterskänka avdikningslånet å 5 000

kronor anses däremot icke föreligga. Ämbetsverket bar icke något att erinra

mot att lantbruksstyrelsen erhåller det begärda bemyndigandet i fråga

om ränta och amorteringsplan för lånets återbetalande.

I remissyttrande den 18 februari 1955 har statskontoret förklarat sig

icke ha något att erinra mot vad lantbruksstyrelsen hemställt i ärendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år W56 a

Departementschefen har anfört följande.

»I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, anser jag, att åtgärder

är påkallade för att avhjälpa de ekonomiska svårigheter, som uppstått

för ägaren av Oby Äskagård 1B och l7 till följd av att ifrågavarande

torrläggningsföretag icke bör genomföras. Jag tillstyrker därför, att företagets

intressent skall befrias från skyldigheten att återbetala uppburen del

av statsbidraget, 3 300 kronor, jämte därå belöpande ränta. Att därutöver

även medge avskrivning av det lån, som företaget erhållit, kan jag däremot

icke förorda. Återbetalningen av lånet jämte ränta bör verkställas efter

amorteringsplan, som lantbruksstyrelsen godkänner.»

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva de ändringar i villkoren för återbetalning

av utbetalat statsunderstöd till Koj tets invallningsföretag

av år 1944 i Kronobergs län, som förordats i det föregående.

4:o

Genom beslut den 6 maj 1938 beviljade Kungl. Maj:t bidrag från statens

avdikningsanslag med 16 330 kronor och lån från statens avdikningslånefond

med 15 020 kronor till utförande av Ramsjö-Enkoneryds invallningsföretag

av år 1937 i Långasjö socken, Kronobergs län. Företaget omfattar

10,43 hektar åker och 59,29 hektar annan mark samt berör fyra fastigheter

i Enkoneryds by och fem bx-ukningsenheter i Ramsjö by. Kostnaderna beräknades

till 37 466 kronor 10 öre, och båtnaden uppskattades till 35 069 kronor

60 öre. Av statsunderstödet har förskottsvis utbetalats bidrag med tillhopa

13 100 kronor och lån med tillhopa 12 000 kronor.

Företaget påbörjades år 1938 och hade till huvudsaklig del utförts åi

1940.

För att få torrläggningen tillfredsställande måste emellertid sänkning genomföras

av vattenståndet i Ulvasjön, invallningens recipient. Med anledning

härav sökte intressenterna år 1941 ny förrättning, avseende sänkning

av denna sjö, som ligger i Långasjö socken, Kronobergs län, och i Eringsboda

socken, Blekinge län. Förslag till sådan sänkning av Ulvasjön upprättades

samma år vid syneförrättning enligt vattenlagen. Jämlikt syneförrättningen

skulle invallningen och sänkningsföretaget tillsammans draga en

kostnad av 47 466 kronor 10 öre och medföra en båtnad av tillhopa 47 492

kronor 77 öre samt avse torrläggning av tillhopa cirka 10 hektar åker och

82 hektar annan mark. Den 20 april 1944 beviljade lantbruksstyrelsen bidrag

till utförande av sänkningsföretaget med 5 000 kronor. Bidraget har

emellertid icke lyfts.

Ulvasjöns sänkning har icke påbörjats. Arbeten har överhuvudtaget icke

utförts på företaget sedan år 1940.

Vid 1951 års riksdag hemställdes i motionen 11:51 under hänvisning till

en av förrätlningsmannen verkställd utredning och en av vederbörande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år 11)56

lantbruksnämnd företagen inventering av Enkoneryds och Ramsjö byar, att

företaget måtte beviljas ytterligare bidrag med 26 690 kronor eller att det

till intressenterna utbetalade statsbidraget måtte efterskänkas. I yttrande

till jordbruksutskottet den 27 februari 1951 fann lantbruksstyrelsen sig icke

kunna tillstyrka bifall till motionen. Styrelsen förordade, att sakägarna, sedan

fullständig utredning förebragts, skulle till styrelsen inge anmälan om

det ytterligare bidrag, som kunde anses böra komma i fråga, varefter styrelsen

skulle till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ärendet. Jordbruksutskottet

förordade den av styrelsen föreslagna utredningen. Riksdagen beslöt

i enlighet med utskottets hemställan.

