Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning av frågan om omläggning av riksdagens budgetarbete. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels de likalydande motionerna nr 162 i första kammaren av herrar Aastrup och Lundström samt nr 217 i andra kammaren av herr Sjölin m. fl., dels eu inom andra kammaren väckt motion, nr 478, av herr Håstad.

1956-04-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1956:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning av frågan om omläggning av riksdagens budgetarbete. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels de likalydande motionerna nr 162 i första kammaren av herrar Aastrup och Lundström samt nr 217 i andra kammaren av herr Sjölin m. fl., dels eu inom andra kammaren väckt motion, nr 478, av herr Håstad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

1

Nr 6

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående utredning av frågan om omläggning av riksdagens

budgetarbete.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels

de likalydande motionerna nr 162 i första kammaren av herrar Aastrup

och Lundström samt nr 217 i andra kammaren av herr Sjölin m. fl., dels

eu inom andra kammaren väckt motion, nr 478, av herr Håstad.

I de likalydande motionerna I: 162 och II: 217 hemställes, »att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om en förutsättningslös utredning

av frågan om en omläggning av riksdagens budgetarbete».

I motionen II: 478 hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

ville hemställa om en allsidig och förutsättningslös utredning av riksdagens

budgetarbete i syfte att häri ernå större ändamålsenlighet, planmässighet

och enhetlighet».

Beträffande motiveringarna får utskottet hänvisa till motionerna.

Vid den åren 1932—1933 genomförda revisionen av riksdagens arbetsformer

infördes — i syfte att åstadkomma ökad sammanhållning av och bättre

överblick över budgetarbetet —- bestämmelser angående samverkan mellan

de budgetbehandlande utskotten. Denna samverkan skulle avse såväl slutakten

i budgetbehandlingen som budgetarbetets successiva fortgång i allmänhet.

Sålunda infördes i § § 39 och 40 riksdagsordningen stadganden om att

stats- och bevillningsutskottens uppgifter, i vad de hänförde sig till budgetens

slutliga sammanställande, skulle fullgöras av vederbörande utskott antingen

gemensamt med eller eljest efter samråd med de övriga utskott, som

handlade statsregleringsfrågor. Därjämte upptogos i de reglementariska föreskrifterna

för riksdagen bestämmelser om en budgetdeputation, bestående

av delegerade från de fyra budgetbehandlande utskotten, i och för rådplägning

i frågor som anginge budgetarbetet inom riksdagen.

Med anledning av motioner i ämnet år 1939 (I: 50 av herrar Andrén och

Öman samt II: 106 av herrar Anderson i Norrköping och Bagge) hemställde

konstitutionsutskottet (uti. nr 15), att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t ville begära en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om

en omläggning av riksdagens budgetarbete i syfte att däri ernå större ändamålsenlighet,

planmässighet och enhetlighet. Såsom motivering för sin hemställan

anförde utskottet, att den efter reformeringen av riksdagens arbetsformer

åren 1932—1933 vunna erfarenheten visade, att utrymme i viss omfattning

fortfarande funnes för den kritik, som vid upprepade tidigare till1

JUhang till riksdagens protokoll 19.r>6. /» saml. 2 and. AV 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

fällen riktats mot ordningen för budgetfrågornas behandling inom riksdagen.

Utskottet erinrade om att samarbetet mellan de budgetbehandlande utskotten

icke syntes ha nått önskvärd fasthet och omfattning samt att statsregleringens

fastställande fortfarande faktiskt framstode som en expeditionsåtgärd,

enär det ej heller under senare år kunnat äga rum vid en tidpunkt,

då riksdagsarbetet i övrigt ännu påginge. Den rådande ordningen

i fråga om budgetfrågornas behandling inom riksdagen kunde vidare framför

allt i svåra budgetlägen tänkas medföra olägenheter av framträdande

art. Särskilt för sådana tillfällen vore garantier behövliga för en mera tillfredsställande

prövning av budgetärendena. Utskottet fann därför skäl föreligga

för en utredning. Några riktlinjer för én sådan undersökning ansåg

sig utskottet dock icke böra uppdraga. En närmare undersökning av frågan

om en omläggning av riksdagens budgetarbete — och de problem, som under

utredningens gång visade sig stå i nära samband därmed — syntes

utskottet bäst ägnad att leda till ett positivt resultat, om den förutsättningslöst

anförtroddes åt en allsidigt sammansatt kommitté, där representanter

för olika utskott deltoge. — Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (skr.

nr 343).

Då den begärda utredningen icke kom till stånd, interpellerade herr

Håstad vid 1943 års riksdag chefen för finansdepartementet om anledningen

till att riksdagens hemställan icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

I sitt svar hänvisade departementschefen till svårigheterna att under dåvarande

krigsförhållanden bringa ifrågavarande spörsmål närmare sin lösning.

Vid samma riksdags höstsession hemställde konstitutionsutskottet — i

sitt av riksdagen (skr. nr 516) godkända memorial nr 16 — om utredning

angående riksdagens arbetsformer. Utskottet framhöll därvid bl. a., att det

enligt utskottets mening icke vore möjligt att, när frågan om dessa arbetsformer

skulle upptagas till omprövning, längre uppskjuta igångsättandet av

utredningen angående en så viktig del av detta spörsmål som riksdagens

budgetarbete. Under hänvisning till riksdagsskrivelsen i ämnet tillkallades

enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande i december 1943 sakkunniga för

att utreda frågan om riksdagens arbetsformer. Med hänsyn till att resultatet

av utredningen skulle kunna bli föremål för prövning av 1944 års riksdag

ansågo sig de sakkunniga emellertid icke kunna upptaga frågan om en omläggning

av budgetarbetet till övervägande. Denna fråga karakteriserades

nämligen som alltför svåröverblickbar och tekniskt vansklig.

