Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning av frågan om omläggning av riksdagens budgetarbete. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels de likalydande motionerna nr 162 i första kammaren av herrar Aastrup och Lundström samt nr 217 i andra kammaren av herr Sjölin m. fl., dels eu inom andra kammaren väckt motion, nr 478, av herr Håstad.
1956-04-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1956:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning av frågan om omläggning av riksdagens budgetarbete. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels de likalydande motionerna nr 162 i första kammaren av herrar Aastrup och Lundström samt nr 217 i andra kammaren av herr Sjölin m. fl., dels eu inom andra kammaren väckt motion, nr 478, av herr Håstad.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
1
Nr 6
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående utredning av frågan om omläggning av riksdagens
budgetarbete.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels
de likalydande motionerna nr 162 i första kammaren av herrar Aastrup
och Lundström samt nr 217 i andra kammaren av herr Sjölin m. fl., dels
eu inom andra kammaren väckt motion, nr 478, av herr Håstad.
I de likalydande motionerna I: 162 och II: 217 hemställes, »att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om en förutsättningslös utredning
av frågan om en omläggning av riksdagens budgetarbete».
I motionen II: 478 hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
ville hemställa om en allsidig och förutsättningslös utredning av riksdagens
budgetarbete i syfte att häri ernå större ändamålsenlighet, planmässighet
och enhetlighet».
Beträffande motiveringarna får utskottet hänvisa till motionerna.
Vid den åren 1932—1933 genomförda revisionen av riksdagens arbetsformer
infördes — i syfte att åstadkomma ökad sammanhållning av och bättre
överblick över budgetarbetet —- bestämmelser angående samverkan mellan
de budgetbehandlande utskotten. Denna samverkan skulle avse såväl slutakten
i budgetbehandlingen som budgetarbetets successiva fortgång i allmänhet.
Sålunda infördes i § § 39 och 40 riksdagsordningen stadganden om att
stats- och bevillningsutskottens uppgifter, i vad de hänförde sig till budgetens
slutliga sammanställande, skulle fullgöras av vederbörande utskott antingen
gemensamt med eller eljest efter samråd med de övriga utskott, som
handlade statsregleringsfrågor. Därjämte upptogos i de reglementariska föreskrifterna
för riksdagen bestämmelser om en budgetdeputation, bestående
av delegerade från de fyra budgetbehandlande utskotten, i och för rådplägning
i frågor som anginge budgetarbetet inom riksdagen.
Med anledning av motioner i ämnet år 1939 (I: 50 av herrar Andrén och
Öman samt II: 106 av herrar Anderson i Norrköping och Bagge) hemställde
konstitutionsutskottet (uti. nr 15), att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t ville begära en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om
en omläggning av riksdagens budgetarbete i syfte att däri ernå större ändamålsenlighet,
planmässighet och enhetlighet. Såsom motivering för sin hemställan
anförde utskottet, att den efter reformeringen av riksdagens arbetsformer
åren 1932—1933 vunna erfarenheten visade, att utrymme i viss omfattning
fortfarande funnes för den kritik, som vid upprepade tidigare till1
JUhang till riksdagens protokoll 19.r>6. /» saml. 2 and. AV 6
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
fällen riktats mot ordningen för budgetfrågornas behandling inom riksdagen.
Utskottet erinrade om att samarbetet mellan de budgetbehandlande utskotten
icke syntes ha nått önskvärd fasthet och omfattning samt att statsregleringens
fastställande fortfarande faktiskt framstode som en expeditionsåtgärd,
enär det ej heller under senare år kunnat äga rum vid en tidpunkt,
då riksdagsarbetet i övrigt ännu påginge. Den rådande ordningen
i fråga om budgetfrågornas behandling inom riksdagen kunde vidare framför
allt i svåra budgetlägen tänkas medföra olägenheter av framträdande
art. Särskilt för sådana tillfällen vore garantier behövliga för en mera tillfredsställande
prövning av budgetärendena. Utskottet fann därför skäl föreligga
för en utredning. Några riktlinjer för én sådan undersökning ansåg
sig utskottet dock icke böra uppdraga. En närmare undersökning av frågan
om en omläggning av riksdagens budgetarbete — och de problem, som under
utredningens gång visade sig stå i nära samband därmed — syntes
utskottet bäst ägnad att leda till ett positivt resultat, om den förutsättningslöst
anförtroddes åt en allsidigt sammansatt kommitté, där representanter
för olika utskott deltoge. — Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (skr.
