Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1956-04-13 · 167 sidor, varav 166 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 166 av 167 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln, avseende

anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner m. m.

(3:e avd.)

Inrikesdepartementet m. m.

l:o) Inrikesdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för inrikesdepartementet, vilka påkallas av vad departementschefen

föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för inrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1956/57, dels ock till Inrikesdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 010 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 880 000 kronor.

I enlighet med beslut vid 1953 års riksdag har till inrikesdepartementet

knutits en särskild sakkunnig i polisfrågor. Departementschefen förordar,

att denne sakkunnige, som f. n. avlönas från departementets kommittéanslag,

knytes fastare till departementet och överföres till dess avlöningsanslag

samt att för ändamålet inrättas en tjänst såsom byråchef i lönegrad

Cr 13. Till innehavaren av tjänsten bör vidare kunna utgå lönetillägg

av sådan storlek, att han icke skall behöva vidkännas minskning i avlöningsförmåner

å tidigare innehavd tjänst.

På innehavaren av den befattning såsom extra kansliråd, som inrättades

den 1 juli 1952, har från landsstatsavdelningen och medicinalbyrån överflyttats

handläggningen av bl. a. civilförsvars-, brand-, utlännings- och

apoteksärenden. Dessa ärendesgrupper har sammanförts till en särskild

byrå under ledning av detta kansliråd. Den extra kanslirådstjänsten anses

nu höra utbytas mot en extra ordinarie sådan tjänst.

Registreringsarbetet inom departementet har numera centraliserats från

de särskilda byråerna eller avdelningarna till en för departementet i dess

helhet gemensam registrator. Befattningen såsom kontorsskrivare i löne1—Bihang

till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

grad Ca 19 bör därför ändras till en registratorstjänst i samma lönegrad.

I anslutning härtill bör för återstående del av kontorsskrivaren nu åvilande

arbetsuppgifter inrättas en befattning som kansliskrivare i lönegrad Ce 15,

varvid dock samtidigt en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13 anses kunna

indragas.

Med hänsyn till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås vidare en kanslisekreterartjänst

i lönegrad Ca 25 utbytt mot en förste kanslisekreterartjänst

i lönegrad Ca 29 och en kontorsbiträdestjänst uppflyttad till kanslibiträdestjänst

i lönegrad Ce 11.

För nu framlagda förslag erfordras en ökning av medelsanvisningen med

omkring 35 000 kronor för inrättande av förenämnda byråchefstjänst och

med ca 5 600 kronor för löneregleringar. Härtill kommer en automatisk

utgiftsstegring om ca 89 400 kronor för höjningen av det rörliga tillägget.

Anslaget uppräknas alltså med 130 000 kronor.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen under För flera huvudtitlar

gemensamma frågor framställda, med det nu förevarande överensstämmande

förslaget i fråga om lönegradsuppflyttningar av vissa tjänster.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för inrikesdepartementet, vilka påkallas

av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .......... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 398 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... 374 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 200 300

Summa kronor 1 010 000;

c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 010 000 kronor.

2:o) Inrikesdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må till Inrikesdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 143 000

kronor.

3:o) Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 3, s. 4), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

45 000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

4:o) Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 5—

16) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för medicinalstyrelsen, vilka påkallas

av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Medicinalstyrelsen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 120 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 823 000 kronor.

Departementschefen förordar, att beredningen av vissa trafikärenden

m. m. på medicinalbyrån överflyttas till en särskild föredragande. Vidare

tillstyrkes att föredraganden i rättsmedicinska ärenden på samma byrå

beredes tillfälle att i ökad utsträckning ägna sig åt bl. a. de väsentliga

frågorna om rättsmedicinalväsendets organisation och vidare utbyggnad

genom avlastning av vissa mera rutinbetonade ärenden. För detta ändamål

bör anställas en läkare med utbildning i patologi. Det förordas att för

ifrågavarande båda ändamål — handläggning av trafikärenden m. m. samt

av vissa rättsmedicinska ärenden — utöver ett disponibelt belopp om 4 300

kronor ytterligare i runt tal 10 000 kronor ställes till styrelsens förfogande.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter

rörande den närmare fördelningen av nämnda båda belopp.

Kameralbyråns avdelning för sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning

föreslås skola tillföras en befattning såsom byråintendent i lönegrad Ce 29.

Befattningen anses med hänsyn till arten av de med densamma förenade

arbetsuppgifterna böra förbehållas sökande med intendentskvalifikationer.

Det tillstyrkes att på sjukhusbyrån anställes en kontorsskrivare i lönegrad

Ce 19.

Den ritare, som alltsedan den 1 augusti 1949 med anlitande av medel

från statens allmänna fastighetsfond varit anställd såsom biträde åt de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

båda byggnadsinspektörerna på sinnessjukvårdsbyrån, anses nu böra beredas

fastare anställning och därvid överflyttas till styrelsens avlöningsanslag.

För ändamålet uppföres en befattning såsom ritare i lönegrad Ce 17.

För att avhjälpa bristen på amanuenspersonal förordas, att medel beräknas

för anställande av ytterligare en amanuens i reglerad befordringsgång,

närmast avsedd såsom biträde åt generaldirektören och på överdirektörens

avdelning. Därest påbörjade rationaliseringsundersökningar leder

till att en amanuenstjänst på någon av styrelsens byråer kan frigöras och

ersättas av en kontorsskrivartjänst eller liknande, bör emellertid sistnämnda

amanuenstjänst överföras till förevarande avdelning och den nu

medgivna tjänsten utbytas mot en befattning i biträdeskarriären.

Den för biträde vid undersökning av klientelet på särskolor och vårdanstalter

för vissa psykiskt efterblivna anställde assistenten vid sinnesslövårdsinspektionen,

för vars avlönande medel beräknats för innevarande

budgetår, är erforderlig under ytterligare ett budgetår. För ändamålet beräknas

sålunda oförändrat belopp.

Det för arvode till en taxationsgranskare av vissa apoteksräkningar nu

upptagna beloppet om 4 800 kronor för år anses böra indragas och de honom

åvilande arbetsuppgifterna fullgöras av den fr. o. m. innevarande budgetår

nyinrättade läkemedelsekonomiska sektionen inom apoteksbyrån.

Vad angår löneregleringar förordas, att en förste byråsekreterare i lönegrad

Cg 27 på sjukhusbyrån fr. o. m. nästa budgetår beredes extra ordinarie

anställning. Vidare bör, i anslutning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, tjänsten

såsom inspektör för sinnesslövården uppflyttas från lönegrad Cp 13 till

lönegrad Cp 14. Benämningen föreslås samtidigt ändrad till överinspektör,

under vilken benämning även den nuvarande överinspektören för sinnessjukvården

i riket anses böra uppföras i personalförteckningen.

Med hänsyn till föreslagna personalförstärkningar förordas vidare, att

för vikariats- och övertidsersättningar beräknas en höjning av medelsanvisningen

med omkring 8 000 kronor.

För ersättningar till ordförande och ledamöter i den av 1955 års riksdag

beslutade hörselvårdsnämnden beräknas i runt tal 3 000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits erfordras en höjning av medelsanvisningen

med omkring 76 000 kronor för nu förordade personalförstärkningar,

från vilket belopp dock avgår 4 800 kronor för ifrågasatt personalminskning,

med 1 296 kronor för föreslagen lönereglering samt med 8 000 kronor för

vikariats- och övertidsersättningar. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen

om sammanlagt 216 783 kronor, däri inberäknat förenämnda

belopp av 3 000 kronor för hörselvårdsnämnden, vilken stegring i huvudsak

avser, utöver vad nyss nämnts, uppflyttningar i reglerad befordringsgång

för amanuenser och biträdespersonal samt löneldassuppflyttningar och höjningen

av det rörliga tillägget. Sistnämnda höjning beräknas av styrelsen till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956 5

237 000 kronor, men kompenseras delvis av en i anslutning till belastningen

å ordinarieposten föreslagen nettominskning av denna med omkring 41 000

kronor.

Anslaget uppräknas alltså med 297 279 eller i runt tal 297 000 kronor.

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 14 inte funnit

anledning till erinran mot förslaget om uppflyttning av tjänsten som inspektör

för sinnesslövården i Cp 13 till överinspektör i Cp 14.

Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda förslag har inte givit

utskottet anledning till annat uttalande än att utskottet understryker angelägenheten

av att medicinalstyrelsen genom fortsatta rationaliseringsundersökningar

och på annat sätt söker hålla kraven på ytterligare medel för

personal nere.

Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningen synes kunna

godtagas hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för medicinalstyrelsen, vilka påkallas

av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 1 029 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 286 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 273 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 532 000

Summa kronor 3 120 000;

c) till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 120 000 kronor.

5:o) Medicinalstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, s. 16—19), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

49 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 471 000

kronor.

6:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 6, s. 19—22) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

departementschefen förordad avlöningsstat för medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57, dels ock till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 385 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 358 000 kronor.

Beredskapsplanläggningen av de för totalförsvaret gemensamma krigsblodgivarcentralerna

beräknas vara i sina huvuddrag slutförd med utgången

av innevarande budgetår. Departementschefen har med hänsyn härtill intet

att erinra mot att den med ett arvode av 7 200 kronor per år förenade befattningen

såsom föredragande i blodtransfusionsärenden då indrages.

För biträde vid krigsplacering m. in. av läkare föreslås inrättad en befattning

såsom kansliskrivare i lönegrad Cg 15. Enär den nuvarande arvodesbefattningen

för en pensionsavgången underofficer samtidigt indrages,

beräknas kostnadsökningen för ändamålet uppgå till endast 4 488 kronor.

För omläggning och modernisering av sjuksköterskeregistret förordas

en försöksverksamhet i mindre skala. Enligt föreliggande, av centralbyrån

och medicinalstyrelsen uppgjorda planer skulle denna omfatta i runt tal

6 000 icke yrkesverksamma sjuksköterskor och beräknas draga en kostnad

av omkring 12 000 kronor. En sådan försöksverksamhet anses böra igångsättas

snarast. Medel för ändamålet föreslås anvisade under medicinalstyrelsens

omkostnadsanslag.

För vissa automatiska utgiftsstegringar beräknas 29 436 kronor.

Med hänsyn till det anförda uppräknas anslaget med 26 724 eller i runt

tal 27 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 64 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 258 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 61 700

Summa kronor 385 000;

b) till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 385 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

7:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 23), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 38 600 kronor.

8:o) Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 24 och 25), vilket innebär ökad

medelsanvisning med 25 000 kronor till ersättningar för semester- och sjukvikarier,

handräckning m. in. samt med 30 000 kronor till hyror, frakter

m. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss

sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 225 000 kronor.

9:o) Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara.

Kungl. Maj :t har (punkt 9, s. 25—31) föreslagit riksdagen att till Utrustning

m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 300 000 kronor.

Inom ramen för av riksdagen hittills anvisade medel kan utrustning till

beredskapssjukhusen anskaffas för omkring 98 400 vårdplatser. Enligt hittills

verkställd preliminär lokalplanläggning kan utrustning beräknas behöva

anskaffas till i runt tal 110 000 av fastställt antal om 112 373 vårdplatser.

I enlighet härmed skulle sålunda återstå 11 600 vårdplatser, för

vilkas utrustning medel icke finnes tillgängliga. Då materielkostnaden per

vårdplats numera kan uppskattas till 835 mot tidigare 844 kronor, skulle

medelsbehovet för att täcka den återstående materielbristen uppgå till

9 686 000 kronor. Departementschefen anser sig kunna tillstyrka, att av

sistnämnda belopp för nästa budgetår anvisas 2 228 000 kronor. Då en medelsanvisning

av denna storleksordning skulle möjliggöra en materielanskaffning

för något mer än 2 600 vårdplatser, skulle härigenom sammanlagt

omkring 101 000 platser kunna bliva fullt utrustade.

Av den beräknade totalkostnaden, 2 500 000 kronor, för anskaffning av

sanitetsteknisk utrustning till vissa för användning såsom beredskapssjukhus

avsedda lokaler har under budgetåren 1954/55 och 1955/56 anvisats

tillhopa 1 250 000 kronor. Departementschefen anser, att det resterande

medelsbehovet för detta ändamål bör täckas under de båda närmaste budgetåren.

För budgetåret 1956/57 bör alltså anvisas 625 000 kronor.

Det återstående medelsbehovet för anskaffande av utrustning till de

provisoriska förlossningshemmen uppgår till 450 000 kronor. Då även detta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

behov bör täckas under de båda närmast följande budgetåren förordas, att

för budgetåret 1956/57 anvisas ett belopp av 225 000 kronor.

bör anskaffning av mätinstrument för användning vid behandling av

skador till följd av radiologisk krigföring har för innevarande budgetår

anvisats 75 000 kronor, avseende s. k. kontamineringsmätare, varjämte

nämnden bemyndigats att inom ramen för ett belopp av 225 000 kronor

utlägga beställningar på vissa avläsningsinstrument. Då dessa instrument

torde komma att levereras under nästa budgetår, bör medel för ändamålet

nu anvisas. Totalkostnaden för anskaffande av kontamineringsmätare har

beräknats till 206 000 kronor, och det återstående medelsbehovet uppgår sålunda

till 131 000 kronor. Det förordas, att för detta ändamål för nästa budgetår

anvisas oförändrat belopp 75 000 kronor.

Medelsbehovet för utbyggnad av krigsblodgivarorganisationen har för en

första etapp avseende 30 av planerade 60 blodgivningscentraler beräknats

till 1 500 000 kronor, varav för innevarande budgetår anvisats 750 000 kronor.

Återstående del av nämnda medelsbehov eller 750 000 kronor anses

böra anvisas för nästa budgetår.

För att säkerställa tillgången till infusionslösningar av olika slag har

fr. o. in. innevarande budgetår medel anvisats för att påbörja uppbyggnaden

av en särskild krigsproduktionsorganisation. Då utrustningskostnaderna

för ändamålet beräknats till sammanlagt 661 000 kronor och för innevarande

budgetår anvisats 200 000 kronor, uppgår det återstående medelsbehovet

sålunda till 461 000 kronor. För ändamålet förordas en medelsanvisning

av 200 000 kronor.

Vissa av nämndens centralförråd är numera i trängande behov av reparation

och översyn, varjämte i några förråd värmeanordningar bör installeras

för att tillgodose det växande behovet av varmförråd. Departementschefen

förordar, att för dessa ändamål anvisas 97 000 kronor.

Det anses nödvändigt, att ytterligare förrådsiokaler anskaffas. Även om

vissa svårigheter synes föreligga att hyra sådana lokaler, bör dock enligt

departementschefen denna utväg i första hand komma i fråga. För inköp av

en förrådsbyggnad beräknas 320 000 kronor. Ifrågakommande markhyra

anses böra bestridas från förslagsanslaget till förvaring och underhåll av

viss sjukvårdsmateriel m. in.

Slutligen anmäler departementschefen, att sjukvårdsberedskapsnämnden

i skrivelser den 6 december 1954 och den 18 november 1955 hemställt om anvisande

av medel dels för anordnande av särskilda kurser för krigsmedicinsk

utbildning av vissa läkare, dels ock för utgivande av en krigsmedicinsk handbok,

avsedd såsom litteraturunderlag vid kursverksamheten och som uppslagsbok

vid den medicinska verksamheten i krig. I sistnämnda skrivelse

framhålles, att om nämnden under senare delen av innevarande budgetår

kan förbereda utgivandet av den krigsmedicinska handboken, densamma

torde kunna föreligga färdig för distribution under sommaren 1957. Kurs
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

9

verksamheten skulle i sådant fall lämpligen kunna börja under hösten

samma år. Tryckningskostnaderna beräknas för en upplaga om 15 000

exemplar till omkring 35 000 kronor och författararvodena till ca 20 000

kronor eller tillhopa 55 000 kronor. Kostnaden per exemplar skulle i så

fall utgöra 3 kronor 67 öre.

För egen del framhåller departementschefen, att det givetvis är angeläget

att i krig eller vid beredskapstillstånd tjänstepliktig medicinalpersonal,

framförallt vissa läkare, kan erhålla lämplig utbildning för sin speciella

verksamhet. Då utgivandet av den föreslagna handboken är en av förutsättningarna

för en sådan utbildning förordas, att medel nu anvisas för

detta ändamål. Nämndens beräkning av medelsbehovet för ändamålet, 55 000

kronor, anses i huvudsak kunna godtagas. Det anses dock böra ytterligare

undersökas om icke en viss reduktion av upplagans storlek är möjlig att

genomföra. Frågan om anvisande av medel för kursverksamheten bör senare

upptagas till prövning.

Vid bifall till vad departementschefen sålunda förordat skulle anslaget

för nästa budgetår behöva uppföras med 4 800 000 kronor. I jämförelse med

medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär förslagen en minskning

av anslaget med 500 000 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till departementschefens uppfattning att med

anvisande av medel för särskilda kurser för krigsmedicinsk utbildning av

vissa läkare bör kunna tillsvidare anstå, förutsätter att de senaste rönen

i fråga om skador till följd av radiologisk krigföring samt deras förekommande

och botande ägnas särskild uppmärksamhet i den föreslagna krigsmedicinska

handboken.

Då Kungl. Maj :ts förslag inte givit anledning till annat uttalande och anslagsberäkningen

kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus

vid krig eller krigsfara för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor.

10 :o) Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 31 och 32), vilket innebär en minskning

av anslaget med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av viss laboratorieutrustning

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

11 :o) Sinnessjuknämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, s. 32—34), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

a) godkänna följande avlöningsstat för sinnessjuknämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 8 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 13 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1700

Summa kronor 24 000;

b) till Sinnessjuknämnden: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

12:o) Sinnessjuknämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 34 och 35), vilket innebär en nedräkning av anslaget

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sinnessjuknämnden: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 000

kronor.

13:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 13, s. 35—49) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens bakteriologiska

laboratorium, vilka påkallas av vad departementschefen föreslagit, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens bakteriologiska

laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57,

dels ock till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 333 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 423 000 kronor.

Den alltmer ökade terapin med antibiotika har medfört en påtagligt ökad

frekvens av svampsjukdomar. Departementschefen finner därför angeläget,

att laboratoriet kan förfoga över sakkunskap på detta område. I avbidan på

ytterligare erfarenheter rörande omfattningen av dessa speciella arbetsuppgifter

tillstyrkes, att för anlitande av en deltidsanställd läkare för angivna

ändamål för nästa budgetår anvisas i runt tal 6 500 kronor. Det nuvarande

arvodet till ett vetenskapligt biträde i biologi, vilket arvode för innevarande

budgetår tagits i anspråk för nämnda arbetsuppgifter, kan i så fall frigöras.

Detta arvode bör då i första hand utnyttjas för att bereda laboratoriet tillgång

till en specialist på det viktiga antibiotikaområdet, där laboratoriets

alltmer växande arbetsuppgifter nu synes kräva en personalförstärkning.

Beträffande serologiska avdelningen tillstyrkes, att medel beräknas för

anställande av en befattningshavare för serumrening m. fl. arbetsuppgifter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

11

Tjänstebenämning och lönegradsplacering för denna befattning bör senare

upptagas till prövning.

Laboratoriets verkstadssektioner är underdimensionerade i förhållande

till de redan nu omfattande och alltmer ökande arbetsuppgifterna. Därför

förordas, att snickerisektionen förstärkes med en hantverkare och mekaniska

verkstaden med en reparatör, båda i lönegrad Cg 12. Förstnämnda

befattning är avsedd bl. a. för biträde vid tillverkningen av polioympämne.

För tillverkning av poliovaccin föreslås personalförstärkning med följande

tjänster.