I skrivelse den 22 februari 1954 har lantbruksingenjören meddelat, att intressenterna

förklarat sig icke vara villiga att bekosta ytterligare undersökningar

utan hemställt att avdikningslånet skall efterskänkas.

Lantbruksnämnden i Kronobergs län har härefter i yttrande den 4 september

1954 tillstyrkt, att utbetalade bidrag icke skall återfordras, men avstyrkt

efterskänkande av avdikningslånet.

Lantbruksstyrelsen hemställer i skrivelse den 13 november 1954, att intressenterna

skall befrias från återbetalning av såsom förskott uppburna

statsbidrag jämte ränta därå, men att framställningen om efterskänkande

av avdikningslånet skall avslås. Styrelsen påpekar, att de i företagen hittills

nedlagda kostnaderna uppgår till 34 698 kronor för invallningsföretaget

och till 400 kronor (förrättningskostnader) för sänkningsföretaget samt att

det enligt förrättningsmannens beräkningar skulle kosta ytterligare omkring

60 000 kronor att nu fullfölja företagen. Den totala anläggningskostnaden

skulle då uppgå till omkring 95 000 kronor eller i medeltal 1 030 kronor per

hektar. Styrelsen anför vidare, att det för intressenterna uppenbarligen icke

varit möjligt att förutse de svårigheter, som framträtt i samband med arbetena

på invallningsföretaget.

Riksräkenskapsverket finner i yttrande den 18 januari 1955 skäligt, att

statsbidraget å tillhopa 13 100 kronor jämte därå upplupen ränta efterskänkes.

Ämbetsverket anser sig däremot icke kunna tillstyrka ett efterskänkande

av avdikningslånet.

Statskontoret har i remissyttrande den 18 februari 1955 förklarat sig icke

vilja motsätta sig bifall till ansökan på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit.

Departementschefen har anfört följande.

»Av den i ärendet verkställda utredningen framgår, att ifrågavarande torrläggningsföretag

icke kan slutföras till kostnad, som är rimlig i förhållande

till båtnaden. För intressenterna i företaget har det icke varit möjligt att

förutse svårigheterna med arbetena. Utredningen visar vidare, att intressenterna

haft kostnader, som betydligt överstiger den båtnad, vilken de redan

utförda arbetena medfört. Vid angivna förhållanden synes det enligt

min mening skäligt, att intressenterna erhåller hjälp med de ekonomiska

svårigheter, som uppstått till följd av företagets avveckling. Jag är av den

uppfattningen, att delägarna bör befrias från skyldigheten att återbetala

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3 år 1956

7

uppburen del av statsbidraget, 13 100 kronor, jämte därå belöpande ränta.

I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, finner jag det icke

påkallat att därutöver efterskänka återstående del, i runt tal 9 600 kronor,

av det lån, som företaget erhållit.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må medgiva, att det statsbidrag, som utbetalats

till Ramsjö—Enkoneryds invallningsföretag av år 1937 i

Kronobergs län, må jämte därå upplupen ränta efterskänkas.

Stockholm den 3 februari 1956

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Nord, Bertil Andersson,

Sundberg, Eskilsson, Bror Nilsson, Hjalmar Nilsson*, Johan Persson

och Mossberger; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina,

Andersson i Hyssna, Hseggblom, Antby, Jonsson i Strömsund, Sköld,

Ahlsten*, Svensson i Vä och Nilsson i Lönsboda.

* Ej närvarande vid justeringen.

B60172 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående befrielse i vissa fall från betalningsskyldighet till kronan. a1 i texten