Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret J 956/57 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1956-04-06 · 72 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 70 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret J 956/57 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret J 956/57 under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Handelsdepartementet

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari 1956) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i

personalförteckningen för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Handelsdepartementet:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 841 500

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 702 100 kronor.

Departementschefen föreslår, att för departementet inrättas en befattning

såsom byråchef i Cr 13 för lagärenden. Vidare föreslås att departementets

personal ökas med två amanuenser och ett kontorsbiträde. Enligt grunderna

för den reglerade befordringsgången föreslås inrättande av ytterligare

tre kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Förslaget i övrigt är betingat av automatiska

kostnadsändringar.

Utskottet tillstyrker inrättande av en befattning som byråchef i Cr 13

för lagärenden. Mot övriga föreslagna ändringar i personalförteckningen

har utskottet icke något att erinra. Kostnadsberäkningarna synas böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för handelsdepartementet, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1956;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. År 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen.............. 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 333 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 300 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 169 500

Summa kronor 841 500

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 841 500 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 3), innebärande en anslagshöjning av 5 000 kronor, avseende

delposten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 77 000

kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 3), innebärande

en anslagshöjning av 2 000 kronor, som föranledes av den år 1955

föreslagna höjningen av statstjänstemännens löner, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

Kommerskollegium m. m.

4:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

5, s. 4 och 5), innebärande en av automatiska kostnadsändringar föranledd

anslagshöjning av 17 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 154 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 9 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 39 900

Summa kronor 203 400

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

3

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 203 400 kronor.

5:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 6, s. 6), innebärande en anslagsminskning av 1 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 kronor.

6:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 7, s. 6—8) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för sprängämnesinspektionen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Sprängämnesinspektionen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 153 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 120 900 kronor.

Departementschefen framhåller, att inom sprängämnesindustrien har under

senare år inträffat ett flertal allvarliga olyckor, som medfört förluster

av människoliv och i några fall inneburit uppenbar katastrofrisk. Med hänsyn

härtill måste det anses synnerligen angeläget att sprängämnesinspektionen

kan ägna ökad uppmärksamhet åt en intensifierad säkerhetstjänst

vid explosivämnesfabrikerna. För att så skall kunna ske synes en förstärkning

av den tekniskt utbildade personalen på inspektionens civila avdelning

vara erforderlig. Departementschefen tillstyrker därför ett av kommerskollegium

framlagt förslag i detta hänseende, innebärande att en ny tjänst

som byråingenjör i lönegrad Ce 25 inrättas på den civila avdelningen.

I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,

att en ny tjänst som byråingenjör i lönegrad Ce 25 inrättas på den civila

avdelningen. Mot kostnadsberäkningarna har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 70 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 53 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 28 900

Summa kronor 153 200

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 153 200 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

7:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 9), innebärande en anslagshöjning av 4 000 kronor,

som föranledes av det under föregående punkt tillstyrkta förslaget om

inrättande av en byråingenjörstjänst på den civila avdelningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

28 100 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

8:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 11, s. 11—13) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för Sveriges geologiska

undersökning, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1956/57, dels ock till Sveriges geologiska undersökning

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 069 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 989 400 kronor.

Departementschefen föreslår, att tjänsten som förste instrumentmakare

utbytes mot en ingenjörstjänst i Ce 23. Vidare föreslås, att en extra befattningshavare

för laboratoriegöromål vid djupborrningsarbeten i Cg 15 erhåller

extra ordinarie anställning vid geologiska undersökningar som förste

laboratoriebiträde i Ce 15.

För höjning av arvodet åt biblioteksbiträdet föreslås skola anvisas ytterligare

300 kronor. Nytt kollektivavtal för museivakterna medför ett ökat

medelsbehov av 400 kronor. För arvoden till extrageologer beräknas ett med

3 500 kronor förhöjt belopp.

I övrigt innebär förslaget allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen

för ämbetsverket. Mot de av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna

har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i pernalförteckningen

för Sveriges geologiska undersökning, som

angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den

4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 5

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 388 600

2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis .... 30 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 454 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 196 300

Summa kronor 1 069 000

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 069 000

kronor.

9:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 12, s. 13 och 14), innebärande en anslagshöjning

av 36 500 kronor, som i huvudsak avser anslagsposten till publikationstryck,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 312 000 kronor.

10:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 14 och 15), innebärande en anslagshöjning

av 5 000 kronor, som föranledes av de under år 1955 höjda

biljettpriserna och hantlangar löner na, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning: Resor

och fältarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 130 000 kronor.

11 :o) Sveriges geologiska undersökning: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 14, s. 15—17), som

innebär medelsanvisning dels till inredning i geologiska undersökningens

nybyggnad i Frescati och hittillsvarande lokaler därstädes, dels ock till ny

telefonväxel, får utskottet, under erinran om att anslaget för innevarande

budgetår är uppfört med 10 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/

57 anvisa ett reservationsanslag av 239 200 kronor.

12:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, s. 17—19), vilket innebär en anslagsminskning

av 20 000 kronor, får utskottet med förmälan, att geologiska undersökningen

för nästa budgetår äskat 312 455 kronor för ändamålet, hemställa,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Utrustning för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

13:o) iSveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 19—22), innebärande en anslagshöjning

av 82 000 kronor, varav 25 000 kronor avses för geologiska arbeten, 23 000

kronor för geofysiska arbeten och 34 000 kronor för diamantborrningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 853 000 kronor.

14 :o) Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 22 och 23), innebärande en

av förefintlig reservation å anslaget föranledd anslagsminskning av 10 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Inventering av torvmossar för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 50 000 kronor.

15 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 18, s. 23), innebärande oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

30 000 kronor.

16:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 19, s. 23—25) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för statens provningsanstalt, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57,

dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 836 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 659 700 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört i bil. 2

till statsverkspropositionen föreslås att en extra tjänst som avdelningsingenjör

i Cg 27 utbytes mot en extra ordinarie tjänst som förste avdelningsingenjör

i Ce 29.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

7

Departementschefen framhåller, att erfarenheterna av provningsanstaltens

filial i Härnösand har varit goda. En viss utbyggnad av filialverksamheten

synes därför väl befogad. Under erinran om att kostnaderna för filialerna

beräknas skola helt täckas genom inkomster av uppdrag, tillstyrker

departementschefen att för arvoden vid Iva nya filialer beräknas ytterligare

40 000 kronor.

I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen för provningsanstalten

och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens provningsanstalt vidtaga den ändring, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 414 800

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .......... 1 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis 351 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 739 900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 329 200

Summa kronor 1 836 600

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 836 600 kronor.

17ro) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 20, s. 26), innebärande en anslagshöjning av 50 000

kronor, som föranledes av verksamhetens ökade omfattning ävensom av

belastningen å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

360 200 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

18:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, s. 27), som innebär medelsanvisning för fortsatt utrustning,

får utskottet, under erinran om att motsvarande anslag för innevarande

budgetår är uppfört med 200 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

19:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 22, s. 27—31) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 570 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 091 400 kronor.

Vid anmälan av flygtekniska försöksanstaltens anslag till avlöningar och

omkostnader i statsverkspropositionen föregående år (X ht 1955, p. 31 och

32) beräknades anstaltens inkomster av beställningsverksamhet för budgetåret

1955/56 till 3 050 000 kronor. Samtidigt uppräknades kostnadsramen

för anstaltens egen forskning av mera grundläggande natur — den s. k.

nettoutgiften — till 1 100 000 kronor. Med dessa utgångspunkter framlades

i statsverkspropositionen förslag om medelsanvisning under avlönings- och

omkostnadsanslagen av (3 091 400 + 1 060 000=) 4 151 400 kronor eller i

stort sett samma belopp som nyssnämnda inkomster och nettoutgift tillsammantagna.

För nästa budgetår beräknar styrelsen att inkomsterna av anstaltens beställningsverksamhet

skall stiga till 3 600 000 kronor eller med 550 000 kronor

utöver det belopp, vilket man enligt det föregående räknade med för

innevarande budgetår. Styrelsens beräkning bör enligt departementschefen

godtagas. Beställningsverksamhetens ökning föranleder motsvarande utvidgning

av utgiftsramen för anstalten.

Vidare har styrelsen hemställt, att kostnaderna för anstaltens egen forskning,

den s. k. nettoutgiften, höjes med 250 000 kronor. För innevarande budgetår

uppräknades nettoutgiften med 100 000 kronor till 1 100 000 kronor.

För nästa budgetår kan departementschefen icke förorda större ökning av

nettoutgiften än som — efter inträffade löne- och prisstegringar — erfordras

för att i stort sett bibehålla en oförändrad forskningsvolym; härför beräknar

departementschefen i runt tal 100 000 kronor. Efter ifrågavarande uppräkning

kommer nettoutgiften att uppgå till 1 200 000 kronor.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts torde för nästa budgetår ett

sammanlagt belopp av (3 600 000+ 1 200 000 =) 4 800 000 kronor få disponeras

för avlöningar och omkostnader vid försöksanstalten. Detta inne
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 9

bär, att anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag bör höjas med sammanlagt

(4 800 000 — 4 151 400 =) i runt tal 650 000 kronor.

I anledning av styrelsens förslag föreslår departementschefen överförande

av vissa tjänster till extra ordinarie stat.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av de för flera huvudtitlar gemensamma frågorna föreslås att tjänsten

som förste byråsekreterare flyttas upp från Ce 27 till Ce 29.

Det ökade medelsbehovet för extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga

biträden i anledning av anstaltens utvidgade verksamhet beräknar

departementschefen till 321 000 kronor.

I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet. Den verkställda beräkningen av inkomsterna av försöksanstaltens

beställningsverksamhet för nästa budgetår synes böra godtagas. Detta

föranleder motsvarande utvidgning av utgiftsramen för anstalten.

På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig böra tillstyrka,

att kostnadsramen för anstaltens egen forskning av mera grundläggande

natur höjes med 100 000 kronor.

Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag under

bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga, tillstyrker

utskottet de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för anstalten

samt kostnadsberäkningarna i övrigt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

flygtekniska försöksanstalten vidtaga de ändringar, som

angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den

4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 139 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........... 17 700

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis......... 1 747 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 1 159 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 506 000

Summa kronor 3 570 000

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 570 000 kro
-

nor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

20:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 31—33), innebärande en anslagshöjning av

170 000 kronor, vilken på sätt framgår av närmast föregående punkt föranledes

av verksamhetens ökade omfattning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

1 230 000 kronor.

21 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 24, s. 34—36) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 610 000 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har huvuddelen avsetts

för en sådan komplettering av den supersoniska vindtunnelanläggningen,

att denna kan användas för forskning även inom det transsoniska hastighetsområdet.

Styrelsen har nu framhållit, att det inte minst ur ekonomisk synpunkt är

angeläget, att försökskapaciteten vid den nya vindtunnelanläggningen blir

så stor som möjligt. Departementschefen finner det välbetänkt att åtgärder

vidtages i detta syfte. Självfallet kan, framhåller departementschefen,

starka skäl också åberopas för komplettering av utrustningen på hållfasthetsavdelningen

och för anskaffning av nya maskiner till verkstaden. Det

samhällsekonomiska läget gör det emellertid nödvändigt att statens utgifter

— särskilt sådana av investeringsnatur — starkt begränsas. Med hänsyn härtill

kan departementschefen icke tillstyrka, att för komplettering av försöksanstaltens

utrustning anvisas mer än sammanlagt 200 000 kronor för

nästa budgetår.

Försöksanstaltens styrelse har vidare äskat 150 000 kronor för en utredning

om ytterligare en vindtunnelanläggning. I betraktande av de mycket

betydande kostnaderna som uppförandet av ytterligare en vindtunnelanläggning

kan väntas medföra, är departementschefen icke beredd föreslå att en

särskild utredning om en ny vindtunnel påbörjas.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,

att sammanlagt 200 000 kronor anvisas för nästa budgetår för komplettering

av försöksanstaltens utrustning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

11

22:o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kung!. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 25, s. 37—39) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss

personal för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 517 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 427 200 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av de för flera huvudtitlar gemensamma frågorna föreslås att befattningen

som förste kemist i Ce 27 uppflyttas till Ce 29.

Befattningarna som bokföringskonsulent och förlagsredaktör avlönas för

närvarande av medel, som institutet disponerar för kursverksamhet in. in.

Departementschefen vill icke motsätta sig, att dessa tjänster överföres på

extra ordinarie stat och i fortsättningen avlönas från förevarande anslag;

konsulenttjänsten bör härvid inplaceras i Ce 23 samt tjänsten som förlagsredaktör

i Ce 25. Vidare föreslås att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 utgår

ur personalförteckningen.

I övrigt föreslås allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet har icke något att erinra mot att befattningarna som bokföringskonsulent

och förlagsredaktör överföras på extra ordinarie stat och i fortsättningen

avlönas från förevarande anslag liksom ej heller mot de för dessa

tjänster föreslagna lönegraderna. Med hänsyn härtill och under erinran om

att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts förslag i bilaga 2 till årets statsverksproposition,

såvitt nu är i fråga, tillstyrker utskottet det begärda bemyndigandet

för Kungl. Maj: t att vidtaga av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut. Mot anslagsberäkningen

har utskottet icke något att invända.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens hantverksinstitut, som

angivits i statsrådsprotokollet över liandelsärenden för den

4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 169 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t................................. 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 240 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 100 600

Summa kronor 517 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

517 000 kronor.

23:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 26, s. 39 och 40), innebärande oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 56 000 kronor.

24:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 27, s. 40 och 41) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 270 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 270 000 kronor.

Departementschefen, som föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp, erinrar emellertid om att han i det föregående

föreslagit, att två befattningshavare vid hantverksinstitutet, vilka f. n. avlönas

av medel, avsedda för institutets kursverksamhet — däribland medel

från förevarande anslag — i fortsättningen skall avlönas från det av institutet

disponerade särskilda avlöningsanslaget. Sistnämnda anslag har därvid

uppräknats med 35 500 kronor. I stort sett samma belopp av medlen för

kursverksamheten skulle kunna inbesparas. Med hänsyn till att styrelsen

hemställt om höjning av förevarande anslag samt önskvärdheten av att förbättra

tillgången på medel för kursverksamheten vill departementschefen

emellertid nu töreslå, att anslaget icke nedräknas. Härigenom erhålles utrymmen

lör täckande av den del av de ökade lönekostnader inom detta anslags

ram, som skäligen bör bestridas av staten. Denna del beräknas till

23 000 kronor.

Ltskottet har funnit sig böra godtaga den verkställda anslagsberäkningen

och har icke något att erinra mot vad departementschefen i samband därmed

anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till

kursverksamheten m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 270 000 kronor.

25 :o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 28, s. 41 och 42) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

13

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Magnusson m. fl. (I: 82) och den andra inom andra kammaren

av herr Östlund m. fl. (11:84), hemställts, att riksdagen måtte besluta

att för budgetåret 1956/57 till Statens hantverksinstitut: Utrustning

och inredning bevilja ett med 30 000 kronor till 100 000 kronor förhöjt anslag.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen II: 84.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 70 000 kronor.

Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att anslaget för

nästa budgetår höjes till 180 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att anslaget anvisas med oförändrat

belopp.

Utskottet. Räknat efter en avskrivningsgrad av fem procent av utrustningens

återanskaffningsvärde uppskattar styrelsen för statens hantverksinstitut

det årliga förnyelsebehovet till 100 000 kronor. Detta innebär en

amorteringstid av icke mindre än 20 år. För nyanskaffning av sådan materiel,

som är föranledd av den tekniska utvecklingen in. in., beräknar institutet

likaledes 100 000 kronor. Departementschefen har, ehuru han anser

medelsbehovet för utrustning alltjämt vara stort, dock funnit sig för

nästa budgetår böra förorda oförändrat anslagsbelopp, 70 000 kronor.

Utskottet vill erinra om att hantverksinstitutet har att i tekniskt hänseende

vara vägledande och förebildande för hantverket och den mindre

industrien. Inom båda dessa näringsgrenar har utvecklingen under de senaste

åren gjort stora framsteg och fortgår i alltjämt oförminskat tempo.

Den ställning, institutet sålunda intager, nödvändiggör en fullgod utrustning

samt möjlighet att förnya densamma i takt med de tekniska framstegen.

Utrustningsläget vid institutet företer emellertid väsentliga brister.

En medelsanvisning av den storlek, departementschefen förordar, tryggar

ingalunda institutets utrustningsbehov vare sig då det gäller ersättning för

föråldrad och utsliten materiel eller med avseende å erforderlig nyanskaffning

annat än för de dagsaktuella behoven. I rådande läge torde det icke

vara möjligt för institutet att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina för

småföretagsamheten betydelsefulla uppgifter. Då en uppräkning av anslaget

alltså torde vara i hög grad påkallad, finner utskottet sig i enlighet med

det motionsvis gjorda yrkandet böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår

höjes med 30 000 kronor till 100 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 82 och II: 84, till Statens

hantverksinstitut: Utrustning och inredning för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

26 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 42 och 43), innebärande oförändrat

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:

Akademien för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag

av 200 000 kronor.

27 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig

och industriell representation i utlandet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 30, s. 43—46) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 57 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 57 600 kronor.