Virusavdelningen: 1 läkare (arvode 28 800 kronor), 3 laboratorieläkare/

assistenter Cg 23—29 (27), 1 laboratorieassistent Cg 17, 2 förste laboratoriebiträden

Cg 15, 1 preparator Cg 14, 3 laboratoriebiträden, högst Cg 13, 3

institutionsvaktmästare Cg 12, 6 laboratoriebiträden Cg 11, 4 stallbiträden

Cg 10, 1 skriv/kontorsbiträde Cg 4—8, 6 förste biträden Cg 8 samt 11 biträden,

högst Cg 6. Ekonomiavdelningen: 1 laboratorieingenjör Cg 31, 1 instrumentmakare

Cg 16, 1 bilförare Cg 10, 1 skriv/kontorsbiträde Cg 4—8 samt

1 biträde Cg 6. Departementschefen framhåller i anslutning härtill, att ett

av riksdagen år 1954 lämnat bemyndigande för laboratoriet att mot särskilt

arvode anlita en teknisk konsult närmast för serologiska avdelningens räkning

icke längre synes erforderligt, därest den i nu förevarande sammanhang

begärda tjänsten som laboratorieingenjör i lönegrad Cg 31 inrättas.

Vidare bör löneställningen för befattningen såsom instrumentmakare i lönegrad

Cg 16 omprövas vid uppkommande ledighet. Slutligen understryker

departementschefen angelägenheten av att laboratoriets styrelse noga följer

behovet av personal för tillverkningen av polioympämne och i möjligaste mån

anpassar personalen efter vad som vid varje tidpunkt kan anses vara av

behovet påkallat.

Vad angår begärda löneregleringar förordar departementschefen, under

hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor, dels att en befattning såsom biträde

för skriv- och kontorsgöromål i lönegrad Cf 4—Ce 8 på diagnostiska

avdelningen utbytes mot en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ce It, dels att

en förrådsförinanstjänst i lönegrad Ca 12 och en expeditionsvaktstjänst i

lönegrad Cg 10 på ekonomiavdelningens kameralsektion utbytes mot befattningar

såsom materialförvaltare i lönegrad Ca 14 resp. kanslibiträde i

lönegrad Cg 11, dels att en befattning som reparatör i lönegrad Ce 11 på

ekonomiavdelningens tekniska sektioner uppflyttas till lönegrad Ce 12, dels

ock att en hantverkartjänst i lönegrad Ce 12 vid samma sektioner utbytes

mot en snickeriförmanstjänst i lönegrad Ce 14. Vidare bör två laboratoriebiträdesbefattningar

i lönegrad Cg 9 på diagnostiska avdelningen utbytas

mot två befattningar som förste biträden i lönegrad Ce 8. I enlighet med

grunderna för den reglerade befordringsgången bör ett kontorsbiträde överföras

på ordinarie stat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Med hänsyn till föreslagna personalförstärkningar och löneregleringar

beräknas för vikariats- och övertidsersättningar en ökad medelsanvisning

med i runt tal 53 000 kronor.

I anledning av vad statsutskottet anfört härom i sitt utlåtande nr 11/1955

framhåller departementschefen, att det f. n. icke torde vara möjligt att upptaga

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal obetecknad.

Vid bifall till vad sålunda förordats erfordras en ökning av medelsanvisningen

med 522 212 kronor för personalförstärkningar, varav 495 624 kronor

för tillverkningen av polioympämne, med omkring 2 600 kronor för

löneregleringar samt med 53 000 kronor för vikariatsersättningar m. m.

Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen med cirka 331 980 kronor

för löneklassuppflyttningar och höjningen av det rörliga tillägget m. m.

Anslaget uppräknas alltså med 909 792 kronor eller i runt tal 910 000 kronor.

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl.

Maj :ts i statsverkspropositionen under För flera huvudtitlar gemensamma

frågor framlagda förslag i fråga om lönegradsuppflyttningar och ändrade

tjänstebenämningar av vissa tjänster vid laboratoriet.

I sitt utlåtande nr 179/1955 anförde utskottet bl. a., att problemet om

framställande av polioympämne inte är slutgiltigt löst. I anslutning till

detta uttalande vill utskottet här allenast understryka vad departementschefen

anfört om angelägenheten av att personalen i möjligaste mån anpassas

efter vad som vid varje tidpunkt kan anses vara av behovet påkallat.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslagsberäkningen hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens bakteriologiska laboratorium,

vilka påkallas av vad departementschefen förordat i

statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 januari

1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska

laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 446 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 68 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 157 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 662 000

Summa kronor 3 333 000;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956

13

c) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 333 000

kronor.

14:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 49—54), vilket innebär en ökning av

anslaget med 600 000 kronor, varav 225 000 kronor till inköp och underhåll

av djur samt 215 000 kronor till inköp av förbrukningsartiklar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens bakteriologiska laboratorium:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 2 150 000 kronor.

15 :o) Inredning och utrustning av virusavdelning vid statens bakteriologiska

laboratorium m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 15, s. 54—58) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande

av i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 januari 1956 angivna

beställningar, dels ock till Inredning och utrustning av virusavdelning vid

statens bakteriologiska laboratorium m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

Något anslag för ifrågavarande ändamål finnes icke uppfört i riksstaten

för innevarande budgetår.

Departementschefen anför, att uppförandet av den beslutade nybyggnaden

för virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium och virusinstitution

vid karolinska institutet kan beräknas komma att påbörjas under

våren 1956. Då byggnadstiden uppskattas till omkring två år, kan nybyggnaden

beräknas vara färdig under senare delen av budgetåret 1957/58. Medel

för inredning och utrustning av laboratoriets virusavdelning bör därför

ställas till förfogande under budgetåret 1956/57.

Kostnaderna för ändamålet, som i propositionen nr 128/1954 på grundval

av 1952 års preliminära kalkyler uppskattades till omkring 513 000 kronor,

vartill kom cirka 175 000 kronor för viss fast inredning, beräknas numera

uppgå till icke mindre än 1 440 000 kronor. De huvudsakliga orsakerna

till denna betydande kostnadsökning är dels att vissa kostnader om cirka

34 000 kronor, som tidigare ansetts böra belasta virusinstitutionen, numera

överförts till virusavdelningen, dels att kostnader om cirka 143 000

kronor för ombyggnad av diskavdelningen m. m. tillkommit, dels att i

kostnaden numera inräknats ett belopp om cirka 91 000 kronor för oförutsedda

utgifter, dels ock slutligen intill ett belopp av omkring 659 000

kronor inträffade prisstegringar samt, framför allt, den snabba och ytterst

betydande utvecklingen på virusområdet sedan år 1952, kännetecknad framför

allt av vävnadskulturförfarandets numera helt dominerande ställning.

Härtill kommer, att år 1952 endast preliminära ritningsutkast förelåg,

varför någon detaljgenomgång av utrustningsbehovet då ej kunde ske.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Departementschefen framhåller i anslutning härtill, att den betydande

skillnaden mellan den preliminärt beräknade kostnaden och nu framlagda

äskanden måste anses vara synnerligen anmärkningsvärd. Man synes emellertid

kunna godtaga de skäl av olika slag, som laboratoriets styrelse anfört

som förklaring till denna differens. På grund härav och med hänsyn till

vad förut anförts beträffande tidpunkten för byggnadsarbetenas avslutande

anser departementschefen sig böra förorda, att medel nu anvisas för utrustning

m. in. av laboratoriets del av virusbyggnaden. Departementschefen

framhåller emellertid, att han har för avsikt föreslå Kungl. Maj :t, att åt

1954 års medicinska utrustningskommitté, som bl. a. omhänderhar motsvarande

frågor för virusinstitutionens del, uppdrages att jämväl handha

utrustningen av virusavdelningen för att därigenom erhålla dels en samordning

av utrustnings- och anskaffningsfrågorna, dels en granskning av

utrustningsförslaget. I avbidan på resultatet av denna granskning, som

bör ske med tillvaratagande av alla möjligheter till besparingar, är departementschefen

icke beredd att nu tillstyrka en medelsanvisning om

mer än 800 000 kronor för budgetåret 1956/57. För ändamålet bör anvisas

ett särskilt reservationsanslag om samma belopp. Sedan granskningen avslutats

bör emellertid Kungl. Maj :t kunna bemyndiga kommittén att utöver

nämnda belopp men inom ramen för nyss angivna totalsumma, 1 440 000

kronor, utlägga beställningar på ytterligare erforderlig materiel.

Utskottet vill i anslutning till vad departementschefen anfört om den

anmärkningsvärda skillnaden mellan de ursprungligen gjorda och de nu

redovisade kostnadsberäkningarna uttala en förväntan, att laboratoriets

ledning för framtiden vinnlägger sig om noggrannhet i kalkyler och anslagsberäkningar.

Kungl. Maj :ts förslag har utskottet i det uppkomna läget funnit sig böra

godtaga.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 januari

1956 under förevarande punkt angivna beställningar;

b) till Inredning och utrustning av virusavdelning vid

statens bakteriologiska laboratorium in. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

16 :o) Inrättande av vissa bakteriologiska laboratorier i Norrland. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 59) samt under erinran att

medlen är avsedda för statsbidrag till en laboratoriebyggnad i Sundsvall

hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

15

att riksdagen må till Inrättande av vissa bakteriologiska

laboratorier i Norrland för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 300 000 kronor.

17:o) Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 60—62), vilket innebär en med 45 000

kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens rättskemiska laboratorium:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 155 000 kronor.

18:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 19, s. 63—67) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens farmacevtiska

laboratorium, som föreslagits av departementschefen, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för statens farmacevtiska laboratorium,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock

till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 517 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 497 000 kronor.

Förslag om inrättande av en professur i farmakodynamik och toxikologi

vid farmacevtiska institutet har efter föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet

förelagts riksdagen. I enlighet med vad departementschefen

därvid förordat kommer innehavaren av tjänsten såsom avdelningsföreståndare

i lönegrad Ca 37 vid laboratoriets biologiska avdelning att

utses till innehavare av denna professur vid institutet med skyldighet för

honom att samtidigt mot ett särskilt arvode fungera såsom föreståndare

för nämnda avdelning. Tjänsten såsom avdelningsföreståndare vid laboratoriet

skulle i så fall indragas. Med hänsyn till de fördelar av olika slag

såväl för farmacevtiska institutet som för laboratoriet, som enligt vad

medicinalstyrelsen och institutets styrelse framhållit kommer att vara förenade

med en sådan anordning, har departementschefen ansett sig böra

godtaga den föreslagna organisationen. Departementschefen framhåller

dock, att han vid sitt ställningstagande utgått från att assistent- och annan

biträdespersonal genom institutets försorg vid behov ställes till professorns

förfogande i sådan utsträckning, att denne i erforderlig omfattning kan

ägna sig även åt arbetsuppgifterna såsom avdelningsföreståndare vid laboratoriet.

Såsom ersättning för utförandet av dessa arbetsuppgifter bör till

innehavaren av professuren utgå ett särskilt avdelningsföreståndararvode

om 1 500 kronor för år. Vidare utgår departementschefen från att under

omkostnadsanslaget eller eljest uppkommande merkostnader för laboratoriet

i anledning av det nu föreslagna samarbetet ersättes av institutet.

Innehavaren av assistentbefattningen i högst lönegrad Ce 25 anses efter

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

avlagd farmacie licentiatexamen liksom övriga assistenter med motsvarande

utbildning böra placeras i den lönegrad, som följer av Kungl. Maj :ts beslut

den 5 juni 1953 om lönegradsplacering av vetenskapligt utbildade assistenter.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör vidare en befattning såsom

kontorsbiträde i lönegrad Cf 4—Ce 8 vid apoteksinspektionen uppflyttas till

kanslibiträde i lönegrad Ce 11.

För vissa automatiska utgiftsökningar för löneklassuppflyftningar och

höjningen av det rörliga tillägget m. m. beräknas i runt tal 49 000 kronor.

Vad sålunda förordats påkallar en uppräkning av medelsanvisningen med

20 020 kronor eller i runt tal 20 000 kronor.

Utskottet, som i sitt utlåtande nr 14 inte funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj :ts under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda

förslag om uppflyttning av ett biträde i reglerad befordringsgång vid

apoteksinspektionen till kanslibiträde, kommer att i annat sammanhang

tillkännage sin ståndpunkt till ett under åttonde huvudtiteln framlagt förslag

om inrättande av en professur i farmakodynamik och toxikologi vid

farmacevtiska institutet.

Vad chefen för inrikesdepartementet i förevarande sammanhang anfört

och föreslagit har inte givit utskottet anledning till annat uttalande än att

utskottet understryker, att det föreslagna närmare samarbetet mellan de

båda institutionerna inte under någon förevändning får tagas till intäkt

för krav på ökad medelstilldelning till laboratoriet.

Då inte heller anslagsberäkningen givit anledning till erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statens farmacevtiska laboratorium i överensstämmelse

med vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens farmacevtiska

laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 2 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 350 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 94 300

Summa kronor 517 000;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

17

c) till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 517 000

kronor.

19ro) Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 67 och 68), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 34 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens farmacevtiska laboratorium:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 146 000 kronor.

20 :o) Svenska farmakopékommittén m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 21,

s. 68—72) föreslagit riksdagen att till Svenska farmakopékommittén in. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 67 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att antalet ledamöter i farmakopékominittén

utökas med en representant för veterinärmedicinen. Såsom f. n.

gäller beträffande de ledamöter, som icke tillika är representanter för

Sverige i den nordiska farmakopénämnden, föreslås arvodet till den nye

ledamoten utgå med 1 000 kronor för år.

Arvodet till kommitténs sekreterare skall enligt Kungl. Maj :ts beslut

den 3 juni 1955 utgå med belopp motsvarande lönen i 29 löneklassen å löneplan

nr 1. Det fr. o. in. den 1 januari 1955 utgående särskilda lönetillägget

föranleder därför en höjning av medelsanvisningen med 1 556 kronor.

Anslagsposten till expenser föreslås uppräknad med 1 000 kronor.

Vad slutligen angår Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för

den nordiska farmakopénämnden beräknas en med 1 850 kronor ökad

medelsanvisning. Därvid förutsättes, att det liksom hittills skall få ankomma

på Kungl. Maj:t att sedermera närmare bestämma andelens storlek.

Vad sålunda förordats föranleder en uppräkning av anslaget med 5 406

kronor, vilket belopp bl. a. med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna

rörande kostnaderna för det nordiska samarbetet anses böra avrundas

uppåt till 6 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Svenska farmakopékommittén m. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 73 000

kronor.

21 :o) Statens rättsläkarstationer: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

22, s. 72—78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens rättsläkarstationer,

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 11

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

vilka påkallas av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för statens rättsläkarstationer,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens

rättsläkarstationer: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 354 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 319 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har föreslagit att fr. o. m. den 1 juli 1956 vid rättsläkarstationen

i Stockholm provisoriskt skall inrättas en särskild avdelning

för antropologisk-genetiska undersökningar under ledning av en laborator.

Beträffande detta förslag erinrar departementschefen om att medel

fr. o. m. innevarande budgetår anvisats för anordnande försöksvis vid

denna station av sådana undersökningar. Verksamheten handhas f. n. av

en läkare mot ett arvode av 20 400 kronor för år jämte viss del av inflytande

taxeersättningar. De antropologiska undersökningarna innebär

ökade möjligheter när det gäller att fastställa faderskap till bl. a. barn

utom äktenskap och har därför redan enligt gällande rätt stor betydelse.

Det är givetvis ett starkt både allmänt och enskilt intresse, att det rättsligen

fastställda faderskapet överensstämmer med det biologiska. Departementschefen

har med hänsyn härtill för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t,

att åt lämpligt organ uppdrages att utreda såväl behovet av specialutbildade

läkare för dessa undersökningar jämte därmed sammanhängande

rekryteringsfrågor m. in. som organisationen i övrigt av denna verksamhet.

I avbidan på resultatet av denna utredning anser sig departementschefen

icke kunna tillstyrka annan ökning av den för detta ändamål avsedda personalen

än med ett laboratoriebiträde med placering tills vidare i lönegrad

Cg 13. Kostnaden härför kan beräknas till omkring 10 300 kronor.

Den f. n. inrättade befattningen såsom läkare måste anses erforderlig redan

vid nuvarande omfattning av dessa undersökningar. Utan att därmed

taga definitiv ställning till den framtida organisationen av denna verksamhet

förordar departementschefen därför, att befattningshavaren beredes

extra ordinarie anställning med placering tills vidare i lönegrad Ce 29. Förslaget

innebär en kostnadsökning i förhållande till nu utgående arvode med

1 356 kronor per år. Departementschefen framhåller i detta sammanhang

sin avsikt att —- om riksdagen ej framställer erinran häremot — föreslå

Kungl. Maj:t att höja nuvarande avgifter för dessa undersökningar —- 50 kronor för varje undersökt person — i sådan utsträckning, att full

kostnadstäckning erhålles för utgifter av såväl avlönings- som omkostnadsnatur.

I enlighet med vad departementschefen i det följande anför under anslaget

till Anordnande av en rättsläkarstation i Umeå kan nybyggnad för

stationen därstädes beräknas vara färdig omkring årsskiftet 1956—57. Den

fr. o. m. innevarande budgetår vid Stockholm sstationen inrättade rättsläkar
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

19

tjänsten i lönegrad Cg 29 bör i så fall, så snart verksamheten i Umeå kan

komma i gång, överflyttas dit och innehavaren tjänstgöra som föreståndare

för stationen. Tjänsten bör då liksom motsvarande befattning i Lund placeras

i lönegrad Ce 31. Med hänsyn till vad nu anförts beträffande tidpunkten

för en överflyttning av tjänsten anses medel för denna lönereglering,

i runt tal 1 000 kronor, böra beräknas för första halvåret 1957. Däremot

föreslås ej nu någon ändring av personalförteckningen. Kungl. Maj :t

anses i stället böra bemyndigas att när frågan härom aktualiseras vidtaga

nyss angiven ändring av personalförteckningen.

Vad härefter angår begärda löneregleringar framhåller departementschefen,

att rättsmedicinalväsendet genom bristen på rättsläkare kommit

i ett prekärt läge, och att åtgärder för dess avhjälpande är nödvändiga.

Den av medicinalstyrelsen i sådant syfte föreslagna uppflyttningen av en

rättsläkartjänst vid stockholmsstationen från lönegrad Ce 29 till Ce 33 anser

departementschefen sig dock icke f. n. kunna tillstyrka. I stället förordas,

att utredning skyndsamt verkställes rörande frågan om erforderliga åtgärder

för att erhålla en bättre rekrytering till rättsläkarbanan i allmänhet,

däri inbegripet utbildningsfrågor m. m. Resultatet av utredningen bör

om möjligt kunna föreläggas redan nästa års riksdag. Denna utredning

anses lämpligen böra samordnas med den för antropologisk-genetiska avdelningen

ifrågasatta utredningen.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör vidare en befattning

som bårhusföreståndare i lönegrad Ca 14 och två som vaktmästare

i lönegrad Ca 12 uppflyttas till Ca 16 resp. Ca 14, de senare under benämningen

bårhusvaktmästare. Till innehavarna av de båda vaktmästarbefattningarna

nu utgående personliga lönetillägg bör i så fall indragas.

Medelsbehovet i övrigt under anslaget, innefattande vissa automatiska

utgiftsökningar för löneklassuppflyttningar och höjningen av det rörliga

tillägget in. m., beräknas till i runt tal 20 400 kronor.

Vid bifall till det anförda skulle anslaget uppräknas med 34 730 eller i

runt tal 35 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr Huss väckt motion (I: 86), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära en översyn av behörighetsfordringarna för vinnande av anställning

såsom assistent vid rättsläkarstation,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Carlqvist och fru Sjöström-Bengtsson (1:88) och den andra

inom andra kammaren av fru Eriksson i Ängelholm m. fl. (II: 126), i vilka

— såvitt avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte upp
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

räkna det under elfte huvudtiteln, punkt 22, äskade anslaget för avlöningar

vid statens rättsläkarstationer för budgetåret 1956/57 på 354 000 kronor

med 6 500 kronor till 360 500 kronor samt att riksdagen måtte uttala sig

för bibehållande av nuvarande avgifter för antropologiska faderskapsundersökningar

eller 50 kronor per undersökt person.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna I: 86 samt II: 126.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj .ts under För

flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda förslag, att bårhusföreståndaren

och två vaktmästare hos statens rättsläkarstation vid Stockholm

skall uppftyttas i lönegrad, de senare under benämningen bårhusvaktmästare.

