Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förstärkande och utbyggande av den lantbruksvetenskapliga forskningen.

1956-11-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1956:41, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förstärkande och utbyggande av den lantbruksvetenskapliga forskningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr il—42 Jordbruksutskottets utlåtande nr il år 1956

1

Kr 41

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förstärkande och

utbyggande av den lantbruksvetenskapliga forskningen.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 361 av herrar Mannerskantz och Eskilsson

samt II: 315 av herr Nilsson i Göingegården m. fl. har yrkats, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en förutsättningslös utredning

angående möjligheterna att förstärka och utbygga den lantbruksvetenskapliga

forskningen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det framförda yrkandet, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Över motionerna har yttranden avgivits av styrelserna för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök samt veterinärhögskolan ävensom av

jordbrukets forskningsråd, Hushållningssällskapens förbund samt Sveriges

lantbruksförbund. Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

har tillika överlämnat yttranden av lärar- och försökskollegierna,

varjämte styrelsen för veterinärhögskolan har inkommit med yttrande av

högskolans lärarkollegium.

I ett den 8 mars 1956 dagtecknat yttrande har styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök tillstyrkt den i motionerna föreslagna

utredningen samt i huvudsak anslutit sig till vad högskolans lärarkollegium

uttalat i ämnet. Sagda kollegium har anfört bl. a. följande.

Lärarkollegiet vill till en början framhålla, att de av motionärerna framtörda

synpunkterna synes värda allt beaktande och vill därför varmt tillstyrka

den föreslagna utredningen. Kollegiet vill i sammanhanget starkt

betona jordbruksforskningens stora betydelse för jordbrukets framåtskridande

och behovet av ökade resurser för forskningen. Genom den prissättmng

på jordbrukets produkter, som hädanefter skall tillämpas och som

medför storre konkurrens från utlandet, kommer ökade krav att ställas på

den lantbruksvetenskapliga forskningen för erhållande av ett gentemot

import konkurrenskraftigt jordbruk.

Lärarkollegiet vill erinra om alt sedan ifrågavarande motioner väckts

har statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet efter Kungl. Mai:ts

bemyndigande tillkallat sakkunniga för att verkställa utredning rörande

iorskningen, undervisningen och försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök ävensom vid högskoleavdelningarna vid

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Frågan om ökade resurser

till nämnda institutioner är sålunda redan föremål för utredning. Syftemålet

med motionerna är emellertid vidare än vad som synes inrymmas

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 10 samt. Nr 41_12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr it år 1956

i direktiven för nämnda utredning. I den män dessa syften ej kan tillgodoses

genom den tillsatta utredningen bör de tillgodoses på annat sätt.

Lärarkollegiet får slutligen framhålla, att ett flertal för jordbruket betydelsefulla

problem kräver undersökningar, som icke kan anstå i avvaktan

på utredningsarbetets slutförande. Anslag till sådana brådskande undersökningar

bör därför lämnas oberoende av pågående utredningsarbete. Kollegiet

vill med skärpa framhålla, att den allmänna utvecklingen av den

lantbruksvetenskapliga forskningen icke får avstanna under utredningsarbetet.

Det vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök förefintliga försökskollegiet

har i sitt yttrande åberopat de av lärarkollegiet framförda

synpunkterna samt därutöver uttalat, att det synes försökskollegiet lämpligt

att, därest den av lärarkollegiet omnämnda utredningen skulle komma att

behandla även de av motionärerna upptagna frågorna angående anslag direkt

från jordbruket till forsknings- och försöksverksamhet, utredningen

kompletteras med eu representant för jordbrukets ekonomiska föreningslörelse.

Högskolestyrelsen har emelleritd icke ansett sig böra taga ställning

till denna fråga.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i skrivelse den 3 mars 1956 såsom

sitt yttrande åberopat ett av högskolans lärarkollegium avgivet yttrande,

vari uttalats följande.

Veterinärernas arbetsfält omfattar dels husdjurens hälso- och sjukvård,

dels ock den hygieniska kontrollen av animaliska livsmedel.

Det svenska jordbrukets livsmedelsproduktion beräknas enligt jordbrukskalkylen

uppgå till ett årligt värde, angivet i producentpriser, av drygt 4

milliarder kronor, varav 3/4 härrör från de animaliska produkterna (mjölk

och mejeriprodukter, kött och ägg) och 1/4 från de vegetabiliska produkterna.

