Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa åtgärder i samband med nedläggandet av driften vid linberedningsverket i Mellansel.

1956-11-13 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1956:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa åtgärder i samband med nedläggandet av driften vid linberedningsverket i Mellansel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39 år 1956

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa åtgärder i samband med nedläggandet av driften

vid linberedningsverket i Mellansel.

I en till riksdagen den 12 oktober 1956 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 186, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för

samma dag föreslagit riksdagen att medgiva Kungl. Maj :t att enligt i huvudsak

de grunder och förutsättningar, som angivits i propositionen,

1) förklara att krav på återbetalning av statens fordran på grund av

Föreningen Norrlandslins u. p. a. lån ur hemslöjdslånefonden icke skall

framställas förrän i samband med föreningens likvidation och att denna

statens fordran vid likvidationen skall göras gällande med rätt efter övriga

fordringar hos företaget samt att, såvitt angår kronans rätt, hinder icke

skall föreligga för Föreningen Norrlandslin u. p. a. att avskriva sina fordringar

hos odlare för utsädesleveranser till 1956 års odling.

2) i mån av behov avskriva Föreningen Norrlandslin u. p. a. ur hemslöjdslånefonden

beviljade lån,

3) av de till stöd åt 1956 års odling av lin och hampa anvisade medel,

vilka ingår i det å riksstaten under nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, till Föreningen

Norrlandslins u. p. a. odlare utbetala 300 kronor per hektar enligt kontrakt

med föreningen år 1956 odlad linareal, vilken icke kontraktsenligt blivit utdömd.

Med stöd av beslut av riksdagen (prop. 1951: 192, JoU 47, rskr. 379) föreskrev

Kungl. Maj :t den 10 april 1953, att av de lån, som ur hemslöjdslånefonden

beviljats Föreningen Norrlandslin u. p. a., Mellansel, ett belopp av

710 000 kronor fr. o. m. den 1 maj 1953 skulle löpa utan amorterings- och

räntebetalningsskyldighet för föreningen. Vidare föreskrev Kungl. Maj :t den

17 juli 1953, att föreningen beviljade då utestående lån ur samma fond

skulle — till den del lånen icke förklarats skola löpa utan amorterings- och

räntebetalningsskyldighet — läggas samman med föreningens ränteskuld

och amorteras i överensstämmelse med ett av Riksförbundet Lin och

hampa, producentförening u. p. a., framlagt förslag, dock med första amortering

den 1 september 1953. Av sistnämnda lån återstår f. n. oguldet ett

belopp av 446 242 kronor 50 öre jämte sedan den 1 januari 1956 upplupen

ränta.

1 liihang till riksdagens protokoll 1956. 10 samt. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39 år 1956

Enligt beslut av 1956 års riksdag (prop. 1956: 38, JoU 6, rskr. 130) utgår

till linberedningsverket i Mellansel — förutom allmänt pristillägg av högst

75 öre per kilogram spinnbar linfiber — ett särskilt pristillägg av högst 55

öre per kilogram spinnbar linfiber. Med hänsyn till de förhållandevis höga

kostnaderna för stödet till mellanselverket och därmed den norrländska

linproduktionen har en omprövning av detta stöd förutsatts skola ske senast

efter tre år. Pristilläggen för linfiber bestrides av medel, som av riksdagen

anvisas å det under nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Vid beräkningen av medelsbehovet

för stödjande av linodlingen under budgetåret 1956/57 har man, såvitt

nu är i fråga, utgått från ett allmänt pristillägg av 75 öre och ett särskilt

pristillägg till linberedningsverket i Mellansel av 55 öre per kilogram spinnbar

linfiber samt från en stödberättigad kvantitet av 300 ton linfiber för

sagda verk.