Med anledning av yrkandet i motionen 1: 86 om en översyn av behörighetsfordringarna

för assistent vid rättsläkarstation vill utskottet erinra,

att departementschefen efter vederbörligt bemyndigande numera tillkallat

en särskild utredningsman rörande bl. a. frågan om erforderliga åtgärder

för att erhålla en bättre rekrytering till rättsläkarbanan. Då syftet med

motionen därigenom får anses tillgodosett, bör motionen inte föranleda

någon åtgärd.

Det i motionerna I: 88 och II: 126 gjorda yrkandet att nuvarande avgifter

för antropologiska faderskapsundersökningar — 50 kronor för undersökt

person — skall bibehållas kommer utskottet att behandla under nästföljande

punkt i detta utlåtande. Förslaget om inrättande av en ambulerande

undersökningscentral på rättsläkarstationen i Lund samt om uppräkning

för detta ändamål av förevarande anslag med 6 500 kronor synes

inte böra upptagas till prövning, förrän resultatet föreligger av den nyssnämnda

utredningen, vilken omfattar jämväl frågan om organisationen

av de antropologisk-genetiska undersökningarna.

Vad departementschefen föreslagit har inte givit utskottet anledning till

annan erinran än att — av skäl som kommer att anges under nästa punkt

-— nuvarande avgifter för de antropologiska faderskapsundersökningarna

inte f. n. bör ändras.

Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningen synes böra

godtagas hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:88 och II: 126, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens rättsläkarstationer, som

påkallas av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens rätts
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956

21

läkarstationer, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 29 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 147 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 137 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. . . 40 600

Summa kronor 354 000;

c) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 354 000 kronor;

II. att motionen 1: 86 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

22:o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

23, s. 78—80) föreslagit riksdagen att till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 75 800

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 91 000 kronor.

Departementschefen förordar, att delposten till övriga expenser vid

rättsläkarstationen i Lund i enlighet med medicinalstyrelsens förslag nedräknas

med 2 200 kronor. För inköp och underhåll av inventarier och instrument

m. m. vid stockholmsstationen bör likaså i enlighet med styrelsens

förslag uppföras en särskild delpost. Det förordas att posten upptages med

18 000 kronor, varav omkring 10 000 kronor avses för utrustning till

antropologisk-genetiska avdelningen. Under delposten till kostnader för

fotografering vid stockholmsstationen beräknas en höjning av medelsanvisningen

med 4 000 kronor.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om att i enlighet

med vad han anfört under föregående anslag kostnaderna för de antropologisk-genetiska

undersökningarna kommer att täckas av den del av inflytande

taxeinkomster, som tages till uppbörd under nu förevarande anslag.

De särskilda uppbördsmedlen torde i så fall kunna uppskattas till i runt tal

40 000 kronor, innebärande en höjning med 35 000 kronor.

Såsom departementschefen i det följande anför under anslaget till Anordnande

av en rättsläkarstation i Umeå kan nybyggnad för stationen därstädes

beräknas vara färdig vid årsskiftet 1956—1957. För den händelse verksamheten

vid umeåstationen skulle kunna påbörjas redan under budgetåret

1956/57, bör därför Kungl. Maj:t, liksom medgivits för innevarande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

budgetår, vara oförhindrad att av förevarande anslag, närmast de för

stockholmsstationen beräknade beloppen, disponera vad som må befinnas

erforderligt för den löpande driften under nästa budgetår av en rättsläkarstation

i Umeå.

I enlighet med det anförda nedräknas anslaget med 15 200 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Huss och fru Svenson (I: 87) och den andra inom andra kammaren

av fröken Höjer m. fl. (II: 125), i vilka hemställts, att riksdagen i avvaktan

på en föreslagen utredning måtte besluta uppräkna det under punkt 23 i

elfte huvudtiteln upptagna anslaget å 75 800 kronor med kronor 35 000 till

110 800 kronor för att det skall bli möjligt att utföra antropologiska faderskapsundersökningar

enligt den taxa som hittills tillämpats — eller 50 kronor

per undersökt person,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Carlqvist och fru Sjöström-Bengtsson (I: 88) och den andra

inom andra kammaren av fru Eriksson i Ängelholm m. fl. (II: 126), i

vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att det under punkt 23 äskade anslaget

måtte uppräknas med 3 500 kronor till 79 300 kronor samt att riksdagen

måtte uttala sig för bibehållande av nuvarande avgifter för antropologiska

faderskapsundersökningar eller 50 kronor per undersökt person.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 87 och II: 126.

Utskottet. Departementschefens förslag innebär bl. a. att nuvarande avgifter

för de antropologisk-genetiska faderskapsundersökningarna skall höjas

i sådan utsträckning, att full kostnadstäckning skulle erhållas för utgifter

av såväl avlönings- som omkostnadsnatur. I enlighet därmed skulle de

särskilda uppbördsmedlen under förevarande anslag, i gällande omkostnadsstat

upptagna till 5 000 kronor, höjas med 35 000 kronor till 40 000

kronor.

Mot detta förslag har ställts yrkanden dels i motionerna I: 87 och II: 125,

att riksdagen för att det skall bli möjligt att utföra antropologiska faderskapsundersökningar

enligt den taxa som hittills tillämpats skall uppräkna

förevarande anslag med 35 000 kronor till 110 800 kronor och dels i motionerna

I: 88 och II: 126, att riksdagen skall uttala sig för bibehållande av

nuvarande avgifter för antropologiska faderskapsundersökningar eller 50

kronor för undersökt person.

Utskottet har under nästföregående punkt nämnt, att en utredningsman

numera tillkallats, vilken vid fullgörandet av sitt uppdrag torde ha att upptaga

jämväl det spörsmål, varom olika meningar sålunda råder. Principiellt

hävdar utskottet den ståndpunkten att en rubbning av bestående

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

23

ordning under pågående utredning bör ske endast i trängande fall. I överensstämmelse

härmed och då tvingande skäl för ändring av ifrågavarande

taxa inte föreligger tillstyrker utskottet ifrågavarande yrkanden i motionerna.

Utskottet nedräknar alltså det av departementschefen föreslagna

beloppet av särskilda uppbördsmedel med 35 000 kronor och uppräknar till

följd härav anslagets slutsumma med samma belopp.

Under hänvisning till vad utskottet anfört i sitt utlåtande rörande rättsläkarstationernas

avlöningsanslag är utskottet inte berett att tillstyrka yrkandet

i motionerna I: 88 och II: 126 att förevarande anslag skulle uppräknas

med 3 500 kronor för resor, traktamenten och expenser för undersökningsmaterial

vid en ambulerande undersökningscentral på rättsläkarstationen i

Lund. Härvid har utskottet förutsatt att hinder inte bör möta mot att föreståndaren

för undersökningsavdelningen i Stockholm efter Kungl. Maj :ts

godkännande vissa dagar tjänstgör i Lund. Förutsättning härför bör emellertid

vara att de lokala myndigheterna ikläder sig kostnaderna för resor

och traktamenten jämte övriga med verksamheten förknippade utgifter.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit har inte givit utskottet anledning

till annat uttalande än att utskottet framhåller önskvärdheten av att

den påbörjade utredningen bedrives skyndsamt.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) avslå motionerna 1: 88 och II: 126, såvitt de avser

uppräkning av förevarande anslag för resor m. m. till eu

ambulerande undersökningscentral i Lund;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 87 och II: 125 ävensom I: 88 och II: 126,

sistnämnda båda motioner, såvitt de avser förevarande anslag,

till den del de icke behandlats under a), till Statens

rättsläkarstationer: Omkostnader för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 110 800 kronor.

23 :o) Anordnande av en rättsläkarstation i Umeå. Kungl. Maj :t har

(punkt 24, s. 80—84) föreslagit riksdagen att till Anordnande av en rättsläkarstation

i Umeå för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

859 000 kronor.

Något anslag för detta ändamål finnes icke uppfört i riksstaten för innevarande

budgetår.

1955 års riksdag fattade principbeslut om inrättande av en rättsläkarstation

i Umeå under förutsättning att en för staten godtagbar uppgörelse

med Västerbottens läns landsting komnie till stånd. Genom beslut den 6

maj 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen att ofördröjligen

med landstinget upptaga förhandlingar i ämnet. Sedan dessa förhandlingar

slutförts har medicinalstyrelsen överlämnat ett mellan styrelsen och lands
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

tingets förvaltningsutskott under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande

träffat avtal angående lokaler för rättsläkarstationen i Umeå.

Statens kostnader beräknas enligt avtalet till högst 762 000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 december 1955 godkänt ifrågavarande

avtal.

Lokalerna för rättsläkarstationen beräknas bli färdigställda vid årsskiftet

1956—1957. Departementschefen föreslår, att medel för att möjliggöra en

utbetalning av förenämnda statsbidrag anvisas för budgetåret 1956/57. Av

samma skäl bör medel under nämnda budgetår stå till förfogande också

för bestridande av kostnaderna för utrustning av lokalerna. Sistnämnda

kostnader beräknas till 97 000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle medelsbehovet för anordnande

av en rättsläkarstation i Umeå uppgå till sammanlagt 859 000 kronor.

Departementschefen förordar, att för detta ändamål i riksstaten för nästa

budgetår uppföres ett reservationsanslag om samma belopp.

Slutligen anmäler departementschefen i detta sammanhang, att medicinalstyrelsen

i skrivelse den 13 oktober 1955 lämnat en redogörelse för de

åtgärder, som hittills vidtagits med anledning av Kungl. Maj :ts den 15 juni

1944 och den 26 maj 1950 meddelade uppdrag åt styrelsen att verkställa

utredning rörande inrättande av en rättsläkarstation i Göteborg. Lokalfrågan

har därvid visat sig synnerligen svårlöst. Vid sammanträde i Göteborg

har enighet vunnits därom, att rättsläkarstationens lokaler skall inrymmas

i ett planerat polishus. Något besked om när polishuset kan förväntas

bliva färdigställt, har dock icke kunnat erhållas, då den närmare

utformningen av detsamma är föremål för fortsatta diskussioner mellan

olika kommunala organ i Göteborg. Medicinalstyrelsen har därför upptagit

förhandlingar med staden om anskaffande av provisoriska lokaler, men de

som erbjudits har av flera skäl icke kunnat accepteras. Andra provisoriska

lokaler har icke stått att anskaffa. Då en förläggning av rättsläkarstationen

i anslutning till polishuset kommer att medföra uppenbara fördelar, icke

minst med tanke på samarbetet med polismyndigheterna, har styrelsen ej

funnit anledning närmare undersöka möjligheterna att uppföra en fristående

byggnad för ändamålet. Under hand har styrelsen emellertid erfarit,

att någon centralt belägen tomt icke finnes disponibel.

Då såvitt nu kan bedömas polishuset icke torde komma att uppföras inom

de närmaste åren, har departementschefen velat bringa vad sålunda i ärendet

förekommit till riksdagens kännedom. Departementschefen framhåller

emellertid, att han med uppmärksamhet kommer att följa ärendets vidare

utveckling och vidtaga de ytterligare åtgärder, som må erfordras för en

lösning av denna fråga.

Utskottet. Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att

utsikterna för inrättande under den närmaste framtiden av en rättsläkar
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

25

station i Göteborg måste bedömas som små. Vid sådant förhållande vill

utskottet — som med tillfredsställelse tagit fasta på departementschefens

förklaring att han kommer att vidtaga de ytterligare åtgärder som kan

erfordras för en lösning av denna fråga — ifrågasätta, om inte ansträngningarna

i första hand borde inriktas på att skyndsamt inrätta en rättsläkarstation

i Uppsala.

Kungl. Maj:ts förslag kan av utskottet tillstyrkas.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Anordnande av en rättslåkarstation

i Umeå för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 859 000 kronor.

24:o) Medikolegala besiktningar. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 25, s. 84 och 85), vilket innebär en med 20 000 kronor ökad medelsanvisning

med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medikolegala besiktningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

25:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 26, s. 85—94) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att å personalförteckningen för förste provinsialläkare

och provinsialläkare m. fl. uppföra 6 nya provinsialläkartjänster,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för förste

provinsialläkare och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1956/57, dels ock till Förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 13 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 700 000 kronor.

Medicinalstyrelsens förslag innebär bl. a., att på personalförteckningen

skulle uppföras sammanlagt 10 nya provinsialläkartjänster. Av dessa avses

5 för distrikt, som föreslås ändrade från extra till ordinarie, och 5 för att

möjliggöra en uppdelning av särskilt folkrika distrikt.

Departementschefen anför, att den 1 december 1955 distrikt inrättats

för sammanlagt 575 av de på personalförteckningen uppförda 593 provinsialläkartjänslerna.

Av dessa tjänster var 40, varav 13 blockerade, utan

ordinarie innehavare. Särskilt kännbar är denna läkarknapphet i de tre

nordligaste länen, där antalet tjänster utan innehavare uppgick till icke

mindre än 21. Det har visat sig svårare att besätta provinsialläkartjänsterna

i nämnda län, när nya distrikt inrättas i andra län. En viss återhållsamhet

bör därför iakttagas vid inrättande av nya distrikt. Å andra

sidan bör emellertid, såsom medicinalstyrelsen framhållit, möjlighet finnas

för Kungl. Maj:t att åtminstone i trängande fall inrätta sådana distrikt

även vid sidan av dem, som tillkommer för att åstadkomma större över
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ensstämmelse mellan kommunindelningen och den nuvarande indelningen

i provinsialläkardistrikt. Med hänsyn härtill förordar departementschefen,

att för ifrågavarande ändamål samt för omvandling av extra distrikt till

ordinarie inrättas sammanlagt 6 nya provinsialläkartjänster. Under nästa

budgetår skulle sålunda på personalförteckningen finnas sammanlagt 599

sådana tjänster. Till frågan om vilka åtgärder, som bör vidtagas för att

underlätta ett eventuellt överförande av huvudmannaskapet för denna

öppna vård till landstingen, är departementschefen icke beredd att nu

taga ställning. Detta spörsmål anses böra lösas i annat sammanhang och

lämpligen beaktas av kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i

riket vid dess utredningsarbete på förevarande område.

Vidare förordas en uppräkning av nu utgående ersättningar till förste

provinsialläkarna för vissa expenser. Departementschefen kan dock icke

tillstyrka en höjning av för detta ändamål beräknat belopp, 48 100 kronor,

med mer än omkring 50 procent.

Förslaget om inrättande av ett antal biträdande provinsialläkartjänster

för att försöksvis pröva en organisation med gemensamma mottagningslokaler

m. in. för flera tjänsteläkare har i och för sig lämnats utan erinran

av remissinstanserna. Departementschefen framhåller för egen del, att

genom en sådan försöksverksamhet många värdefulla erfarenheter skulle

kunna erhållas. Detta gäller t. ex. beträffande den lämpligaste ansvarsoch

arbetsfördelningen mellan läkarna, mottagningslokalernas utformning

och utrustning, sköter ske- och biträdesassistans, samt möjligheterna

att anordna nattjour, vikariat vid semester och annan ledighet m. m. Med

hänsyn härtill förordas, att för ändamålet inrättas tre biträdande provinsialläkartjänster,

vilket antal anses vara tillräckligt för att åstadkomma

en önskvärd varierande detaljutformning. Befattningarna anses åtminstone

tills vidare böra inordnas å löneplan nr 1 och därvid placeras i lönegrad

Ce 25. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter beträffande avlöningsförmåner m. in., som erfordras vid ett

sådant ställningstagande, ävensom i övrigt erforderliga bestämmelser rörande

verksamhetens utformning.

Frågan om ersättning till läkare, som fullgör jourtjänstgöring för provinsialläkare

har, såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, av

Kungl. Maj:t numera avgjorts genom beslut den 22 juli 1955. Kostnaden

för denna ersättning beräknas till omkring 60 000 kronor.

Beträffande förslaget om skiljande av förste provinsialläkartjänsten i

Gotlands län från provinsialläkartjänsten i Visby distrikt framhåller departementschefen,

att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att om så vid

förestående nyindelning av Gotlands län i provinsialläkardistrikt visar sig

erforderligt och lämpligt besluta härom. Någon ökning av det antal provinsialläkartjänster,

som eljest erfordras vid denna nvindelning, bör emellertid

icke därigenom få uppkomma.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

27

Vad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår räknar departementschefen

med avlöningar till 24 förste provinsialläkare och 575 provinsialläkare.

Till grundlöner åt dessa befattningshavare samt till förenämnda

expensersättningar kan medelsbehovet beräknas uppgå till 9 225 000

kronor, vilket belopp dock med hänsyn till de senaste årens underbelastning

på ordinarieposten anses kunna avrundas nedåt till 9 000 000 kronor.

Medelsbehovet under icke-ordinarieposten beräknas i anslutning till nu

framlagda förslag och med beaktande av belastningen under budgetåret

1954/55 till i runt tal 2 500 000 kronor. För rörligt tillägg beräknas omkring

2 286 000 kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 13 800 000 (+ 1 100 000) kronor.

Personalförteckningen för nästa budgetår bör upptaga 6 nya provinsialläkartjänster.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Huss väckt motion (I: 19), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslaget för ersättning för vissa

expenser till förste provinsialläkare uppräknas till 96 200 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Huss (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr

Rimmerfors (II: 138), i vilka hemställts, att riksdagen, utöver vad Kungl.

Maj :t föreslagit i fråga om biträdande provinsialläkartjänster, beslutar

inrätta ytterligare en sådan tjänst och att samtliga fyra tjänster placeras

i lönegrad Ce 28.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna I: 19 och II: 138.

Utskottet. Av vad kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i

riket anfört synes framgå, att den på utredningsarbetets förhållandevis

tidiga stadium intagit den ståndpunkten att huvudmannaskapet för provinsialläkarvården

bör övertagas av landstingen. Utskottet vill därför understryka

vad departementschefen framhållit om att denna fråga inte nu bör

upptagas till prövning.

Såsom i motionen I: 19 framhålles kan skäl anföras för en uppräkning

utöver den, som av Kungl. Maj :t förordats, av ersättningen till förste provinsialläkare

för vissa expenser. Utan tillgång till uppgift om de faktiska

belopp, som av förste provinsialläkarna utgivits för ändamålet, är utskottet

likväl inte berett att företaga en uppräkning utöver den som föreslagits av

departementschefen. Utskottet förutsätter emellertid att utredning i av utskottet

angivet hänseende — vilken lämpligen synes kunna anförtros åt

kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket — förebringas i så

god tid, alt medicinalstyrelsen vid tidpunkten för avgivande av anslagsäskanden

för budgetåret 1957/58 har tillgång till det siffermaterial, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

synes erforderligt innan slutlig ställning tages till det av motionären gjorda

yrkandet.

Såsom framgår av vad departementschefen anfört är det ett flertal

frågor som behöver närmare utredas, innan ställning kan tagas till förslaget

om ett mera allmänt införande av flerläkarmottagningar inom provinsialläkarväsendets

ram. Då genom inrättandet av tre biträdande provinsialläkartjänster

i lönegrad Ce 25 åtskilliga erfarenheter torde kunna

vinnas om lämpligheten av den ifrågasatta anordningen, har utskottet intet

att erinra mot att detta förslag godtages på försök. Såsom departementschefen

framhållit synes tre biträdande provinsialläkartjänster förslå för

att åstadkomma den variation av detaljutformningen som är önskvärd. Av

denna anledning är utskottet inte berett att i detta sammanhang förorda

yrkandet i motionerna 1:89 och II: 138 att försöksorganisationen skall

utbyggas genom inrättande av ytterligare en biträdande provinsialläkartjänst.