Animalieproduktionen är i väsentlig grad beroende av produktionskraften

och hälsotillståndet hos husdjursstocken, som skall leverera de animaliska

produkterna. Åtgärder till förebyggande och bekämpande av de ekonomiskt

betydelsefulla husdjurssjukdomarna utgör därför ett väsentligt led

i animalieproduktionen och dess ekonomi. De medel, som staten offrat på

utrotandet av tuberkulosen och den smittsamma kastningen, har otvivelaktigt

varit en i hög grad räntabel investering.

Bland husdjurssjukdomar, som alltjämt vållar avsevärt avbräck i animalieproduktionen,

kan nämnas ungdjurssjukdomarna, virussjukdomarna,

bristsjukdomarna, steriliteten, arvssjukdomarna och laktationssjukdoinarna,

de sistnämnda omfattande bl. a. mastiterna. Ett organiserat bekämpande

av dessa sjukdomar förutsätter med nödvändighet ett omfattande

forskningsarbete, där nuvarande resurser med hänsyn till personella och

materiella tillgångar är alltför blygsamma.

Det råder icke något tvivel om, att en intensifierad forskning på dessa

områden skulle kunna rädda mycket stora värden. Enbart ungdjurssjukdomarna

vållar väldiga förluster. Man beräknar att omkring 100 000 spädkalvar

årligen dukar under i olika sjukdomar, och inom svinbesättningarna

är ungdjursdödligheten ännu större. Innan den organiserade svinhälsokontrollen

startade i början av 1940-talet beräknades, att omkring 35 % av

alla födda grisar dog, innan de nått slaktvikt. Genom hälsokontrollverksamheten

torde denna dödlighet nu ha nedbringats med c:a 10 %, vilket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr il är 1956

3

betyder en nationalekonomisk vinst på omkring 25 millioner kronor årligen.

Genom den artificiella uppfödningen av spädgrisar, vilkas mödrar på

grund av mjölkbrist (agalacti) eller andra orsaker icke kunnat föda sina

ungar, torde under sista året omkring 80 000 spädgriser ha räddats åt produktionen.

Dessa resultat har nåtts genom praktisk tillämpning av förelöpandc

forskningsarbete. Till de förluster, som vållats genom dödligheten,

har man att lägga de förluster, som ungdjurssjukdomarna förorsakar genom

fördröjd tillväxt och ökad foderförbrukning.

Den veterinärmedicinska forskningen i vårt land är i huvudsak koncentrerad

till veterinärhögskolan, inklusive veterinärinrättningen i Skara, och

statens veterinärmedicinska anstalt. En väsentlig upprustning av de personella

och materiella forskningsresurserna inom dessa båda forskningscentra

kan med visshet beräknas ge eu lönande avkastning.

Det upprustningsprogram, som 1946 års högskoleutredning framlade för

veterinärhögskolans del, har hittills realiserats i icke ringa utsträckning. Det

återstår emellertid omfattande nybyggnadsarbeten innan högskolans vetenskapliga

avdelningar erhållit de institutionslokaler och den utrustning,

som högskoleutredningen föreslog och som utgör en nödvändig förutsättning

för intensifierat forskningsarbete. Sedan utredningsförslaget framlagts

har behovet av ifrågavarande institutionsbyggnader blivit alltmera trängande.

Utvecklingen sedan år 1946 har vidare medfört ett ökat behov av forskare.

Utbildningen av veterinärmedicinska forskare har under de sista åren fortgått

i ökat tempo, och det är angeläget att lovande unga forskarkrafter genom

en någotsånär tryggad anställning beredes möjligheter att fortsätta sitt

lorskningsarbete inom landet. Docentbefattningarna (5 st.) är fåtaliga

och några forskardocentbefattningar finnes ännu icke inrättade vid högskolan.

Forskningsassistenter saknas likaledes och den biträdande tekniska

personalen är alltför fåtalig. Högskolans forskningsanslag och materielanslagen

till de olika avdelningarna har icke nämnvärt ökats trots penningvärdets

fall och är i jämförelse med motsvarande anslag till de medicinska

iakulteterna och högskolorna orimligt små.