I en den 11 juli 1956 dagtecknad skrift, vid vilken fogats preliminära balansräkningar

per den 30 juni 1956, har Föreningen Norrlandstin u. p. a.,

Mellansel, anhållit att Kungl. Maj :t måtte besluta, att kronans fordringar

hos föreningen skall göras gällande först i samband med föreningens likvidation

och att dessa fordringar vid likvidationen skall äga sämre rätt än

övriga fordringar hos föreningen. Vidare har föreningen i en skrift den 23

juli 1956, vari förklaras att driften vid föreningens linberedningsverk icke

kan fortsättas, anhållit att Kungl. Maj :t måtte medge statens jordbruksnämnd

att av de till stöd åt 1956 års odling av lin och hampa anslagna medlen,

vilka ingår i reservationsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område — i stället för pristillägg till föreningen — till föreningens odlare

utbetala 300 kronor per hektar enligt kontrakt med föreningen odlad

linareal. Slutligen har föreningen i en den 4 september 1956 dagtecknad

skrift anhållit, att Kungl. Maj :t måtte — såvitt angår kronans rätt — förklara,

att föreningens fordringar hos dennas odlare till följd av utsädesleveranser

för 1956 års skörd må avskrivas av föreningen.

över Föreningen Norrlandslins framställningar den 11 och 23 juli 1956

har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket och statens

jordbruksnämnd. Nämnden har därjämte avgivit utlåtande över föreningens

framställning den 4 september 1956.

I propositionen lämnas å s. 3—7 en närmare redogörelse för föreningens

framställningar i ärendet samt å s. 7—10 en redogörelse för innehållet i däröver

avgivna remissyttranden. Utskottet tillåter sig hänvisa till propositionen

i dessa delar.

Departementschefen har anfört följande.

»I propositionen 1956: 38 angående grunderna för fortsatt stöd åt lin- och

hampodlingen fann jag mig av flera skäl böra förorda, att särskilt stöd

även i fortsättningen skulle utgå till den norrländska linproduktionen. Med

hänsyn till de betydande belopp av allmänna medel, som linodlingen i Norr
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39 år 1956

O

land årligen drager, borde emellertid enligt min mening en omprövning av

stödet ske senast efter tre år. Vad jag sålunda förordade, godtogs av riksdagen.

Vid min bedömning av den norrländska linhanteringens möjligheter att

fortbestå utgick jag från de utredningar och kalkyler, som på grundval av

bl. a. dåvarande prisläge för lin och linprodukter utförts av statens jordbruksnämnd,

Föreningen Norrlandslin m. fl. Sedan dessa utredningar verkställdes,

har emellertid på förhållandevis kort tid de grundläggande förutsättningarna

rätt väsentligt förändrats. Såsom nämnden och föreningen

framhållit, har sålunda på senare tid ett prisfall inträffat på lin och linprodukter,

vilket medfört en betydande försämring av betingelserna för linhanteringen

överhuvudtaget. Härtill kommer för föreningens del, att de båda

senaste årens svaga skördeutfall för lin inom berörda områden försvagat

föreningens ekonomiska ställning. Föreningen har vidare förlorat sin hittillsvarande

driftsledare, och det har visat sig omöjligt att skaffa en kompetent

ersättare för denne. Föreningens styrelse har i den föreliggande situationen

bedömt varje fortsatt verksamhet vid föreningens linbredningsverk

i Mellansel såsom ytterligare förlustbringande och därför beslutat föreslå

föreningsstämman, att föreningen skall träda i likvidation. Av nämndens

yttrande framgår bl. a., att nämnden icke räknar med att någon så väsentlig

förändring av förhållandena på ifrågavarande område skall kunna åstadkommas,

att därav kan följa någon avgörande förbättring av föreningens

möjligheter att fortsätta linberedningsverksamheten.

Ej heller jag har — med utgångspunkt från det föreliggande materialet

och en bedömning av marknadsförhållandena på området — kunnat finna

någon möjlighet till ekonomiskt försvarbara åtgärder för att fortsätta föreningens

verksamhet. Vid sådant förhållande har jag ansett det angeläget

att — i likhet med vad fallet varit vid tidigare företagna nedläggelser av

lin- och hampberedningsverk — pröva olika möjligheter att genom statliga

åtgärder mildra verkningarna av en avveckling.

Vad därvid först angår föreningens framställning beträffande återbetalningen

av föreningen beviljade lån ur hemslöjdslånefonden vill jag erinra

om att riksdagen år 1951 (prop. 1951: 192, JoU 47, rskr. 379) medgav Kungl.