Utredningen rörande Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella representation

i utlandet föreslår i ett den 30 juli 1955 avgivet betänkande, att

anslaget höjes med 94 400 kronor till 152 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att behovet av en utvidgning av Sveriges

tekniskt-vetenskapliga och industriella representation i utlandet har understrukits

såväl av förenämnda utredning som under remissbehandlingen av

detta betänkande. Även departementschefen har den uppfattningen, att en

representation av detta slag kan vara av viss betydelse för vårt näringsliv

och därför bör kunna påräkna statens stöd om än i begränsad omfattning.

Utredningens förslag innebär att 60 000 kronor av kolclearingkassans överskottsmedel

årligen under en femårsperiod användes för ändamålet samt att

förevarande anslag höjes till 152 000 kronor. Departementschefen anser sig

icke kunna förorda en så kraftig ökning av statens bidrag till ifrågavarande

verksamhet. Förslaget att disponera det av kolclearingkassans överskottsmedel

reserverade beloppet med 60 000 kronor om året under en femårsperiod

kan departementschefen biträda. Här förevarande anslag bör emellertid

enligt departementschefen tills vidare få utgå med oförändrat belopp,

57 600 kronor; i det hela ernås dock mer än en fördubbling av det årliga

statsbidraget till verksamheten.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om betydelsen för vårt

näringsliv av en utvidgning av Sveriges tekniskt-vetenskapliga och industriella

representation i utlandet. En ökning av statens bidrag för denna

verksamhet synes därför befogad. Förslaget att i detta syfte av det av kolclearingkassans

överskottsmedel reserverade beloppet för ändamålet disponera

60 000 kronor om året under en femårsperiod har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj :t under förevarande

punkt äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:

Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation

i utlandet för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 57 600 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

15

28:o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 31, s. 46—48) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 81 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 77 000 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av de för flera departement gemensamma frågorna föreslås att tjänsten

som registrator omvandlas till en kansliskrivartjänst i Cg 15. Enligt departementschefen

bör medel beräknas för avlöning under halvtidstjänstgöring.

Med hänsyn till arbetets omfattning beräknas medel för ett kontorsbiträde.

Slutligen föreslås anslaget i anledning av höjningen under år 1955 av

slatstjänstemännens löner skola uppräknas med 1 500 kronor.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har utskottet icke något att invända mot den av departementschefen verkställda

kostnadsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 81 300 kronor.

29 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 32, s. 48 och 49), innebärande en anslagshöjning av 75 000

kronor, som föranledes av den under år 1955 inträffade löne- och prisstegringen,

får utskottet, under erinran om att medel till Aktiebolaget Ceaverkens

beredskapsforskning icke i fortsättningen behöver anvisas å riksstaten,

hemställa,

att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

1 470 000 kronor.

30 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 33, s. 49 och 50), innebärande en av ökade städningskostnader

och höjda lönetillägg föranledd anslagshöjning av 43 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

901 700 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

31 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 34, s. 50), innebärande en av ökade pensions- och

lönekostnader föranledd anslagshöjning av 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

143 000 kronor.

32:o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 35, s. 50 och 51), innebärande en anslagsminskning av 3 700

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kronor.

33 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Sedan Kungl. Maj:t

i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln (punkt 36) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 498 300 kronor,

har Kungl. Maj :t i propositionen nr 58, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 20 januari 1956,

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid

nämnda statsrådsprotokoll fogat avtal med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning,

dels ock till Bidrag till institutet för konserveringsforskning för

nämnda budgetår under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

510100 kronor.

Verksamheten vid institutet för konserveringsforskning regleras genom

bl. a. ett mellan staten och Stiftelsen Svensk konserveringsforskning år

1946 ingånget avtal. Detta avtal upphör att gälla den 30 juni 1956.

Departementschefen framhåller, att han finner tvekan inte behöva råda

om att institutets verksamhet bör fortsättas efter den nu löpande avtalstidens

utgång. Till driften av institutet bör enligt departementschefens mening

från statens sida även i fortsättningen lämnas ett verksamt ekonomiskt

stöd. Som förutsättning härför bör liksom hittills gälla, att ett väsentligt

bidrag lämnas även från stiftelsens sida.

Statens och stiftelsens bistånd till institutet skall enligt ett av forskningsinstitutkommittén

framlagt förslag regleras genom ett nytt avtal, som kommittén,

enligt Kungl. Maj:ts uppdrag och under förbehåll för Kungl. Majrts

godkännande, träffat med stiftelsen. Avtalet är avsett att gälla för en tidsperiod

av fem ar, räknat från och med den 1 juli 1956, och ansluter sig i

övrigt nära till det nu gällande avtalet.

Mot vad forskningsinstitutkommittén anfört beträffande institutets verksamhet

har departementschefen icke något att erinra.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

17

Enligt såväl nu gällande avtal som det av forskningsinstitutkonunittén

ingångna avtalet skall staten bidraga till avlönings- och pensioneringskostnaderna

för viss personal vid institutet samt till omkostnaderna för institutets

drift.

Beräkningen av statens bidrag till avlöningar enligt nuvarande avtal bygger

på en vid institutets tillkomst upprättad personalförteckning, upptagande

25 befattningshavare. Vid fastställandet av beräkningsgrunden för det

statliga avlöningsbidraget enligt det nya avtalet har forskningsinstitutkommittén

icke ansett sig kunna tillstyrka en ökning av detta antal. Däremot

bär kommittén funnit vissa justeringar böra vidtagas med avseende å de

löneklasser i statens allmänna avlöningsreglemente, efter vilka avlöningsbidraget

för olika befattningshavare skall beräknas.

För egen del har departementschefen ej något att erinra mot kommitténs

förslag angående grunderna för beräkningen av det statliga avlöningsbidraget.

Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet med statens

medel kan departementschefen icke tillstyrka, att avlöningsbidrag beräknas

för större antal befattningshavare än kommittén föreslagit. Även vad angår

de löneklasser för olika befattningshavare, efter vilka avlöningsbidraget

skall beräknas, biträder departementschefen kommitténs förslag, som har

upprättats med beaktande av de regler, som gäller för närmast jämförliga

statliga befattningshavare. I anslutning härtill framhålles, att de angivna

beräkningsgrunderna icke i och för sig är bindande för institutets ledning.

Denna har alltså möjlighet att inom de gränser, som följer av avtalet, bestämma

personalens omfattning, sammansättning och avlöningsförmåner.

De befattningshavare vid institutet, som åtnjuter lön av statsmedel, bör

av dylika medel jämväl erhålla särskilda lönetillägg i den mån sådana tilllägg

enligt särskilda bestämmelser utgår till statstjänstemän. Departementschefen

kan däremot i likhet med kommittén icke tillstyrka, att ålderstillägg

till ifrågavarande personal bekostas av statsmedel.

Statens bidrag till avlöningar åt befattningshavare vid institutet beräknas

av kommittén på grundval av föreliggande avtal och gällande bestämmelser

om särskilda lönetillägg för statstjänstemän till sammanlagt 359 000 kronor.

Denna beräkning godtages av departementschefen.

Vad angår pensioneringen av institutets personal tillstyrker departementschefen

den ändringen att vissa befattningshavare, som enligt gällande avtal

åtnjuter pensionsrätt redan vid anställningens början, i likhet med större

delen av personalen kan komma i åtnjutande av sådan rätt först efter en

anställningstid av två år. Ovillkorlig pensionsrätt vid anställningens början

bör i enlighet härmed tillkomma allenast föreståndaren och tre avdelningschefer.

I övrigt anser departementschefen sig, i avvaktan på resultatet av

prövningen inom 1951 års pensionsutredning av pensionsfrågan för personal

vid statsunderstödda institutioner, icke böra tillstyrka några principiella

förändringar i de pensioneringsregler, som f. n. gäller vid forskningsinstitutet.

1 detta sammanhang erinras om att 1953 års riksdag medgav, att

Kungl. Maj:t vid uppkommande pensionsfall skulle äga rätt besluta om pro‘i

liihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 10

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr JO år J956

visorisk höjning av pensionerna genom tillägg av statsmedel. I anslutning

till kommitténs förslag tillstyrker departementschefen, att detta medgivande

må kunna avse även befattningshavare, som avgått från sin tjänst vid

institutet utan att ha uppnått pensionsåldern. Sådant medgivande har tidigare

lämnats i fråga om befattningshavare vid trä- och textilforskningsinstituten.

För pensionsavgifter vid institutet beräknar departementschefen ett statsbidrag

för nästa budgetår av 32 500 kronor.

Till omkostnader för institutets verksamhet skall staten enligt nu gällande

avtal årligen bidraga med högst 60 000 kronor. Vid mera avsevärd penningvärdesförändring

skall dock detta maximibelopp justeras så att dess

realvärde, räknat vid prisnivån 1946, bibehålies. I det nya avtalet har angivits

att bidraget till ifrågavarande ändamål skall utgå med 100 000 kronor,

vilket belopp nära ansluter sig till det nu utgående faktiska bidragets

storlek. Häremot har departementschefen icke något att invända. Det har

vid avtalsförhandlingarna förutsatts, att bidragets storlek får omprövas, om

prisnivån skulle undergå mera avsevärd förändring.

Liksom f. n. sker skall staten enligt det nya avtalet bestrida kostnaderna

för dels arvoden åt de av Kungl. Maj :t förordnade ledamöterna i institutets

styrelse m. fl., dels arbetsgivarbidraget till allmän sjukförsäkring och avgiften

för yrkesskadeförsäkring av den personal, som avlönas av statsmedel.

Nu nämnda kostnader beräknas för nästa budgetår till 3 000 kronor respektive

3 800 kronor.

Vid tillämpning av de av forskningsinstitutkommittén angivna och i det

nya avtalet intagna reglerna för statens bidrag till institutets verksamhet

kan bidraget för nästa budgetår, i enlighet med vad som anförts i det föregående,

beräknas till 498 300 kronor. Stiftelsens bidrag skall enligt det nya

avtalet utgå med minst 270 000 kronor. Härtill kommer de övriga inkomster,

med vilka institutet ansetts kunna räkna, enligt kommitténs uppskattning

omkring 60 000 kronor. Med dessa utgångspunkter kan de medel, som

står till institutets förfogande undeT nästa budgetår, beräknas uppgå till

ett sammanlagt belopp av 825 000 kronor. TiLl jämförelse må nämnas, att

institutets totala kostnadsram under föregående budgetår utgjorde i runt

tal 785 000 kronor och för innevarande budgetår preliminärt beräknats till

802 000 kronor.

Då departementschefen icke funnit anledning till erinran mot innehållet

i det av kommittén träffade avtalet eller de förslag i övrigt med avseende

på avtalets tillämpning, vilka framlagts av kommittén, vill departementschefen

nu tillstyrka, att avtalet godkännes. Om behov av smärre jämkningar

i avtalet skulle komma att uppstå förutsättes det få ankomma på Kungl.

Maj :t att för statens del besluta om erforderliga ändringar. Sedan avtalet

slutligt godkänts förutsättes det likaledes få ankomma på Kungl. Maj:t att

pröva frågan om fastställande av stadgar för institutet för den kommande

avtalsperioden.

Departementschefen förordar vidare att till bidrag till driften vid institu
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

19

tet för nästa budgetår anvisas ett belopp av 498 300 kronor. Medelsanvisningen

torde liksom hittills böra ske under ett å tionde huvudtiteln uppfört

förslagsanslag till Bidrag till Institutet för konserveringsforskning.

Vad beträffar frågan om kostnader för genom institutets styrelse gjorda

förbättringar på tillfartsvägen till institutet anser departementschefen sig

under föreliggande omständigheter icke böra motsätta sig att det begärda

beloppet, i runt tal 11 800 kronor, ställes till institutets förfogande för bestridande

av nämnda kostnader. Beloppet torde lämpligen anvisas å nyssnämnda

förslagsanslag. Detta bör alltså för nästa budgetår uppföras med

(498 300 + 11 800 ==) 510 1 00 kronor.

Utskottet. Verksamheten vid institutet för konserveringsforskning regleras

genom bl. a. ett mellan staten och Stiftelsen Svensk konserveringsforskning

år 1946 ingånget avtal. Detta avtal upphör att gälla den 30 juni 1956.

I den föreliggande propositionen framlägges förslag om godkännande av

ett av forskningsinstitutkommittén med stiftelsen träffat avtal om fortsatt

drift av institutet för konserveringsforskning efter utgången av nu löpande

avtalsperiod. Det nya avtalet ansluter sig nära till det nu gällande avtalet.

Vissa justeringar, främst med avseende på beräkningen av statens bidrag

till avlöningar åt vissa befattningshavare vid institutet, ha dock vidtagits.

Vidare har det minsta belopp, varmed stiftelsen årligen skall bidraga till

kostnaderna för institutets verksamhet, genom det nya avtalet uppräknats

från 135 000 kronor till 270 000 kronor.

Utskottet anser goda skäl tala för att institutets verksamhet fortsättes

efter den nu löpande avtalstidens utgång. Mot innehållet i det föreliggande

avtalet eller de förslag i övrigt med avseende på avtalets tillämpning, som

framlagts, har utskottet icke funnit något vara att erinra. Utskottet tillstyrker

alltså, att avtalet godkännes av riksdagen. Statens bidrag till institutets

drift under budgetåret 1956/57 har i överensstämmelse med de grunder,

som angivas i det nya avtalet, beräknats till 498 300 kronor. Härtill kommer

ett belopp av 11 800 kronor för viss vägförbältring. Ej heller mot dessa

beräkningar har utskottet funnit något vara att invända, varför anslaget

för nästa budgetår torde böra uppföras med 510 100 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 20 januari 1956 fogat

avtal med Stiftelsen Svensk konserveringsforskning;

b) till Bidrag till institutet för konserveringsforskning för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 510 100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

UO

34 :o) Bidrag till institutet för optisk forskning. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 37, s. 51 och 52), innebärande en anslagshöjning av

i avrundat tal 12 400 kronor, varav 5 000 kronor avse pensionsavgifter åt två

befattningshavare hos institutet, 820 kronor ersättning till föreståndaren för

institutet för mistade avlöningsförmåner samt 6 564 kronor rörligt tillägg,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för optisk

forskning för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 100 400 kronor.

35 :o) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. Sedan Kungl. Maj :t

i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln (punkt 38) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 100 000 kronor,

har Kungl. Maj:t i propositionen nr 53, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 20 januari 1956, föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid nämnda

statsrådsprotokoll fogat avtal med Stiftelsen för silikatforskning, dels ock

till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet för förenämnda budgetår

under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

För att intensifiera den silikatkemiska forskningen inrättades enligt beslut

av 1946 års riksdag en personlig professur i silikatkemi vid Chalmers

tekniska högskola för dåvarande professorn i kemisk teknologi vid högskolan

Arvid Hedvall. Härvid bekostades av statsmedel en utbyggnad av den

silikatkemiska institutionen vid högskolan, medan tre industriföretag åtog

sig att svara för kostnaderna för själva professuren.

Professor Hedvall kommer att under innevarande år med pension avgå

från sin personliga professur. I anslutning härtill aktualiseras frågan om

den fortsatta verksamheten vid den silikatkemiska institutionen. Ett förslag

att ombilda den silikatkemiska institutionen till ett av staten och näringslivet

gemensamt drivet forskningsinstitut har framlagts som resultat

av verkställda utredningar i ämnet. Förslaget har i huvudsak tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av samtliga de remissinstanser som yttrat sig i

ärendet.

För egen del finner departementschefen det uppenbart att den forskningsverksamhet,

som bedrives vid den silikatkemiska institutionen, inte bör avvecklas

i samband med att den personliga professuren indrages. Vad angår

formen för den fortsatta verksamhetens bedrivande anser departementschefen

sig kunna biträda ett av den s. k. silikatkommittén framlagt förslag,

varom enighet nåtts. Detta förslag innebär, att institutionen frigöres från

Chalmers tekniska högskola och ombildas till ett halvstatligt forskningsinstitut

av samma typ som exempelvis Svenska textilforskningsinstitutet och

Institutet för konserveringsforskning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

21

Av ett antal enskilda företag, som har intresse för silikatkemisk forskning,

har bildats Stiftelsen för silikatforskning; i stiftelsen ingår även Göteborgs

stad. Med denna stiftelse har forskningsinstitutkommittén — med förbehåll

för Kungl. Maj :ts godkännande — ingått ett avtal om inrättande och

drift av ett institut, kallat Svenska silikatforskningsinstitutet, som skall

övertaga den nuvarande silikatkeiniska institutionens verksamhet.

Enligt avtalet skall staten ställa till institutets förfogande de lokaler, som

nu utnyttjas av den silikatkeiniska institutionen. Institutet skall vidare få

disponera institutionens utrustning. Staten skall lämna ett årligt bidrag av

100 000 kronor. Det av stiftelsen garanterade beloppet utgör lägst 180 000

kronor per år. Kommittén har räknat med att institutet härjämte skall få

ytterligare bidrag från stiftelsen samt vissa inkomster av uppdrag. Den totala

kostnadsramen för institutet har uppskattats till över 300 000 kronor

om året.

Statens kostnader för den silikatkeiniska institutionen — vilka f. n. bestrides

från anslag under åttonde huvudtiteln till Chalmers tekniska högskola

— uppgick under föregående budgetår till ca 133 000 kronor. Vid ombildningen

av den silikatkemiska institutionen till ett fristående forskningsinstitut

bortfaller dessa kostnader utom avlöningskostnaderna för en docent

och en institutionsvaktmästare. Sistnämnda båda befattningar liksom ytterligare

en docentbefattning vilkens innehavare nu tjänstgör å den silikatkemiska

institutionen bör, som även framhållits vid remissbehandlingen av nu

förevarande ärende, kvarstå å högskolans stat och disponeras av högskolan.