Den uppdelning av några utav högskolans lärostolar på vardera tvenne

professurer, som ägt rum under sista decenniet, har varit av avgörande betydelse

för forskningsarbetet inom respektive ämnesområden. Fn uppdelning

av ytterligare några professurer med omfattande och heterogena ämneskombinationer

skulle otvivelaktigt verka i samma riktning. Den snabba

?.e*e^.?kaP^£>a utvecklingen och fortgående specialiseringen gör det omöjligt

för en person att behärska olika ämnesområden och på ett effektivt sätt

leda forskningsarbetet inom skilda arbetsfält.

För den veterinärmedicinska forskningen i vårt land är det av utomordentlig

betydelse, att forskare och lärarpersonalen genom reseanslag beredes

mojligheter att på ort och ställe studera och följa den vetenskapliga

utvecklingen, skapa och upprätthålla personliga kontakter med samt hämta

impulser från europeiska och utomeuropeiska forskningscentra De ekonomiska

möjligheter härutinnan, som för närvarande står veterinärmedifinska

forskare till huds, år ytterligt begränsade.

För veterinärhögskolans del är det av största vikt, alt del av 1946 års

högskoleutredning framförda utbyggnadsprogrammet snarast fullföljes i

hela sm utsträckning och alt de efter utredningsförslagets framläggande av

utvecklingen betingade behoven av förstärkning utav forskningsresurserna

tillgodoses.

Sedan Kungi. Maj:t den 27 januari 1956 beslutat verkställa utredning ro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Jordbruksutskottets utlåtande nr 41 år 1956

högskolan och statens lantbruksförsök ävensom vid högskoleavdelningarna

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Norup, förklarat sig beträffande jordbrukets

övriga högskolor vilja återkomma i annat sammanhang, får kollegiet

understryka angelägenheten av att en skyndsam utredning rörande förstärkning

av resurserna för den vetenskapliga forskningen vid veterinärhögskolan

kommer till stånd.

Jordbrukets forskningsråd har i yttrande den 28 februari 1956 uttalat

sin anslutning till de synpunkter på jordbruksforskningens betydelse, vilka

framförts av motionärerna. Härutöver har rådet anfört i huvudsak följande.

Varje möjlighet att tillföra forskningen ökade medel bör enligt rådets

mening prövas, och det är givetvis enbart ur denna synpunkt värdefullt,

om någon för berörda parter godtagbar form kan uppnås för att överföra

medel direkt från jordbruket till forskningen. I detta sammanhang bör

också övervägas om ifrågavarande medel skall förbehållas någon särskild

användning vid jordbrukets forsknings- och försöksverksamhet, t. ex. för arbeten

med syfte att tillgodose mera omedelbara praktiska behov. Med en

sådan eller liknande uppläggning kommer jordbrukets ekonomiska medverkan

i forskningen att i viss mån motsvara insatserna från industriens sida

för sådan teknisk forskning, som industriföretagen är beroende av för kontroll,

utveckling och förbättring av den egna driften.

Rådet anser emellertid, att jordbrukets direkta medverkan i forskningsarbetet

även kan tänkas bli av betydelse i andra avseenden. Kanske skall

ett sådant samarbete föra det praktiska jordbruket och forskningen närmare

varandra och leda till ökat utbyte av synpunkter och erfarenheter. En sådan

närmare kontakt bör också kunna medföra ökad förståelse från jordbrukarnas

sida för forskningen och dess betydelse, vilket i sin tur befordrar

ett snabbare utnyttjande av forskningsresultaten men också innebär en

viss garanti för alt forskningen successivt tillföres för dess normala utveckling

och utbyggnad erforderliga medel.

Av vad här anförts torde framgå, att rådet delar den i motionerna framförda

uppfattningen om att lantbruksforskningen bör utbyggas och förstärkas

samt att härför erforderliga medel bör skyndsamt ställas till förfogande.

Rådet vill också förorda, att enligt motionärernas förslag frågan om en

ökad direkt medverkan från jordbrukets sida i forskningen upptages till

utredning.

Sedan ifrågavarande motioner väckts i riksdagen har emellertid efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande chefen för jordbruksdepartementet tillkallat

sakkunniga för utredning rörande forskningen, undervisningen och försöksverksamheten

vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

ävensom vid högskoleavdelningarna vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut. Rådet vill därför förorda, att motionerna överlämnas till

dessa sakkunniga och föreslår vidare, att de frågor i motionerna, vilkas

upptagande icke faller inom ramen för de sakkunnigas uppdrag, göres till

föremål för utredning på annat sätt.