Maj :t befogenhet att vid nedläggande av lin- och hampberedningsverk vid

behov kunna utfärda förklaring, att krav på återbetalning av statens fordringar

icke skall framställas förrän i samband med likvidation av vederbörande

företag och att de av staten lämnade lånen skall äga sämre rätt än

övriga fordringar hos företaget. Med stöd av detta medgivande utfärdade

Kungl. Maj:t i november 1953 dylik förklaring i samband med nedläggandet

av linberedningsverket i Gimo. Någon anledning att i fråga om beredningsverket

i Mellansel tillämpa andra principer för bevakningen av statens fordran

än som skedde i fråga om det redan nedlagda verket i Gimo synes mig

ej föreligga. De tillgängliga uppgifterna rörande föreningens ekonomi visar,

att ett konkursförfarande blir oundvikligt, därest statens fordringar hos föreningen

göres gällande som likaberättigade. Med hänsyn bl. a. till de sär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39 år 1956

skilda kostnader, förlustrisker och andra olägenheter, som är förenade med

en konkurs, anser jag i likhet med nämnden det önskvärt, att sådan undvikes.

Då grunderna för det fortsatta stödet åt lin- och hampodlingen varit

föremål för prövning av riksdagen år 1956, varvid förutsatts en fortsatt verksamhet

vid linberedningsverket i Mellansel, synes det emellertid tveksamt,

om nyssnämnda medgivande fortfarande äger giltighet. Kungl. Maj :t bör

därför enligt min mening hos riksdagen inhämta medgivande att beträffande

statens fordringar hos föreningen utfärda dylik förklaring.

I särskild framställning har föreningen anhållit om förklaring, såvitt angår

kronans rätt, att föreningens fordringar hos odlare till följd av utsädesleveranser

för 1956 års linodling må avskrivas av föreningen. Föreningen har

därvid åberopat, att indrivningsåtgärder skulle mötas av genfordringar,

överstigande sagda utsädesfordringar, ävensom framhållit det oriktiga i att

göra gällande utsädesfordringarna, när odlarna med anledning av föreningens

driftsinställelse ej kan tillgodogöra sig 1956 års skörd av linhalm. För

egen del finner jag det rimligt, att Kungl. Maj :t av riksdagen erhåller bemyndigande

att utfärda nu avsedd förklaring. Därvid bör dock förutsättas, att

föreningen skall träffa i det följande närmare berörd uppgörelse med samtliga

sina odlare om kvittning av deras anspråk på att föreningen skall mottaga

linhalm av 1956 års skörd.

Av vad som förut anförts torde framgå, att man måste räkna med att vid

avveckling av beredningsverket i Mellansel de föreningen beviljade statslånen

icke kan gäldas. Liksom skett vid tidigare företagen avveckling av linoch

hampberedningsverk bör Kungl. Maj :t av riksdagen bemyndigas att avskriva

oguldna belopp. Jag förutsätter därvid att — såsom föreningen också

förutsatt i sin preliminära balansräkning och nämnden förordat — det av

medlemmarna inbetalade insatskapitalet vid likvidationen icke inräknas

bland fordringarna hos föreningen.

Vad därefter angår föreningens framställning om ändring av grunderna

för utbetalning av det särskilda stödet till linodlingen i Norrland för 1956

års skörd vill jag framhålla följande.

Föreningen har för år 1956 tecknat kontrakt om odling av 435 hektar spånadslin.

Skörden uppskattas till omkring 3 500 kilogram frörepad halm

och 400—450 kilogram frö per hektar. Totalskörden av halm beräknas motsvara

ett särskilt pristillägg av tillhopa 165 000 kronor. Enär föreningen inställt

driften vid beredningsverket och icke kommer att mottaga årets linskörd

— vilken sålunda ej kan beräknas komma att i nämnvärd omfattning

användas för framställning av linfiber — kommer angivna pristillägg icke

att utgå.