Med dessa utgångspunkter har Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition

föreslagit en nedräkning av anslagen till Chalmers tekniska högskola med i

runt tal samma belopp, 100 000 kronor, som skall utgöra statens årliga bidrag

till det nya institutet. Kommitténs förslag innebär alltså inte någon

egentlig merkostnad för statens del. Av det årliga statsbidraget, 100 000 kronor,

avses 50 000 kronor såsom bidrag till avlöningskostnaderna för institutets

personal. Vid förändringar i lönesättningen för statstjänstemännen skall

detta belopp jämkas i motsvarande mån. Återstående 50 000 kronor av statsbidraget

avses för täckande av kostnader för utrustning m. m. Storleken av

sistnämnda bidrag förutsättes skola omprövas om prisläget på detta område

avsevärt förändras under avtalstiden. — Avtalet skall gälla för en tid av

fem år räknat från och med den 1 juli 1956, eller sålunda till och med den

30 juni 1961.

Enligt det av kommittén utarbetade förslaget till stadgar skall institutets

styrelse bestå av ordförande och tio ledamöter, varav Kungl. Maj:t utser

ordförande och fem ledamöter samt stiftelsen återstående fem ledamöter.

Föreståndaren för institutet skall utses av Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen.

Det av forskningsinstitutkommittén ingånga avtalet om inrättande och

drift av Svenska silikatforskningsinstitutet föranleder icke någon erinran

från departementschefens sida. Departementschefen tillstyrker därför, att

avtalet godkännes av Kungl. Maj:t. Liksom fallet är i fråga om övriga avtal

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

av motsvarande slag förutsattes det, om riksdagen icke har något att erinra,

få ankomma på Kungl. Maj:t att för statens del besluta om smärre jämkningar

i avtalet i den mån sådana befinnes erforderliga. Stadgar för institutet

torde böra fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med det av forskningsinstitutkommittén

framlagda förslaget. Sistnämnda fråga avses skola

framdeles underställas Kungl. Maj :ts slutliga prövning.

Beträffande omfattningen av institutets verksamhet har olika meningar

gjort sig gällande. Det synes departementschefen böra ankomma på institutets

styrelse att med ledning av de framförda synpunkterna fastställa det

forskningsprogram, som med hänsyn till institutets tillgång på medel för

verksamheten är möjligt att genomföra. I anslutning härtill framhåller departementschefen

emellertid följande. Avtalet avser som nyss nämnts tiden

t. o. in. 30 juni 1961. För den händelse fråga uppkommer om nytt avtal efter

nämnda tidpunkt bör institutet — som kommittén betonat -— inte räkna

med att staten i vidsträcktare mån än under den nu aktuella perioden

skall bidraga till kostnaderna för institutet. I anledning av vad statskontoret

anfört bör framhållas, alt särskilda bidrag av statsmedel icke skall utgå

till pensionsavgifter.

Särskild uppmärksamhet bör enligt departementschefen ägnas den forskningsverksamhet,

som bedrives på andra håll, så att en effektiv arbetsfördelning

åstadkommes. Stiftelsen Glasinstitutet i Växjö har framhållit att

all glasteknisk forskning bör ske vid glasinstitutet. För detta ändamål har

stiftelsen hemställt om årligt statsbidrag av 75 000 kronor. Departementschefen

är inte beredd förorda att ett särskilt riksstatsanslag anvisas för

bidrag till detta institut; det förutsättes liksom hittills få ankomma på statens

tekniska forskningsråd att pröva frågan om bidrag av tillgängliga

statsmedel för forskning vid institutet. Den närmare gränsdragningen mellan

silikatforskningsinstitutet och glasinstitutet torde få behandlas inom institutens

styrelser.

För bidrag till Svenska silikatforskningsinstitutet i enlighet med det ingångna

avtalet föreslås under tionde huvudtiteln för nästa budgetår skola

uppföras ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Utskottet. I den föreliggande propositionen föreslås, att institutionen för

silikatkemi vid Chalmers tekniska högskola ombildas till ett fristående

forskningsinstitut, svenska silikatforskningsinstitutet. Med en av vissa industriföretag

bildad stiftelse, benämnd Stiftelsen för silikatforskning, har träffats

ett preliminärt avtal om institutets inrättande och drift. Enligt avtalet,

som är avsett att gälla för en femårsperiod, skola årliga bidrag till institutets

verksamhet utgå med 100 000 kronor från staten och minst 180 000

kronor från stiftelsen.

Då, enligt vad i ärendet upplysts, erfarenheterna av den verksamhet, som

bedrives av ifrågavarande institution, ha varit gynnsamma, synas goda

skäl tala för att verksamheten fortsattes. Beträffande formen härför vill

utskottet biträda departementschefens förslag. Vid sin granskning av det

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

23

föreliggande avtalsförslaget har utskottet icke funnit något vara att erinra.

Utskottet tillstyrker alltså, att Kungl. Maj:t bemyndigas godkänna detsamma.

Utskottet tillstyrker vidare, att riksdagen för nästa budgetår anvisar ett

anslag av 100 000 kronor till bidrag till institutet. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta om smärre jämkningar i avtalet, i den mån

sådana befinnas erforderliga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 20 januari 1956

fogat avtal med Stiftelsen för silikatforskning;

b) till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 100 000

kronor.

36 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 54 och 55), innebärande

oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling

för torvforskning för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 300 000 kronor.

37 :o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 42, s. 55—58) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

a) beträffande förevarande anslag:

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Älvar Andersson m. fl. (I: 215) och den andra inom andra kammaren

av herr Andersson i Brämhult m. fl. (11:452), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att å driftbudgeten till Bidrag till företagareföreningar

in. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 165 000

kronor, varav 730 000 kronor för företagareföreningarnas administrativa

kostnader, 35 000 kronor för bidrag till vissa sammanslutningar inom hantverk

och småindustri och 400 000 kronor för subventioner till låneverksamheten

inom vissa företagareföreningar,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Torp m. fl. väckt

motion (11:556), vari hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till företagareföreningar

in. fl. anvisa ett reservationsanslag av 1 165 000 kronor;

b) beträffande det under kapitalbudgeten uppförda investeringsanslaget

till Fonden för lån till företagareföreningar in. fl.:

rfe/s två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Pålsson m. fl. (1:216) och den andra inom andra kammaren av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

herr Andersson i Brämhult m. fl. (II: 453), i vilka hemställts, att riksdagen

inåtte till Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. för budgetåret

1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon m. fl. (I: 217) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (11:457), i vilka hemställts såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte till Fonden för lån till företagareföreningar in. fl. för budgetåret

1956/57 anvisa ett med 3 000 000 kronor till 6 000 000 kronor höjt belopp,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Torp m. fl. väckt

motion (11:555), vari hemställts, att riksdagen måtte till Fonden för lån

till företagareföreningar m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 4 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna I: 215, II: 556, II: 453, II: 457 och II: 555.

För innevarande budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 900 000 kronor till Bidrag till företagareföreningar m. fl.

och under kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor till

Fonden för lån till företagareföreningar in. fl.

Vissa spörsmål rörande den verksamhet, som bedrivs av företagareföreningarna,

behandlades i 1954 års statsverksproposition (X ht 1954, p. 52).

Därvid anfördes bl. a. att ifrågavarande verksamhet syntes vara av värde

som led i strävandena att på längre sikt upprätthålla sysselsättningen på en

hög nivå, att åstadkomma bättre försörjningsmöjligheter för befolkningen

inom områden med ett mindre väl utvecklat näringsliv samt att främja

hantverket och småindustrien. Vidare framlades vissa riktlinjer beträffande

omfattningen av statens stöd till företagareföreningarnas verksamhet.

Summan av de för nästa budgetår begärda bidragen till administrationskostnader

överstiger avsevärt det belopp av 615 000 kronor, som för innevarande

budgetår anvisats för ändamålet. Kommerskollegium har föreslagit,

att nämnda belopp uppräknas i viss utsträckning. Även enligt departementschefens

mening finns det skäl för en ökad medelsanvisning. Departementschefen

tänker därvid bl. a. på sådana fall, där verksamheten mer påtagligt

utvidgats och bidragen från andra håll än staten ökats. I anslutning härtill

erinras om att i den mån ytterligare företagareföreningar tilldelas statsmedel

för utlåning, de samtidigt anförtros uppgiften att vara lokalorgan för den

statliga lånegarantiverksamheten. Härmed sammanhängande åligganden kan

medföra ökade administrationskostnader för vederbörande förening. Det

kan även förutses, att nya företagareföreningar bildas, vilka befinnes böra

åtnjuta bidrag.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter föreslår departementschefen,

att det för bidrag till företagareföreningarnas administrationskostnader avsedda

beloppet höjes med 50 000 kronor och att beloppet sålunda för nästa

budgetår beräknas till (615 000 + 50 000 =) 665 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att behovet av medel för pensionsförsäk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

25

ring av företagareföreningarnas personal bör tills vidare som hittills skett

få täckas av de statliga administrationsbidragen och andra medel som står

till föreningarnas förfogande. Med ett ställningstagande till frågan om anslutning

av företagareföreningarnas personal till statens pensionsanstalt bör

enligt departementschefen anstå tills vidare.

För bidrag till vissa sammanslutningar inom hantverket och småindustrien

beräknas, liksom skett för innevarande budgetår, under förevarande

anslag för budgetåret 1956/57 ett belopp av 35 000 kronor.

Till den av vissa företagareföreningar bedrivna låneverksamheten har för

innevarande budgetår anvisats sammanlagt 2 750 000 kronor, därav 2 500 000

kronor å kapitalbudgeten att utgå i form av lån och 250 000 kronor å förevarande

anslag att utdelas såsom subvention. Utöver de lån och subventioner,

som av nämnda medel utgår till föreningarna, kan dessa för ny utlåning

disponera jämväl de till föreningarna inflytande amorteringsbeloppen; någon

föreskrift om återbetalning av de statsmedel, som ställts till föreningarnas

förfogande, har nämligen hittills i regel ej meddelats. Summan av ifrågavarande

amorteringar kan för närvarande uppskattas till drygt 2 000 000

kronor per år. För lånerörelsen kan sålunda föreningarna redan innevarande

budgetår beräknas disponera ett sammanlagt belopp av inemot

5 000 000 kronor. Från föreningarnas sida har under hand anmälts behov

av medel för utlåning, som icke oväsentligt överstiger detta belopp. Företagareföreningarnas

förtroenderåd har hemställt att anslaget till föreningarnas

lånemedel uppräknas till 4 000 000 kronor för budgetåret 1956/57. En

så avsevärd uppräkning av anslaget skulle emellertid, framhåller departementschefen,

illa överensstämma med de nyligen vidtagna skärpningarna

av kreditpolitiken och kan därför i nuvarande läge ej förordas. Då det likväl

otvivelaktigt föreligger särskilda skäl för förbättrade kreditmöjligheter

på hantverkets och småindustriens område vill departementschefen föreslå,

att medelsanvisningen till företagareföreningarnas låneverksamhet för

nästa budgetår höjes med 500 000 kronor å låneanslaget under kapitalbudgeten

och med 50 000 kronor till subventioner å förevarande anslag. Härvid

kommer den sammanlagda medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål

under nästa budgetår att uppgå till ("2 750 000 + 500 000 -j- 50 000 =)

3 300 000 kronor.

Anslaget till bidrag till företagareföreningar bör i enlighet med vad som

förordats för nästa budgetår uppföras med ett belopp av (900 000 + 30 000 +

50 000 ==) 1 000 000 kronor. Av sistnämnda belopp bör 665 000 kronor disponeras

för bidrag till företagareföreningarnas administrationskostnader,

35 000 kronor för bidrag till vissa sammanslutningar inom hantverk och

småindustri och 300 000 kronor för subventioner till låneverksamheten inom

vissa företagareföreningar. Kungl. Maj :t torde dock, framhåller departementschefen,

om riksdagen icke har något att erinra däremot, böra äga befogenhet

att vidtaga smärre jämkningar i fråga om medlens disposition

för olika här uppräknade ändamål.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Utskottet. Summan av de för nästa budgetår begärda bidragen till administrationskostnader

överstiger avsevärt det belopp av 615 000 kronor, som

för innevarande budgetår anvisats för ändamålet. Departementschefen framhåller,

att, i den mån ytterligare företagareföreningar tilldelas statsmedel,

dessa föreningar samtidigt anförtros uppgiften att vara lokalorgan för den

statliga lånegarantiverksamheten. Härmed sammanhängande åligganden

kunna medföra ökade administrationskostnader för vederbörande förening.

Med hänsyn härtill och då det även kan förutses, att nya företagareföreningar

bildas, vilka befinnas böra åtnjuta bidrag, torde en uppräkning av bidragen

till administrationskostnader vara påkallad. Utskottet, som erinrar

om att föregående års riksdag höjde dessa bidrag med 200 000 kronor,

anser i likhet med departementschefen, att höjningen nu bör begränsas till

5-0 000 kronor. De i motionerna 1:215 och 11:452 samt 11:556 gjorda yrkandena

om en ytterligare höjning av bidragen till administrationskostnaderna

kan utskottet alltså icke biträda.

Till den av vissa företagareföreningar bedrivna låneverksamheten ha för

innevarande budgetår anvisats sammanlagt 2 750 000 kronor, varav 2 500 000

kronor å kapitalbudgeten att utgå i form av lån och 250 000 kronor å förevarande

anslag att utdelas såsom subventioner. Härutöver kunna föreningarna

för ny utlåning disponera jämväl inflytande amorteringsbelopp, vilka

för närvarande uppskattas till drygt 2 000 000 kronor per år. Detta innebär,

att föreningarna för sin lånerörelse under löpande budgetår beräknas disponera

inemot 5 000 000 kronor.

Utskottet har tidigare understrukit den stora betydelse, som småföretagsamheten

inom industri och hantverk utövar särskilt i syfte att åstadkomma

ett mera differentierat näringsliv på landsbygden. Det är ett betydande

samhällsintresse, att denna verksamhet genom ett effektivt fruktbringande

stöd från statens sida får möjligheter att arbeta under så gynnsamma förutsättningar

som möjligt.

Starka skäl tala enligt utskottets mening för att i än högre grad än vad

nu är fallet åstadkomma en förbättring av kreditmöjligheterna för här ifrågavarande

småföretagsamhet. Utskottet delar alltså de synpunkter, som i

denna fråga kommit till uttryck i de i ämnet väckta motionerna. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om att föregående års riksdag underströk

önskvärdheten av att frågan om en samordning av kreditgarantisystemet

beträffande hantverk och småindustri och företagareföreningarnas långivning

snarast möjligt bleve föremål för utredning och prövning, varvid även

frågan om en decentralisering av besluten rörande kreditgarantierna borde

övervägas. Enligt vad departementschefen framhållit, ämnar han under innevarande

vår för Kungl. Maj:t framlägga förslag om en särskild utredning

i ämnet. Utskottet finner angeläget, att denna utredning utan tidsutdräkt

igångsättes och slutföres.

Av skäl, som i det föregående anförts, torde en uppräkning av låneanslaget

vara ofrånkomlig. I avvaktan emellertid på resultatet av nämnda

utredning och med hänsyn till nödvändigheten av att i rådande samhälls
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

27

ekonomiska läge begränsa investeringsverksamheten är utskottet icke berett

förorda en så avsevärd höjning av anslaget, som föreslagits i de i ämnet

väckta motionerna. Däremot kan utskottet biträda departementschefens förslag,

att anslaget i fråga höjes med 500 000 kronor till 3 000 000 kronor. Motionerna

1:216 och 11:453, 1:217 och 11:457, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, samt motionen II: 555 avstyrkas alltså.

Vad beträffar den del av låneanslaget, som utgår i form av subventioner,

är utskottet berett följa departementschefens förslag om en uppräkning av

medlen härför med 50 000 kronor till 300 000 kronor. Förenämnda motioner

I: 215 och II: 452 samt II: 556 avstyrkas alltså i nu berörd del.

Beträffande anslaget till fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

samt de i samband därmed väckta motionerna I: 216 och II: 453, I: 217 och

II: 457, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, samt motionen II: 555

gör utskottet hemställan under punkt 5 i sitt denna dag avgivna utlåtande

nr 64.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 215 och II: 452 samt II: 556, till

Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

38:o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks-

och småindustriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 43, s. 58—64) att dels till Täckande av förluster i anledning av statlig

garanti för lån till hantverks- och småindustriföretag m. in. för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor, dels medgiva, att

statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag må under nämnda

budgetår beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kronor, dels ock medgiva,

att statsgaranti må under i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 4 januari 1956 angivna förutsättningar beviljas Kommanditbolaget

Bröderna Wallins nysilverfabrik i Lidköping för lån å högst 200 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att tack vare den år 1954 tillskapade möjligheten

för Kungl. Maj :t att lämna statlig garanti för lån till hantverksoch

småindustriföretag har under det senast förflutna budgetåret över etthundra

dylika företag kunnat erhålla finansiellt stöd för nyetablering, utvidgning

och rationalisering. Den av staten garanterade lånesumman uppgick

till i det närmaste 8 milj. kronor. Dessa belopp hade sannolikt icke

utan statens medverkan kommit företagen till del. Garantierna har beviljats

efter riktlinjer som överensstämmer med en ur det allmännas synpunkter

önskvärd lokaliserings- och sysselsättningspolitik. Den statliga stödverksamheten

i denna form är enligt departementschefens mening till stort gagn såväl

för berörda näringsgrenar som ur samhälleliga synpunkter. Den synes

departementschefen därför böra fortsätta även under nästa budgetår. Ra
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

men för garantigivningen, 10 milj. kronor, synes ha varit väl avpassad. För

innevarande budgetår har ett lika stort belopp fastställts av riksdagen. Departementschefen

finner icke anledning att föreslå någon ändring av garantiramen.