Tillkomsten av berörda utredning rörande forskningen, undervisningen och

försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

in. in. giver rådet anledning framföra ett önskemål, vars realiserande enligt

rådets bedömande skulle vara av väsentlig betydelse för pågående forskningsverksamhet.

Rådet anser det angeläget, att utvecklingen inom berörda forsknings-

och försöksverksamhet kan fortgå normalt även under den tid utredningen

pågår. Till följd av den knapphet på medel, som under de senaste

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr M år 1956

5

åren gjort sig allt starkare gällande, föreligger inom åtskilliga områden ett

ackumulerat behov av anslag för igångsättande, utvidgande eller fullföljande

av arbeten, vilka i många fall sedan länge förberetts och planlagts. Det

skulle innebära en beklaglig förlust av dyrbar tid och en ytterligare stagnation

i utvecklingen, om dylika arbeten skulle tvingas anstå i avvaktan

på utredningens ställningstagande och förslag samt därav föranledda

åtgärder beträffande alla inom utredningsuppdraget fallande frågor. Rådet

åsyftar givetvis inga sådana arbeten, vilkas igångsättande eller utvidgande

bedömes vara principiellt beroende av eller påverka organisationen, fasta

resurser eller eljest förhållanden inom verksamheten, vilka beröres av utredningen.

För att även under utredningstiden möjliggöra en fortgående normal

utveckling av forskningsverksamheten vill rådet förorda, att ett särskilt

forskningsanslag ställes till förfogande.

Erfarenheten visar, att inom de naturvetenskapliga, tekniska och medicinska

forskningsområdena, där tillgången på medel för nya forskningsuPPoifter

är relativt väl tillgodosedd, forskningens utveckling i mycket stor

utsträckning sker genom forskningsrådens medverkan. Det bär vitsordats,

att råden fullgjort denna uppgift på ett smidigt och lyckligt sätt. Det synes

därför naturligt och fullt i överensstämmelse med de arbetsuppgifter, som

tillkommer jordbrukets forskningsråd, att nyss föreslagna särskilda forskningsanslag

ställes till rådets förfogande.

Rådet avser att närmare inventera behovet av särskilda medel till större

redan planlagda och mera angelägna forskningsarbeten och att därefter

ingå till Kungl. Maj :t med framställning om att ett för ändamålet erforderligt

anslag äskas hos nästa års riksdag.

I ett den 13 mars 1956 avgivet yttrande har Hushållningssällskapens förbund

framhållit den lantbruksvetenskapliga forskningens betydelse för jordbruksnäringens

fortsatta utveckling ur såväl effektivitets- som lönsamhetssynpunkt.

Förbundet finner det vara av stor vikt, att verksamheten i fråga

blir utbyggd och utrustad på ett sådant sätt, att alla möjligheter till fortsatt

framåtskridande kan tillvaratagas. Vidare bör verksamheten enligt förbundets

mening vara så uppbyggd, att nutida krav på nära samarbete mellan

olika däri verksamma organ och personer möjliggöres och tillgodoses. Förbundet

vill därför för sin del understryka behovet av den i motionerna föreslagna

utredningen. Då emellertid motionärernas önskemål torde kunna anses

tillgodosedda genom den av chefen för jordbruksdepartementet tillsatta

utredningen rörande forskningen, undervisningen och försöksverksamheten

vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök ävensom vid högskoleavdelningarna

vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet synes

motionerna enligt förbundets mening icke behöva föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Sveriges lantbruksförbund har i ett yttrande den 7 mars 1956 anfört i

huvudsak följande.