Med hänsyn till att det särskilda stödet till föreningen är avsett att i huvudsak

komma odlarna till godo, finner jag det rimligt, att föreningens odlare

får angivna stöd i annan form än såsom särskilt pristillägg. Föreningens

av remissmyndigheterna tillstyrkta förslag om ett bidrag av 300 kronor

per hektar enligt kontrakt odlad areal, som icke kontraktsenligt blivit utdömd,

synes mig utgöra en godtagbar lösning. Av 1956 års skörd beräknas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39 år 1956

5

eljest kunna utvinnas endast 300—340 kronor per hektar vid försäljning

av fröet. Om härtill lägges det föreslagna arealbidraget samt det belopp av

195 kronor per hektar, som motsvarar den förut förordade eftergiften i fråga

om odlarnas skuld till föreningen för utsäde, torde odlarna för 1956 års linskörd

kunna erhålla ett bruttoutbyte av omkring 800 kronor per hektar. Förlusten

för odlarna skulle sålunda vid jämförelse med det normala bruttoutbytet

av ungefär 1 000 kronor per hektar icke bli alltför kännbar. Såsom förutsättning

för utbetalningen av sagda arealbidrag liksom för den tidigare

förordade eftergiften, såvitt angår kronans rätt, i fråga om odlarnas utsädesskuld

till föreningen bör emellertid gälla, att — såsom nämnden föreslagit

— föreningen skall träffa uppgörelse med alla sina odlare om att de mot

erhållande av sagda arealbidrag och eftergift fritager föreningen från dennas

av stadgar och odlingskontrakt härflytande förpliktelser mot odlarna

i fråga om omhändertagandet av 1956 års linskörd. Det förutsättes givetvis

vidare, att särskilt pristillägg icke kommer att utbetalas för någon del av

den linfiber, som härrör från odlingar, för vilka nyssnämnt arealbidrag

utgått. Arealbidragen bör bestridas ur de till stöd åt 1956 års odling av

lin och hampa anvisade medel, vilka ingår i reservationsanslaget Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Liksom fallet tidigare varit vid nedläggandet av lin- och hampberedningsverk,

synes det enligt min mening — med hänsyn till de särskilda omständigheter,

som är förknippade med nedläggandet av driften vid mellanselverket

— vara motiverat, att åtgärder vidtages för att för personalen mildra

följderna av nedläggelsen. Sålunda bör alla möjligheter prövas att snabbt

omplacera personalen i annan verksamhet. Därest fråga skulle uppstå om

stöd i form av viss ekonomisk ersättning till arbetstagare, som ej kunnat

beredas sysselsättning, synes denna böra tagas upp till behandling i annat

sammanhang. Det torde böra uppdragas åt arbetsmarknadsstyrelsen att i

samråd med jordbruksnämnden närmare följa utvecklingen.»

Utskottet. På grund av ett betydande prisfall på lin och linprodukter har

förutsättningarna för den svenska linhanteringen avsevärt försämrats sedan

riksdagen i mars detta år (JoU 6, rskr 130) fastställde grunderna för

det fortsatta statliga stödet åt linodlingen. Orsakerna till prisfallet är dels

ett sjunkande världsmarknadspris på linfiber, dels en ökad priskonkurrens

från vissa östeuropeiska stater i fråga om linnevaror. För Föreningen Norrlandslin

u. p. a. har till dessa allmänna förhållanden kommit tvenne omständigheter,

som bidragit till att ytterligare försämra dess ställning, nämligen

att de senaste åren givit dåliga linskördar och att det visat sig omöjligt

att finna kompetent efterträdare till föreningens bortgångne driflsledare.

I denna situation har föreningen bedömt fortsatt verksamhet vid dess

linberedningsverk i Mellansel såsom enbart förlustbringande och därför beslutat

triida i likvidation. I föreliggande proposition har Kungl. Maj:t föreslagit

vissa statliga åtgärder för alt mildra konsekvenserna av ett nedläggande

av driften vid sagda linberedningsverk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39 år 1956

De i propositionen framförda förslagen avser bl. a., att Kungl. Maj:t skall

medgivas förklara att krav på återbetalning av statens fordringar hos föreningen

— uppgående till ett sammanlagt belopp av cirka 1 156 000 kronor

— ej skall framställas förrän i samband med föreningens likvidation och

att statens rätt skall göras gällande efter övriga fordringar hos föreningen.

