Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökad medelsanvisning för budgetåret 1955/56 till fiskerilånefonden.

1956-03-08 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1956:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökad medelsanvisning för budgetåret 1955/56 till fiskerilånefonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1956

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökad medelsanvisning

för budgetåret 1955/56 till fiskerilånefonden.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 376 av herr Spetz m. fl. och II: 303 av herr Arweson

m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att det belopp, som

av Kun°''l Maj :t årligen må disponeras såsom lån från fiskerilånetonden,

skall fr. o. in. budgetåret 1955/56 utgöra 4 000 000 kronor, dels såsom kapitaltillskott

till fonden å tilläggsstat till riksstaten för samma budgetar under

kapitalbudgeten, jordbruksdepartementet, statens utlåningsfonder, anvisa

ett investeringsanslag av 1 400 000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för yrkandena, far ut skotte

hänvisa till motionerna.

Över motionerna har yttranden inhämtats från statskontoret, fiskenstyrelsen

med statens fiskeriförsök och Sveriges fiskares riksförbund.

I sitt den 23 februari 1956 dagtecknade yttrande har fiskeristyrelsen med

statens fiskeriförsök meddelat, att styrelsen på i huvudsak de skal, som anförts

i förevarande motioner, hos Kungl. Maj:t hemställt om förslag till riksdagen

i enlighet med vad motionärerna yrkat. Styrelsen tillstyrker darfor

bifall till motionerna.

Statskontoret har i sitt yttrande, dagtecknat den 10 februari 1956, erinrat,

att ämbetsverket efter remiss avgivit yttrande den 31 januari 19o6 över nyssnämnda

av fiskeristyrelsen gjorda framställning i samma syfte. Utöver vad

statskontoret därvid framhöll har de väckta motionerna icke givit ämbetsverket

anledning till ytterligare uttalanden. Av sistnämnda yttrande torde häi

få intagas följande.

Spörsmålet om storleken av det anslag, som skulle anvisas for kapitalökning

å fiskerilånefonden, samt om det utlåningsmaximum, som borde galla

för budgetåren 1954/55 och 1955/56, var föremål för mycket ingående överväganden

vid 1955 års riksdag. I vad avser anslag och utlåningsmaximum foi

budgetåret 1956/57 har förslag framlagts i årets statsverksproposition. Irots

att härvid låneanspråken på fonden beräknades motsvara 4—o 1"llJon®’;J''™''

„or, bär likväl utlåningsmaximum för budgetåret 1955/56 fastställts och foi

budgetåret 1956/57 föreslagits begränsat till 2,6 miljoner kronor. I fiskenstyrelsens

nu föreliggande framställning bar några nya omstandighetei ic <e

framkommit. , , „ , , .___

Statskontoret finner det för sin del lielt naturligt, om det rådande ekonomiska

läget med kreditåtstramning i förening med eu låneranta, som väsentligt

överstiger den för lån från fiskerilånefonden gällande (3 procent),

tager sig uttryck i en stegrad efterfrågan på lån från fonden. Det synes emellertid

mindre väl överensstämma med en återhållsam ekonomisk politik, om

1 Biliang till riksdagens protokoll 1956. 10 samt. Nr 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1956

eu sadan okad efterfrågan skall leda till en förstärkning av en statlig utlåningsfond

vare sig denna är förenad med eller saknar subventionsmoment.

Med hansyn härtill och till statsmakternas ställningstaganden till förevarande

anslagsfråga vid 1955 års riksdag, anser sig statskontoret icke kunna

tillstyrka bifall till framställningen.

o

Sveriges fiskares riksförbund har i sitt den 17 februari 1956 dagtecknade

yttrande tillstyrkt bifall till motionerna. Därvid har förbundet anfört i huvudsak

följande.

Förbundet får framhålla, att de skäl, som i motionerna framföres, är mvcret

beaktansvärda. På många håll är fiskarnas båtmaterial av sådan art, att

en nödvändig upprustning och modernisering behöves, om det svenska fisket

skatt kunna havda sig i konkurrens med andra länders fiskare och för alt

en önskvärd rationalisering skall komma till stånd. Tyvärr har också under

senare ar rätt betydande förluster av fiskredskap och båtar inträffat, icke

minst pa ostkusten, vilket helt naturligt fått till följd att ansvarskännande

tiskare vid forse sig med bättre material, som kan trotsa oväder av olika

slag. Den nödvändiga upprustningen kräver emellertid ökat kapital i all

synnerhet som eu successiv kostnadsstegring ägt rum samtidigt som sjöduglighetskraven

på batar och ovngt material blivit allt större. Enligt förbundets

im™LarLds1örCSen a"geläg" a''1 S''5rS''a m6iliga lä" »“>''«

På grund av det ökade medelsbehovet har, som framgår av motionerna Iåneanspraken

stegrats avsevärt.