nr 343).
Då den begärda utredningen icke kom till stånd, interpellerade herr
Håstad vid 1943 års riksdag chefen för finansdepartementet om anledningen
till att riksdagens hemställan icke föranlett någon Kungl. Maj :ts åtgärd.
I sitt svar hänvisade departementschefen till svårigheterna att under dåvarande
krigsförhållanden bringa ifrågavarande spörsmål närmare sin lösning.
Vid samma riksdags höstsession hemställde konstitutionsutskottet — i
sitt av riksdagen (skr. nr 516) godkända memorial nr 16 — om utredning
angående riksdagens arbetsformer. Utskottet framhöll därvid bl. a., att det
enligt utskottets mening icke vore möjligt att, när frågan om dessa arbetsformer
skulle upptagas till omprövning, längre uppskjuta igångsättandet av
utredningen angående en så viktig del av detta spörsmål som riksdagens
budgetarbete. Under hänvisning till riksdagsskrivelsen i ämnet tillkallades
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande i december 1943 sakkunniga för
att utreda frågan om riksdagens arbetsformer. Med hänsyn till att resultatet
av utredningen skulle kunna bli föremål för prövning av 1944 års riksdag
ansågo sig de sakkunniga emellertid icke kunna upptaga frågan om en omläggning
av budgetarbetet till övervägande. Denna fråga karakteriserades
nämligen som alltför svåröverblickbar och tekniskt vansklig.
Spörsmålet om en utredning angående omläggning av riksdagens budgetarbete
togs ånyo upp vid 1946 års riksdag genom två likalydande motioner
(I: 104 av herrar Axel Ivar Anderson och Ewerlöf samt II: 196 av herrar
Håstad och Falla). I sitt av riksdagen (skr. nr 218) godkända utlåtande
(nr 14) i anledning av motionerna hemställde konstitutionsutskottet — under
hänvisning till sina uttalanden vid 1939 och 1943 års riksdagar att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla, alt Kungl. Maj :t snarast
måtte föranstalta om den år 1939 begärda utredningen. — I sitt senare
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
3
samma år, likaledes av riksdagen (skr. nr 457) godkända utlåtande (nr
20) med anledning av motioner om en revision av riksdagens arbetsformer
hemställde utskottet om förnyad utredning av denna fråga. Därvid
framhöll utskottet bl. a., att spörsmålet om en omreglering av sättet för
budgetbehandlingen vore av väsentlig betydelse för en rationalisering av
arbetsformerna.
I direktiven för den i oktober 1946 med anledning av riksdagens hemställan
tillsatta utredningen angående riksdagens arbetsformer förklarade
vederbörande departementschef, att den av riksdagen begärda utredningen
om eu omreglering av budgetbehandlingen borde ske i annan ordning. De
sakkunniga framhöllo i sitt år 1947 avgivna betänkande (SOU 1947:79),
att de i samband med frågan om riksdagsarbetets inre organisation icke
helt kunnat undgå att taga ställning till frågan om en rationalisering av
riksdagens budgetarbete. Utredningen sade sig ha prövat två alternativ
till omläggning av budgetbehandlingen i utskotten, nämligen dels uppdelning
av budgetens utgiftssida på fackutskott under inseende och kontroll
av ett överbudget- eller finansutskott och dels ökad koncentration av behandlingen
av utgiftssidan till statsutskottet. Efter att på anförda skäl ha
ställt sig avvisande till båda dessa alternativ framlade de sakkunniga dock
förslag till vissa ändringar i fråga om de budgetbehandlande utskottens
kompetensområden samt till viss utökning av bl. a. statsutskottets ledamotsantal.