Vidkommande yrkandet i nämnda motioner att biträdande provinsialläkartjänsterna

skulle placeras i lönegrad Ce 28 vill utskottet anföra, att

den av statens lönenämnd föreslagna utbyggnaden av löneplan nr 3 med

två löneklasser under den f. n. lägsta, varvid biträdande provinsialläkare

skulle erhålla en lägre löneställning än provinsialläkare, synes utskottet

innefatta ett beaktansvärt uppslag. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t,

därest motionärernas farhågor om rekryteringssvårigheter skulle besannas,

ägnar dessa och närliggande frågor vederbörlig uppmärksamhet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har inte givit

utskottet anledning till annat uttalande än eu erinran, att fjolårets riksdag

förutsatt, att kommittén för översyn av hälso- och sjukvården skall

bedriva sitt arbete på sådant sätt, att utbyggnaden av tjänsteläkarkåren

till den nivå, som motsvarar utvecklingens krav, inte fördröjs genom kommitténs

arbete.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

anslagsberäkningarna hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 19 samt I: 89 och II: 138

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för förste provinsialläkare och provinsialläkare

in. fl., vilka påkallas av de förslag, som framlagts

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4

januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för förste provinsialläkare

och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

29

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän (förste

provinsialläkare och provinsialläkare), förslagsvis

................................ 9 000 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden till biträdande förste

provinsialläkare ..............

13 900

b) Avlöning till civila läkarstipen-

diater, förslagsvis

100

14

000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .........,............

2 500

000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

2 286

000

Summa kronor 13 800 000;

c) till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 13 800 000 kronor.

26:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Sjukvård m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 94 och 95), vilket innebär

en uppräkning av anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. fl.: Sjukvård m. in. för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

27 :o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Reseersättningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 95), vilket innebär en

ökning av anslaget med 50 000 kronor med hänsyn till de senaste årens

belastningssiffror och den under år 1955 företagna höjningen av biljetttaxorna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. fl.: Reseersättningar för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

28:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Bidrag för anskaffande

av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden. Kungl. Maj:t har

(punkt 29, s. 95—98) föreslagit riksdagen att till Förste provinsialläkare

och provinsialläkare m. fl.: Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

å landsbygden för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Av de å anslaget vid ingången av innevarande budgetår innestående

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

medlen, tillhopa 279 507 kronor, var ett belopp av 109 507 kronor disponibelt.

Med hänsyn härtill och då, såsoin medicinalstyrelsen framhållit,

svårigheter föreligger att bedöma antalet ansökningar om statsbidrag, är

det enligt departementschefen icke f. n. möjligt att mera exakt beräkna

medelsbehovet för innevarande och nästa budgetår. Departementschefen

anser sig emellertid kunna räkna med att en ytterligare medelsanvisning

om 50 000 kronor skall vara tillfyllest. Anslaget bör alltså uppföras med

oförändrat belopp.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare

in. fl.: Bidrag för anskaffande av bostäder åt

provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

29 :o) Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 98 och 99) samt under erinran, att departementschefen

för budgetåret 1956/57 beräknar, att högst två statsbidragsberättigade

extra distrikt kommer att inrättas och att fem extra distrikt

omändras till ordinarie, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till extra provinsialläkares avlönande

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 24 000 kronor.

30:o) Statens sinnessjukhus: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s.

100 137) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid
taga

de ändringar i personalförteckningen för statens sinnessjukhus, som

påkallas av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens sinnessjukhus, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens sinnessjukhus:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 107 042 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 92 420 000 kronor. Departementschefen

anför inledningsvis följande rörande den statliga sinnessjukvården.

De senaste årens upprustning och utbyggnad av den statliga sinnessjukvården

grundar sig på den av statens sinnessjukvårdsberedning utarbetade,

av 1950 års riksdag såsom riktlinje för reformarbetet godkända generalplanen,

vilken bl. a. avsåg att möjliggöra en förbättrad, intensivare vård

med snabbare tillfrisknande av de sjuka och ökad patientomsättning. Platsbehovet

vid sjukhusen skulle därigenom kunna minskas. En av de förutsättningar,

som denna plan byggde på, var att sinnessjukvården skulle

törses med tillräcklig och väl kvalificerad personal, såväl läkare som vård
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

31

personal. Beredningen hade i det sammanhanget efter avvägning av de

faktorer, som i olika riktningar påverkade platsbehovets storlek, uppskattat

detta behov år 1965 till i runt tal 18 000. Statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande, som i december 1954 avgivit ett betänkande angående

en reviderad generalplan för sinnessjukvården och en plan för

upprustning in. m. av sjukhusen för psykiskt efterblivna, har under sitt

arbete funnit, att sinnessjukvårdsberedningens uppskattning av platsbehovet

icke var hållbar. Kommittén har därför låtit utarbeta en prognos rörande

vårdbehovet åren 1965 och 1970, enligt vilken det totala antalet våidbehövande

vid de statliga sinnessjukhusen dessa år skulle uppgå till i runt

tal resp. 22 200 och 22 900. Enligt den föreslagna nya planen skall den

statliga sinnessjukvården, då planen 1967 är förverkligad, omfatta ca 21 000

platser eller 3 000 mer än 1950 års plan. Detta förslag, som även innebär att

fyra nya sinnessjukhus skall byggas utöver vad sistnämnda plan upptar,

har i denna del i regel godtagits vid remissbehandlingen men ansetts representera

ett minimum.

Departementschefen berör därefter överbeläggningen och antalet väntande

på plats vid sinnessjukhusen samt fortsätter.

Med hänsvn till dessa förhållanden har jag funnit det angeläget att i

snabbast möjliga takt fortsätta utbyggnaden av den statliga sinnessjukvården.

Som ett led i dessa strävanden har uppförandet av det nya sinnessjukhuset

i Karlskrona, Gullberna sjukhus, forcerats. Man räknar sålunda

med att vid nämnda sjukhus omkring 410 vårdplatser skall kunna beläggas

med början fr. o. m. den 1 januari 1957. Vidare föreligger beslut om uppförande

av ett sinnessjukhus i Falköping och ett sjukhus för höggradigt

psykiskt efterblivna i mellersta Sverige, vars tillkomst syftar till en avlastning

av såväl de statliga sinnessjukhusen som landstingens anstalter för

vård av efterblivna.

Sammanlagt har fr. o. m. år 1950 anvisats ca 131 milj. kronor till byggnadsarbeten

vid de statliga sinnessjukhusen, varav 125 miljoner för den

planmässiga utbvggnaden av den egentliga sinnessjukvården. Otvivelaktigt

har här också stora förbättringar skett, om vilka de nya eller ombyggda

paviljongerna vid t. ex. Ulleråkers, Birgittas och Mariebergs sjukhus vittnar.

Alltjämt är emellertid lokalerna på de äldre sinnessjukhusen ofta omoderna,

otrivsamma och tungskötta samt planerade så, att de icke medger en angelägen

differentiering av patienterna.

Möjligheterna härtill liksom överhuvud till en förbättrad vård och intensiv

medicinsk psykiatrisk behandling är emellertid även i hög grad

beroende av att sjukhusen är försedda med tillräcklig, väl utbildad personal.

Som nyss nämnts bygger också 1950 års generalplan på denna förutsättning.

I yttranden över sinnessjukvårdens byggnadskommittés förslag

till reviderad generalplan liksom i en av läkarförbundet och psykiatiiska

föreningen upprättad promemoria, som i juli 1955 ingivits till inrikesdepartementet,

har också dessa förhållanden under strukits och vidare framhållits

behovet av betydande personalförstärkningar särskilt i fråga om

läkarna.

Otvivelaktigt är personalen otillräcklig trots betydande förstärkningar

inte minst de senaste budgetåren — 864 nya tjänster har tillkommit vid

de statliga sinnessjukhusen fr. o. in. 1950, varav 316 innevarande budgetår.

Vad först angår läkartjänsterna har i generalplaneförslaget åberopats, att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

statens sjukhusutredning i ett betänkande 1948 (SOU 1948: 37) räknade

med en läkare på 100 ä 125 patienter vid vårdavdelningarna på sinnessjukhusen.

I yttranden över förslaget har framhållits att denna norm för

läkartätheten icke grundade sig på någon noggrann analys av arbetet på

ett sinnessjukhus och att den icke kunde anses tillfyllest. I denna del påpekades

bl. a. att läkartätheten vid storstädernas sinnessjukhus utgjorde en

läkare på 86 patienter. Emellertid har endast två primärsjukhus f. n. eu

läkartäthet, som är större än en på 125 och medelbeläggningen per läkare

vid primärsjukhusen utgjorde enligt senaste uppgifter 134,8. Mot bakgrunden

av dessa förhållanden är det uppenbarligen angeläget att så snart som

möjligt öka läkartillgången. Medicinalstyrelsen har också förordat, att förstärkningen

av Hikarpersonalen forceras och att 34 nya tjänster inrättas

vid befintliga sjukhus. Härtill kommer 4 läkarbefattningar vid det nya Gullberna

sjukhus.

Innan en i och för sig önskvärd förstärkning av denna storleksordning

kan förordas, måste emellertid prövas om man kan räkna med att de nya

läkartjänsterna kan besättas. I denna del är nämligen, framförallt på grund

av den allmänna bristen på läkare, läget inom mentalsjukvården f. n. mycket

otillfredsställande. Vid månadsskiftet september—oktober 1955 var sålunda

av 182 läkartjänster icke mindre än 67 vakanta; 50 av dessa uppehölls

visserligen av vikarier — svenska legitimerade läkare och medicine kandidater

samt utländska läkare — men 17 tjänster saknade överhuvud innehavare.

Sistnämnda siffra var omkring ett år tidigare 10, varför endast

eu del av den år 1955 beslutade förstärkningen av sinnessjukvårdens läkarpersonal

hittills synes ha kommit denna vård tillgodo.

Med hänsyn framförallt till dessa omständigheter, som otvivelaktigt bör

mana till försiktighet i fråga om inrättande av nya tjänster, har jag endast

ansett mig kunna förorda, att 19 nya befattningar som läkare nu inrättas,

varav 4 vid Gullberna sjukhus. Vid fördelningen av dessa nya tjänster har

jag enligt medicinalstyrelsens önskemål även funnit mig böra beakta behovet

av en utbyggnad av familjevården och hjälpverksamheten samt —

ehuru i begränsad omfattning och som en försöksåtgärd — av den internmedicinska

konsultverksamheten. Det är min förhoppning att det skall bli

möjligt att åtminstone få godtagbara vikarier på de nya tjänster, som icke

kan besättas med ordinarie innehavare.

I fråga om kontorspersonalen väll jag framhålla vikten av att läkarna i

största möjliga utsträckning befrias från skrivgöromål så att de mera

effektivt kan ägna sig åt sina sjukvårdande arbetsuppgifter. Jag kommer

därför i det följande att förorda ett flertal nya biträdestjänster.

Vad angår vårdpersonalen har en viss förbättring skett genom de nya

befattningar som inrättats fr. o. in. innevarande budgetår. Emellertid understiger

alltjämt personaltätheten avsevärt den norm — en befattningshavare

på 2,8 patienter — som uppställts av statens sjukhusutredning. Enligt senast

tillgängliga uppgifter utgjorde nämligen medelbeläggningen per tjänst

vid primärsjukhusen i genomsnitt 3,5 för manliga och 3,7 för kvinnliga

avdelningar. En avsevärd förstärkning är här nödvändig icke minst av

humanitära skäl. Med hänsyn bl. a. till att den av 1954 års riksdag beslutade

nya grundutbildningen av vårdpersonal börjar först innevarande

år samt de rekryteringssvårigheter, som föreligger för vissa sjukhus, har

jag emellertid icke ansett mig kunna tillstyrka en så betydande förstärkning

av vårdpersonalen vid befintliga sjukhus som medicinalstyrelsen för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

33

ordat. Jag har härvid även beaktat, att tillkomsten — enligt vad jag senare

kommer att förorda — av omkring 160 tjänster av nu ifrågavarande kategorier

vid Gullberna sjukhus måste innebära en betydande belastning för

personalrekryteringen vid sinnessjukhusen överhuvud.

Sammanfattningsvis innebär det av mig förordade förslaget, att 446 nya

tjänster inrättas mot 316 för innevarande budgetår.

Departementschefen övergår därefter till behandling av de av medicinalstyrelsen

framförda förslagen.

Vad till en början angår frågan om personal till följd av nya

vårdplatser (utom Gullberna sjukhus) föreslår departementschefen,

att följande tjänster inrättas, nämligen 1 läkare i Ce 29, 1 över skötare i Ca

141 * 3, 6 översköterskor i Ca 14l, 2 förste skötare i Ca 13, 5 första sköterskor i

Ca 12, 15 skötare i 12 lönegraden, 62 sköterskor i 10 lönegraden och 2 ekonomibiträden

i Ce 5. Av skötartjänsterna anses 10 böra upptagas som ordinarie

och 5 som extra ordinarie, medan av skötersketjänsterna 42 anses

böra upptagas som ordinarie och 20 som extra ordinarie.

I fråga om personal för befintliga vårdplatser föreslås

följande.

Med avseende på läkarpersonalen har medicinalstyrelsen framlagt förslag

beträffande dels 21 läkartjänster för sjukhusvården enligt en av styrelsen

förordad utbyggnadsplan, dels ytterligare 12 läkare för bl. a. familjevård

och hjälpverksamhet, dels ock omändring av vissa läkartjänster.

På förut angivna skäl kan departementschefen icke tillstyrka att ett så

stort antal läkartjänster inrättas. Departementschefen förordar utökning av

ifrågavarande personal med en tjänst vid vardera S:ta Maria (Ca 31),

Ryhovs (Ce 29), S:t Olofs (Ce 29), Umedalens (Ce 29), Frösö (Ca 31),

Mariebergs (Ce 29), Källshagens (Ce 29) och Västra Marks sjukhus (Ce 29).

Utöver dessa 8 tjänster föreslås, att ytterligare 6 inrättas, nämligen en

överläkartjänst i Ce 37 för den internmediciniska vården vid S:t Lars’

sjukhus, en läkartjänst i Ce 29 för en öppen mottagnings- och behandlingsavdelning

vid Sidsjöns sjukhus, en förste läkartjänst i Ca 31 vid vardera

Ulleråkers, Restads och Sundby sjukhus och en överläkartjänst i Ca 37 vid

S:t Jörgens sjukhus, de fyra sistnämnda tjänsterna för att tillgodose den

till sjukhusen knutna familjevården och hjälpverksamheten. Vid den

begränsning av antalet tjänster som nu gjorts i förhållande till medicinalstyrelsens

förslag har departementschefen utgått från att i första hand

läkartjänster bör inrättas vid de sjukhus, som f. n. har den lägsta läkartätheten.

— Departementschefen anser det i och för sig betydelsefullt att

1 Här och i fortsättningen upptages denna lönegrad för samtliga överskötare och överskö
terskor.

Såsom angives i det följande skall flertalet sådana befattningshavare enligt vad som

närmare redovisas i den av riksdagen godkända prop. 209/1955 uppflyttas i 15 lönegraden. I

nämnda prop. angivna grunder skall självfallet tillämpas även för de av departementschefen

förordade nya tjänsterna.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 11

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

tillgodose behovet av randutbildningsplatser. Detta torde emellertid kunna

ordnas genom att man tager i anspråk vakanta läkartjänster. Styrelsens förslag

till omändring av läkartjänster tillstyrkes i så måtto, att ytterligare

en förste läkare vid vardera Ulleråkers och Mariebergs sjukhus gives biträdande

överläkares ställning. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor tillstyrkes, att en läkartjänst i Ce 29 vid vardera Furunäsets och

Säters sjukhus utbytes mot förste läkartjänst i Ca 31.

Departementschefens förslag beträffande läkarpersonalen innebär alltså,

att följande tjänster inrättas, nämligen 1 överläkare i Ca 37, 1 överläkare

i Ce 37, 7 förste läkare i Ca 31 och 5 läkare i Ce 29, samt att 2 förste läkare

gives biträdande överläkares ställning.

Vad angår förslagen om utökning av kontorspersonalen kan departementschefen

icke tillstyrka inrättandet av tjänster som förste kontorister.

Däremot förordas utökning med 5 kontoristtjänster i Ce 13. Vidare förordas

inrättande av 7 nya tjänster som biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Med avseende på kontorspersonalen innebär departementschefens förslag

alltså, att 5 tjänster som kontorister i Ce 13 och 7 tjänster som biträden för

skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8 skulle tillkomma.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen anser departementschefen, att

frågan om inrättande av särskilda befattningar som ersättare och biträden

åt personalföreslåndare och övrig uppsyningspersonal icke bör slutgiltigt

prövas, innan närmare erfarenhet föreligger i fråga om arbetsbelastningen

för nu nämnda tjänstemän samt om lämpligheten av den av medicinalstyrelsen

förordade anordningen. För att vinna närmare erfarenhet härav

föreslår departementschefen, att 3 överskötersketjänster i Cg 14 inrättas för

ändamålet. Vidare förordas att vid Birgittas eller Frösö sjukhus efter medicinalstyrelsens

bestämmande inrättas en tjänst som översköterska vid laboratoriet

m. m. Organisationen med nattöversköterskor föreslås utbyggd med

sammanlagt 5 nya tjänster. Någon ytterligare utökning av den centrala

vårdpersonalen finner departementschefen sig icke kunna tillstyrka.

Beträffande vårdavdelningspersonalen tillstyrkes, att en fjärdedel eller

elva av de av styrelsen föreslagna tjänsterna såsom avdelningsbiträden

inrättas. I fråga om begärda utökningar eller utbyten av personal på grund

av förändringar beträffande vissa vårdplatsers karaktär, fördelning på avdelningar

m. m. anser departementschefen sig böra tillstyrka, att ytterligare

en överskötare anställes vid Restads sjukhus. Vidare föreslås, att Sundby

sjukhus tillföres en översköterska och en första sköterska, att vid sekundäravdelningarna

i Olofsfors, Rosöga och Ribbingelund inrättas sammanlagt

två överskötersketjänster efter medicinalstyrelsens bestämmande,

samt att 3 överskötersketjänster inrättas vid Västra Marks sjukhus, varvid

dock 3 skötersketjänster bör indragas.

Beträffande övriga förslag om ökning av vårdavdelningspersonalen för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

35

ordar departementschefen inrättande av 2 skötar tjänster vid Källshagens

sjukhus, en skötartjänst och 2 skötersketjänster vid Vipeholms sjukhus och

2 skötartjänster vid Salberga sjukhus samt i övrigt för de egentliga sinnessjukhusen

(inklusive sekundäravdelningar) med undantag för Källshagens

sjukhus sammanlagt 20 skötartjänster och 9 skötersketjänster på manliga

och 40 skötersketjänster på kvinnliga vårdavdelningar. Därvid förutsättes,

att några tjänster icke inrättas vid S:t Lars’ och S:t Sigfrids sjukhus med

hänsyn till att dessa sjukhus kommer att avlastas patienter i samband

med beläggningen av Gullberna sjukhus. För sysselsättnings- och arbetsterapin

tillstyrkes inrättandet av 3 tjänster i Ca 14 som arbetsterapeuter,

15 tjänster i Ca 14 som överskötare eller översköterskor och en tjänst i Cg

12 såsom förskollärarinna vid Vipeholms sjukhus. Det föreslås få ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare bestämma fördelningen på överskötare

och översköterskor av nu föreslagna 15 tjänster för arbetsterapi.

Vidare anser departementschefen, att 3 tjänster i Cg 18 såsom sociala kuratorer

bör tillkomma nästa budgetår. 3 å övergångsstat uppförda föreståndarinnetjänster

i Ca 14, av vilka en icke skall ersättas med annan disponibel

tjänst, föreslås skola indragas.

I fråga om sjukvårdspersonal för befintliga vårdplatser m. m. innebär

alltså departementschefens förslag, att följande tjänster skulle tillkomma,

nämligen 3 sociala kuratorer i Cg 18, 1 överskötare i Ca 14, 12 översköterskor

i Ca 14, 3 översköterskor i Cg 14, 3 arbetsterapeuter i Ca 14, 15 överskötare

eller översköterskor (för arbetsterapi) i Ca 14, 1 första sköterska

i Ca 12, 25 skötare i 12 lönegraden, 1 förskollärarinna i Cg 12, 48 sköterskor

i 10 lönegraden och 11 avdelningsbiträden i Ce 5. Av skötarna bör 17

vara upptagna på ordinarie stat och 8 på extra ordinarie stat, medan av de

48 sköterskorna 32 bör upptagas på ordinarie stat och 16 på extra ordinarie.

Å andra sidan skulle 3 på övergångsstat uppförda föreståndarinnor

i Ca 14 indragas.