Föi bundet delar motionärernas uppfattning, att jordbruksnäringens

tramtida ställning, effektivitet och lönsamhet i hög grad är beroende av de

resultat, som forskningen kan åstadkomma och att det torde bli viktigare

.in någonsin att forskningens möjligheter till fortsatta landvinningar ägnas

uppmärksamhet, när nya principer för jordbrukets prissättning nu skall

börja tillämpas. Såsom motionärerna framhåller, medför nämligen det nya

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr il år 1956

prissättningssystemet, att jordbruket mera än tidigare måste lita till sin egen

kraft och att det än mera än förr blir utsatt för utländsk konkurrens. Med

hänsyn härtill och enär den lantbruksvetenskapliga forskningen, såsom i

motionerna framhålles, är eftersatt, finner förbundet i likhet med motionärerna

det vara angeläget, att skyndsamma åtgärder vidtages för att förstärka

och utbygga den lantbruksvetenskapliga forskningen. Förbundet kan

dock icke dela motionärernas uppfattning att det är givet, att jordbruket

självt bör övertaga en större del av ansvaret, bland annat i ekonomiskt

avseende, för denna forskning. Med nuvarande inkomstförhållanden för

jordbruket är detta icke möjligt, även om jordbruket och dess föreningsrörelse

har det allra största intresse för frågans lösning, vilket också bör

ha framgått av de ekonomiska insatser, som jordbrukets organisationer redan

gjort och även förklarat sig villiga att framdeles åtaga sig för vissa

forskningsuppgifter.

Förbundet har för sin del tillsammans med andra förespråkare för Sveriges

jordbruk och jordbrukets folk samt för jordbrukets högskolor och

övriga vetenskapliga institutioner genom en den 16 december 1955 dagtecknad

till Konungen ställd och till vissa av regeringens ledamöter överlämnad

skrivelse fäst statsmakternas uppmärksamhet på jordbruksforskningens

behov och därav föranledda önskemål. I anslutning därtill har förbundet

hemställt, att dessa behov och önskemål måtte beaktas, så att även

denna forskning må. erhålla väsentligt förbättrade resurser för att på

ett tillfredsställande sätt kunna bidraga till vårt lands framåtskridande och

höjande av vår andliga och materiella standard.

Av förbundet sålunda intagen ståndpunkt och hävdad uppfattning följer,

att förbundet finner de av motionärerna gjorda uttalandena om att den

lantbruksvetenskapliga forskningen bör förstärkas och utbyggas vara förtjänta

av beaktande. Förbundet vill också understryka vikten av att åtgärder

i detta syfte snarast vidtages.

Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet har emellertid med

stöd av Kungl. Maj:ts den 27 januari 1956 givna bemyndigande numera

tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa utredning rörande forskningen

och försöksverksamheten vid Iantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

ävensom vid högskoleavdelningarna vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut.

Med hänsyn till dessa sakkunnigas tillkallande och då de för deras arbete

meddelade direktiven i huvudsak torde tillgodose det behov av utredning,

som motionärerna ansett föreligga, torde enligt förbundets uppfattning

någon riksdagens åtgärd numera icke vara påkallad i anledning av

de väckta motionerna.

Utskottet. Den lantbruksvetenskapliga forskningen och försöksverksamheten

har otvivelaktigt i hög grad bidragit till jordbruksnäringens stora effektivitets-

och produktionsökning under de senaste årtiondena och till jordbruksbefolkningens

samtidigt höjda levnadsstandard. I medvetande om

forskningens betydelse har riksdagen under årens lopp anvisat avsevärda

belopp för upprustning av de vetenskapliga institutionerna på jordbrukets

område. Sålunda skedde under senare hälften av 1940-talet en kraftig ökning

av de personella och materiella resurserna vid lantbruks- och veterinärhögskolorna.

Utbyggnaden av dessa högskolor har sedan fortsatt om än i långsammare

takt. Årligen har även icke ringa anslag beviljats såsom bidrag till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 41 år 1956

7

forskningsverksamheten vid Sveriges utsädesförenings anläggningar i Svalöv

samt vid andra icke statliga företag och institutioner. År 1945 inrättades

jordbrukets forskningsråd med uppgift att främja forskningen inom jordbruket,

däri inbegripet trädgårdsnäringen, ävensom jordbruket närstående

industrigrenar såsom mejeriindustrien samt kvarn- och bryggeriindustrien.

Rådet verkar genom att dels tilldela olika vetenskapsmän medel för vissa

forskaruppgifter, dels samordna forskningen på jordbrukets område och

medverka till bildandet av forskargrupper. Till denna rådets verksamhet har

riksdagen genom etappvis stegrade anslag hittills anvisat sammanlagt

3 800 000 kronor.