Utredningens förslag i dessa båda hänseenden genomfördes år
1949 med vissa jämkningar. Samma år överfördes de dessförinnan i de reglementariska
föreskrifterna för riksdagen upptagna bestämmelserna om
budgetdeputationen till den nämnda år antagna riksdagsstadgan.
År 1950 tillkallades sakkunniga med uppgift att utreda frågan om en
revision av grundlagarnas bestämmelser rörande budgeten och därmed
sammanhängande spörsmål, 1950 års budgeträttskommitté. Direktiven omfattade
icke frågan om en omläggning av riksdagens budgetarbete, och
spörsmålet behandlades icke av kommittén.
Ej heller i direktiven för den år 1954 tillsatta författningsutredningen
omnämndes förevarande fråga. Emellertid framhölls —• i samband med att
utredningen erhöll uppdrag att överväga huruvida det nuvarande tvåkammarsystemet
borde bibehållas — att utredningen, därest den stannade för
att föreslå bibehållandet av nämnda system, hade att ingå i prövning
av vilka åtgärder som erfordrades för att rationalisera och effektivisera
den nuvarande ordningen. Frågor av mera teknisk beskaffenhet borde
dock lämpligen upptagas till utredning i annat sammanhang. Det borde —
anfördes avslutningsvis i direktiven — stå utredningen fritt att upptaga
även andra närliggande, aktuella konstitutionella problem till granskning
än sådana som särskilt angivits i direktiven, dock icke detaljfrågor.
I skrivelse den 24 maj 1955 till författningsutredningen framhöllo budgetdeputerade,
att budgetdeputationen enligt eu samfälld mening inom densamma
icke i sin nuvarande form fyllde sitt ändamål att främja ökad
sammanhållning av och bättre överblick över riksdagens budgetarbete. För
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6 år 1956
att budgetdeputationen skulle kunna fylla sin uppgift att utgöra ett sammanhållande
och normgivande organ för riksdagens budgetbehandling krävdes
en fastare och mera auktoritativ organisation än den nuvarande. Budgetdeputerade
ville därför framhålla angelägenheten av att författningsutredningen
ägnade spörsmålet sin uppmärksamhet.
I likhet med motionärerna anser utskottet, att det är av största vikt, att
den utredning av frågan om budgetbehandlingen i riksdagen, varom riksdagen
vid upprepade tillfällen hemställt, snarast kommer till stånd. Utskottet
— som inhämtat, att författningsutredningen hittills icke sysslat
med förevarande spörsmål — anser, att frågan bör hänskjutas till en särskild
utredning; denna bör erhålla en allsidig sammansättning. Några riktlinjer
för utredningens arbete böra enligt utskottets mening icke uppdragas.
Ifrågavarande undersökning bör nämligen vara förutsättningslös. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 162
och 11:217 samt 11:478, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj :t snarast måtte föranstalta om en
allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om en
omläggning av riksdagens budgetarbete i syfte att däri ernå
större ändamålsenlighet, planmässighet och enhetlighet.
Stockholm den 19 april 1956
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN
Närvarande:
från första kammaren herrar Elmgren*, Englund*, Damström,
Wahlund, Olsén*, Weiland, Fritiof Karlsson, Erik Olsson och Carl Albert
Anderson*; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård*, von
Friesen, Norén i Nyadal, Håstad, Swedberg*, Spångberg, Jonsson i Haverö,
Svensson i Ljungskile* och Larsson i Julita.
* Ej närvarande vid justeringen.
560769 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avgiftsfri upplåtelse av kronoegendomen Arnö l1 a1 i texten