I fråga om ekonomipersonalen tillstyrker departementschefen, att en

tjänst som sömmerska eller väverska i Ca 9 inrättas vid S:ta Annas

sjukhus samt att en vakant ekonomibiträdestjänst i Ce 5 vid nämnda sjukhus

disponeras för sömnadsarbete vid annat sjukhus.

En förstärkning av kökspersonalen med 4 ekonomibiträden i Ce 5,

indragning av en bageriföreståndartjänst i Ca 10 och två ekonomibiträdestjänster

i Ce 5 och uppförande på övergångsstat av en biträdande

bageriföreståndare i Ca 7 förordas vidare, liksom även indragning av 2

tjänster såsom föreståndare för djurstall i Ca 10.

I fråga om övrig ekonomipersonal förordas inrättandet av en tjänst såsom

ekonomibiträde i Ce 10 vid S:ta Maria sjukhus samt utbyte av en

vid S:t Sigfrids sjukhus vakant ekonomibiträdestjänst i Ca 6 mot en motsvarande

tjänst i Ce 6.

Följande å övergångsstat uppförda tjänster anses höra indragas, näm
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ligen 1 yrkesmästare i Ca 13, 2 förmän i Ca 11 och 1 yttre nattvakt i Ca

10, varvid endast de båda förmanstjänsterna bör ersättas med andra disponibla

tjänster.

Departementschefens ställningstagande till förslagen med avseende på

ekonomipersonalen för befintliga vårdplatser innebär sålunda, att 1 ekonomibiträde

i Ce 10, 1 sömmerska eller väverska i Ca 9, 1 ekonomibiträde

i Ce 6 och 2 i Ce 5 skulle tillkomma, å andra sidan skulle följande tjänster

indragas, nämligen 1 bageriföreståndare i Ca 10, 2 föreståndare för djurstall

i Ca 10 och 1 ekonomibiträde i Ca 6. Å övergångsstat skulle vidare tillkomma

1 biträdande bageriföreståndare i Ca 7 samt indragas 1 yrkesmästare

i Ca 13, 2 förmän i Ca 11 och 1 yttre nattvakt i Ca 10.

Beträffande Gullberna sjukhus föreslår departementschefen inrättande

av följande läkartjänster, nämligen 1 överläkare i Ca 37, 1 förste

läkare i Ca 31 och 2 läkare, varav 1 i Ca 29 och 1 i Ce 29.

I fråga om kontorspersonalen föreslås, att följande tjänster inrättas,

nämligen 1 assistent i Ca 19, 1 kassör i Ca 17, 1 kontorist i Ce 13, 2 kanslibiträden

i Ce 11 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen tillstyrkes anställande av 1 personalföreståndare

i Ca 19, 1 förste uppsyningsman i Ca 19 och 1 första

föreståndarinna i Ca 19. För sjukhusets medicinska centrum förordas

inrättandet av 3 överskötersketjänster i Ca 14, 1 tjänst som första sköterska

i Ce 12 och 1 tjänst såsom avdelningsbiträde i Ce 5. Vidare tillstyrkes

att vid inlagningsavdelningen, avsedd för 20 patienter, försöksvis

införes en speciellt stor personaltäthet och att för ändamålet inrättas sammanlagt

16 tjänster nämligen 1 översköterska, 1 förste skötare, 1 första

sköterska, 6 skötare, 6 sköterskor och 1 avdelningsbiträde. I övrigt biträder

departementschefen medicinalstyrelsens förslag om vårdavdelningspersonal

med den ändringen, att en av medicinalstyrelsen föreslagen tjänst som

förste skötare vid avdelningen för kroniskt sjuka halvoroliga manliga patienter

utbytes mot en tjänst som första sköterska.

Till sjukhuset anses vidare böra knytas en tjänst såsom arbetsterapeut

i Ca 14.

I fråga om sjukvårdspersonalen innebär alltså departementschefens förslag,

att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 1 personalföreståndare

i Ca 19, 1 förste uppsyningsman i Ca 19 och 1 första föreståndarinna i

Ca 19, 3 överskötare i Ca 14, 14 översköterskor i Ca 14, 1 arbetsterapeut i

Ca 14, 4 förste skötare i Ca 13, 11 första sköterskor i Ca 12, 1 första sköterska

i Ce 12, 41 skötare i 12 lönegraden, 74 sköterskor i 10 lönegraden och 15

avdelningsbiträden i Ce 5. Av skötarna bör 27 vara upptagna på ordinarie

stat och 14 på extra ordinarie stat, medan av de 74 sköterskorna 49 bör

upptagas på ordinarie stat och 25 på extra ordinarie stat.

I fråga om ekonomipersonalen föreslår departementschefen inrättande av

följande tjänster för maskin- och eldarpersonal, nämligen 1 maskinist i

Ce 15, 1 maskinist i Ce 13 och 4 eldare, varav 2 i Ca 11 och 2 i Ce 11. Vad

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

37

angår personalen i verkstäder och arbetssalar anses personal erforderlig

i den omfattning medicinalstyrelsen beräknat, dock att för en av de

föreslagna hantverksföreståndarna i 13 lönegraden (tapetserare) icke bör

inrättas någon tjänst utan i stället ett belopp motsvarande lönen i nämnda

lönegrad upptagas under anslaget till extra arbetskraft. I övrigt bör personalen

tills vidare placeras på extra ordinarie stat. En köksföreståndartjänst

i Ca 18 tillstyrkes. Vad angår övrig ekonomipersonal föreslås följande

tjänster nämligen 1 förrådsförman i Ca 13, 1 telefonist i Ce 8, 5 ekonomibiträden

i Ce 10, 2 ekonomibiträden i Ce 8, 1 ekonomibiträde i Ce 7

och 8 ekonomibiträden i Ce 5. Ett belopp motsvarande lön till 3 ekonomibiträden

i lönegrad 5 bör dessutom upptagas under anslaget till extra

arbetskraft.

Departementschefens ställningstagande till förslagen med avseende på

ekonomipersonalen innebär sålunda att följande tjänster tillkommer nämligen

1 köksföreståndare i Ca 18, 1 maskinist i Ce 15, 2 hantverksföreståndare

i Ce 15, 1 slöjdföreståndare i Ce 14, 1 maskinist i Ce 13, 1 förrådsförman

i Ca 13, 1 hantverksföreståndare i Ce 13, 2 eldare i Ca 11 och 2 i Ce 11,

5 ekonomibiträden i Ce 10, 2 sömmerskor eller väverskor i Ce 9, 1 telefonist

i Ce 8, 2 ekonomibiträden i Ce 8, 1 ekonomibiträde i Ce 7 och 8 ekonomibiträden

i Ce 5.

Av nu föreslagna tjänster för Gullberna sjukhus bör 1 överläkartjänst

i Ca 37, 1 personalföreståndare i Ca 19, 1 förste uppsyningsman i Ca 19,

1 första föreståndarinna i Ca 19, 1 assistent i Ca 19, 1 kanslibiträde i Ce 11

och 1 förrådsförman i Ca 13 tillsättas den 1 juli 1956 eller så snart som

möjligt därefter samt de övriga tjänsterna i anslutning till den fortskridande

beläggningen, i de flesta fall dock någon tid före densamma. Det beräknas,

att beläggningen kommer att påbörjas den 1 januari 1957.

Med hänvisning till nyssnämnda uttalande av chefen för civildepartementet

tillstyrker departementschefen att tjänsterna såsom sjukhusintendent,

assistent och kassör vid Birgittas sjukhus uppflyttas från resp. Ca 27, Ca

19 och Ca 17 till resp. Ca 29, Ca 21 och Ca 19, att tjänsterna såsom hantverksföreståndare

i Ca 13 för skomakeriverkstäderna vid S:ta Maria, Ryhovs,

S:t Sigfrids, Umedalens, Sidsjöns, Furunäsets och Källshagens sjukhus

uppflyttas till Ca 15, samt att 1 ekonomibiträdestjänst i Ca 11 vid psykiatriska

sjukhuset i Stockholm utbytes mot en tjänst såsom förrådsförman

i Ca 13. Vidare anses, att hinder icke längre bör föreligga för tillsättande

av vakanta hantverksföreståndartjänster för skomakerier vid

sinnessjukhusen -— sammanlagt 7 tjänster.

Vid bifall till vad departementschefen sålunda föreslagit skulle sammanfattningsvis

tillkomma följande ordinarie tjänster, nämligen 2 överläkare i

Ca 37, 8 förste läkare i Ca 31, 1 läkare i Ca 29, 1 sjukhusintendent i Ca 29,

1 assistent i Ca 21, 1 personal föreståndare i Ca 19, 1 förste uppsyningsman

i Ca 19, 1 första föreståndarinna i Ca 19, 1 kassör i Ca 19, 1 köksföreslandare

i Ca 18, 7 hantverksföreståndare i Ca 15, 5 överskötare i Ca 14, 32

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

översköterskor i Ca 14, 4 arbetsterapeuter i Ca 14, 15 överskötare eller

översköterskor (för arbetsterapi) i Ca 14, 2 förrådsförmän i Ca 13, 6 förste

skötare i Ca 13, 17 första sköterskor i Ca 12, 54 skötare i Ca 12, 2 eldare

i Ca 11, 123 sköterskor i Ca 10 och 1 sömmerska eller väverska i Ca 9. Å

andra sidan skulle följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 1 sjukhusintendent

i Ca 27, 7 hantverksföreståndare i Ca 13, 1 ekonomibiträde

i Ca 11, 1 bageriföreståndare i Ca 10, 2 föreståndare för djurstall i Ca 10,

1 ekonomibiträde i Ca 6 samt på övergångsstat uppförda 3 föreståndarinnor

i Ca 14, 1 yrkesmästare i Ca 13, 2 förmän i Ca 11 och 1 yttre nattvakt i Ca 10,

de fyra sistnämnda på övergångsstat. Till övergångsstat skulle överföras 1

biträdande bageriföreståndare i Ca 7.

Vidare skulle tillkomma följande icke-ordinarie tjänster nämligen 1 överläkare

i Ce 37, 7 läkare i Ce 29, 3 sociala kuratorer i Cg 18, 2 hantverksföreståndare

i Ce 15, 1 maskinist i Ce 15, 1 slöjdföreståndare i Ce 14, 3 översköterskor

i Cg 14, 6 kontorister i Ce 13, 1 hantverksföreståndare i Ce 13, 1

maskinist i Ce 13, 27 skötare i Ce 12, 1 första sköterska i Ce 12, 1 förskollärarinna

i Cg 12, 2 eldare i Ce 11, 2 kanslibiträden i Ce 11, 61 sköterskor

1 Ce 10, 6 ekonomibiträden i Ce 10, 2 sömmerskor eller väverskor i Ce 9,

2 ekonomibiträden i Ce 8, 1 telefonist i Ce 8, 1 ekonomibiträde i Ce 7, 1

ekonomibiträde i Ce 6, 26 avdelningsbiträden i Ce 5, 12 ekonomibiträden

i Ce 5 och 9 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8.

Departementschefens förslag innebär alltså, att sammanlagt 466 nya

tjänster inrättas, av vilka 209 vid Gullberna sjukhus. Av dessa tjänster

är 286 ordinarie och 180 icke-ordinarie. Vidare föreslås, att 20 tjänster

indrages. Nettotillskottet av nya tjänster skulle sålunda uppgå till 446.

Medicinalstyrelsens förslag med avseende å personalen och departementschefens

ställningstagande till dessa förslag torde kunna åskådliggöras av

följande uppställning:

Antal nya tjänster

Personalgrupp

enl. medicinalsty- relsens förslag

enl. departements- chefens förslag

Nytillkommande platser m. m. (med Gullberna):

läkare ....................................

+ 5

+ 5

kontorspersonal ............................

+ 7

+ 7

sjukvårdspersonal ..........................

+ 258

+ 258

ekonomipersonal............................

+ 39

+ 33

Summa

+ 309

+ 303

Befintliga platser:

läkare ....................................

+ 33

+ U

kontorspersonal ............................

-f 28

+ 12

sjukvårdspersonal ..........................

+ 229

+ 120

ekonomipersonal............................

+ 2

— 3

Summa

+ 292

+ 143

Totalt ......................................

+ 601

+ 446

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

39

Till kostnader för extra arbetskraft upptages ett med 140 000 kronor

förhöjt belopp. Häri ingår i runt tal 20 000 kronor avseende medel till

avlöning av 1 tapetserare och 3 ekonomibiträden vid Gullberna sjukhus i

enlighet med vad ovan anförts samt 20 000 kronor för att möjliggöra försöksvis

anställande av sjukgymnaster.

Styrelsens förslag i fråga om arvoden anser departementschefen sig böra

biträda utom i vad avser höjning av arvoden för orgelspelning. Sålunda

tillstyrkes, att en förste läkare vid vardera Ulleråkers och Mariebergs sjukhus

såsom biträdande överläkare får uppbära särskilt arvode om 1 320

kronor, att sjukhuschefen vid Gullberna sjukhus erhåller ett sjukhuschefsarvode

med 1 200 kronor, att sjukhuschefsarvodet vid Birgittas sjukhus

höjes från 1 200 till 1 680 kronor, att en predikant vid sekundäravdelningen

i Hammar anställes mot ett arvode av 960 kronor, att arvode åt

sekreteraren hos direktionen för Gullberna sjukhus beräknas till 1 320 kronor,

att den läkare, som kan komma att utses att handhava hjälpverksamheten

vid psykiatriska sjukhuset i Stockholm, tillerkännes arvode härför

med 600 kronor samt att anslagsbeloppet för arvoden åt sinnessjukläkare,

som anlitas för rättspsykiatriska undersökningar, sänkes med 9 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl.

Maj :t, föreslås sålunda reducerad med 1 800 kronor.

Vad slutligen angår medelsberäkningen för nästa budgetår påkallar de

av departementschefen framlagda förslagen en ökning av medelsanvisningen

under anslaget med 3 153 800 kronor för nytillkommande tjänster

samt lönegrads- och löneklassuppflyftningar och 140 000 kronor till extra

arbetskraft, medan arvodeskostnaden minskas med 1 800 kronor. Därvid

har departementschefen med hänsyn till att vissa av tjänsterna för Gullberna

sjukhus skall tillsättas i anslutning till den fortskridande beläggningen

ansett kostnaderna för dessa tjänster kunna beräknas till i runt tal

730 000 kronor. Till följd av den generella ökning av statstjänstemännens

löner, som genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1955, bör en uppräkning ske

av det för budgetåret 1955/56 anvisade anslaget med 9 850 000 kronor. Till

löneregleringar för ekonomi- och avdelningsbiträden samt telefonister

beräknas 135 000 kronor. Jämlikt förslag i proposition nr 209/1955 har bl. a.

följande tjänster vid statens sinnessjukhus uppflyttats i lönegrad, nämligen

de sociala kuratorerna och socialassistenterna från 17 till 18 lönegraden,

köksföreståndare samt biträdande köksföreståndare i 14 lönegraden

till 15 lönegraden, eldarna efter två års anställning i 10 lönegraden till 11

lönegraden samt ekonomibiträden med göromål som maskintvättare från

10 till 11 lönegraden. Härjämte skall flertalet överskötare och översköterskor

i enlighet med vad som närmare redogöres för i förevarande proposition

uppflyttas från 14 till 15 lönegraden. I detta sammanhang framhålles,

att de ovan föreslagna 3 överskötersketjänsterna såsom ersättare och

biträden åt personalföreståndare och övrig uppsyningspersonal, vilka tjäns
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ter icke upptagits till behandling i propositionen nr 209, icke bör placeras

i högre lönegrad än 14. Den merkostnad, som uppkommer till följd av nu

nämnda lönereglering, uppgår till i runt tal 330 000 kronor. Med hänsyn till

den personalförstärkning, departementschefen förordat, erfordras även

ytterligare medel för avlöningar till vikarier. För detta ändamål samt till

vikarier för personal, som undergår grundutbildning beräknas 1 015 000

kronor.

Den sammanlagda höjningen av anslaget skulle alltså uppgå till

14 622 000 kronor och anslaget alltså bestämmas till 107 042 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Snygg och Damström (I: 83) och den andra inom andra kammaren

av herrar Jacobsson i Sala och Blidfors (II: 142), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta att vid behandlingen av elfte huvudtiteln, punkten

statens sinnessjukhus, beakta vad medicinalstyrelsen i sina petita föreslagit

angående utbyte av vissa i motionerna närmare angivna tjänster,

dels en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 119),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i överensstämmelse med

medicinalstyrelsens förslag inrättas en överläkartjänst i Ce 37 för den invärtesmedicinska

vården vid Ulleråkers sjukhus från den 1 juli 1956,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Huss (I: 84) och den andra inom andra kammaren av fröken

Höjer m. fl. (II: 122), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

å befintliga sjukhus utöver departementschefens förslag inrättas ytterligare

66 tjänster enligt i motionerna framförda förslag och att härvid

föreslagna lönegradsplaceringar måtte beaktas samt att för ändamålet erforderliga

medel anslås,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 13) och den andra inom andra kammaren

av herr Thapper m. fl. (II: 24), i vilka hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av förslagsanslaget till Statens sinnessjukhus: Avlöningar

beslutar i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande vidgade

befogenheter för direktionerna vid statens sinnessjukhus samt om

de förslag till 1957 års riksdag, vartill utredningen må giva anledning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna I: 83, II: 119, II: 122 samt I: 13.

Utskottet har till behandling jämväl förehaft den redogörelse angående

behovet av viss biträdeshjälp m. m. vid statens sinnessjukhus, som riksdagens

år 1955 församlade revisorer lämnat under § 29 i sin berättelse.

I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort följande uttalande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

41

Sinnessjukvården i riket har under senare år på olika sätt varit föremål

för statsmakternas särskilda uppmärksamhet. Erinras må att 1950 års

riksdag antagit vissa riktlinjer för upprustningen av den statliga sinnessjukvården

samt att en kommitté tillkallats med uppgift att omhänderha

de frågor, som äro förenade med modernisering och utbyggande av ifrågavarande

sjukhus. Kommittén har sedermera, bl. a. på grundval av en

prognos rörande platsbehovet, utarbetat en generalplan för sinnessjukvårdens

utbyggnad. Kostnaderna för de i planen ingående byggnadsåtgärderna,

om vilka beslut ännu icke meddelats, ha uppskattats till i runt tal

365 miljoner kronor. Häri ingå dock ej utgifterna för upprustning och

inrättande av nya bostäder vid befintliga sjukhus; medelsbehovet härför

har beräknats till 25 miljoner kronor.

Jämsides med att man genom olika åtgärder söker tillgodose sinnessjukvårdens

platsbehov genom om- och nybyggnader, har påbörjats en förstärkning

av personalen i syfte att möjliggöra en intensifiering av sjukvården.

1955 års riksdag har sålunda beslutat att inrätta 316 nya tjänster. Visserligen

faller omkring två tredjedelar av denna ökning på nya vårdplatser.

Men även detta nytillskott av tjänster kommer vården i allmänhet på de

berörda sjukhusen till godo genom att personaltätheten på övriga avdelningar

ökas. Den sålunda genomförda förstärkningen överstiger väsentligt

den utökning, som årligen skett under de fem budgetåren 1950/51—1954/55.

Sammanlagt uppgår denna till 548 tjänster eller i genomsnitt 110 om året.

Av statsutskottets utlåtande i ämnet till 1955 års riksdag framgår att personalbeståndet

vid sinnessjukhusen är i behov av en ytterligare påbyggnad

för att medge en sådan ökning av vårdresurserna, att sinnessjukvården

skall komma i nivå med kroppssjukhusen. Samma års riksdag har i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhållit, att Kungl. Maj:t för 1956 års riksdag bl. a.

skall framlägga förslag om största möjliga ytterligare personalförstärkning

vid sinnessjukhusen.