Departementschefen föreslår, att hos riksdagen sålunda utverkas bemyndigande

för Kungl. Maj :t att under budgetåret 1956/57 bevilja statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag å sammanlagt högst 10

milj. kronor.

Lånegarantigivningen på ifrågavarande område bör enligt departementschefen

ännu så länge anses som en försöksverksamhet. Vissa därmed sammanhängande

spörsmål, som i och för sig förtjänar att utredas, har i avvaktan

på närmare erfarenheter av lånegarantisystemets tillämpning i praktiken

tills vidare ej upptagits till närmare övervägande. Den tid, under vilken

dylika erfarenheter kunnat inhämtas, omkring ett och ett halvt år, förefaller

visserligen jämförelsevis knappt tillmätt för att en allsidig och uttömmande

bild av systemets verkningar skall kunna erhållas. Med hänsyn

till den betydelse riksdagen synes tillmäta vissa av de antydda, ännu icke

slutligt prövade frågorna -— särskilt angående en önskvärd samordning av

de olika statliga stödformerna samt rörande viss decentralisering av garantigivningen

— ämnar departementschefen dock under våren 1956 för Kungl.

Maj :t framlägga förslag om en särskild utredning i ämnet. Utan avbidan på

utredningens slutförande ämnar departementschefen överväga om icke den

centrala handläggningen av dessa ärenden möjligen redan vid halvårsskiftet

1956 bör överflyttas till kommerskollegium. Ärendena i fråga har nämligen

visat sig rätt tyngande på departementsplanet och kommerskollegium

torde ha förutsättningar att ägna desamma en sakkunnig och omsorgsfull

behandling.

Genom lånegarantigivningen har staten iklätts betalningsansvar av förhållandevis

stor omfattning. Medel till täckande av förluster som kan uppkomma

i anledning härav bör enligt departementschefen, såsom förordats i vissa

remissyttranden, ställas till förfogande å riksstaten. Departementschefen

föreslår, att för ifrågavarande ändamål å riksstaten för nästa budgetår anvisas

ett särskilt förslagsanslag å 1 000 kronor.

Ett av varudistributionsutredningen framlagt förslag att utsträcka den

statliga garantigivningen till att omfatta jämväl företag inom handeln har

vid remissbehandlingen mött invändningar från vissa håll. Ifrågavarande

förslag synes departementschefen med hänsyn härtill böra ytterligare övervägas.

Med hänsyn till omständigheterna vill departementschefen icke motsätta

sig, att det stöd staten tidigare lämnat det till Kinne-Kleva förlagda Husabv

aktiebolag, numera Rony aktiebolag i likvidation, i form av ett borgensåtagande

— vars omfattning efter hand nedbringats till att avse ett lånebelopp

av 200 000 kronor — överföres på moderföretaget, Kommanditbolaget Bröderna

\\ allins nysilverfabrik i Lidköping. Departementschefen förutsätter

därvid, att kommanditbolaget jämväl i fortsättningen bereder arbetarna i

Kinne-Kleva sysselsättning i minst den omfattning, som kan anses betingad

av statens medverkan i företaget. För garantien åt kommanditbolaget för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

29

utsättes skola i huvudsak gälla de villkor, som eljest tillämpas i fråga om

statsgaranti till småindustriföretag.

Utskottet. Beträffande den statliga stödverksamheten i form av statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag hade, enligt vad departementschefen

framhållit, vid utgången av sistförflutna budgetår 191 ansökningar

avseende en lånesumma av i runt tal 15 332 000 kronor prövats av

Kungl. Maj :t. Därvid hade i 106 fall lånegaranti beviljats till en sammanlagd

lånesumma av 7 926 000 kronor. Då ifrågavarande lånegarantisystem synes

fylla ett påtagligt behov, vill utskottet tillstyrka, att denna stödverksamhet

får fortsätta även under nästa budgetår. Utskottet har icke något att erinra

mot att ramen för garantigivningen liksom för innevarande budgetår bestämmes

till 10 000 000 kronor.

Då genom lånegarantigivningen staten iklädes betalningsansvar av förhållandevis

stor omfattning, finner utskottet i likhet med departementschefen

riktigt, att förluster i anledning av statens ifrågavarande garantiåtaganden

täckas från anslag å driftbudgeten. Utskottet har icke något att invända

mot att ett förslagsanslag av 1 000 kronor anvisas för ändamålet.

Utskottet vill i likhet med departementschefen icke motsätta sig att statsgaranti

må under de av departementschefen angivna förutsättningarna beviljas

Kommanditbolaget Bröderna Wallins nysilverfabrik i Lidköping för

lån å högst 200 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Täckande av förluster i anledning av statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 000

kronor;

b) medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och

småindustriföretag må under budgetåret 1956/57 beviljas

intill ett belopp av 10 000 000 kronor;

c) medgiva, att statsgaranti må under de i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1956 angivna

förutsättningarna beviljas Kommanditbolaget Bröderna Wallins

nysilverfabrik i Lidköping för lån å högst 200 000 kronor.

39 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 44 och 45, s. 64—66), innebärande

oförändrade anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 55 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av

50 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

40 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 46, s. 66 och 67) att till ifrågavarande ändainål för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 660 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 625 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

35 000 kronor.

Av anslaget bör enligt departementschefen efter Kungl. Maj:ts närmare

prövning minst 200 000 kronor disponeras för standardisering å det byggnadstekniska

området samt minst 150 000 kronor för varudeklarationsnämndens

verksamhet. I övrigt förutsättes det få ankomma på standardiseringskommissionen

att med beaktande av föreliggande behov fördela statsbidraget

mellan de olika organ, som deltager i standardiseringsverksamheten. För

statsbidragets åtnjutande torde enligt departementschefen i huvudsak samma

villkor böra bestämmas som de vilka gäller i fråga om statsbidraget för innevarande

budgetår.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har icke något att

erinra mot den av departementschefen föreslagna fördelningen av anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 660 000

kronor.

41 :o)Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, s. 67), innebärande oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

Sjöfart och handel

Sjöfartsverket

42 :o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 48, s. 68 och 69) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57, dels ock till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 644 000 kronor.

I det på gällande riksstat uppförda anslaget av 1 688 000 kronor _ som

är avsett för tiden 1 januari—30 juni 1956 — ingår ett belopp av 25 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

31

kronor för extra personal under en övergångstid. Motsvarande belopp erfordras

under ytterligare ett år. Vid medelsberäkningen för nästa budgetår

bör i första hand det nuvarande anslaget ökas med nyssnämnda belopp av

1 688 000 kronor eller till 3 376 000 kronor. Härtill kommer ett ökat medelsbehov

för rörligt tillägg i anledning av den under år 1955 företagna lönehöjningen.

Departementschefen beräknar härför ett belopp av 268 000 kronor.

Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra uppföras med 3 644 000

kronor. De i avlöningsstaten för innevarande budgetår under olika poster

upptagna beloppen bör för nästa budgetår fördubblas och posten till rörligt

tillägg härutöver ökas med 268 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda anslagsberäkningen och tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts

förslag till medelsanvisning.

Åberopande det anförda och under erinran om att det för innevarande

budgetår anvisade anslaget är avsett för tiden den 1 januari—den 30 juni

1956 hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57 r

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 398 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t............................ 2 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 430 800

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.......... 105 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 707 200

Summa kronor 3 644 000

b) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1956/

57 anvisa ett förslagsanslag av 3 644 000 kronor.

43:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 69—71) och under erinran om att det för innevarande

budgetår anvisade anslaget av 440 600 kronor är avsett för verksamheten

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1956 hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 847 700 kronor.

44:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 50, s. 71—76) alt dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels god
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

känna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till

Lots- och tyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 17 511 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 16 151 700 kronor.

Av lotsstyrelsen framlagt förslag om överförande till ordinarie stat av ett

antal tjänster som kockstewart anser departementschefen sig böra biträda

såtillvida att han förordar, att halva antalet tjänster av denna kategori ombildas

till ordinarie, nämligen beträffande fartygspersonalen tre tjänster och

vad angår fyrpersonalen åtta tjänster.

I samband med att Fårö och örskärs fyrplatser utrustas med radiofyranläggningar

föreslås att personalen vid dessa fyrplatser uppflyttas i lönegrad

i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört i bil. 2 till

statsverkspropositionen.

Lotsstyrelsens förslag om dels ökad medelsanvisning med 5 870 kronor för

viss under innevarande budgetår nyanställd personal m. m. samt med

1 400 000 kronor för rörligt tillägg, dels nedräkning av anslaget med 50 265

kronor till följd av indragning av ett fyrskepp, föranleder ej någon erinran

från departementschefens sida.

Departementschefen har anmält, att en särskilt tillkallad utredningsman

den 30 juni 1955 avgivit betänkande med förslag angående reglering av arbetstiden

för båt- och tjänstefartygspersonal vid lotsverket m. m. Utredningsmannen

har förordat, att arbetstiden för båt- och tjänstefartygspersonalen

vid lotsverket skall regleras. Förslaget kan sägas innebära, att de sedan

år 1952 tillämpade bestämmelserna ges en fastare och mera fullständig

utformning. Utredningsmannens förslag har under remissbehandlingen mött

principiell kritik endast från statskontoret. Med anledning av att begränsningsperioden

för arbetstidsmaximeringen föreslagits till 12 månader anser

statskontoret, att en reglering av arbetstiden under så pass lång tid knappast

kan betraktas som en arbetstidsreglering i egentlig mening.

Efter samråd med chefen för civildepartementet har departementschefen

för sin del funnit utredningsmannens förslag böra ytterligare övervägas. Om

riksdagen icke har något att erinra däremot, bör det enligt departementschefen

få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta huruvida en formell arbetstidsreglering

för båtmän och tjänstefartygspersonal bör genomföras samt

att i så fall meddela närmare bestämmelser härför. Det ytterligare medelsbehov,

som eventuellt kan uppkomma under detta anslag till följd av en dylik

reglering, förutsättes få täckas genom anslagsöverskridande.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen. Den verkställda

anslagsberäkningen synes böra godtagas.

Utskottet har icke något att invända mot att det får ankomma på Kungl.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 33

Maj :t att besluta, huruvida en formell arbetstidsreglering för båtmän och

tjänstef ar tygspersonal bör genomföras samt att i så fall meddela närmare

bestämmelser härför. Härigenom eventuellt uppkommande ytterligare kostnader

under förevarande anslag torde få täckas genom anslagsöverskridande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten vidtaga de ändringar, som angivits i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstastaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 6 571 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 5 458 200

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

personal, förslagsvis ............ 2 919 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 562 400

Summa kronor 17 511 500

c) till Lots- och fgrstaten: Avlöningar för budgetåret 1956/

57 anvisa ett förslagsanslag av 17 511 500 kronor.

45:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 51, s. 77—79), innebärande en anslagshöjning av 20 000 kronor,

och då utskottet icke har något att erinra mot att statsverket åsamkade utgifter

i anledning av inom lots- och fyrstatens verksamhetsområde inträffade

haverier och andra liknande händelser må för framtiden bestridas från

den under omkostnadsstaten uppförda delposten till diverse och extra utgifter,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Lots- och fgrstaten: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 533 000

kronor.

46 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 52, s. 79 och 80) att dels godkänna av departementschefen förordad

ändring i personalförteckningen för fartygsinspektionen, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Far3

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 10

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

tygsinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 034 700 kronor.

Det i gällande riksstat uppförda anslaget av 483 700 kronor är beräknat

för att bestrida avlöningskostnaderna endast under ett halvt budgetår. Anslaget

för nästa budgetår bör enligt departementschefen höjas med samma

belopp. Med hänsyn till den under år 1955 beslutade ökningen av statstjänstmännens

löner bör anslaget vidare uppräknas med 67 300 kronor. Medelsbehovet

för nästa budgetår beräknas alltså öka med (483 700 + 67 300 =)

551 000 kronor. Anslaget bör i enlighet härmed uppföras med (483 700 +

551 000 =) 1 034 700 kronor. De under olika poster i avlöningsstaten för fartygsinspektionen

för innevarande budgetår uppförda beloppen bör fördubblas.

Posten till rörligt tillägg bör härutöver höjas med 67 300 kronor.

De båda tjänsterna som fartygsinspektör i lönegrad Ce 27 föreslås få samma

benämning som motsvarande ordinarie befattningar, d. v. s. förste fartygsinspektör.

Utskottet, som erinrar om att anslaget för innevarande budgetår är avsett

för verksamheten under tiden den 1 januari—den 30 juni 1956, tillstyrker

den föreslagna ändringen i personalförteckningen och har icke något att invända

mot anslagsberäkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kung]. Maj :t att vidtaga den ändring i per.

sonalförteckningen för fartygsinspektionen, som angivits i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/

57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 492 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 330 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 205 500

Summa kronor 1 034 700

c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 034 700 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

35

47 :o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, s. 80 och 81) och under erinran om att anslaget för innevarande

budgetår å 68 000 kronor är avsett för verksamheten under tiden

den 1 januari—den 30 juni 1956, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 150 900

kronor.

Sjöbefälsskolorna

48:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 54, s. 81—86) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57, dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 497 500 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Åman (I: 37) och den andra inom andra kammaren av herr

Nihlfors (11:41), hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslagen

till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar och Sjöbefälsskolorna: Omkostnader vidtager

sådana ändringar i enlighet med kommerskollegii förslag, att en ny

ordinarie sjökaptensklass vid sjöbefälsskolan i Stockholm och en i samband

därmed behövlig ny lektorstjänst kan inrättas från och med den 1

juli 1956.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 37.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 377 300 kronor.

Kommerskollegium har hemställt, att anslaget höjes med 146 700 kronor

och framhåller bl. a. följande.

Den extra sjökaptensklass, som skall inrättas vid sjöbefälsskolan i Stockholm

under vårterminen 1956 och vartill visst medelsbelopp enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1955 må utgå från handels- och sjöfar

tsfonden, bör göras ordinarie. Vid sjöbefälsskolan finns två styrmansklasser,

eu A-linje (januari—december) och eu B-linje (augusti—juni)

men endast en sjökaptensklass, B-linje (augusti—juni). Det är olägligt att

de, som utexamineras från A-linjens styrmansklass och önskar fortsätta

sin sjökaptensutbildning i Stockholm, skall behöva vänta härmed från december

till augusti. Kommerskollegium har tidigare framhållit (jfr X ht

1955 p. 11), att undervisningen i huvudämnena — navigation och sjömanskap

— i sjökaptensklasserna bör bestridas av lektorer och att en lektor bör

avses för varje klass. 1 enlighet härmed bör för ifrågavarande sjökaplensklass

inrättas eu ordinarie tjänst som lektor i navigation in. in. Tjänsten

förutses emellertid ej kunna bli besatt nästa budgetår utan torde bli uppe
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1950

hållen av en ordinarie adjunkt mot vikariatsersättning. För dennes ordinarie

undervisning måste en extra adjunkt i Cg 27 anställas. Behovet av en

nu i Cg 23 anställd extra adjunkt bortfaller härvid.

Departementschefen framhåller, att han icke är beredd att nu taga ställning

till förslaget om medelsanvisning under anslaget för ytterligare eu ordinarie

sjökaptensklass vid sjöbefälsskolan i Stockholm. Någon ny lektorstjänst

i navigation in. in. bör således ej inrättas för denna sjöbefälsskola.

Kostnaderna för fortsättning under höstterminen 1956 av den extra sjökaptensklass,

som skall inrättas där under vårterminen i år, torde, framhåller

departementschefen, i män av behov kunna bestridas av medel från handels-

och sjöfartsfonden. Departementschefen föreslår, att vid sjöbefälsskolan

i Göteborg i stället för lön till en lektor å nautiska linjen medel beräknas

för vikariatsersättning till en ordinarie adjunkt samt lön till en extra adjunkt

i Cg 27. Omräkningen föranleder icke någon ändring av medelsanvisningen

under anslaget. Med anledning av att en vakant lektorstjänst å nautiska

linjen vid sjöbefälsskolan i Härnösand torde kunna besättas nästa

läsår, bör enligt departementschefen anslaget uppräknas med 8 100 kronor.