Spörsmålet om en utredning angående omläggning av riksdagens budgetarbete

togs ånyo upp vid 1946 års riksdag genom två likalydande motioner

(I: 104 av herrar Axel Ivar Anderson och Ewerlöf samt II: 196 av herrar

Håstad och Falla). I sitt av riksdagen (skr. nr 218) godkända utlåtande

(nr 14) i anledning av motionerna hemställde konstitutionsutskottet — under

hänvisning till sina uttalanden vid 1939 och 1943 års riksdagar att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla, alt Kungl. Maj :t snarast

måtte föranstalta om den år 1939 begärda utredningen. — I sitt senare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

3

samma år, likaledes av riksdagen (skr. nr 457) godkända utlåtande (nr

20) med anledning av motioner om en revision av riksdagens arbetsformer

hemställde utskottet om förnyad utredning av denna fråga. Därvid

framhöll utskottet bl. a., att spörsmålet om en omreglering av sättet för

budgetbehandlingen vore av väsentlig betydelse för en rationalisering av

arbetsformerna.

I direktiven för den i oktober 1946 med anledning av riksdagens hemställan

tillsatta utredningen angående riksdagens arbetsformer förklarade

vederbörande departementschef, att den av riksdagen begärda utredningen

om eu omreglering av budgetbehandlingen borde ske i annan ordning. De

sakkunniga framhöllo i sitt år 1947 avgivna betänkande (SOU 1947:79),

att de i samband med frågan om riksdagsarbetets inre organisation icke

helt kunnat undgå att taga ställning till frågan om en rationalisering av

riksdagens budgetarbete. Utredningen sade sig ha prövat två alternativ

till omläggning av budgetbehandlingen i utskotten, nämligen dels uppdelning

av budgetens utgiftssida på fackutskott under inseende och kontroll

av ett överbudget- eller finansutskott och dels ökad koncentration av behandlingen

av utgiftssidan till statsutskottet. Efter att på anförda skäl ha

ställt sig avvisande till båda dessa alternativ framlade de sakkunniga dock

förslag till vissa ändringar i fråga om de budgetbehandlande utskottens

kompetensområden samt till viss utökning av bl. a. statsutskottets ledamotsantal.

Utredningens förslag i dessa båda hänseenden genomfördes år

1949 med vissa jämkningar. Samma år överfördes de dessförinnan i de reglementariska

föreskrifterna för riksdagen upptagna bestämmelserna om

budgetdeputationen till den nämnda år antagna riksdagsstadgan.

År 1950 tillkallades sakkunniga med uppgift att utreda frågan om en

revision av grundlagarnas bestämmelser rörande budgeten och därmed

sammanhängande spörsmål, 1950 års budgeträttskommitté. Direktiven omfattade

icke frågan om en omläggning av riksdagens budgetarbete, och

spörsmålet behandlades icke av kommittén.

Ej heller i direktiven för den år 1954 tillsatta författningsutredningen

omnämndes förevarande fråga. Emellertid framhölls —• i samband med att

utredningen erhöll uppdrag att överväga huruvida det nuvarande tvåkammarsystemet

borde bibehållas — att utredningen, därest den stannade för

att föreslå bibehållandet av nämnda system, hade att ingå i prövning

av vilka åtgärder som erfordrades för att rationalisera och effektivisera

den nuvarande ordningen. Frågor av mera teknisk beskaffenhet borde

dock lämpligen upptagas till utredning i annat sammanhang. Det borde —

anfördes avslutningsvis i direktiven — stå utredningen fritt att upptaga

även andra närliggande, aktuella konstitutionella problem till granskning

än sådana som särskilt angivits i direktiven, dock icke detaljfrågor.

I skrivelse den 24 maj 1955 till författningsutredningen framhöllo budgetdeputerade,

att budgetdeputationen enligt eu samfälld mening inom densamma

icke i sin nuvarande form fyllde sitt ändamål att främja ökad

sammanhållning av och bättre överblick över riksdagens budgetarbete. För

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

att budgetdeputationen skulle kunna fylla sin uppgift att utgöra ett sammanhållande

och normgivande organ för riksdagens budgetbehandling krävdes

en fastare och mera auktoritativ organisation än den nuvarande. Budgetdeputerade

ville därför framhålla angelägenheten av att författningsutredningen

ägnade spörsmålet sin uppmärksamhet.

I likhet med motionärerna anser utskottet, att det är av största vikt, att

den utredning av frågan om budgetbehandlingen i riksdagen, varom riksdagen

vid upprepade tillfällen hemställt, snarast kommer till stånd. Utskottet

— som inhämtat, att författningsutredningen hittills icke sysslat

med förevarande spörsmål — anser, att frågan bör hänskjutas till en särskild

utredning; denna bör erhålla en allsidig sammansättning. Några riktlinjer

för utredningens arbete böra enligt utskottets mening icke uppdragas.

Ifrågavarande undersökning bör nämligen vara förutsättningslös. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 162

och 11:217 samt 11:478, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj :t snarast måtte föranstalta om en

allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om en

omläggning av riksdagens budgetarbete i syfte att däri ernå

större ändamålsenlighet, planmässighet och enhetlighet.

Stockholm den 19 april 1956

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN

Närvarande:

från första kammaren herrar Elmgren*, Englund*, Damström,

Wahlund, Olsén*, Weiland, Fritiof Karlsson, Erik Olsson och Carl Albert

Anderson*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård*, von

Friesen, Norén i Nyadal, Håstad, Swedberg*, Spångberg, Jonsson i Haverö,

Svensson i Ljungskile* och Larsson i Julita.

* Ej närvarande vid justeringen.

560769 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen Arnö l1 a1 i texten