Ett omvittnat förhållande är, att ett betydande underskott av läkare föreligger

inom ifrågavarande vårdområde. Étt uttryck härför är, att 60—70

procent av läkartjänsterna i 29 lönegraden f. n. äro vakanta samt att sasom

vikarier, i den mån sådana finnas att tillgå, i betydande utsträckning anlitas

utländska läkare. Icke minst på grund av bristen på utbildade läkare är

det, såsom statsutskottet antydde i sitt utlåtande nr 80 till 1953 års riksdag,

angeläget att bl. a. den befintliga läkarpersonalen är så tillgodosedd

med assistans, att den icke nödgas ägna en jämförelsevis stor del av sin

lid åt skrivarbete och andra rutingöromål. Vid besök som revisorerna

avlagt vid sinnessjukhus har från läkarhåll denna synpunkt understrukits

med skärpa. På grund härav och då den personalförstärkning, som hittills

kommit till stånd för befintliga vårdplatser, främst avsett vårdpersonal, ha

revisorerna funnit det vara av intresse att söka bilda sig en närmare uppfattning

om behovet av biträdeshjälp för skriv- och kontorsgöromål till

läkarna vid de statliga sinnessjukhusen. Revisorerna ha fördenskull inhämtat

vissa uppgifter i detta ämne. Dessa ha redovisats i tabell 1 i det

föregående.

Undersökningen har omfattat sammanlagt 169 läkare; dessa ha uppgivit

alt de f. n. disponera över 61 biträden, som fullgöra tjänst på heltid hos

vederbörande läkare, samt 15 biträden på deltid. Det antal diktafoner, som

står till förfogande, är 47. Det ytterligare behovet av biträden har uppskattats

till 31 (32) heltidsanställda och 4 deltidsanställda. Ett behov av ytter
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ligare 48 diktafoner har anmälts. Den sammanlagda tid, som dagligen skulle

kunna användas för egentligt läkararbete, om tillräcklig biträdeshjälp in. m.

stode till förfogande, har beräknats till 169 timmar. Om det antages, att den

genomsnittliga dagliga arbetstiden är åtta timmar, motsvarar nämnda timantal

således i runt tal 21 läkares arbetskapacitet.

Vid ett bedömande av nämnda uppgifter synes det emellertid böra beaktas,

att dessa självfallet icke kunna anses giva något exakt mått på den

arbetstid, som läkarna använda för rutinbetonat arbete av förevarande art.

Det ligger sålunda i sakens natur, att man vid en undersökning av det slag,

varom här varit fråga, gärna överbetonar det föreliggande behovet. Härtill

kommer att även om tidsuppgifterna i och för sig skulle vara rättvisande,

det därmed icke är sagt, att det vid de olika vårdavdelningarna är praktiskt

möjligt att organisera skrivarbetet på sådant sätt, att motsvarande tid helt

kan frigöras för egentligt läkararbete. Å andra sidan bör betänkas, att

många av läkarna äro orutinerade oeh/eller av utländsk härkomst, vilket

torde ha till följd, att de f. n. icke i samma utsträckning som i en framtid

kan bli fallet kunna lita till exempelvis diktamen vid upprättandet av journaler,

besvarandet av brev m. in. Uppmärksammas bör även att den alltmer

ökande patientomsättningen, som är en följd av de moderna behandlingsmetoderna,

torde medföra en stegrad efterfrågan på skrivhjälp.

Den slutsatsen synes i allt fall av den gjorda undersökningen kunna

dragas, att ett icke obetydligt behov av biträden och tekniska hjälpmedel

föreligger för ifrågavarande göromål. Vid genomförandet av olika åtgärder

i syfte att åstadkomma den intensifiering av vården vid de statliga sinnessjukhusen,

som ur olika synpunkter är önskvärd, är det därför tydligt, att

frågan om förseendet av läkare med erforderlig biträdeshjälp m. in. för

skriv- och kontorsgöromål icke bör förbises. De ökade utgifter, som kunna

bli följden härav, torde mer än väl uppvägas av den vinst, som i olika avseenden

torde uppkomma på grund av att läkarnas arbetstid kan utnyttjas

på ett mera rationellt sätt.

Då det gäller att täcka ifrågavarande behov, torde det icke vara möjligt

att uppdraga några generella riktlinjer om antalet biträden, hur arbetet

bör vara anordnat o. s. v. Härtill torde förhållandena med hänsyn till de

olika sjukhusens planering, storlek in. in. vara alltför skiftande. Det synes

därför lämpligt, att särskilda organisationsundersökningar företagas genom

lämpligt organ, t. ex. statens organisationsnämnd. — Framhållas må även

i detta sammanhang att revisorerna förutsätta, att tillbörlig hänsyn tages

till kontorstekniska synpunkter vid planeringen av de nya sinnessjukhus,

som enligt den förut nämnda kommitténs förslag skola uppföras.

Revisorerna anse sålunda, att vid den fortsatta upprustningen av den statliga

sinnessjukvården förevarande spörsmål bör ägnas uppmärksamhet.

Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

statskontoret och statens organisationsnämnd. Beträffande dessa yttranden

får utskottet hänvisa till de tryckta förklaringarna över revisorernas berättelse.

Över förenämnda motioner I: 13 och II: 24 har, efter därom i vederbörlig

ordning gjord framställning, medicinalstyrelsen avgivit yttrande. Styrelsen,

som överlämnat infordrade yttranden från tio direktioner för sta
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

43

tens sinnessjukhus, har för egen del tillstyrkt, att en utredning i motionens

syfte snarast kommer till stånd.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär departementschefens

förslag en omfattande utbyggnad av personalorganisationen

vid statens sinnessjukhus i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende.

Sålunda föreslås att 446 nya tjänster, varav 19 läkarbefattningar, skall inrättas.

Utskottet finner det tillfredsställande att omständigheterna medgivit

en så betydande förstärkning men vill å andra sidan understryka

departementschefens uttalande, att personalen trots de betydande förstärkningarna

alltjämt måste anses otillräcklig. Samtidigt som utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag vill utskottet därför ge uttryck för den uppfattningen,

att såväl ekonomiska som humanitära hänsyn gör en ytterligare

ökning av vårdresurserna till nästa budgetår i hög grad påkallad.

Såsom en åtgärd i syfte att öka vårdresurserna har riksdagens revisorer

angivit förseendet av läkare med erforderlig birädeshjälp in. m. I motionerna

I: 84 och II: 122 har vad revisorerna härutinnan antytt preciserats

till ett förslag om inrättande av åtta biträdestjänster i Cf 4—Ce 8 utöver

dem som departementschefen föreslagit. Utskottet, som finner att särskilda

organisationsundersökningar i nuvarande snabba utbyggnadsskede inte är

påkallade, anser vad revisorerna i övrigt anfört beaktansvärt. Utskottet

förordar därför att riksdagen i anledning av vad revisorerna anfört och

ifrågavarande motionsyrkande i skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar, att utbyggnaden

av den för skriv- och kontorsgöromål avsedda biträdesorganisationen

vid statens sinnessjukhus bör ske så snabbt, som statsfinansiella

hänsyn och hänsynen till andra angelägna personalförstärkningar medger.

I motionerna I: 13 och II: 24 har föreslagits att riksdagen skulle anhålla

om skyndsam utredning rörande vidgade befogenheter för direktionerna

vid statens sinnessjukhus samt om de förslag, vartill utredningen må giva

anledning. Motionsyrkandet har tillstyrkts av medicinalstyrelsen och flertalet

av de sjukhusdirektioner, som hörts av styrelsen. För egen del finner

utskottet att den sålunda ifrågasatta decentraliseringen skulle kunna vara

ägnad att förbättra vårdmöjligheterna både därigenom, att den skulle öka

sinnessjukhusdirektionernas möjligheter och intresse för att göra självständiga

insatser till vårdens fromma och därigenom, att den skulle kunna

möjliggöra en enklare och snabbare handläggning av åtskilliga ärendesgrupper.

Utskottet tillstyrker därför bifall till ifrågavarande motioner.

Vad angår övriga yrkanden har i motionerna I: 83 och II: 142 yrkats utbyte

av vissa närmare angivna kvinnliga tjänster mot manliga; i motionen

11:119 yrkats inrättande av en överläkartjänst i Ce 37 för den invärtesmedicinska

vården vid Ulleråkers sjukhus från den 1 juli 1956 och i motionerna

I: 84 och II: 122 yrkats inrättande av — utöver de ovan nämnda

åtta biträdena för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång —-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ytterligare 58 i motionerna närmare angivna tjänster utöver dem departementschefen

föreslagit.

Allmänt sett har utskottet intagit en positiv ståndpunkt till de nyss redovisade

yrkandena. Vidkommande förslagen i motionerna I: 83 och II: 142

vill utskottet uttala, att man i valet mellan manliga och kvinnliga tjänster

synes böra tillmäta vårdsynpunkterna avgörande vikt, medan rekryteringshänsynen

synes böra komma mera i bakgrunden. En på sådant sätt verkställd

bedömning synes böra föranleda att flera av motionärernas förslag

genomföres fr. o. in. den 1 juli 1957. Det i motionen II: 119 föreslagna inrättandet

av en överläkartjänst för den invärtesmedicinska vården vid Ulleråkers

sjukhus synes även utskottet vara av hög angelägenhetsgrad. Slutligen

synes de i motionerna I: 84 och II: 122 anförda skälen för de i dessa

motioner framförda förslagen i huvudsak bärande.

Om utskottet alltså funnit, att skäl kan anföras för bifall till samtliga

de i nästföregående stycke redovisade yrkandena, har utskottet å andra

sidan inte kunnat bortse från att utbyggnaden av personalorganisationen

inte bör ske i snabbare takt än rekryteringshänsyn samt hänsynen till bostäder

och andra praktiska anordningar medger. Mot bakgrunden av det anförda

har utskottet funnit sig bättre än genom att tillstyrka inrättande av

enstaka tjänster tillgodose motionärernas önskemål genom att hänföra dessa

önskemål till utskottets i början av detta yttrande anförda uppfattning,

att en ytterligare ökning av vårdresurserna till budgetåret 1957/58 framstår

som i hög grad påkallad. Vid utformningen av anslagsäskanden till 1957 års

riksdag förutsätter utskottet, att de synpunkter utskottet ovan anlagt skänkes

särskilt beaktande då det gäller utbyggnaden av personalorganisationen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. i skrivelse till Kungl. Maj :t ge tillkänna, vad utskottet

anfört i anledning av riksdagens revisorers uttalande angående

behovet av viss biträdeshjälp in. in. vid statens sinnessjukhus

samt motionerna I: 84 och II: 122, såvitt de avser

sådan biträdeshjälp;

II. med bifall till motionerna I: 13 och II: 24 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t föranstaltar om

en utredning rörande vidgade befogenheter för direktionerna

vid statens sinnessjukhus samt för 1957 års riksdag

framlägger de förslag, vartill utredningen må ge anledning;

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt avslag å

motionerna I: 83 och II: 142, II: 119 ävensom I: 84 och

II: 122, samtliga motioner såvitt de avser personalförstärkningar

för nästa budgetår,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens sinnessjukhus, som på
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

45

kallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ..............................

47 185 000

2.

Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

441 200

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso-

nal, förslagsvis ........................

38 130 000

4.

Rörligt tillägg, förslagsvis

21 285 800

Summa kronor 107 042 000;

c) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 107 042 000 kronor.

31 :o) Statens sinnessjukhus: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 32,

s. 137—142) föreslagit riksdagen att till Statens sinnessjukhus: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 41 475 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 37 460 000 kronor.

Departementschefen förordar en ökning av medelsanvisningen till reseersättningar

med 70 000 kronor, till expenser med 171 000 kronor samt till

övriga utgifter med 3 774 000 kronor, varav 1 900 000 kronor till utspisning

samt 1 050 000 kronor till läkemedel m. in.

I detta sammanhang anmäler departementschefen, att medicinalstyrelsen

med särskild skrivelse till Kungl. Maj:t överlämnat en framställning från

frälsningsarméns högkvarter, vari anhålles om bidrag för straffriförklarade

sinnessjuka — ca 15 patienter per år — som remitteras till frälsningsarméns

skydds- och industrihem. Departementschefen föreslår, att bidrag

härför beviljas från posten till familjevård. Denna post anses böra upptagas

med oförändrat belopp. Det nämnda bidraget till frälsningsarméns

skydds- och industrihem föreslås få rymmas inom ramen för den sålunda

föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens sinnessjukhus: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

41 475 000 kronor.

32:o) Statens sinnessjukhus: Övervakning av vissa försöksutskrivna patienter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 142 och 143),

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

vilket innebär en ökning av anslaget med 16 000 kronor med hänsyn till

belastningen och ändrade ersättningsbestämmelser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sinnessjukhus: Övervakning

av vissa för söksutskrivna patienter för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

33:o) Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 35, s. 143—147) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för utbildning av sinnessjukvårdspersonal,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels

ock till Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 477 000 kronor.

Anslag för detta ändamål har upptagits första gången i riksstaten för

innevarande budgetår. Anslaget har uppförts med 100 000 kronor.

Enligt den av statsmakterna i princip godkända utbildningsplanen skall

1 grundutbildningen (efter provtjänstgöringen) ingå bl. a. dels läskurs om

2 månader, förlagd till 3 statliga sinnessjukhus, dels ock tjänstgöring vid

kroppssjukhus under 4 månader, avsedd att förläggas till 9 olika lasarett.

Medicinalstyrelsen har föreslagit anställande av, för läskursen 3 och för

tjänstgöringen vid kroppssjukhus 9 eller alltså tillhopa 12 instruktionssköterskor

i Ce 20. Departementschefen erinrar med anledning härav om

att han vid uppdragandet av riktlinjerna för grundutbildningen (prop. nr

166/1954) beträffande det då föreliggande förslaget uttalade, att vid detaljutformningen

av undervisningsprogrammet en begränsning av antalet tjänster

borde göras utan att därvid någon väsentlig rubbning uppstode i de

gjorda planerna. I anslutning till detta uttalande föreslår departementschefen,

att för det nu ifrågavarande utbildningsstadiet försöksvis anställes

endast 10 instruktionssköterskor, av vilka 3 för läskursen och 7 för tjänstgöringen

vid kroppssjukhusen. Härvid förutsättes, att en instruktionssköterska

med stationeringsort i Hälsingborg svarar för utbildningen vid lasaretten

i Hälsingborg och Landskrona och en instruktionssköterska med

stationeringsort i Vänersborg svarar för utbildningen vid lasaretten i Vänersborg

och Alingsås.

De nya instruktionssköterskorna föreslås skola anställas tidigast en månad

innan läskurserna resp. tjänstgöringen vid kroppssjukhusen tager sin

början. Av tjänsterna anses 6 böra placeras i Ce 20 medan 4 av de för

tjänstgöring vid kroppssjukhus avsedda sköterskorna i avbidan på erfarenheter

av den nya ordningen anses böra placeras i samma lönegrad men på

extra stat.

I övrigt har departementschefen icke något att erinra mot medicinalstyrelsens

förslag ifråga om grundutbildningen.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att den vid Ulleråkers sjukhus bedrivna

kursverksamheten i sinnessjukvård för sjuksköterskeelever göres permanent

och att två extra ordinarie tjänster inrättas fr. o. m. nästa budgetår,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

47

nämligen dels en tjänst som föreståndare i 22 lönegraden, dels ock en

tjänst som instruktionssköterska i 20 lönegraden.

Departementschefen anser sig icke f. n. kunna tillstyrka att kursverksamheten

vid Ulleråkers sjukhus göres permanent och ställes under ledning av

befattningshavare med pensionsgrundande tjänster. Utbildningen bör alltså

enligt departementschefens mening tills vidare fortgå i oförändrade former.

Departementschefen tillstyrker, att under budgetåret 1956/57 anordnas två

sådana kurser, vardera om 6 månader. Kostnaderna för arvoden till kursledare

m. fl. — 28 500 kronor — anses lämpligen böra utgå från förevarande

anslag.

Till detta anslag bör jämväl, i enlighet med medicinalstyrelsens förslag,

överföras kostnaden för av styrelsen angivna partiella högre kurser för

sjuksköterskeelever, 27 300 kronor.

Medelsbehovet å anslaget kan på grund av nu framförda förslag uppskattas

till 477 000 (+ 377 000) kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Huss (1:85) och den andra inom andra kammaren av fröken Höjer

m. fl. (II: 123), i vilka föreslagits, att riksdagen vid behandling av förevarande

punkt i statsverkspropositionen måtte besluta att utöver departementschefens

förslag inrätta 2 tjänster som instruktionssköterskor i Ce 20 för utbildningen

vid kroppssjukhusen samt att anslaget härför uppräknas med

cirka 25 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av fröken Höjer m. fl. väckt motion

(11:447), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att vid Ulleråkers

sjukhus anordnade högre kurser om sex månader i sinnessjukvård för sjuksköterskeelever

göres permanenta och härmed tjänsten som föreståndare

inplaceras i lönegrad Ce 22 och som instruktionssköterska i lönegrad Ce 20.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 123

och II: 447.

Utskottet. Departementschefens förslag i fråga om grundutbildningen för

sinnessjukvårdspersonal innebär bl. a. att för läskurserna vid tre statliga

sinnessjukhus skall anställas 3 instruktionssköterskor i Ce 20 och för tjänstgöringen

vid nio kroppssjukhus 7 instruktionssköterskor, varav 3 i Ce 20

och 4 i Cg 20. I motionerna I: 85 och II: 123 har yrkats, att riksdagen skall

besluta att utöver de av departementschefen föreslagna tjänsterna inrätta 2

tjänster som instruktionssköterskor i Ce 20 för utbildningen vid kroppssjukhusen.

Utskottet finner, inte minst med tanke på de betydande kostnaderna för

ifrågavarande utbildning, departementschefens initiativ för åstadkommande

av en utgiftsbegränsning värt allt erkännande. Å andra sidan synes det inte

höra komma ifråga att denna betydelsefulla utbildning från början skulle få

äventyras genom att erforderlig lärarpersonal ej ställes till förfogande. En
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ligt vad utskottet under hand inhämtat delas de i motionerna 1: 85 och

II: 123 uttalade farhågorna härutinnan av lokala sjukhusdirektioner. Mot

bakgrunden härav finner sig utskottet böra förorda att ifrågavarande motioner

bifalles på det sätt, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att — om

sjukhusdirektionerna vid lasaretten i Hälsingborg, Landskrona, Vänersborg

och Alingsås skulle förklara sig inte kunna svara för en tillfredsställande

utbildning med mindre särskild instruktionssköterska anställes vid lasaretten

i Landskrona och Alingsås — under nästa budgetår provisoriskt medge

anställande av, utöver de i propositionen föreslagna befattningarna, ytterligare

två instruktionssköterskor i Cg 20. För att Kungl. Maj :t skall äga

möjlighet att utnyttja detta bemyndigande uppräknar utskottet anslaget

med ett avrundat belopp av 14 000 kronor, varav 11 000 kronor å icke-ordinarieposten

och 3 000 kronor å posten till rörligt tillägg.

Vad angår yrkandet i motionen 11:447 att riksdagen skulle besluta att

de vid Ulleråkers sjukhus anordnade högre kurserna i sinnessjukvård för

sjuksköterskeelever göres permanenta samt att tjänsterna som föreståndare

och instruktionssköterska inplaceras i lönegraderna Ce 22 och Ce 20 har

utskottet under hand inhämtat, att resultatet av den inom medicinalstyrelsen

pågående överarbetningen av föreliggande förslag till högre utbildning

av sinnessjukvårdspersonal är att förvänta inom en snar framtid. Vid

sådant förhållande finner utskottet lämpligt att överarbetningens resultat

avvaktas, innan ställning tages till de i motionen berörda frågorna. Härav

följer, att utskottet inte är berett tillstyrka yrkandet i motionen.

Kungl. Maj :ts förslag föranleder i övrigt inte annat uttalande från utskottets

sida än att utskottet förutsätter, att det för kursverksamheten vid Ulleråkers

sjukhus beräknade beloppet — 28 500 kronor — skall lämna tillgång

för täckande jämväl av kostnaden för läkarföreläsningar och erforderliga

extraföreläsningar av olika experter.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerena 1:85 och II: 123 ävensom med avslag å

motionen 11:447

a) godkänna följande avlöningsstat för utbildning av sinnessjukvårdspersonal,

att tillämpas tills vidare fr. o. in.