Tillsättning av en vakant ordinarie adjunktstjänst å maskintekniska linjen

vid samma skola föranleder omräkning av vissa anslagsposter. Då det icke

f. n. kan förutses, huruvida lektorstjänsten i maskinteknik vid sjöbefälsskolan

i Härnösand kommer att bli obesatt under nästa läsår, förordar departementschefen

att lön för innehavare av tjänsten anvisas även för budgetåret

1956/57. Med hänsyn till möjligheten att vid eventuell vakans ä

tjänsten bestrida lön till vikarie genom överskridande synes det ej erforderligt

att nu beräkna medel härför. Som ersättning till vikarier för lärare under

tjänstledighet för studier av betydelse för tjänsten beräknas ett belopp

av 5 300 kronor. Då lärare vid sådan ledighet torde komma att få vidkännas

B-avdrag å sin lön, bör anslagsuppräkningen emellertid begränsas till 3 300

kronor. Med anledning av 1955 års arvodeshöjningar bör de belopp som anvisats

för ersättningar till extra lärare och timlärare samt till skrivhjälp på

rektorsexpeditionerna höjas med 36 600 resp. 2 100 kronor. Departementschefen

tillstyrker en anslagsuppräkning med 800 kronor för höjning av arvodena

till skolläkare och skolsköterskor samt med 1 000 kronor för löneklassändringar

m. in. Kostnadsstegringen till följd av 1955 års lönehöjningar

torde böra upptagas till 69 300 kronor. Av kollegium beräknad ökning

med 1 000 kronor av särskilda uppbördsmedel bör enligt departementschefen

godtagas.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om att 1943 års sjöbefälssakkunniga

på sin tid framlade ett förslag angående viss omläggning av

sjöbefälsutbildningen. Enligt detta förslag skulle den maskintekniska utbildningen

överflyttas till de tekniska läroverken. Den högre nautiska utbildningen

skulle enligt förslaget förläggas till en central sjöbefälsskola. För den

lägre sjöbefälsutbildningen skulle yrkesskolorna svara. I 1949 års statsverksproposition

anförde dåvarande departementschefen, att vissa skäl syntes

tala för en omläggning av utbildningen efter de riktlinjer som de sakkunniga

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

37

uppdragit. Emellertid ansågs förslaget — som icke var enhälligt och som

rönt vissa invändningar vid remissbehandlingen — icke då kunna upptagas

till prövning. Utan att nu vilja taga ställning till förslaget framhåller departementschefen,

att han, som finner vissa av förslagets grundtankar beaklansvärda,

nu ämnar laga upp förslaget till ytterligare övervägande.

Utskottet vill erinra om att efter bemyndigande av Kungl. Maj:t eu extra

sjökaptensklass inrättats vid sjöbefälsskolan i Stockholm under vårterminen

1956 och att kostnaderna härför bestridas av handels- och sjöfartsfonden.

Departementschefen framhåller, att kostnaderna för fortsättning under

höstterminen 1956 av ifrågavarande sjökaptensklass torde i mån av behov

kunna bestridas från nämnda fond. Av vad kommerskollegium anfört i ärendet

och som ytterligare utvecklats i de föreliggande motionerna vill det synas

utskottet, som om ett stadigvarande behov av denna sjökaptensklass är för

handen och att densamma bör infogas i sjöbefälsskolornas organisation som

en ordinarie klass. Det nuvarande provisoriet torde ur flera synpunkter,

bl. a. den allvarliga bristen på kvalificerat sjöbefäl, icke vara tillfredsställande.

Såsom departementschefen emellertid erinrat om framlade 1943 års sjöbefälssakkunniga

på sin tid förslag angående viss omläggning av sjöbefälsutbildningen.

Enligt detta förslag skulle den maskintekniska utbildningen

överflyttas till de tekniska läroverken, medan den högre nautiska utbildningen

skulle förläggas till en central sjöbefälsskola. Departementschefen

har nu meddelat sin avsikt att upptaga förslaget till ytterligare övervägande.

Det kan därför vara naturligt, att departementschefen i avbidan härpå funnit,

att med beslut om ordinariegörande av den nu pågående extra sjökaptensklassen

bör anstå.

Med hänsyn till vad utskottet i del föregående anfört rörande behovet av

en ny ordinarie sjökaptensklass förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t utan

onödig tidsutdräkt låter slutföra de ytterligare undersökningar, som ifrågavarande

sakkunnigförslag påkallar, och för riksdagen framlägger förslag i

ämnet. För att vid sjöbefälsskolan i Stockholm kontinuiteten vid övergång

från styrmansklass till sjökaptensklass icke brytes, är det enligt utskottets

mening önskvärt, alt de, som ha för avsikt att efter avslutad styrmansklass

fortsätta i sjökaptensklassen, på förhand kunna räkna med att en dylik

klass kommer att finnas. Det synes utskottet därför angeläget, att Kungl.

Maj :t i en eller annan form låter tillse, att vederbörande i god tid erhåller

sådant förhandsbesked.

Av det anförda följer, alt utskottet avstyrker förenämnda båda motioner.

Mot den verkställda beräkningen av sjöbefälsskolornas avlöningsanslag

har utskottet icke något att erinra.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen •må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 37 och II: 41, såvitt nu är

i fråga,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/

57:

Avlöningsstat

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 661 500

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 10 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 661 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 180 000

Summa kronor 1 513 500

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar....................... 16 000

,(''■«. ; m Nettoutgift kronor 1 497500

b) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1956/

57 anvisa ett förslagsanslag av 1 497 500 kronor.

49:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 55, s. 86 och 87) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 kronor.

■ '' ~ 1> '' ■■■ ■ ■ it) I .1- • ■ , ■ ■ ■

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 48 300 kronor.

Den föreslagna anslagshöjningen är föranledd av höjda priser samt ökat

antal klasser och elever.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under sjöbefälsskolornas

avlöningsanslag avstyrkas motionerna 1:37 och 11:41, såvitt desamma

avse förevarande anslag.

Mot de verkställda anslagsberäkningarna har utskottet icke något att

erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:37 och 11:41, såvitt nu

är i fråga, till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 kronor.

50:o) Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 56, s. 87), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Materiel, böcker

in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 39

Öl :o) Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 88), innebärande en anslagshöjning

av 900 kronor, varav 60 kronor avse arvode till särskild examensledare

för kursen och 840 kronor uppräkning av lärararvoden in. in.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs

vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 8 000 kronor.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

52 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 58, s. 88—93) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 570 000 kronor.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Andersson in. fl. (I: 212) och den andra inom andra kammaren

av herr Ngberg m. fl. (11:459), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till

Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 3 300 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Andersson m. fl. (I: 213) och den andra inom andra kammaren

av herr Ngberg m. fl. (II: 460), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 600 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 11:459.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 890 000 kronor. Till

säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisas årligen anslag även å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond. Sistnämnda anslag är innevarande

budgetår uppfört med 480 000 kronor.

Av det å driftbudgeten uppförda anslaget har för ettvart av budgetåren

1954/55 och 1955/56 anvisats 1,5 milj. kronor för ett nytt tjänstefartyg för

östra lotsdistriktet; denna medelsanvisning täcker den beräknade anskaffningskostnaden

för fartyget, 3 milj. kronor.

För budgetåret 1956/57 hemställer lotsstyrelsen enligt en i propositionen

å s. 90 gjord sammanställning, att anslag till säkerhetsanstalter för sjöfarten

uppföres med 3 300 000 kronor å driftbudgeten och med 600 000 kronor å kapitalbudgeten.

Med hänsyn till angelägenheten av att begränsa investeringarna anser

departementschefen sig icke kunna tillstyrka, att medelsanvisningen till säkerhetsanstalter

bibehålies vid den storleksordning som — främst till följd

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

av medelsbehovet för nyssnämnda ijänstefartyg — fastställts för föregående

och innevarande budgetår.

För nästa budgetår erfordras i första hand medel till redan pågående anskaffningar

och arbeten. Härjämte beräknas medel för fortsatt förbättring

av bostäderna vid Arkö lotsplats och vissa fyrplatser. Det är också önskvärt,

framhåller departementschefen, att de mest angelägna bland de av

lotsstyrelsen angivna övriga projekten kan påbörjas.

Departementschefen föreslår att till säkerhetsanstalter för sjöfarten för

nästa budgetår anvisas sammanlagt 1 970 000 kronor. Av nämnda belopp

bör 1 570 000 kronor anvisas på driftbudgeten och återstoden eller 400 000

kronor på kapitalbudgeten. Det förutsättes få ankomma på sjöfartsstvrelsen

att med beaktande av vad nyss anförts närmare besluta om anslagets

disposition. Därvid bör enligt departementschefen, om riksdagen icke har

något att erinra, sjöfartsstyrelsen äga befogenhet att — inom ramen för de

av lotsstyrelsen angivna projekten — påbörja företag, även om de anslagsmedel,

som under budgetåret står till förfogande, inte förslår till att täcka

hela kostnaden.

I tskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en stark begränsning av anslagsmedlen

till säkerhetsanstalter för sjöfarten. De föreslagna medlen avses

skola i första hand beviljas till redan pågående anskaffningar och arbeten.

Med hänsyn till nuvarande restriktioner på investeringsområdet finner utskottet

den förordade återhållsamheten förståelig och anser sig icke böra

frångå Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisningar. Utskottet är därför

icke berett att tillstyrka motionerna 1:212 och 11:459 samt 1:213 och II460.

I likhet med departementschefen finner utskottet önskvärt, att, utöver

förenämnda anskaffningar och arbeten samt fortsatt förbättring av bostäderna

vid Arkö lotsplats och vissa fyrplatser, de mest angelägna bland de

av lotsstyrelsen angivna projekten kunna påbörjas. Såsom av lotsstyrelsens

framställning i ämnet framgår och vilket ytterligare understrukits i förenämnda

motioner, är ett flertal av dessa projekt av mycket hög angelägenhetsgrad.

Detta gäller i all synnerhet säkerhetsanstalterna längs Norrlandskusten,

där farvattnen på många håll äro särskilt svårtrafikerade. Exempelvis

må här erinras om de enligt vad lotsstyrelsen framhållit högst otillfredsställande

angöringsförhållandena i farvattnen utanför Rönnskär. Lotsstyrelsen

bedömer därvid som särskilt angeläget, att en fast fvranläggning snarast

möjligt uppföres på det i närheten av Rönnskär belägna grundet Nygrån.

Utskottet, som inhämtat närmare upplysningar i ämnet, förutsätter, att särskild

uppmärksamhet ägnas denna fråga.

Utskottet har icke något att invända mot att det får ankomma på sjöfartsstyrelsen

att med beaktande av de av departementschefen angivna direktiven

besluta om anslagets disposition. Ej heller vill utskottet framställa

någon erinran mot att sjöfartsstyrelsen får befogenhet att, inom ramen för

de a-\ lotsstyrelsen angivna projekten, påbörja företag, även om de anslags
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 av 1956 41

medel, som under nästa budgetår stå till förfogande, icke förslå till att

täcka hela kostnaden.

Under punkt 2 i sitt denna dag avgivna utlåtande nr 64 gör utskottet

hemställan beträffande Ivungl. Maj :ts förslag, såvitt angår anslag å kapitalbudgeten

för säkerhetsanstalter för sjöfarten, samt de förberörda båda

motionerna I: 213 och II: 460.

Med avseende å anslaget under driftbudgeten hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 212 och II: 459, till Säkerhetsanstalter

för sjöfarten för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 1 570 000 kronor.

53 :o) Statens isbrytarverksamhet. Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 59, s. 93—95) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1956/

57 anvisa ett förslagsanslag av 3 173 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 096 000 kronor.

Marinförvaltningen och kommerskollegium har beräknat anslaget för

nästa budgetår till 3 222 000 kronor. Denna beräkning synes departementschefen

böra godtagas utom i vad avser föreslagen medelsanvisning till inredningsändringar

å statsisbrytaren Ymer. Departementschefen tillstyrker

i enlighet med vad nu anförts en anslagshöjning för nästa budgetår med

76 000 kronor. Av kommerskollegium framställt förslag om höjning av

vissa i samband med isbrytarverksamheten utgående arvoden biträder departementschefen

endast så till vida att han förordar en höjning av nu utgående

arvoden till fartygscheferna med tio procent. Den i staten för isbrytarverksamheten

upptagna posten till ifrågavarande arvoden bör med

hänsyn till beräknad belastning höjas med 1 000 kronor.

Utskottet finner sig böra godtaga den av departementschefen verkställda

anslagsberäkningen och tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 173 000 kronor.

54 :o) Anskaffning av en ny statsisbr.vtare. Kungl. Maj :l har föreslagit riksdagen

(punkt 60, s. 95 och 96) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.

Med stöd av riksdagens beslut (prop. 144/1955, SU 101/1955, Rskr 246/

1955) har Kungl. Maj:t den 20 maj 1955 godkänt ett av marinförvaltningen

med Wärtsilä-koncernen aktiebolag, Helsingfors, tecknat kontrakt angåen
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

de leverans till marinförvaltningen av ett isbrytarfartyg exklusive framdrivningsmaskineri

och viss annan utrustning till ett pris av 27 952 000

kronor.

Det nya isbrytarfartygets framdrivningsmaskineri m. m. skall enligt vad

som anförts i prop. 144/1955 anskaffas av marinförvaltningen från vissa

företag i Sverige. Totalkostnaden för marinförvaltningens anskaffningar

har beräknats till 14 050 000 kronor. Av detta belopp har genom förenämnda

beslut av riksdagen under förevarande anslag för budgetåren 1954/55

och 1955/56 anvisats sammanlagt 8 000 000 kronor. Enligt en i propositionen

återgiven plan över betalningsutfallet har för budgetåret 1956/57 förutsetts

behov av ytterligare 4 000 000 kronor för ändamålet.

Marinförvaltningen (skr. 26/8 1955) hemställer, under åberopande av

den tidigare framlagda betalningsplanen, att till anskaffning av en ny statsisbrytare

för budgetåret 1956/57 anvisas 4 000 000 kronor.

Vidare har marinförvaltningen (skr. 10/6 1955) hemställt att av anslaget

få disponera visst belopp för representation i samband med arbetet med det

nya isbrytarfartyget.

I enlighet med marinförvaltningens förslag bör enligt departementschefen

anslaget för nästa budgetår uppföras med ett belopp av 4 000 000 kronor.

Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i förevarande fall vill departementschefen

icke motsätta sig att kostnader för representation i begränsad

omfattning får bestridas från anslaget. Om riksdagen icke har något

att erinra däremot, förutsättes det få ankomma på Kungl. Maj :t att fatta

beslut härom.

Utskottet tillstyrker, att i enlighet med en tidigare för riksdagen framlagd

betalningsplan anslaget för nästa budgetår bestämmes till 4 000 000 kronor.

I likhet med departementschefen vill utskottet icke motsätta sig att

kostnader för representation i begränsad omfattning få bestridas av anslaget.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut härom.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anskaffning av en ny statsisbrytare

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

4 000 000 kronor.

55:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 96), innebärande eu av den under

år 1955 inträffade lönestegringen föranledd anslagshöjning av 20 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 420 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

43

56:o) Kostnader för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62, s. 96 och 97), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för handelssjöfartens dirigering

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

20 000 kronor.

57 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 63, s. 97 och 98), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 856 000 kronor.

58:o) Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 64, s. 98 och 99) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 385 000 kronor.

Under fjärde huvudtiteln har för ettvart av budgetåren 1954/55 och 1955/

56 till Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätningsfartyg anvisats ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget avses för att bestrida

kostnaderna för ombyggnad av ett lotsverket förut tillhörigt fartyg till sjömätningsfartyg.

För militär mätning har sjökarteverket disponerat det år 1881 byggda

fartyget Svalan. Detsamma är alltså nu sjuttiofem år gammalt och i sådant

skick, att det uppenbarligen snarast bör ersättas med ett nytt fartyg. När

Svalan upprustades vintern 1944/45 beräknades fartyget kunna användas

ytterligare tio år. Denna tidrymd har redan överskridits med ett år och det

kan beräknas dröja omkring tre år efter byggnadsarbetets igångsättande,

innan ett nytt fartyg kan tagas i bruk som ersättning för Svalan.

Nu anförda omständigheter talar enligt departementschefens mening för

att erforderlig anskaffning av ett nytt sjömätningsfartyg, avsett att ersätta

Svalan, icke vidare bör uppskjutas. Totalkostnaden för det nya fartyget

bör hållas inom ett av styrelsen för sjökarteverket år 1954 beräknat belopp av

1 050 000 kronor med tillägg för därefter inträdd kostnadsstegring, eller

sammanlagt omkring 1 155 000 kronor. Departementschefen föreslår i enlighet

med styrelsens hemställan, att av detta belopp tredjedelen, 385 000 kronor,

anvisas för nästa budgetår.

Utskottet finner med hänsyn till vad i ärendet anförts angeläget, att ett

nytt sjömätningsfartyg anskaffas. Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna

har utskottet icke något att erinra.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad av sjömätnings far ty g för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 385 000

kronor.

59 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 99 och 100), innebärande

en av belastningen å anslaget föranledd anslagshöjning av 25 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationell patrulleringstjänst

i norra Atlanten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

60 ro) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. Bidrag till internationella

hydrografiska byrån. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

66 och 67, s. 100 och 101), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

får utskottet, under erinran om att sistnämnda anslag är för innevarande

budgetår uppfört under fjärde huvudtiteln, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ett

förslagsanslag av 13 000 kronor;

b) till Bidrag till internationella hydrografiska byrån ett

förslagsanslag av 23 000 kronor.

Hamnar och farleder

61 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 68, s. 101 och 102) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Norling och öhman (1:417) samt den andra inom andra kammaren

av herr Senander m. fl. (11:554), i vilka hemställts, att förevarande

anslag måtte höjas till 3 000 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Börjesson väckt motion (II:

87), vari hemställts, att förevarande anslag måtte höjas till 3 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 554 och II: 87.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med

oförändrat belopp, 3 000 000 kronor, och har till stöd härför anfört följande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1950

45

1944 års hamnutredning beräknade att för om- och utbyggnad av landets

handelshamnar fram till år 1960 förelåg ett årligt investeringsbehov av 35

å 40 milj. kronor. För att tillgodose detta behov uppskattade utredningen,

att bidrag av statsmedel med lågt räknat 5 milj. kronor om året skulle erfordras.