Ehuru utskottet är medvetet om att en förklaring av angiven innebörd måste

antagas medföra, att staten icke erhåller täckning för någon del av sin fordran,

vill utskottet likväl ej motsätta sig bifall till Kungl. Maj :ts framställning

i denna del utan tillstyrker, att samma förfarande skall tillämpas beträffande

Mellansel som tidigare med riksdagens medgivande tillämpats vid

avvecklingen av linberedningsverket i Gimo. I enlighet med det anförda tillstyrker

utskottet även, att de statliga fordringar hos föreningen, som kommer

att kvarstå oguldna efter likvidationens slutförande, må helt avskrivas.

Genom nedläggandet av linberedningsverket i Mellansel vidkännes föreningens

odlare en icke obetydlig ekonomisk förlust. De av Kungl. Maj :t

föreslagna åtgärderna för att minska denna förlust finner utskottet sig böra

tillstyrka. Utskottet biträder sålunda förslagen, alt Kungl. Maj :t skall medgivas

avgiva förklaring, såvitt anser statens rätt, att föreningen må avskriva

sina fordringar hos odlarna för utsädesleveranser för 1956 års odling ävensom

att det särskilda pristillägg, som enligt riksdagens beslut tidigare i år

skall utgå till den norrländska linodlingen, skall omvandlas till ett arealbidrag

å 300 kronor per hektar kontrakterad odlingsjord. Liksom Kungl.

Maj :t förutsätter utskottet därvid, att föreningen skall träffa uppgörelse med

alla sina odlare om att de mot erhållande av nyssnämnda eftergift och arealbidrag

fritager föreningen från dess förpliktelser mot odlarna beträffande

omhändertagandet av 1956 års linskörd.

Vad i övrigt uttalats i propositionen föranleder ingen erinran från utskottets

sida. Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten av att åtgärder

vidtages för att snarast möjligt omplacera den genom linberedningsverkets

avveckling friställda arbetskraften och på andra sätt mildra verkningarna

för personalen av driftens nedläggande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte medgiva Kungl. Maj :t att enligt i huvudsak

de grunder och förutsättningar, som angivits i det

föregående,

1) förklara

att krav på återbetalning av statens fordran på grund av

Föreningen Norrlandslins u. p. a. lån ur hemslöjdslånefonden

icke skall framställas förrän i samband med föreningens

likvidation och att denna statens fordran vid likvidationen

skall göras gällande med rätt efter övriga fordringar hos

företaget.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39 år 1956

7

att, såvitt angår kronans rätt, hinder icke skall föreligga

för Föreningen Norrlandslin u. p. a. att avskriva sina fordringar

hos odlare för utsädesleveranser till 1956 års odling;

2) i män av behov avskriva Föreningen Norrlandslin

u. p. a. ur hemslöjdslånefonden beviljade lån,

3) av de till stöd åt 1956 års odling av lin och hampa anvisade

medel, vilka ingår i det å riksstaten under nionde huvudtiteln

anvisade reservationsanslaget Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område, till Föreningen Norrlandslins

u. p. a. odlare utbetala 300 kronor per hektar enligt kontrakt

med föreningen år 1956 odlad linareal, vilken icke kontraktsenligt

blivit utdömd.

Stockholm den 13 november 1956

På jordbruksutskottets vägnar:

PER EDVIN SKÖLD

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg, Jon Jonsson*, Bertir

Andersson, Eskilsson, Bror Nilsson*, Johan Persson, Mossberger, Uno Olofsson*,

Gunnar Berg* och Sigfrid Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården*, Antby*

Jonsson i Strömsund, Sköld, Ahlsten, Agerberg, Lindström*, Svensson i Vä,

Jönsson i Gärds köpinge och Johanson i Västervik*.

* Ej närvarande vid justeringen.

6G1745 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:380 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder i samband med nedläggandet av driften vid linberedning sverket i Mellan a1 i texten