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 167 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 259 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 65 000

Summa kronor 491 000;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

49

b) till Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 491 000

kronor.

34 :o) Driftkostnader vid psykiatriska kliniken i Uppsala. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 151) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader vid psykiatriska kliniken

i Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 256 000 kronor.

35 :o) Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 152), vilket innebär en med

50 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnadsersättning för psykiatriska

kliniken i Lund för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 1 550 000 kronor.

36:o) Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 152 och 153), vilket innebär

en ökning av anslaget med 3 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm,

Göteborg och Malmö för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 22 000 000 kronor.

37 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar

vid lasarett. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 40, s. 153) samt

under erinran, att anslaget, som i gällande riksstat uppförts med ett formellt

belopp av 100 kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts kunna

jämväl för nästa budgetår upptagas med allenast formellt belopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande

av psykiatriska avdelningar vid lasarett för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

38:o) Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid lasarett. Kungl.

Maj:t har (punkt 41, s. 154) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften

av psykiatriska avdelningar vid lasarett för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 225 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 60 000 kronor.

Psykiatriska lasarettavdelningar har hittills inrättats endast i obetydlig

omfattning. Stadsbidrag utgår f. n. till sådana avdelningar. Den psykiatriska

lasarettsvården har, sedan föregående anslagsberäkning gjordes, utökats

med dels en avdelning vid lasarettet i Västerås, dels ock provisoriska avdel4

— Bilxang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ningar i fem lasarettsstäder. Antalet platser blir härigenom icke oväsentligt

större. Departementschefen finner det tillfredsställande, att den öppna psykiatriska

lasarettsvården utvecklas i denna riktning och vill understryka

vikten av att denna utveckling fortsätter samt förordar, att anslaget höjes

med 165 000 kronor.

Utskottet. I anslutning till departementschefens uttalande om vikten av

att den psykiatriska lasarettsvården utvecklas vill utskottet uttala en

förväntan att Kungl. Maj :t skall finna möjlighet att genom dispositioner

beträffande sjukhusbyggnadskvoten eller på annat sätt befrämja denna

utveckling.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till driften av psykiatriska

avdelningar vid lasarett för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 225 000 kronor.

39:o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta

sinnessjuka. Kungl. Maj:t har (punkt 42, s. 154 och 155) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem

för lättskötta sinnessjuka för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 140 000 kronor. Vid ingången

av budgetåret 1955/56 fanns på anslaget en reservation av 309 334 kronor.

Statsbidrag har numera beviljats för Gysinge vårdhem med 100 000 kronor

och för Hålahult med 170 000 kronor, varför ett belopp av i runt tal

50 000 kronor återstår odisponerat på anslaget. För att täcka kostnaden för

eventuellt bidrag till öjebyn, 225 000 kronor, skulle alltså erfordras en nyanvisning

av 175 000 kronor. Då härutöver kan bli fråga om utbetalning

även till något annat vårdhem — närmast ett vårdhem i Kristinehamn —

anses medel i viss utsträckning böra beräknas också härför. Departementschefen

förordar, att anslaget bestämmes till 300 000 kronor.

Utskottet understryker vad medicinalstyrelsen anfört om att landstingens

stora intresse för utbyggnad av denna vårdgren inte får hämmas av brist

på medel till erforderlig statsbidragsgivning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande, inrättande

eller inlösen av vårdhem för lättskötta sinnessjuka för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor.

40 :o) Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka. I enlighet

med Kungl. Maj ris förslag (punkt 43, s. 155 och 156), vilket innebär en

ökning av anslaget med 170 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

51

att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdhem för

lättskötta sinnessjuka för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 970 000 kronor.

41 :o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 44, s. 156—158) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för statens skol- och yrkeshem

på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels

ock till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 374 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 335 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att Kungl. Maj:t genom beslut den 17

december 1954 uppdragit åt statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande

att verkställa en överarbetning av 1948 års sinnesslövårdssakkunnigas

betänkande angående skol- och yrkeshem för barn med komplicerad

utvecklingshämning. Kommitténs förslag beräknas vara att förvänta

först under senare delen av innevarande år. Departementschefen

anser sig dock nu böra förorda, att ytterligare en vårdarinna med placering

tills vidare i lönegrad Cg 10 anställes vid hemmet.

Departementschefen anser vidare angeläget, att åt ordföranden eller annan

lämplig ledamot av hemmets styrelse uppdrages att handha den närmaste

tillsynen över hemmet och med särskild uppmärksamhet följa förhållandena

där, bl. a. genom regelbundna besök vid hemmet. För dessa

uppgifter föreslås skola utgå ett särskilt arvode om 800 kronor per år.

För vissa automatiska utgiftsförändringar för löneklassuppflyttningar

och höjningen av det rörliga tillägget m. m. beräknas en ökning av medelsbehovet

om sammanlagt 31 280 kronor. Medelstilldelningen föreslås sålunda

ökad med 38 800 kronor eller i runt tal 39 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och

yrkeshem på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 118 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 180 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 72 000

Summa kronor 374 000;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

b) till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

374 000 kronor.

42:o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader. Kungl.

Maj:t har (punkt 45, s. 159—162) föreslagit riksdagen att till Statens

skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 199 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 182 600 kronor.

Departementschefen förordar en ökning av medelsanvisningen till expenser

med 9 600 kronor samt en minskning av medelsanvisningen till

övriga utgifter med 500 kronor.

Beträffande framställning av skolöverstyrelsen om beredande av kostnadsfri

vård åt eleverna vid skol- och yrkeshemmen på Salbohed och i

Vänersborg erinrar departementschefen om att avgiften för vård på dessa

hem f. n. utgår med 400 kronor per elev och år. Vidare erinras om att undervisning

och vård av sådana psykiskt efterblivna, som omfattas av 1954 års

lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna, vilken lag trätt

i kraft den 1 januari 1955, skall vara kostnadsfri för den enskilde till i

vanliga fall 21 års ålder. Kostnaden härför skall i stället åvila landstingen

(de landstingsfria städerna) såsom huvudmän för detta vårdområde. Det

synes departementschefen därför vara rimligt, att jämväl eleverna vid nu

förevarande båda skol- och yrkeshem fr. o. m. nästa budgetår kommer i

åtnjutande av motsvarande förmån. Kostnaderna härför uppskattas såvitt

avser omkostnadsanslagen till för salbohedshemmet omkring 7 300 kronor

och vänersborgshemmet omkring 6 000 kronor. Av sistnämnda belopp har

dock 2 000 kronor, avseende kostnader för elevernas tandvård, upptagits

i anslagsäskandena för nästa budgetår under delposten till hälso- och sjukvård.

Övriga kostnader avser i huvudsak ferieresor och klädutrustning för

eleverna. Inkomstminskningen till följd av bortfallande elevavgifter uppskattas

till 30 000 resp. 16 000 kronor för de båda hemmen. Större delen

av denna inkomstminskning torde dock motsvaras av en minskning av

statsverkets utgifter till följd av att barnbidrag och folkpensioner helt eller

delvis kommer att bortfalla för de på hemmen intagna barnen. Anslaget

föreslås uppräknat med 16 400 kronor.

Utskottet. Även utskottet anser det vara helt i sin ordning att eleverna

vid de båda statliga skol- och yrkeshemmen beredes motsvarande förmån

i fråga om kostnadsfri vård som underåriga elever vid anstalter för psykiskt

efterblivna.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956 53

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övriga delar hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och ijrkeshem på Salbohed:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 199 000 kronor.

43:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 46, s. 162—165) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för statens skol- och yrkeshem

i Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels

ock till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 193 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 172 400 kronor.

Departementschefen förordar, under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor, att en tjänst som biträdande slöjdlärare i lönegrad Cg 11 utbytes

mot en tjänst som lärare i kvinnlig slöjd i lönegrad Cg 17. Kostnaden härför

beräknas till omkring 1 670 kronor.

I enlighet med vad departementschefen förordat under salbohedshemmets

motsvarande anslag bör åt ordföranden eller annan lämplig ledamot

av hemmets styrelse uppdragas att handha den närmaste tillsynen över

hemmet m. m. För dessa uppgifter bör utgå ett särskilt arvode om 525

kronor per år. Arvodet till räkenskapsföraren föreslås uppräknat med 1 000

kronor. Vidare förordas, att för arvode till rektors ställföreträdare beräknas

ett belopp om 600 kronor per år.

För vissa automatiska utgiftsförändringar för löneklassuppflyttningar

och höjningen av det rörliga tillägget m. m. beräknas sammanlagt omkring

16 770 kronor. Medelstilldelningen föreslås alltså höjd med 20 565 kronor

eller i runt tal 20 600 kronor.

Utskottet. Med erinran att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts

under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag om

lönegradsuppflyttning och ändrad tjänstebenämning för en biträdande

slöjdlärare får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande

förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och

yrkeshem i Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. in.

budgetåret 1956/57:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 41 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagvis ................ 5 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 111 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 34 800

Summa kronor 193 000;

b) till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

193 000 kronor.

44:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 165—167), vilket innebär en med

8 600 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 91000 kronor.

45 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av särskolor och vårdanstalter

för psykiskt efterblivna. Kungl. Maj:t har (punkt 48, s. 167 och 168)

föreslagit riksdagen att till Bidrag till uppförande eller inrättande av särskolor

och vårdanstalter för psykiskt efterblivna för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 200 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt — under förutsättning att av innevarande

budgetårs anslag för dess del får disponeras 1 935 000 kronor — att

anslaget i vad avser bidrag till särskolor för nästa budgetår uppföres med

3 200 000 kronor. Skolöverstyrelsen har framhållit önskvärdheten av att

medelsanvisningarna för särskolor och vårdanstalter redovisningsmässigt

särskiljes, och har därför därjämte hemställt, att antingen två särskilda

anslag uppföres för ändamålet eller att anslaget uppdelas på två anslagsposter.

Medicinalstyrelsen har föreslagit — under förutsättning att av innevarande

budgetårs anslag för dess del får disponeras 1 265 000 kronor —

att för bidrag till vårdanstalter måtte för nästa budgetår upptagas ett

belopp av 3 946 000 kronor.

Departementschefen finner sig icke kunna tillstyrka, att förevarande

anslag för nästa budgetår upptages med högre belopp än 2 500 000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

55

Skolöverstyrelsens förslag att uppdela medelsanvisningen under detta

anslag på två särskilda anslag, ett för särskolor och ett för vårdanstalter,

anser departementschefen sig icke kunna tillstyrka. Frågan om en fördelning

av anslaget på två särskilda poster anses senare böra prövas av

Kungl. Maj:t.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande

av särskolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor.

46:o) Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna. Kungl.

Maj :t har (punkt 49, s. 168—171) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

driften av särskolor för psykiskt efterblivna för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 7 930 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 000 000 kronor.

Departementschefen förordar, att även för nästa budgetår medel beräknas

till en utbildningskurs för vårdarinnor vid särskolorna.

I fråga om statsbidraget till Söderhaga och Sävstaholms skolhem, vilka

är avsedda för i princip samma klientel som de statliga skol- och yrkeshemmen

på Salbohed och i Vänersborg, erinras om att Kungl. Maj :t i enlighet

med i propositionen nr 26/1954 gjorda uttalanden genom beslut den 3 juni

1955 på vissa villkor tillerkänt huvudmännen för dessa skolhem ett särskilt,

preliminärt beräknat statsbidrag för år 1955 av för Söderhaga skolhem

högst 158 000 kronor och för Sävstaholms skolhem högst 238 000 kronor.

Departementschefen förutsätter, att det får ankomma på Kungl. Maj :t att

inom i huvudsak den kostnadsram, som angivits i skolöverstyrelsens anslagsäskanden,

med vederbörande huvudmän träffa avtal rörande den fortsatta

verksamheten vid hemmen under år 1956. Beträffande det slutliga

medelsbehovet för driften av dessa hem under år 1955 har skolöverstyrelsen

anmält, att de preliminärt beräknade bidragsbeloppen behöver uppräknas

med för Söderhaga omkring 20 000 kronor och för Sävstaholm

ca 21 000 kronor. Det anses böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning

i vederbörlig ordning fastställa det slutliga statsbidrag, som kan visa

sig erforderligt. För ändamålet behövlig medelsanvisning kommer dock att

belasta innevarande budgetårs anslag.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppskattas till 7 933 000

eller i runt tal 7 930 000 kronor, vilket belopp föreslås anvisat.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till driften av särskolor för

psykiskt efterblivna för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 7 930 000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

47 :o) Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 50, s. 171 och 172), vilket innebär

en ökning av anslaget med 375 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdanstalter

för psykiskt efterblivna för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 8 275 000 kronor.

48:o) Statens anstalt för fallandesjuka: Ferieresor för elever m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 53, s. 173), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens anstalt för fallandesjuka:

Ferieresor för elever m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

49:o) Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn.

Kungl. Maj :t har (punkt 56, s. 174—177) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 256 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 240 000 kronor.

Det av föreningen Mellansjö skolhem drivna hemmet för psykopatiska

och nervösa barn är numera det enda återstående enskilda hemmet av

detta slag. Departementschefen förordar, att platsbidraget uppräknas med

omkring 600 kronor till cirka 3 800 kronor. Departementschefen utgår därvid

från att även vårdavgiften, vilken f. n. uppgår till 13 kronor per dag

och som regel i sista hand gäldas av vederbörande landsting, höjes i den

utsträckning, som erfordras för att bibehålla i stort sett nuvarande relation

till statsbidraget. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig

överensstämmelse med nu angivna riktlinjer med huvudmannen för

hemmet få träffa nytt avtal om den fortsatta verksamheten.

Vid bifall till vad i det föregående förordats och med utgångspunkt från

ett genomsnittligt platsantal under nästa budgetår av omkring 40 platser

kan det för Mellansjö skolhem erforderliga platsbidraget uppskattas till

cirka (40 x 3 800) 152 000 kronor.

Medelsbehovet för statsbidrag till de kommunala anstalterna uppskattas

till 104 000 kronor.

Utskottet vill framhålla, att en ytterligare höjning av vårdavgiften vid

Mellansjö skolhem utöver den som förutsättes komma till stånd enligt

departementschefens förslag, såvitt möjligt bör undvikas.

Under åberopande härav och då Kungl. Maj:ts förslag inte givit utskottet

anledning till annat uttalande hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för

psykopatiska och nervösa barn för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 256 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

57

50 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs sjukhus. Kungl.

Maj:t har (punkt 63, s. 194 och 195) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 395 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 392 000 kronor. Det för budgetåret

1955/56 anvisade anslaget avser statens bidrag för kalenderåret 1955

till driftkostnader vid kvinnokliniken och vid det bakteriologiska centrallaboratoriet.

Enligt gällande avtal mellan staten och Stockholms stad angående

samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av det staden tillhöriga

Sabbatsbergs sjukhus har staten att bidraga till de på kvinnokliniken belöpande

driftkostnaderna med 10 procent. Det för nästa budgetår erforderliga

statsbidraget beräknas utgöra 350 428 kronor.

Jämlikt förenämnda avtal har staten att bidraga till driftkostnaderna vid

det bakteriologiska centrallaboratoriet med 2 procent. Statens andel av de

sammanlagda driftkostnaderna beräknas till 44 880 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå

till i runt tal 395 000 kronor, vilket belopp föreslås anvisat.

Utskottet. Då den för kalenderåret 1956 beräknade kostnaden för vårddag

vid detta sjukhus är påfallande hög, 67 kronor 39 öre, finner utskottet önskvärt

att sjukhusets ägare föranledes överväga åtgärder, ägnade att nedbringa

denna kostnad.

Under åberopande härav får utskottet, som inte kan motsätta sig Kungl.

Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid

Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 395 000 kronor.

51 :o) Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi vid

epidemisjukhuset i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

64, s. 195 och 196), vilket innebär en nedräkning av anslaget med 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av klinisk

undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

60 400 kronor.

52 :o) Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i kirurgi och neurologi

vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus. Kungl. Maj :t har (punkt

65, s. 196) förslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande av klinisk undervisning

i kirurgi och neurologi vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 44 600 kronor.

Departementschefen förordar att anslaget uppföres med 44 600 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Utskottet kommer att i annat sammanhang behandla två i de likalydande

motionerna I: 288 och II: 435 gjorda yrkanden om godkännande av visst i

motionerna angivet avtal sförslag samt om anvisande av medel för bestridande

av kostnader för forskningsprofessur i kardiologi vid karolinska

institutet.

Här får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av klinisk

undervisning i kirurgi och neurologi vid vissa Stockholms

stad tillhöriga sjukhus för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 44 600 kronor.

53 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66,

s. 196 och 197), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 643 000 kronor.

54:o) Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 68, s. 205—207), vilket innebär en med 405 000

kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader vid akademiska sjukhuset

i Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 2 040 000 kronor.

55 :o) Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 207 och 208) och under erinran, att anslaget

i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp av

370 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning vid akademiska sjukhuset

i Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsananslag

av 200 000 kronor.

56 :o) Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 209), vilket innebär en med 20 000

kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 580 000 kronor.

57:o) Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 209 och 210)

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

59

och under erinran, att anslaget i gällande riksstat är uppfört med 81 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 46 000 kronor.

58:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 72, s. 210 216) före
slagit

riksdagen att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 5 410 000 kronor.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 1 137 000 kronor.

Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har hemställt

om ett statsbidrag av 151 425 kronor. Vidare har Malmöhus läns

landstings hälso- och sjukvårdsberedning hemställt om anslag å tillhopa

4 683 061 kronor.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att staten sedan länge med

hänsyn till lasarettets i Lund betydelse för den medicinska undervisningen

och forskningen brukat bidraga med hälften av kostnaderna för byggnadsarbeten

vid lasarettet. Någon bindande förpliktelse för staten att lika med

landstinget dela kostnaderna för sådana arbeten, som avses i den nu föreliggande

framställningen av direktionen, föreligger emellertid icke f. n. I

den mån statsbidrag tidigare ansetts böra komma i fråga för sådana arbeten

har detta skett efter prövning i varje särskilt fall. Det torde icke kunna

ifrågakomma att nu frångå den princip om lika fördelning av kostnaderna

mellan stat och landsting, som vunnit hävd genom en långvarig praxis.

Departementschefen anser emellertid, att denna princip icke med fog kan

hävdas beträffande kostnaderna för anskaffning av degblandningsmaskin

och universaltraktor, och är därför icke beredd att förorda någon medelsanvisning

för dessa ändamål. Därest landstinget icke delar denna departementschefens

uppfattning, torde det få ankomma på landstinget att påkalla

förhandlingar i frågan inför den kommission, som av departementschefen

tidigare tillsatts för förhandlingar med landstinget och Malmö stad rörande

frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens och forskningens

anordnande i Lund och Malmö. Det förordas, att staten med nyss

angivna undantag bidrager med halva kostnaden för av direktionen nämnda

byggnadsföretag m. m. Mot kostnadsberäkningarna för dessa arbeten har

departementschefen ingen erinran. Sålunda tillstyrkes, att med anledning

av direktionens framställning för nästa budgetår anvisas 141 300 kronor.

1946 års riksdag anvisade 347 231 kronor för om- och tillbyggnad av

kvinnokliniken, vilka medel på av hälso- och sjukvårdsberedningen angivna

skäl hittills icke utnyttjats. Då behov av medlen numera föreligger men

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

desamma icke vidare kan tagas i anspråk, tillstyrkes att för ändamålet för

nästa budgetår anvisas enahanda belopp eller 347 231 kronor.

Enligt avtal mellan byggnadsstyrelsen och landstinget skall genom landstingets

försorg en ny värmecentral uppföras vid lasarettet i Lund. Till

gäldande av kostnaderna härför skall staten bidraga efter samma grunder,

som i fråga om de byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka

staten bidrager. Kostnaderna för anläggningen beräknades i propositionen

nr 148/1952 till ca 7 640 000 kronor, varav hälften eller ca 3 820 000 kronor

skulle belöpa på statsverket. I totalbeloppet ingår ett belopp av 495 000

kronor utgörande den kostnadsfördyring, som föranledes av anslutning till

värmecentralen av vissa institutionsbyggnader vid universitetet i Lund. Av

sistnämnda belopp, som skall helt gäldas av statsmedel, skall staten erlägga

hälften i samband med bidraget till totalkostnaden för anläggningen. Den

andra hälften eller i runt tal 250 000 kronor förskotteras av landstinget i

samband med landstingets bidrag till de totala anläggningskostnaderna.