Utredningens beräkningar grundades på 1949 års prisnivå; med

hänsyn till sedermera inträffade prisstegringar bör beloppen ökas med 60

å 70 procent.

Till färdigställande av pågående utbyggnad av hamnarna i Uddevalla

och Lysekil erfordras ytterligare 1,0 milj. kronor i statsbidrag under innevarande

och nästkommande budgetår. Till sådana hamnbyggnader, som

redan utförts eller för närvarande är under utförande under styrelsens kontroll

och med iakttagande av de villkor och bestämmelser, som gäller för

statsbidrag till handelshamnar och farleder, föreligger ansökningar om

statsbidrag för en byggnadskostnad av ca 22 milj. kronor.

I avvaktan på resultatet av pågående utredningar förordar styrelsen, att

anslaget anvisas med samma belopp som för innevarande budgetår.

Hamnbidragsutredningen framlade i slutet av föregående år ett betänkande,

vari förordas en begränsning av statens medverkan på ifrågavarande område.

Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet med utgifter

för nya investeringar anser departementschefen sig böra föreslå att anslaget

för nästa budgetår nedräknas med 1 000 000 kronor till 2 000 000 kronor.

Utskottet har under hand inhämtat, att de förslag, som framlagts av 1944

års hamnutredning och av hamnbidragsutredningen, för närvarande äro föremål

för beredning inom handelsdepartementet och att proposition i anledning

av desamma torde vara att förutse under nästa års riksdag. Därvid

lärer även frågan om omfattningen av de finansiella förpliktelser, staten

bör ikläda sig på nu ifrågavarande område, komma att bliva föremål för

prövning. I avvaktan härpå och med hänsyn till nödvändigheten av en begränsning

av nya investeringsutgifter anser utskottet sig icke böra frångå

Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning. De i ämnet väckta motionerna

avstyrkas alltså.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 417 och II: 554 samt II: 87,

till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

62:o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

69, s. 102 och 103) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4G

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Karl Andersson m. fl. (1:81) och den andra inom andra

kammaren av herr Carlsson i Bakeröd m. fl. (11:86), hemställts, att förevarande

anslag måtte höjas till 500 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 81.

Anslaget är för innevarande budgetår med ett belopp av 50 000 kronor

uppfört på sjätte huvudtiteln.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med

500 000 kronor, varav 450 000 kronor avse fördjupning av Toftösund och

50 000 kronor projekteringsarbeten m. m.

Departementschefen anser sig icke kunna tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag om medelsanvisning för nästa budgetår till arbetet

med en fördjupning av Toftösund. För fortsatt projektering och smärre

arbeten m. in. bör enligt departementschefen även för nästa budgetår anvisas

50 000 kronor.

Utskottet. Det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 50 000 kronor

har avsetts för fortsatta projekteringsarbeten m. m. Departementschefen,

som räknat med oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, har

lunnit sig icke böra tillstyrka ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt

förslag om anvisande av 450 000 kronor för fördjupning av Toftösund.

Detta anslagsyrkande har emellertid upptagits i de under denna punkt föreliggande

motionerna.

Utskottet vill icke bestrida, att ifrågavarande arbeten skulle bliva till nytta

för kusttratiken i Bohuslän. I en tid emellertid, då allvarliga ansträngningar

göras för att på alla områden inom samhällslivet i möjligaste mån begränsa

investeringsverksamheten, kan utskottet icke finna, att det i motionerna förordade

projektet bör ha företräde framför många viktiga arbeten, som av

angivna skäl måst eftersättas. Utskottet vill härvid allenast hänvisa till att

utskottet i det föregående nödgats avstyrka motionsvis gjorda framställningar

om anslag till enligt utskottets mening i hög grad påkallade förbättringar

av sjöfartens säkerhetsanstalter utefter Norrlandskusten. Med hänsyn

till det anförda och under erinran om att föregående års riksdag avslog

då väckta motioner av samma innehåll som de nu föreliggande, finner utskottet

sig med avstyrkande av motionerna bpra biträda Kungl. Maj:ts förslag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 81 och II: 86, till Statliga

farledsarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

47

63 :o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 70, s. 103 och 104) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Franzén och Nils Theodor Larsson (I: 14) och den andra inom andra

kammaren av herr Ericsson i Näs (II: 22), i vilka hemställts, att förevarande

anslag måtte uppföras med 3 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Karl Andersson m. fl. (1:214) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i öckerö m. fl. (II: 456), i vilka hemställts, att förevai

ande anslag måtte uppföras med 3 000 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Arweson m. fl. väckt motion

(II: 40), vari hemställts, att förevarande anslag måtte uppföras med 3 000 000

kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 1:14, 11:456 och 11:40.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med

oförändrat belopp.

Enär utgifterna för investeringsändamål bör begränsas anser departementschefen

sig böra föreslå en minskning av förevarande anslag med

300 000 kronor till 2 700 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att Kungl. Maj :t år 1953 uppdrog åt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att göra en översyn av den plan för byggande

av fiskehamnar, vilken framlagts av 1944 års fiskehamnsutredning. Ifrågavarande

översyn kommer nu att fullföljas av sjöfartsstyrelsen. I avvaktan

på resultatet av översynen torde, framhåller departementschefen, liksom

tidigare varit fallet, vissa avsteg från fiskehamnsutredningens plan få göras,

där Kungl. Maj :t finner så erforderligt för att de mest trängande behoven

av nya fiskehamnsanläggningar skall kunna tillgodoses.

Utskottet är väl medvetet om att utbyggnaden av landets fiskehamnar

hållits tillbaka under senare år. De från fiskarbefolkningen allt starkare

framförda kraven på effektiva och snara åtgärder på ifrågavarande område

äro därför väl befogade. Med hänsyn till såväl denna eftersläpning som omfattningen

av föreliggande behov anser utskottet, alt en större medelsanvisning

än den, som Kungl. Maj:t nu äskat, är erforderlig. I rådande konjunkturläge

finner utskottet sig emellertid icke böra förorda högre anslag än det

som beviljats för innevarande budgetår eller 3 000 000 kronor. Härav följer,

att utskottet biträder de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet har icke något att erinra mot att, i avvaktan på pågående översyn

av den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda planen för byg
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

gande av fiskehamnar, vissa avsteg från denna plan må göras, där Kungl.

Maj :t finner så erforderligt för att de mest trängande behoven av nya

fiskehamnsanläggningar skola kunna tillgodoses.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 14 och II: 22, I: 214 och II: 456

samt 11:40, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

64:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 104 och 105), innebärande en anslagsminskning

av 15 000 kronor, som föranledes främst av minskade underhållskostnader

vid Falsterbokanalen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 180 000 kronor.

65 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 106), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 700 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

66 :o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 107), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

Övriga sjöfartsändamål

67 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 74, s. 108 och 109), innebärande en anslagshöjning av

3 600 kronor med hänsyn till den år 1955 företagna höjningen av statstjänstemännens

löner, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

49

Avlöningsstat

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 26 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.................................. 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 19 460

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 10 400

Summa kronor 60 300

Särskilda uppbördsmedel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar 9 000

Nettoutgift kronor 51 300

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 51 300 kronor.

68ro) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 75, s. 109), innebärande en anslagshöjning av 1 000

kronor, avseende delposten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 7 600 kronor.

69:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 76, s. 110—113) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Statens

skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 517 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 441 300 kronor.

Departementschefen föreslår överförande av en extra tjänst som mekaniker

i lönegrad 15 till extra ordinarie stat. Arvodesbefattningen som fotograf

vid anstalten föreslås skola ombildas till en tjänst som fotograf i Ce 12. Anslagsposten

till avlöningar till tillfälliga biträden bör enligt departementschefen

med hänsyn till belastningen uppräknas med 40 000 kronor. Vidare bör

emellertid posten minskas med kostnaden för nyssnämnda mekaniker- och

fotografbefattningar. I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera departement gemensamma frågor

bör tjänsten som kassör vid anstalten placeras i lönegrad Ce 17. Arvodet till

anstaltens biträde i administrativa och kamerala frågor anses för nästa budgetår

böra utgå med oförändrat belopp, 3 000 kronor.

Övriga kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

4 Iiihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 10

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker de föreslagna personalförändringarna. Mot den verkställda anslagsberäkningen

har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 50 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............... 3 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis..... 116 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 267 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 79 600

Summa kronor 517 700

b) till Statens skeppsprouningsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 517 700

kronor.

70:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 77, s. 113 och 114), innebärande en anslagshöjning

av 13 000 kronor, avseende 1 000 kronor posten till publikationstryck, 1 000

kronor posten till bibliotek, 6 000 kronor delposten till verktyg, förbrukningsartiklar

och provningsanordningar m. m. samt 5 000 kronor delposten

till bränsle, lyse och vatten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 85100 kronor.

71 :o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 78, s. 114—117) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för statens sjöhistoriska

museum, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

statens sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57, dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 221 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 189 100 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av de för flera departement gemensamma frågorna föreslås tjänsten

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

51

som förste museivakt i Ca 12 uppflyttas till Ca 13 och därvid erhålla benämningen

uppsyningsman.

För att museets behov av ytterligare arbetskraft skall i någon mån kunna

tillgodoses föreslår departementschefen, att ett belopp av 12 000 kronor

fr. o. m. nästa budgetår anvisas för arvoden åt tillfällig personal. Vidare

biträder departementschefen museinämndens förslag om anvisande av 4 000

kronor som bidrag till avlöning av en fotograf.

Övriga kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet får, under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl.

Maj :ts förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är

i fråga, bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens

sjöhistoriska museum utesluta en tjänst som förste museivakt i Ca 12 och

i stället uppföra en tjänst som uppsyningsman i Ca 13. Mot den verkställda

anslagsberäkningen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens sjöhistoriska museum, som

angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den

4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 95 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 40 200

Summa kronor 221 600

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 221 600 kronor.

72:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 79, s. 117 och 118), innebärande en anslagshöjning

av 1 000 kronor, avseende reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 38 300 kronor.

73:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 118 och 119), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.

74:o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 119 och 120), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

256 000 kronor.

75 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 82, s. 120—122), innebärande oförändrat anslagsbelopp, får utskottet,

som icke har något att erinra mot vad departementschefen i ärendet

anfört, hemställa,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

76:o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 83, s. 122), innebärande en av belastningen

å anslaget föranledd anslagsminskning av 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader

för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 60 000 kronor.

77:o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 84, s. 122 och 123), innebärande en av belastningen

å anslaget föranledd anslagshöjning av 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 310 000 kronor.

78 :o) Understöd åt skärgårdsrederier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 85, s. 123), innebärande en anslagsminskning av 65 000 kronor till

följd av att för nästa budgetår icke erfordras någon medelsanvisning för

subventionering av båttrafiken i Bohuslän, får utskottet, under erinran om

att anslaget för innevarande budgetår är uppfört under sjätte huvudtiteln,

hemställa,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 210 000

kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

53

Handel

79:o) Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Stipendier för främjande

av högre ekonomiska studier. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 88, s. 132), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna:

Stipendier för främjande av högre ekonomiska

studier för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

80 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 89, s. 132—134), innebärande oförändrat

anslagsbelopp, får utskottet, som icke har något att erinra mot vad

departementschefen i ärendet anfört, hemställa,

att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet

med främmande länder för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

81 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 90, s. 134 och 135), innebärande oförändrat anslagsbelopp,

får utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen

i ärendet anfört, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i

utlandet för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 102 000

kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

82:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, s. 136—139), vilket innebär, förutom automatiska

kostnadsändringar, att 100 000 kronor beräknats för tillfälligt anställande

mot arvode av ingenjörspersonal för biträde åt de tekniska ledamöterna på

patentanmälningsavdelningarna samt att jämlikt grunderna för den reglerade

befordringsgången tre kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8 utbytas mot

tre tjänster i Ca 8, får utskottet under erinran om att anslaget för innevarande

budgetår uppförts med 5 275 900 kronor hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

patent- och registreringsverket uppföra tre nya tjänster som

kontorsbiträde i Ca 8;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 2 508 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 2 152 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 114 000

Summa kronor 5 775 200

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 5 775 200 kronor.

83:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 92, s. 139), innebärande en anslagshöjning av 110 000

kronor, avseende 10 000 kronor posten till övriga expenser och 100 000 kronor

posten till publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 169 500 kronor.

84 :o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 93, s. 140), innebärande en av belastningen

å anslaget samt beräknad utgiftsökning föranledd anslagshöjning av

2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 4 000 kronor.

85 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Svenska uppfinnarkontoret:

Understödjande verksamhet. Särskilda kostnader för förenings-

m. fl. register. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 94—

96, s. 140—143), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

ett anslag av 120 000 kronor;

b) till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet

ett reservationsanslag av 75 000 kronor;

c) till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register

ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

55

86 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 97, s. 143—146) att dels godkänna av departementschefen

förordad stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens

fond för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 785 000

kronor.

Ä riksstatens utgiftssida uppföres årligen för avsättning till försäkringsinspektionens

fond ett förslagsanslag av samma storlek som det belopp, vilket

redovisas under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionen. Nämnda

bidrag tillgodoföres sålunda över utgiftsanslaget försäkringsinspektionens

fond, från vilken utgifterna för inspektionen bestrids.

Kungl. Maj :t har den 29 april 1955 fastställt stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1955/56. Staten slutar

å 717 300 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att för rörligt tillägg och löneklassändringar

in. in. beräknas en kostnadsökning av 49 800 kronor samt att posten

till pensioner uppräknas med 8 300 kronor. Vidare föreslås, att posterna

till övriga expenser, till hyror och till publikationstryck höjas med respektive

2 000, 900 och 2 000 kronor.

De bidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. in., som staten i egenskap

av arbetsgivare har att utge beträffande försäkringsinspektionen, bestrids

f. n. från det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. in. I enlighet med

principen att försäkringsinspektionens verksamhet skall finansieras med de

bidrag, som försäkringsanstalterna erläggcr till bestridande av kostnaden

för inspektionen, bör emellertid enligt departementschefen de på inspektionen

belöpande arbetsgivarbidragen, i likhet med övriga utgifter för inspektionen,

bestridas från försäkringsinspektionens fond. I staten för försäkringsinspektionen

föreslås därför skola uppföras en förslagsvis betecknad

post, benämnd Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

in. in. Posten bör för nästa budgetår beräknas till 4 500 kronor.

Inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionen har i riksstatsförslaget

för nästa budgetår upptagits till 785 000 kronor. Med hänsyn till att nettoutgiften

för försäkringsinspektionen nästa budgetår beräknas komma att

uppgå till ungefär samma belopp, bör framhållas att det å försäkringsinspektionens

fond, enligt vad inhämtats, vid utgången av innevarande budgetår

torde komma att finnas besparingar å cirka 290 000 kronor. I överensstämmelse

med vad inledningsvis anförts torde för avsättning till försäkringsinspektionens

fond för nästa budgetår böra anvisas ett belopp av

785 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att i staten för försäkringsinspektionen uppföres en

ny, förslagsvis betecknad post å 4 500 kronor, benämnd Arbetsgivarbidrag

till den allmänna sjukförsäkringen in. in. Anslagsberäkningen i övrigt och

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

vad departementschefen i samband därmed anfört har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Stat

Utgifter

Avlöningar och pensioner

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.......................... 268 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........... 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal............................ 202 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 114 100

5. Pensioner, förslagsvis................ 76 800 668 600

Omkostnader

1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen m. m., förslagsvis____ 4 500

2. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 3 000

3. Reseersättningar, förslagsvis.......... 20 000

4. Expenser, förslagsvis................. 51 400

5. Hyror, förslagsvis................... 25 000

6. Publikationstryck, förslagsvis......... 20 000 123 900

Summa kronor 792 500

Särskilda uppbördsmedel

Registreringsavgifter, förslagsvis......... 7 000

Försålda publikationer, förslagsvis....... 100

Hyresmedel, förslagsvis................. 600 7 700

Nettoutgift kronor 784 800

b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 785 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

57

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

87 :o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kung].

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 98, s. 147—152) att dels godkänna

av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels

ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 093 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 032 000 kronor.

Departementschefen föreslår inrättande av en ny befattning såsom byrådirektör

i Cg 31, avsedd för handläggning av ärenden rörande industriplanläggning.

Vidare föreslås, att en befattning som arvodesavlönad sekreterare

på transportsektionen ombildas till en tjänst som förste byråsekreterare i

Cg 29 samt att en extra förste byråsekreterartjänst i lönegrad 29 på bränslesektionen

överföres på extra ordinarie stat.

I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av de för flera departement gemensamma frågorna bör en kontorsbiträdestjänst

på statistiska sektionen utbytas mot en befattning som kanslibiträde

i lönegrad Ce 11.

Övriga kostnadsändringar äro av automatisk natur.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker de av departementschefen föreslagna personalförändringarna.

Utskottet bar icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

....................................... 256 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t............................

20 400

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis ................................ 630 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 186 000

Summa kronor 1 093 200

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 093 200 kronor.

88:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet

med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 99, s. 152 och 153), innebärande

en anslagsminskning av 12 000 kronor, avseende anslagsposten till reseersättningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 176 000 kronor.

89:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 100, s. 153—155) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 26 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 20 500 000 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har 17 900 000 kronor

beräknats för räntekostnader å den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed

riksnämnden finansierar sina inköp. Vidare har av anslaget 2 360 000

kronor avsetts till övriga kostnader för nämndens lagerhållning och 240 000

kronor till det av statsmakterna beslutade stödet åt aluminiumindustrien (se

prop. nr 211/1949). Från anslaget bestrides även kostnaderna för riksnämndens

cisternförvaltning. Dessa kostnader har hittills täckts av inkomsterna

å förvaltningen.

Enligt beslut av 1953 års riksdag får den rörliga kredit i riksgäldskontoret,

varmed riksnämndens inköpsverksamhet finansieras, efter beslut av

Kungl. Maj :t disponeras intill ett belopp av 740 milj. kronor. Därav har

Kungl. Maj :t genom olika beslut, senast den 16 maj 1954, ställt sammanlagt

549 milj. kronor till nämndens förfogande.

Departementschefen är inte beredd ta ställning till frågan om att — inom

ramen för den av riksdagen beviljade krediten för varuinköp — ställa ytterligare

medel till riksnämndens förfogande utöver det av Kungl. Maj:t hittills

medgivna beloppet av 549 milj. kronor. Departementschefen anser sig

därför ej heller böra räkna med annan ökning av räntekostnaderna än den

som föranleds av den inträdda räntehöjningen. För nästa budgetår uppskattar

departementschefen räntekostnaderna till i runt tal 23 350 000 kronor.

Med en inköpsverksamhet av nyss förutsedd omfattning beräknas övriga

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1956

59

kostnader för lagerhållningen till 2 510 000 kronor. Till stöd åt aluminiumindustrien

beräknar departementschefen oförändrat 240 000 kronor.

Anslaget föreslås sålunda för nästa budgetår uppfört med 26 100 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna medelsanvisningen

eller vad departementschefen i samband därmed anfört och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

/Ti. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 26 100 000 kronor.

90 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 101, s. 155—

158) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 4 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kronor.

Föregående års riksdag har medgivit att statsbidrag för ifrågavarande

ändamål t. o. m. budgetåret 1955/56 får beviljas inom en bidragsram, som

fastställts till ett sammanlagt högsta belopp av 22 milj. kronor. Då beviljade

bidrag inte till fullo utbetalas, förrän anläggningarna är färdiga, har

emellertid under anslaget hittills endast anvisats 10,5 milj. kronor.

Sedan frågan om den sammanlagda bidragsramen under förevarande anslag

senast anmäldes för riksdagen har vissa kostnadsstegringar och andra

merkostnader inträtt, vilka påverkar medelsbehovet för statsbidrag till de

cisternanläggningar som avsetts skola inrymmas inom ramen. Enligt nu

föreliggande beräkningar kan det sammanlagda medelsbehovet för de anläggningar,

som vid föregående års budgetbehandling inräknades inom bidragsramen

22 milj. kronor, numera anges till ca 26,4 milj. kronor. Huvuddelen

därav avser anläggningar, som redan slutförts eller f. n. är under

uppförande. Något hänför sig emellertid till anläggningar, som kan komma

att påbörjas redan under innevarande budgetår, men för vilka beslut

om statsbidrag ännu inte fattats.

Utöver dessa anläggningar föreligger, enligt vad riksnämnden anmält,

planer på vissa ytterligare anläggningar, för vilka beslut om statsbidrag kan

aktualiseras före utgången av budgetåret 1956/57. Av handlingarna i ärendet

framgår att det sammanlagda medelsbehovet för dessa nytillkommande

anläggningar enligt riksnämndens beräkningar f. n. skulle kunna anges till

ca 7,6 milj. kronor. Departementschefen finner det i och för sig önskvärt,

att tillgången till bombsäkra cisternutrymmen ökas. I nuvarande läge är departementschefen

emellertid inte beredd att tillstyrka en utbyggnad av den

omfattning riksnämnden föreslagit. Utöver de anläggningar, som enligt vad

ovan sagts varit avsedda att inrymmas under den för innevarande budgetår

anmälda bidragsramen, kan departementschefen sålunda för tiden intill ut
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

gången av nästkommande budgetår endast förorda nytillkommande anläggningar

med ett beräknat medelsbehov av sammanlagt högst 4 miljoner

kronor.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 september 1955 har särskilda

sakkunniga tillkallats med uppgift att efter överläggningar med oljebranschen

och övriga berörda grenar av näringslivet framlägga förslag rörande

den fortsatta lagringen av oljeprodukter. I de sakkunnigas uppdrag ingår

bl. a. att klarlägga under vilka former kraven på skyddad lagring av dessa

produkter på längre sikt skall tillgodoses. I direktiven framhålles, bl. a., att

en omprövning nu bör ske av reglerna för finansiering av bombsäkra cislernanläggningar

jämlikt 1948 års kungörelse angående statsbidrag till sådana

anläggningar. Därvid rekommenderas den lösningen att genom ändrad

lagstiftning föreskriva skyldighet för importörer, storkonsumenter m. fl.

att hålla viss del av tvångslagren av oljeprodukter i skyddade utrymmen.

En utgångspunkt för de sakkunnigas undersökning av förutsättningarna

för en dylik omläggning bör enligt direktiven vara, att de faktiska merkostnaderna

för lagring i bombskvddade anläggningar skall få slås ut på

produktpriserna.

Det kan ännu inte förutses när resultaten av de sakkunnigas arbete kommer

att föreligga. Utredningen kommer emellertid att bedrivas med skyndsamhet.

Med hänsyn till den omläggning, som sålunda inom kort kan aktualiseras,

anser departementschefen det angeläget att i förekommande beslut

om sådana cisternanläggningar, vilka ännu inte påbörjats, hålla möjligheten

öppen för finansiering enligt den ändrade lagstiftning på området

som kan komma att föreligga, innan anläggningarna är slutförda. Detta innebär

att det medelsbehov, som enligt ovan angivna beräkningar förutses

för statsbidrag till dessa anläggningar, helt eller till huvudsaklig del torde

komma att bortfalla. För att anläggningsverksamheten på detta område ej

skall avstanna innan de tilltänkta nya finansieringsreglerna blivit utformade

och antagna torde Kungl. Maj:t böra äga befogenhet att alltjämt i överensstämmelse

med hittills gällande regler ställa i utsikt statsbidrag till nya

anläggningar i den omfattning riksdagen medgiver.

Departementschefen finner ej anledning till erinran mot riksnämndens

beräkning av de merkostader, drygt 8 milj. kronor, som till följd av kostnadsstegringar

m. in. uppstått eller väntas uppstå vid utförande av här ifrågavarande

anläggningar. Det torde emellertid få förutsättas, att Kungl. Maj :t

bevakar möjligheterna att för varje enskilt projekt begränsa statens bidragsskyldighet

beträffande dessa slag av kostnader.

Medelsbehovet under anslaget bör beräknas på grundval av de utbetalningai,

som kan väntas bli aktuella. Den medelsanvisning, som erfordras

t. o. m. utgången av budgetåret 1956/57, uppskattar departementschefen

till sammanlagt 5,6 milj. kronor. Därvid har förutsatts att några utbetalningar

före nämnda tidpunkt ej skall ske i fråga om de anläggningar, där

Kungl. Maj :ts beslut om statsbidrag ännu inte meddelats. Av det sålunda angi''

na sammanlagda medelsbehovet t. o. m. nästa budgetår kommer redan

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

61

under innevarande budgetår ett belopp av 1,5 milj. kronor att aktualiseras

genom anspråk på utbetalningar av bidrag till sådana anläggningar, som

redan är färdigställda eller är under uppförande. Med hänsyn därtill kommer

departementschefen att göra hemställan om anvisning å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1955/56 av ytterligare 1,5 milj. kronor för

ifrågavarande ändamål. Återstoden av medelsbehovet (5,6 —1,5=) 4,1

milj. kronor föreslås skola anvisas under anslaget för budgetåret 1956/57.

Utskottet får — under erinran om att riksdagen numera till Bidrag till

uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisat ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor —- tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag under förevarande

punkt. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att alltjämt i överensstämmelse

med hittills gällande regler ställa i utsikt statsbidrag till nya

cisternanläggningar i den omfattning, riksdagen medgiver.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av bombsäkra

cisternanläggningar för flytande bränslen för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 100 000 kronor.

Diverse

91 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 104 och 105, s. 160)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 925 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Sjöfartsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 408 000 kronor.

92 :o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, s. 160—162), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 24 000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

93:o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 107, s. 162—164) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 225 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 125 000 kronor.

Från anslaget bestrids dels samtliga kostnader för svenska delegationen

för nordiskt ekonomiskt samarbete, svenska kommittén för nordiskt ekonomiskt

samarbete och svenska kommittén för nordiska patent, dels hälften

av kostnaderna i anledning av det svenska medlemskapet i den isländskskandinaviska

trafikkommittén, dels ock vissa kostnader i samband med

överläggningar mellan representanter för de nordiska patentverken i frågor

av betydelse för det nordiska patentsamarbetet. Medel under anslaget har

emellertid beräknats endast för kostnaderna för svenska delegationen resp.

svenska kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete samt det nordiska

patentverkssamarbetet (jfr X ht 1955 s. 132—133). Svenska kommittén för

nordiska patent tillkallades den 27 januari 1955 i anslutning till Nordiska

rådets rekommendation nr 29/1954. Beträffande direktiv för kommitténs arbete

samt utsedda kommittéledamöter hänvisas till årets riksdagsberättelse

(I H 25). Den isländsk-skandinaviska trafikkommittén tillsattes i juni 1955

med anledning av Nordiska rådets rekommendation nr 7/1955 (jfr årets

riksdagsberättelse I K 24). Trafikkommitténs uppdrag beräknas bli slutfört

vid årsskiftet 1956—1957. Såväl delegationens och de övriga kommittéernas

arbete som det nordiska patentverkssamarbetet kommer att forgå under

hela nästa budgetår.

Större delen av utgifterna under anslaget avser svenska delegationen

resp. svenska kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete. Vid anmälan

av förevarande punkt i 1955 års statsverksproposition befann sig ifrågavarande

nordiska ekonomiska samarbete på ett förberedande stadium. Det var

därför, framhåller departementschefen, förenat med stora svårigheter alt beräkna

medelsbehovet för delegationen och kommittén. Numera vunna erfarenheter

av dessas verksamhet visar, att kostnaderna härför under såväl

innevarande som nästa budgetår väntas komma att med cirka 70 000 kronor

överstiga det medelsbelopp som för nu löpande budgetår beräknats för ändamålet.

Kostnadsökningen föranleds delvis av 1955 års löne- och prisstegringar.

Utgifterna för patentkommittén torde komma att uppgå till cirka 30 000

kronor under såväl nu löpande som nästa budgetår. Kostnaderna under ifrågavarande

anslag i anledning av det svenska medlemskapet i den isländskskandinaviska

trafikkommittén beräknas för innevarande resp. nästa budgetår

till 2 500 kronor. Å andra sidan väntas utgifterna under anslaget för

det nordiska patentverkssamarbetet ettvart av samma budgetår komma att

bli ungefär 2 500 kronor lägre än som beräknats för innevarande budgetår.

Medelsbehovet för de ändamål, som avses med förevarande anslag, beräknas

sålunda komma att för saväl innevarande som nästa budgetår med

100 000 kronor överstiga det för budgetåret 1955/56 anvisade beloppet. Med

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

63

hänsyn härtill avser departementschefen att göra hemställan om anvisning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 av ytterligare 100 000

kronor för ifrågavarande ändamål ävensom förorda, att anslaget för budgetåret

1956/57 uppföres med ett till 225 000 kronor ökat belopp.

Utskottet får — under erinran om att riksdagen numera till Administrationskostnader

för nordiskt ekonomiskt samarbete å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1955/56 anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor

— tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 225 000 kronor.

94 :o) Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 108, s. 164—169) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor.

Under denna anslagsrubrik har riksdagen år 1949, år 1950, år 1953 och

år 1955 anvisat reservationsanslag av sammanlagt 2 150 000 kronor. Nettoutgifterna

från anslaget har för budgetåren 1948/49—1954/55 uppgått till

respektive ca 70 000, 590 000, 453 000, 289 000, 356 000, 121 000 och 118 000

kronor. Reservationen å anslaget den 1 juli 1955 utgjorde 102 553 kronor.

Anslaget utnyttjas under inseende av ett i februari 1949 bildat samarbetsorgan,

benämnt Ekonomisk information. I detta organ, som arbetar under

ordförandeskap av statsrådet Sven Andersson, ingår representanter för

Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens

centralorganisation. För närmare kännedom om Ekonomisk informations

tidigare verksamhet torde få hänvisas till prop. nr 83/1950 och nr

1/1953, bil. 12, p. 45.

I föregående års statsverksproposition anförde dåvarande departementschefen

att frågan i vilken omfattning och i vilka former Ekonomisk informations

verksamhet i fortsättningen lämpligen skulle bedrivas borde närmare

övervägas. Bl. a. borde därvid undersökas huruvida verksamheten till

någon del kunde anförtros andra befintliga organ, som sysslar med likartade

arbetsuppgifter.

I anslutning till vad sålunda anfördes har inom Ekonomisk information

den 3 september 1955 upprättats en promemoria angående frågan om organets

fortsatta verksamhet.

I promemorian erinras om att Ekonomisk informations allmänna uppgift

vid organets tillkomst år 1949 angivits vara att stödja det arbete som utfördes

inom den under ordförandeskap av statsrådet Sköld arbetande kommittén

för produktions- och exportökning. Enighet rådde i vårt land om att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

höjningar av levnadsstandarden och utbyggnad av socialpolitiken var möjliga

endast om produktionen fortsatte att öka. Detta förutsatte i sin tur att

den ekonomiska stabiliteten bevarades. Såsom hinder för en önskvärd utveckling

nämndes bl. a. bristen på arbetskraft inom vissa nyckelområden,

frånvarofrekvensen på arbetsplatsen, den särskilt bland ungdomen framträdande

överrörligheten, den onormalt höga olycksfallsfrekvensen och industribrandrisken.

Det ansågs mot denna bakgrund befogat med en mera intensiv

upplysningsverksamhet för att skapa ökad förståelse för lägets krav

och för de insatser av olika slag som erfordrades av olika samhällsgrupper.

Verksamheten inom Ekonomisk information inriktades i enlighet med vad

sålunda anförts från början på såväl upplysning beträffande utvecklingstendenserna

och den aktuella situationen för vår samhällsekonomi som mera

konkreta och till vissa områden begränsade kampanjer för att motverka

framträdande produktionshämmande företeelser. Den allmänt ekonomiska

upplysningsverksamheten bedrevs i stort sett genom utgivning av broschyrer,

som i populär och lättillgänglig form meddelade uppgifter beträffande

det då aktuella ekonomiska långtidsprogrammet och sammanfattningar av

konjunkturinstitutets rapporter och nationalbudgeten. I en brevkurs lämnades

en allmän orientering om den aktuella samhällsekonomiska situationen.

I samarbete med konjunkturinstitutet igångsattes utgivning av den periodiska

publikationen Konjunktur journalen. Den verksamhet som avsåg att

motverka produktionshämmande företeelser bedrevs genom utgivande av

en broschyr samt med hjälp av affischer, filmer, press och radio m. m. Härvid

belystes den hämmande inverkan på produktionsutvecklingen som åstadkoms

av bortovaro från arbetsplatsen, överrörlighet, otillräcklig yrkesutbildning

och olycksfall i arbetet. Åtgärder vidtogs också för att aktivisera företagsnämndernas

verksamhet främst beträffande förslagsverksamheten. Senare

medverkade Ekonomisk information — genom medelsanvisning och på

annat sätt — i en av Arbetarskyddsnämnden genomförd kampanj för bättre

arbetarskydd samt i en kampanj för ökad yrkesutbildning.

I promemorian konstateras, att de produktionshämmande företeelser och

den allmänt samhällsekonomiska problematik, som år 1949 motiverade tillkomsten

av Ekonomisk information, alltjämt har aktualitet. I dagens läge

kan sålunda förebringas i stort sett samma skäl för en upplysnings- och

propagandaverksamhet liknande den som Ekonomisk information bedrev

under de första verksamhetsåren.

Beträffande frågan vem som bör bedriva en verksamhet av detta slag anföres

i promemorian i huvudsak följande. I den mån verksamheten avser

propaganda för exempelvis bättre arbetarskydd och ökad vaksamhet i anledning

av olycksfall i arbetet eller för att åstadkomma en utvidgad yrkesutbildning,

förefaller naturligt att andra organ än Ekonomisk information

svarar för verksamheten. Andra frågor som mer eller mindre är beroende av

förhållandena på arbetsplatserna kan däremot svårligen upptagas utan medverkan

av ett gemensamt samlande organ. För en mera allmän ekonomisk

upplysning rörande aktuella samhällsekonomiska problem finns för närvarande

icke något annat gemensamt organ än Ekonomisk information.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

65

I promemorian diskuteras vidare huruvida en allmän ekonomisk upplysningsverksamhet

bör ingå i Ekonomisk informations arbete. Därvid anförs

att det torde vara väl motiverat att bibringa medborgarna ökad upplysning

i grundläggande samhällsekonomiska problem. Riktpunkten för en av Ekonomisk

information bedriven verksamhet av delta slag måste vara att den

icke skall kunna klandras ur politisk synpunkt samt att den för arbetsmarknadsorganisationerna

framstår såsom önskvärd.