Utskottet vill för sin del framhålla den betydelse, forsknings- och försöksverksamheten

på jordbrukets område har, samt betona angelägenheten

av att tillgängliga resurser utnyttjas för att med forskningens hjälp än

mer förbättra jordbruksnäringens räntabilitet. Det nya prissättningssystemet

beträffande jordbruksprodukter, vilket medför att jordbruket utsättesför

ökad konkurrens från utlandet, ställer krav på ytterligare rationalisering

och effektivisering inom denna näringsgren. Detta torde kunna ske främst

genom tillämpande av uppnådda forskningsresultat och genom en fortsatt

målmedveten forskning. Bortsett från de genom det nya prissättningssystemet

framkomna rationaliseringskraven har under senare år nya forskningsuppgifter

tillkommit på grund av vissa förändringar inom jordbruksdriften.

Här må blott erinras om de problem, som sammanhänger med en försämring

av jordens struktur och näringstillstånd som följd av en ensidigare växtodling

samt en större användning av konstgödsel och av kemiska bekämpningsmedel

mot växtsjukdomar. Vidare ställer räntabilitets- och arbetskraftshänsyn

allt större krav på förbättrade tekniska hjälpmedel och ökad produktion

per arbetstimme. Utskottet vill i sammanhanget även peka på betydelsen av

att med forskningens hjälp kunna minska jordbrukets stora årliga förluster

på grund av växt- och husdjurssjukdomar ävensom på de resultat, som

torde kunna vinnas genom det alltmer intensifierade genetiska forskningsarbetet.

I förevarande motioner har under hänvisning till den lantbruksvetenskapliga

forskningens betydelse yrkats, att en förutsättningslös utredning angående

möjligheterna att ytterligare utvidga denna forskning skall komma till

stånd. Ungefär samtidigt med att dessa motioner väcktes i januari detta år

tillkallade chefen för jordbruksdepartementet sakkunniga för att verkställa

utredning rörande forskningen, undervisningen och försöksverksamheten

vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök ävensom vid högskoleavdelningarna

vid Alnarpsinstitutet. Till frågan om en förbättring av förutsättningarna

för den vetenskapliga forskningen vid jordbrukets övriga

högskolor förklarade sig departementschefen vilja återkomma. Så skedde

beträffande skogshögskolan den 29 juni 1956, då en särskild kommitté tillsattes

för att utreda sagda spörsmål i fråga om sistnämnda högskola och

skogsforskningsinstitutet. I direktiven för berörda utredningar har departementschefen

hl. a. uttalat, att det bör övervägas i vad mån professorerna vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr Al år 1956

högskolorna genom att befrias från den mera elementära undervisningen kan

beredas ökade tillfällen till forskning. Samtidigt bör forskarrekryteringen

beaktas liksom de problem, som hör samman med utbildningen av forskare.

Vidare bör en plan uppgöras för tillgodoseende av de nödvändiga forskningsbehoven.

Möjligheten att i ökad omfattning bedriva forskning genom grupparbete

bör även undersökas.

Såsom framhållits i remissyttrandena i anledning av motionerna, torde motionärernas

syftemål vara i huvudsak tillgodosett genom den numera tillsatta

utredningen rörande den lantbruksvetenskapliga forskningens väsentligaste

områden och den förklaring departementschefen avgivit, att även den

till veterinärhögskolan knutna forskningen skall bli föremål för särskild

utredning. Utskottet finner därför, att motionärernas yrkande icke bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I motionerna har aktualiserats ett spörsmål, som synes värt särskilt beaktande.

Härvid åsyftar utskottet motionärernas uttalande att — efter det

utredningen på området slutförts — det bör avgöras, huruvida kostnaderna

för en utvidgad lantbruksvetenskaplig forskning skall täckas enbart genom

en statlig anslagshöjning eller genom ett tillskott av såväl statliga som privata

medel. Motionärerna anser starka skäl tala för att jordbruket i likhet

med industrien övertager en del av ansvaret och kostnaderna för sådan

forskning, som näringen är beroende av. Utskottet delar motionärernas uppfattning

härvidlag och skulle hälsa med tillfredsställelse, om jordbrukets

utövare i framtiden komine att i större utsträckning än hittills själva bidraga

till kostnaderna för den lantbruksvetenskapliga forskningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 361 och II: 315 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 november 1956

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Nord*, Jon Jonsson*, Bertil

Andersson, Eskilsson*, Bror Nilsson, Johan Persson, Kristiansson och Gunnar

Berg; samt

från andra kammaren: herrar Antby, Ahlsten, fru Eriksson i Hallstahammar,

herrar Netzén*, Svensson* i Vä, fru Lindskog*, herrar Arweson,

Eliasson*, Nilsson i Lönsboda och Johanson i Västervik.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.