Ltskottet. For hudgetåret 1955/56 har det belopp, som årligen må utlånas

från fiskerilånefonden, fastställts till 2 600 000 kronor. Med hänsyn härtill

och då för nämnda budgetår ett belopp av omkring 1 400 000 kronor beräknats

bil disponibelt i fonden har 1955 års riksdag anvisat ett investeringsanslag

av 1 200 000 kronor för ändamålet.

I motionerna I: 376 och II: 303 har yrkats, att det årliga utlåningsbeloppet

för innevarande budgetår skall ökas till 4 000 000 kronor och att till följd

härav a tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår skall anvisas ett belopp

av 1 400 000 kronor. Såsom motivering härför har i motionerna anförts,

att anspråken på fonden, särskilt beträffande ost- och sydkusten, väsentligt

stegrats och för budgetåret 1955/56 uppgår till drygt 5 500 000 kronor. Anledningen

till det ökade antalet ansökningar från nyssnämnda kustavsnitt

ar enligt motionerna de betydande förluster av fiskredskap och båtar, som

uppstått åtskilliga i samband med förlisningar — och vilka ådagalagt att

fiskebåtarna i många fall är av mindre god beskaffenhet. Enligt motionärerna

ar lånebehovet emellertid mycket betydande även på andra kustavsnitt.

En igt utskottets förmenande är de skäl, som motionärerna anfört, så vägande,

att den återhållsamhet beträffande investeringar, vartill det ekonomiska

läget f. n. manar, icke bör hindra att ytterligare medel ställes till förfogande

för ifrågavarande låneverksamhet. Utskottet vill därför förorda den

utökning av utlåningsramen, som föreslagits i motionerna för tillgodoseende

av de mest trängande lånebehoven, d. v. s. från 2 600 000 kronor till 4 000 000

kronor. For att möjliggöra en sådan utlåning torde ett ytterligare kapitaltillskott

av 1 400 000 kronor vara erforderligt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1956

3

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 376 och

II: 303,

1) medgiva att tills vidare från och med budgetåret 1955/

56 ett belopp av 4 000 000 kronor må av Ivungl. Maj :t årligen

disponeras för lån från fiskerilånefonden; samt

2) till Fiskerilånef onden å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1955/56 under kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder,

anvisa ett investeringsanslag av 1 400 000 kronor.

Stockholm den 8 mars 1956

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN

Vid detta ärendens slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Lage Svedberg,

Bertil Andersson*, Sundberg, Bror Nilsson, Johan Persson*, Kristiansson,

Uno Olofsson* och Ebbe Ohlsson; samt

från andra kammaren: herrar Jacobson i Vilhelmina, Jonsson i Strömsund,

Pettersson i Dahl, Sköld, Ahlsten, Agerberg*, Rimås, Arweson, Jönsson

i Gärds Köpinge och Johansson i öckerö.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Anderberg, Lage Svedberg, Bertil Andersson, Sundberg, Kristiansson,

Jacobson i Vilhelmina, Jonsson i Strömsund, Sköld och Jönsson i

Gärds Köpinge, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka bifall till motionerna

I: 376 och II: 303 och att därför

dels tredje stycket av utskottets utlåtande på s. 2 bort ha följande lydelse:

»Ramen för utlåning ur fiskerilånefonden för budgetåret 1955/56 jämte

därav föranledd medelsanvisning beslöts av riksdagen under förra vårsessionen.

En framställning om ökning av denna ram har sedermera under

hösten ingivits till Kungl. Maj :t av fiskeristyrelsen. Denna framställning

har ännu icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Enligt utskottets mening

kan icke heller den i fiskeristyrelsens framställning och i motionerna

anförda omständigheten att anspråken, uttryckta i ingivna låneansökningar,

visat stegring tagas till intäkt för den uppfattningen att behoven ökat i motsvarande

grad. Den skärpta kreditåtstramningen torde vara största anledningen

till ökningen av anspråkens omfattning. Personer, som i annat fall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7 år 1956

ämnat finansiera båtinvesteringar genom kredit från annat håll, har nu i

stället vänt sig till fonden. De ansökningar det här gäller torde i allmänhet

ej vara de mest behjärtansvärda utan sådana, som kreditåtstramningen

just avser att begränsa. En ökning av utlåningen från fiskerilånefonden

kommer därför direkt att motverka den ekonomiska politikens syften. Ett

bifall till motionerna skulle dessutom leda till att kredit beviljades till investeringar,

som icke är mera önskvärda än liknande inom andra näringsområden,

varför otvivelaktigt vissa orättvisor skulle skapas. Av dessa skäl

anser sig utskottet böra hemställa om avslag på de förevarande motionerna.

Utskottet har å andra sidan funnit sannolikt, att behovet av stöd i särskilt

behjärtansvärda fall är förhållandevis stort på ost- och sydkusten. Utskottet

håller dock före, att de mest trängande låneanspråken av detta slag bör

kunna tillgodoses genom en relativt måttlig omfördelning av lånekvoterna

de olika kustavsnitten emellan.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen måtte avslå motionerna 1:376 och II:

303».

660491 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:137 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om ökad medelsanvisning för hudgetåret 1955/56 till fiskerilånefonden. a1 i texten