Sammanfattningsvis framläggs i promemorian tre alternativ beträffande

frågan om verksamheten inom Ekonomisk information. Enligt det första alternativet

skall verksamheten bedrivas i enlighet med de riktlinjer som

uppdrogs vid starten. Den skall sålunda inriktas på att motverka förekommande

produktionshämmande företeelser samt i övrigt verka för produktivitetsfrämjande

åtgärder bl. a. genom företagsnämnderna, allt under förutsättning

att annat statligt eller privat organ ej utför dylik verksamhet.

Såsom allmän bakgrund till detta arbete skall bedrivas upplysning om aktuella

samhällsekonomiska förhållanden på grundval av aktuellt material från

officiella institutioner eller de i organet samverkande organisationerna. Det

andra alternativet innebär i stort sett samma uppläggning av verksamheten;

dock skall någon allmän ekonomisk upplysning icke förekomma enligt detta

alternativ. Som ett tredje alternativ uppställes, att verksamheten helt upphör.

över promemorian har yttranden avgivits av de i Ekonomisk information

medverkande sammanslutningarna, nämligen Svenska arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation.

I anslutning till den promemoria, för vilken redogjorts i det föregående,

samt däröver avgivna yttranden har i en inom handelsdepartementet upprättad

promemoria den 10 november 1955 föreslagits, att Ekonomisk information

i fortsättningen skall bedriva viss kontinuerlig informationsverksamhet

i allmänna ekonomiska frågor. Verksamheten föreslås grundad på

det officiella material, som framläggs av offentliga utredningar, konjunkturinstitutet

och andra statliga organ. Då så befinnes särskilt motiverat bör

propagandaaktioner mot produktivitetshämmande företeelser kunna förekomma.

För ifrågavarande verksamhet beräknas enligt promemorian ett medelsbehov

för budgetåret 1956/57 av 240 000 kronor. Av detta belopp avses

200 000 kronor för utgivande av tre broschyrer, var och en i en upplaga av

250 000 exemplar. Broschyrerna skall utarbetas på grundval av material från

den pågående utredningen om en långtidsprognos för perioden 1956—1960,

från statsverkspropositionen 1956 samt från konjunkturinstitutets rapporter.

Återstoden av beloppet, 40 000 kronor, avses för propagandakampanjer

i produktivitetsfrämjande syfte.

över de båda promemoriorna samt i ärendet avgivna yttranden har ytterligare

utlåtanden inhämtats från statskontoret och konjunkturinstitutet.

Departementschefen framhåller, att av de uttalanden, som gjorts i samband

med behandlingen av frågan om den fortsatta verksamheten vid sam
5

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 10

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

arbetsorganet Ekonomisk information, synes framgå, att det föreligger ett

behov att också i fortsättningen sörja för en i lättillgänglig form upplagd

upplysning rörande allmänna ekonomiska frågor. Mot tanken att staten

skulle svara för och bekosta en dylik upplysningsverksamhet har icke rests

några invändningar. Flertalet av remissinstanserna, däribland även statskontoret,

har i huvudsak icke haft något att erinra mot de föreslagna riktlinjerna

för verksamheten. Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser

departementschefen sig -— utan att vilja taga ställning på längre sikt —

böra förorda, att verksamheten inom Ekonomisk information för nästa

budgetår planeras och bedrives i väsentlig överensstämmelse med ifrågavarande

förslag. Verksamheten bör sålunda omfatta dels en populärt bållen

upplysning i allmänt samhällsekonomiska frågor, baserad på officiellt material,

dels i den mån så prövas erforderligt särskild propagandaverksamhet

för att motverka produktivitetshämmande företeelser. De vid remissbehandlingen

gjorda erinringarna synes förtjäna att närmare övervägas inom Ekonomisk

information.

I anledning av utav Landsorganisationen framfört förslag om utredningrörande

ett särskilt samhällsorgan för ekonomiska upplysnings- och produktivitetsfrågor

erinrar departementschefen om att Kungl. Maj:t den 18

november 1955 utsett en representant för handelsdepartementet att jämte

särskilda, av centralkommittén för produktivitetsfrågor och svenska nationalkommittén

för rationell organisation utsedda delegerade överlägga bl. a.

om möjligheterna att samordna och effektivisera den inom landet bedrivna

produktivitetsfrämjande verksamheten.

Till kostnaderna för Ekonomisk informations verksamhet under nästa

budgetår beräknar departementschefen ett belopp av 200 000 kronor. Medlen

anses böra anvisas under förevarande anslag.

Utskottet har icke något att erinra mot att verksamheten inom Ekonomisk

information för nästa budgetår planeras och bedrives i enlighet med vad

departementschefen förordat. Ej heller beräkningen av kostnaderna för

verksamheten under nästa budgetår, 200 000 kronor, har givit utskottet

anledning till erinran. Medel för ändamålet torde i enlighet med departementschefens

förslag böra anvisas under förevarande anslag. Anslagshöjningen

för nästa budgetår uppgår till 150 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till U pplgsningsarbete avseende produktions-

och exportfrågor för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

95:o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 109, s. 169 och 170) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1956/57 anvisa elt anslag av 500 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

67

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Andersson in. fl. (1:211) och den andra inom andra

kammaren av herr Kollberg m. fl. (11:448) hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av förevarande anslag måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om skyndsam utredning om det allmännas inställning till

frågan om upplysningsverksamheten i utlandet angående Sverige och förslag

till de åtgärder som befinnas påkallade för ett utvidgat tillgodoseende

av samhällsintressena på detta område, speciellt med hänsyn till de

stegrade internationella anspråken.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 448.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Svenska turisttrafikförbundet har hemställt, alt anslaget höjes med

400 000 kronor.

Svenska turisttrafikförbundets upplysningsverksamhet i syfte att främja

den utländska turisttrafiken till Sverige är enligt departementschefens

mening av stort värde för landet. Departementschefen kan emellertid icke

tillstyrka någon höjning av bidragsanslaget till förbundet utan förordar, att

anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 500 000 kronor.

Utskottet. Turisttrafikförbundets huvuduppgift är att verka för en ökning

av turisttrafiken från utlandet och att utveckla vårt lands turistväsen.

Utskottet har tidigare understrukit den stora betydelsen av denna verksamhet.

Förbundet, som de senare åren arbetat under tämligen blygsamma

ekonomiska förhållanden, har för nästa budgetår begärt, att statsanslaget

till dess verksamhet höjes med 400 000 kronor. Kungl. Maj :t anser sig dock

böra räkna med oförändrat anslag, 500 000 kronor. Även om utskottet anser

goda skäl tala för att åt förbundet beredas större ekonomiska möjligheter

för att kunna intensifiera sin verksamhet, finner utskottet sig i rådande

läge icke böra frångå Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning. Utskottet

förutsätter emellertid, att förbundet liksom hittills kan påräkna

bidrag från handels- och sjöfartsfonden för tillfälligtvis uppkommande

behov.

I de båda föreliggande motionerna har hemställts om utredning rörande

det allmännas inställning till frågan om upplysningsverksamheten i utlandet

angående Sverige och förslag till eventuella åtgärder för ett vidgat tillgodoseende

av samhällsintressena på detta område. Det torde alltså här

vara fråga om ett främjande icke blott av kulturutbytet och förståelsen

mellan olika folk utan även av turistväsendet. Den i motionerna berörda

frågan torde därför avse den verksamhet, som bedrives såväl av Svenska

institutet för kulturellt utbyte med utlandet som av Turisttrafikförbundet.

Under tredje huvudtitelns anslag till Upplysningsverksamhet i utlandet

angående Sverige har innevarande års riksdag beviljat bidrag till bl. a.

Svenska institutet. Vid sin behandling av detta anslag underströk utskottet

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

vikten av institutets verksamhet och ansåg angeläget, att Kungl. Maj :t toge

frågan om ökad medelsanvisning åt institutet under noggrant övervägande.

Utskottet vill vidare erinra om att den år 1949 tillsatta turistutredningen,

som hade att utreda frågan om den utländska turisttrafikens ekonomiska

betydelse för landet jämte därmed sammanhängande frågor, år 1951 avgav

betänkande i ämnet. Vid prövningen av utredningens förslag vid 1953 års

riksdag uttalades, att det icke syntes lämpligt att skapa ett gemensamt organ

för kulturutbyte och turistpropaganda. Ett nära prakiskt samarbete i

fråga om verksamheten såväl inom Sverige som utomlands borde emellertid

eftersträvas. Det ansågs därvid lämpligt, att Turisttrafikförbundet finge en

sådan sammansättning, alt det allmännas intressen bättre återspeglades. Utskottet

vill slutligen erinra om att en särskild samarbetsdelegation tillsatts

av Svenska institutet och Turisttrafikförbundet. Utskottet förutsätter, att de

myndigheter, som ha beröring med här ifrågavarande spörsmål, med uppmärksamhet

följa de i viss mån nya förhållanden, som den alltmer utökade

internationella turismen och det intensifierade internationella kulturutbytet

skapat, och vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas påkallade i anledning

av utvecklingen på dessa områden. Härvid torde särskilt böra beaktas

riktlinjerna för den statliga investeringsverksamheten i fråga om upplysningsarbetet

i utlandet. Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört torde

någon ytterligare utredning på ifrågavarande område icke vara behövlig.

Motionerna torde därför åtminstone för närvarande icke böra föranleda

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 500 000

kronor;

b) alt motionerna 1:211 och 11:448 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

96 :o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 110, s. 170 och 171), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Turistpropaganda i Amerikas förenta

stater för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 52 000

kronor.

97 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 112, s. 173) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 1 100 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm

väckt motion (II: 11) hemställts, att till Avsättning till fonden för frilufts
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956 69

livets främjande för budgetåret 1956/57 anslås ett belopp av 2 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.

Statens fritidsnämnd har hemställt, att anslaget höjes med 1 000 000

kronor.

Fritidsnämndens önskemål om ökat statligt stöd till anordningar för frilufts-

och semesterlivet finner departementschefen i och för sig behjärtansvärt.

Departementschefen kan emellertid inte tillstyrka, att anslaget höjes

med mer än 100 000 kronor. Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras

med ett belopp av 1 100 000 kronor. Vid anslagets utnyttjande bör, liksom

hittills skett, kravet på återhållsamhet i fråga om nya investeringar beaktas.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag, vilket innebär

en anslagshöjning av 100 000 kronor. Såsom departementschefen framhållit,

bör vid anslagets utnyttjande, liksom hittills skett, kravet på återhållsamhet

i fråga om nya investeringar beaktas.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 11, till Avsättning till fonden för

friluftslivets främjande för budgetåret 1956/57 anvisa ett

anslag av 1 100 000 kronor.

98:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 113) har riksdagen

redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 123), varom utskottet velat här

erinra.

99:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 177), innebärande en anslagshöjning av

50 000 kronor med hänsyn till de under 1955 inträffade lönehöjningarna för

statens tjänstemän, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 725 000 kronor.

100:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 115, s.

177), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

Uppskjutna frågor

101 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten

4: Kommerskollegium: Avlöningar. Kommerskollegium: Omkostnader,

punkten 9: Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. Näringsfrihetsrådet: Omkostnader,

punkten 10: Ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar.

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader,

punkten 39: Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning,

punkten 40: Atomenergiforskning in. in. inom Aktiebolaget Atomenergi,

punkten 86: Bidrag till handelshögskolan i Stockholm,

punkten 87: Bidrag till handelshögskolan i Göteborg,

punkten 102: Statens handels- och industrikommission: Avlöningar. Statens

handels- och industrikommission: Omkostnader,

punkten 103: Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Statens priskontrollnämnd:

Omkostnader samt

punkten 111: Avsättning till fonden för idrottens främjande;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 april 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet lm närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Olilon, Leander, Näsgård, Näsström, fröken Andersson, herrar Hesselbom,

I alsson, Gustaf Andersson, Einar Persson, Birger Andersson, Thun, Sunne

och Aastrup; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Åkerström, fröken Elmén, herrar Andersson

i Mölndal, Staxäng, Tliapper, Nililfors, Gustafsson i Skellefteå Hansson

i Skegrie, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka och Andreasson

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

71

Reservationer

1) vid punkten 37 (Bidrag till företagareföreningar in. fl.)

a) av herrar Ohlon, Näsgård, Pålsson, Sunne, Aastrup, Malmborg i Skövde,

fröken Elmén, herrar Staxäng, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå, Hansson

i Skegrie och Svensson i Stenkyrka vilka ansett att utskottet i anledning

av motionerna I: 21G och 11:453, 1:217 och 11:457, sistnämnda båda

motioner såvitt nu är i fråga, samt 11:555 bort föreslå höjning av investeringsanslaget

till Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. och att därför

det stycke i utskottets yttrande, som på s. 26 börjar med »Av skäl» och

på s. 27 slutar med »avstyrkas alltså», bort ha följande lydelse:

»Kapitalbehovet för småföretagen har under senare år väsentligt ökat.

Såsom departementschefen också framhållit har från företagareföreningarnas

sida anmälts behov av medel för utlåning, som icke oväsentligt överstiger

det belopp av inemot 5 000 000 kronor, som föreningarna beräknas disponera

under innevarande budgetår. På grund av knappheten på medel för

utlåning ha föreningarna nödgats iakttaga stor restriktivitet med avseende

å såväl antalet beviljade lån som lånebeloppens storlek. Vid beräknande av

låneanslaget bör jämväl tagas i beaktande, att det torde vara att förutse,

att nya föreningar komma att bildas, vilka befinnas böra komma i åtnjutande

av statsmedel för utlåning. I likhet med departementschefen synas utskottet

otvivelaktigt särskilda skäl föreligga för förbättrade kreditmöjligheter

på hantverkets och småindustriens område. Den av departementschefen

föreslagna anslagshöjningen torde dock icke vara tillräcklig för att företagareföreningarna

skola bliva i tillfälle att nöjaktigt fullfölja sin verksamhet.

Utskottet har vid övervägande av frågan om medelsanvisningens storlek

funnit sig böra föreslå, att anslaget i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag

höjes med 1 500 000 kronor till 4 500 000 kronor.»

b) av herr Gustaf Karlsson.

2) vid punkten 55 (Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer)

av herrar Karl Andersson och Staxäng.

3) vid punkten 62 (Statliga farledsarbelen) av herrar Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Malmborg i Skövde, Andersson i Mölndal och Staxäng,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 81 och II: 86 och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Departementschefen, som förklarat s:g icke vara beredd att tillstyrka

medel för några nya större företag, har förordat att anslaget uppföres med

50 000 kronor för fortsatt projekteringsverksamhet in. m. I de båda likalydande

motionerna I: 81 och II: 86 har å andra sidan hemställts att anslaget

anvisas med 500 000 kronor. Härav skulle 450 000 kronor tagas i anspråk

för att bestrida kostnaderna för visst arbete i farleden genom Toftösundet,

ingående som delföretag i ett av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse

anmälda projekten.

Vid sin prövning av frågan har utskottet särskilt beaktat, att det vid bi
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1956

fall till Kungl. Maj :ts förslag skulle bli nödvändigt att praktiskt taget helt

upphöra med den verksamhet som hittills, om ock i relativt blygsam omfattning,

bedrivits på förevarande område. Detta måste leda till, såsom i ovannämnda

motioner framhållits, att den befintliga arbetsorganisationen med

maskiner och mudderverk jämte tillhörande specialutbildad personal berövas

de arbetsuppgifter för vilka den är avsedd. En av dylika skäl framtvingad

avveckling av den på området redan verksamma organisationen

synes emellertid föga förenlig med god ekonomi. Rådande konjunkturläge

kan ej heller anses så ansträngt, att med hänsyn därtill hinder skulle föreligga

för att här åsyftade verksamhet bibehålies vid ungefär nuvarande

nivå. Då ett förverkligande av det i motionerna föreslagna projektet dessutom

är av stor praktisk betydelse för kusttrafiken i Bohuslän, har utskottet

funnit sig böra tillstyrka att anslaget till statliga farledsarbeten anvisas

med 500 000 kronor för nästa budgetår.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 81 och II: 86, till Statliga

farledsarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.»

4j vid punkten 63 (Byggande av fiskehamnar) av fröken Andersson och

herr Skoglund i Doverstorp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Utskottet är väl medvetet om att utbyggnaden av landets fiskehamnar

hållits tillbaka under senare år. De från fiskarbefolkningen allt starkare

framförda kraven på effektiva och snara åtgärder på ifrågavarande område

äro därför väl befogade. Med hänsyn till såväl denna eftersläpning som omfattningen

av föreliggande behov hade en större medelsanvisning än den,

som Kungl. Maj:t nu äskat, varit önskvärd. I rådande konjunkturläge anser

utskottet sig emellertid icke böra frångå Kungl. Maj:ts förslag men förutsätter,

att möjligheterna för en framtida anslagsförstärkning noggrant prövas.

De i ämnet väckta motionerna avstyrkas alltså.

Utskottet har icke något att erinra mot att, i avvaktan på pågående översyn

av den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda planen för byggande

av fiskehamnar, vissa avsteg från denna plan må göras, där Kungl.

Maj :t finner så erforderligt för att de mest trängande behoven av nya fiskehamnsanläggningar

skola kunna tillgodoses.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 14 och II: 22, I: 214 och II: 456

samt 11:40, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000 kronor.»

5) vid punkten 95 (Bidrag till svenska turisttrafikförbundet) av herr

Nihlfors.

660551 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956157 und s. 1 i texten