För byggnadsföretaget har hittills av statsmedel anvisats 400 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att återstoden av å staten fallande del eller

3 422 500 kronor anvisas för nästa budgetår.

Enligt mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena sidan, samt Malmöhus

läns landsting, a andra sidan, träffad överenskommelse om dispositionen

av viss tomtmark i Lunds stad in. m. skall staten bidraga med hälften av

kostnaderna för uppförande å norra lasarettsområdet av ett nytt centralkök.

Hälso- och sjukvårdsberedningen har nu framlagt förslag till centralkökets

uppförande i en första byggnadsetapp. Kostnaden för denna första

etapp har beräknats till 1 830 000 kronor. Departementschefen anser sig

icke kunna taga definitiv ställning till det förslag till nybyggnad, som

framlagts av hälso- och sjukvårdsberedningen men förutsätter, att byggnadsstyrelsen

vid granskningen av företedda ritningar tillvaratager alla

möjligheter att vinna besparingar samt att av byggnadsstyrelsen och centrala

sjukvårdsberedningen eventuellt gjorda erinringar beaktas vid det

fortsatta utredningsarbetet. Statens bidrag för nästa budgetår anses kunna

begränsas till 500 000 kronor. Detta belopp föreslås anvisat för påbörjande

av etapp I av centralköket.

För påbörjande av etapp I av centralblocket har för innevarande budgetår

anvisats ett statsbidrag av 1 000 000 kronor. För fullföljande av byggnadsföretaget

föreslås samma belopp skola ställas till förfogande för nästa

budgetår.

Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle statsbidraget för

nästa budgetår uppgå till 5 411 031 kronor, vilket belopp föreslås avrundat

till 5 410 000 kronor.

Utskottet finner önskvärt att i samband med pågående förhandlingar

mellan landstinget och kommissionen rörande frågor, som äger samband

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

61

med den medicinska undervisningens och forskningens anordnande i Lund

och Malmö, till prövning upptages inte blott frågan om en förenkling

av nuvarande förfarande vid beviljande av statsbidrag utan även frågan

om en snävare gränsdragning för det område, till vilket statsbidrag kan

ifrågakomma.

Kungl. Maj :ts förslag har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 5 410 000

kronor.

59:o) Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 73, s. 216 och 217), vilket innebär en ökning av anslaget

med 528 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

2 628 000 kronor.

60 :o) Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål

upplåtna sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 217

och 218), vilket innebär en med 420 000 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Göteborgs stad till driften

av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kronor.

61 :o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 75, s. 219—224) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000

kronor.

Något anslag för detta ändamål är ej uppfört i gällande riksstat.

1955 års riksdag godkände, att staten skulle bidraga till de framtida

kostnaderna för uppförande av mikrobiologiska institutioner i Göteborg

samt underströk, att riksdagen framdeles borde få taga ställning till frågan

om kostnadernas fördelning.

Det större akademiska konsistoriet har numera hemställt, att av statsmedel

måtte för budgetåret 1956/57 anvisas 3 500 000 kronor såsom bidrag

till uppförande av nämnda institutioner. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att stadsfullmäktige i Göteborg beslutat uppdraga åt stadens sjukhusdirektion

att före byggnadsarbetenas igångsättande utverka förskottering

av statens bidrag till byggnadskostnaderna i den takt, varmed arbetena

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

beräknas fortskrida. Detta fullmäktiges beslut innebär, att byggnadsföretaget

icke kan påbörjas med mindre förskottering av statsbidraget sker.

Behovet av nybyggnader är mycket trängande. Uppskovet under flera år

har medfört betydande olägenheter både för den medicinska fakulteten i

fråga om undervisning och forskning och för staden beträffande den bakteriologiska

och virologiska laboratorieverksamheten, som f. n. bedrives i

för trånga och olämpliga lokaler. Departementschefen finner det därför

angeläget, att byggnadsföretaget kommer till utförande snarast möjligt.

Med hänsyn härtill och under åberopande av vad förhandlingskommissionen

anfört anser departementschefen sig böra förorda, att lämplig del av

statens bidrag förskottsvis utbetalas till staden. Förhandlingskommissionen

har föreslagit, att staten skall bidraga med hälften av kostnaderna för

ifrågavarande institutioner. Departementschefen avser att senare förelägga

riksdagen förslag i anledning av vad kommissionen sålunda förordat. Det

statsbidrag, som förskottsvis skulle utbetalas, anses för nästa budgetår

kunn» begränsas till 3 000 000 kronor. Detta belopp föreslås anvisat för

påbörjande av byggnadsarbetet.

Enligt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande

av en medicinsk högskola i Göteborg skall genom stadens försorg

anordnas vissa nya lokaler för den kliniska undervisningen. Staten skall

lämna bidrag till kostnaderna härför med 50 procent beräknade på de

verkliga kostnaderna. Kostnaderna för dessa lokaler jämte vissa mindre

undervisningslokaler, som med godkännande av dåvarande organisationskommittén

för den medicinska högskolan i Göteborg tillkommit utöver

avtalet, har beräknats till 2 226 000 kronor, vilka kostnader förutsatts skola

delas lika mellan staten och staden. Därjämte har utöver 1948 års avtal

med organisationskommitténs godkännande tillkommit utökade lokaler för

forskningslaboratorier samt vissa arbets- och laboratorieutrymmen för

tjänstgörande kandidater för en beräknad sammanlagd kostnad av 927 000

kronor, vilken kostnad förutsatts skola helt gäldas av statsmedel. Departementschefen

tillstyrker, att å staten fallande del av kostnaderna för de

lokaler, som omfattas av 1948 års avtal, anvisas för nästa budgetår, varvid

statens bidrag uppskattas till 1 000 000 kronor. Enär i ärendet förebragt

utredning icke giver tillräcklig ledning för en prövning av frågan om medelsanvisning

för de lokaler, som tillkommit utöver förenämnda avtal, är

departementschefen däremot icke beredd att nu förorda anvisande av medel

till kostnaderna för dessa företag. Det förutsättes att, då framställning ånyo

göres om statsbidrag till dessa byggnadsarbeten, denna åtföljes av en närmare

redogörelse för byggnadsföretagen, innehållande bl. a. uppgifter om

de behov ur undervisningens och forskningens synpunkt, som ifrågavarande

lokaler är avsedda att tillgodose. Prövning av frågan om medelsanvisning

för dessa företag anses framdeles lämpligen få ankomma på Kungl. Maj:t

i ecklesiastikdepartementet.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

63

Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle statsbidraget för nästa

budgetår uppgå till 4 000 000 kronor. För ändamålet anses å riksstaten för

nästa budgetår böra upptagas ett anslag av reservationsanslags natur under

förut angivna rubrik.

Utskottet. Med hänsyn till de stora kostnader, varmed staden Göteborg

kommer att belastas i samband med Sahlgrenska sjukhusets utbyggnad,

vill utskottet inte motsätta sig förslaget att 3 000 000 kronor av det statsbidrag,

som framdeles må komma att fastställas för uppförande av mikrobiologiska

institutioner, utbetalas förskottsvis.

Under åberopande härav och då förslaget om anvisande av 1 000 000

kronor till statens del av kostnaderna för de lokaler, som omfattas av 1948

års avtal, kan av utskottet tillstyrkas hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.

62 :o) Vissa bidrag till lasarett m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 76, s. 224), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa bidrag till lasarett m. m. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 200 kronor.

63:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 77, s. 224 och 225),

vilket innebär en minskning av anslaget med 200 000 kronor med hänsyn till

storleken av de medel, som finnes disponibla för ändamålet, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande

av barnavdelningar vid lasarett m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

64 :o) Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 225), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnavdelningar

vid lasarett m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 100 000 kronor.

65:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 79, s. 225—231) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 392 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Anslag för detta ändamål är i gällande riksstat uppfört med 100 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att 8 378 kronor anvisas för täckande av

resterande utredningskostnader för planerad barnavdelning vid Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium.

För uppförande och inredning av en ny kökshyggnad vid Apelvikens

kustsanatorium har för innevarande budgetår anvisats 375 000 kronor. I

enlighet med vad som tidigare förutsatts beräknar departementschefen för

nästa budgetår en medelsanvisning av ytterligare 466 000 kronor för detta

ändamål.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till 474 378 kronor.

Då emellertid för ändamålet finnes disponibelt ett belopp av 82 490 kronor,

anses anslaget för nästa budgetår böra uppföras med i runt tal 392 000

kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande

av tuberkuloss jukvårdsanstalter för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 392 000 kronor.

66 :o) Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 231 och 232), vilket innebär en minskning

av anslaget med 600 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för

lungtuberkulos för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 4 400 000 kronor.

67 :o) Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos. Kungl.

Maj :t har (punkt 81, s. 232 och 233) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 400 000 kronor.

Departementschefen beräknar att i driftbidrag för nästa budgetår till

Apelvikens och Kronprinsessan Victorias kustsanatorier med sammanlagt

292 vårdplatser för kirurgisk tuberkulos erfordras i runt tal 345 000 kronor.

Till avdelningarna för kirurgisk tuberkulos vid S:t Görans sjukhus beräknas

ett driftbidrag av 20 000 kronor. Det sammanlagda bidragsbeloppet

uppgår sålunda till 365 000 kronor. Utgifterna för bidraget till stödjebandage

och proteser beräknas till 75 000 kronor.

Från förevarande anslag utgår jämväl bidrag till resor för vissa patienter

vid Apelvikens och Kronprinsessan Victorias kustsanatorier samt till resor

för följeslagare eller vårdare. Utgifterna för detta ändamål anses kunna

rymmas inom ramen för övriga statsbidragsposter under anslaget.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

65

Departementschefen förordar, att anslaget uppföres med 440 000 kronor,

innebärande en med 960 000 kronor minskad medelsanvisning.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för

kirurgisk tuberkulos för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 440 000 kronor.

68 :o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 233) samt under erinran, att anslaget,

som i gällande riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor, ansetts

kunna jämväl för nästa budgetår upptagas med allenast formellt

belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

69:o) Bidrag till driften av folksanatorierna. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 83, s. 233 och 234) samt under erinran, att anslaget i riksstaten

för innevarande budgetår uppförts med ett formellt belopp av 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av folksanatorierna

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 100 000

kronor.

70ro) Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 84, s. 234 och 235), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Behandling av vissa lupuspatienter

från landsorten för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 75 000 kronor.

71 :o) Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemivårdanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 85, s. 235 och 236)

samt under erinran, att anslaget i gällande riksstat uppförts med ett formellt

belopp av 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande, inrättande

eller inlösen av epidemivårdanstalter för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

72:o) Bidrag till driften av epidemivårdanstalter. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 86, s. 236), vilket innebär eu med 100 000 kronor

minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

5 — B i han g till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr It

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må till Bidrag till driften av epidemivårdanstalter

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

500 000 kronor.

73:o) Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. Kungl.

Maj:t har (punkt 87, s. 236—239) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett

reservationsanslag av 300 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt om oförändrat anslag.

Svenska MS-föreningens Göteborgsavdelning har hemställt dels om ett

anslag av 1 100 000 kronor för uppförande av ett sjukhem för vård av personer

lidande av multipel skleros eller därmed jämställda sjukdomar, dels

ock om ett årligt bidrag av 140 000 kronor till sjukhemmets drift.

Departementschefen anför, att sjukdomen multipel skleros är en av

de organiska nervsjukdomar, som tillhör neurologiens ämnesområde. På

sakkunnigt håll anses det naturligt, att de organiska nervsjukdomar, som

ur medicinisk synpunkt utgör en enhet, jämväl ur vård- och behandlingssynpunkt

betraktas på ett likartat sätt. Ett avsteg från denna princip i fråga

om en viss grupp sjuka bör göras endast efter ett noggrant övervägande

med starkt beaktande av den medicinska sakkunskapens uppfattning. Vad

multipel skleros beträffar är det enligt medicinalstyrelsens mening icke

lämpligt att personer, som lider av denna sjukdom, vårdas på särskilda

sjukhus eller sjukavdelningar. Med hänsyn bl. a. till denna styrelsens uppfattning

anser departementschefen sig icke kunna förorda, att medel anvisas

för upprättande av föreslaget sjukhem för patienter med multipel skleros.

Det torde få ankomma på kroppssjukvårdens och kronikervårdens huvudmän,

landsting och landstingsfria städer, att i görligaste mån söka tillgodose

det stora vårdbehov, som här uppenbarligen föreligger. Beträffande

det erforderliga medelsbehovet för nästa budgetår har medicinalstyrelsens

beräkning icke givit departementschefen anledning till erinran. Med hänsyn

till storleken av det belopp, som är disponibelt på anslaget, förordas

dock, att anslaget för nästa budgetår begränsas till 100 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Rimmerfors m. fl. väckt motion

(11:633) har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om skyndsam utredning av de MS-sjukas vårdproblem.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Såsom i motionen II: 633 antydes förekom hösten 1954 en

interpellationsdebalt i andra kammaren i fråga om en effektivare svensk

forskning på multipelslderosens område. Förevarande motion, vari yrkas

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

67

skyndsam utredning som tar sikte på problemets alla aspekter, lägger

tyngdpunkten bl. a. på behovet av rekreationshem för sommarvistelse åt de

multipelsklerossjuka.

Några delade meningar kan inte råda om önskvärdheten av att de multipelsklerossjuka

erbjudes all den hjälp, som läkarvetenskapen och våra resurser

i fråga om lokaler, personal och ekonomi förmår att lämna. Med

hänsyn till i första hand de alltjämt föreliggande luckorna i den medicinska

vetenskapens kännedom om möjligheterna att förekomma och bota

en mångfald svåra sjukdomar såsom polio, psykiska sjukdomar, kräfta och

reumatiska åkommor, framstår vad i motionen anförts för utskottet allmänt

sett närmast som ett avvägningsproblem. Mot de sakkunniga instansernas

uttalade uppfattning, att de multipelsklerossjuka härvidlag inte

bör givas en särställning utan jämställas med patienter, lidande av andra

svåra sjukdomar, kan utskottet inte hävda en avvikande mening.

Även om utskottet, såsom framgår av det anförda, finner sig inte kunna

stödja kravet på ytterligare en utredning om de multipelsklerossjukas

problem, innebär detta inte att inte vårdmöjligheterna för dessa sjuka även

enligt utskottets uppfattning skulle kunna förbättras. I sådant hänseende

finner utskottet vad i motionen anförts om värdet av rekreationshem för

sommarvistelse värt beaktande. Liksom då det gäller att öka sjukhusens

resurser för att omhänderta även dem, som lider av multipelskleros, torde

det i första hand böra ankomma på sjukvårdshuvudmännen att, i den mån

det enskilda initiativet inte förslår, beakta angelägenheten av förbättrade

möjligheter till rekreationshemsvistelse för dessa sjuka. Utskottet förutsätter,

att dessa huvudmän här som på andra områden tar erforderliga

initiativ.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag inte

givit anledning till erinran hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Bidrag till uppförande m. m. av

hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor;

b) att motionen II: 633 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

74:o) Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 88, s. 239 och 240), vilket innebär en ökning av anslaget

med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av hem för kroniskt

sjuka för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 3 400 000 kronor.

75:o) Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 89, s. 240 och 241), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må till Bidrag till driften av centralanstalter

för radioterapi för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 950 000 kronor.

76:o) Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i

Lund. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s. 241—243) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i Lund

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 75 000 kronor.

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning har hemställt,

att statsbidrag måtte utgå till driften av den neurokirurgiska kliniken jämväl

för budgetåret 1950/51. Medicinalstyrelsen har föreslagit, att anslaget

höjes med 25 000 kronor eller, därest sjukvårdsberedningens ovan nämnda

ansökning bifalles, med 100 000 kronor.

Departementschefen finner, att hinder icke möter mot utbetalning av

statsbidrag för budgetåret 1950/51. I enlighet härmed och då departementschefen

icke har något att erinra mot medicinalstyrelsens beräkningar, uppskattar

han medelsbehovet för nästa budgetår till 175 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till driften av en neurokirurgisk

avdelning vid lasarettet i Lund för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

77:o) Bidrag till vanföreanstalter m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 91,

s. 243—248) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vanföreanstalter m. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 400 000 kronor.

Anslaget, som avser de fyra vanföreanstalterna i Stockholm, Hälsingborg,

Göteborg och Härnösand, är i gällande riksstat uppfört med 11 500 000

kronor.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att anslaget upptages med oförändrat

11 500 000 kronor.

Fr. o. m. budgetåret 1954/55 har Svenska vanförevårdens centralkommitté

(SVCK) tillerkänts ett bidrag med 20 000 kronor årligen för befrämjande

av forskning rörande proteser och stödjebandage. Medicinalstyrelsen

föreslår, att centralkommittén tillerkännes statsbidrag med samma belopp

för budgetåret 1956/57 för fortsatt forskningsverksamhet. Styrelsen tillstyrker

dessutom bifall till en av SVCK gjord framställning om ett statsbidrag

å 35 000 kronor såsom bidrag till SVCK:s tekniska verksamhet.

Departementschefen finner det förenat med betydande svårigheter att

nu mera exakt beräkna anslagets olika delposter och anser sig därför i av
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

69

vaktan på närmare erfarenheter av verksamheten vid de ombildade vanföreanstalterna

böra utgå från oförändrade anslagsbelopp, i förekommande fall

under hänsynstagande till tillgängliga belastningssiffror. Enligt vad departementschefen

inhämtat torde emellertid det i skolhemsorganisationen ingående

Lidingöhemmet, såsom förutsatts i propositionen, redan fr. o. m. nästa

budgetår kunna överföras i Eugeniahemmets regi. Med hänsyn härtill anses

den av medicinalstyrelsen upptagna delposten Bidrag till skolhem böra

minskas med omkring 35 000 kronor till 115 000 kronor.

Liksom under föregående år tillstyrker departementschefen SVCK:s framställning

om ett anslag av 20 000 kronor för befrämjande av forskning rörande

proteser och stödjebandage. Däremot anser departementschefen sig

icke kunna tillstyrka, att ytterligare anslag utgår till SVCK:s tekniska verksamhet

från förevarande anslag.

Det av medicinalstyrelsen framräknade medelsbehovet 11 500 000 kronor

anses därför kunna minskas med 93 500 kronor och anslaget i dess helhet

beräknas till i runt tal 11 400 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Wallentheim m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr

Bengtsson i Varberg m. fl. (II: 128), har hemställts, att till SVCK:s tekniska

verksamhet måtte av statsmedel utgå ett bidrag avseende år 1956 av 35 000

kronor.

Beträffande motiveringen till yrkandet hänvisas till motionen I: 90.

Utskottets vederbörande avdelning har vid besök i Stockholm-Vällingby

å Svenska vanförevårdens centralkommittés tekniska avdelning och experimentverkstad

inhämtat närmare uppgifter om den där bedrivna verksamheten

och tagit del av förekommande arbeten. Av intrycken från besöket att

döma synes vad i motionerna 1:90 och II: 128 anförts om värdet i skilda

hänseenden av den tekniska verksamheten i allt väsentligt kunna vitsordas.

Utskottet finner alltså att skäl kan anföras för bidragsgivning från det allmännas

sida med det syfte, motionärerna angivit.

Emellertid pågår i enlighet med vad som förutsattes i princippropositionen

om vanföreanstalterna till 1955 års riksdag inom medicinalstyrelsen

utredningar rörande dels den framtida organisationen och finansieringen

av de ortopediska klinikerna och dels ifrågasatt utvidgning av bidragsrätten

till ortopediska hjälpmedel. Ett beslut av riksdagen i av motionärerna önskad

riktning skulle kunna uppfattas som ett definitivt godkännande av

nuvarande organisationsform för den tekniska verksamheten. Då det synes

utskottet önskvärt att möjligheten inte betages de pågående utredningarna

att obundna av ett sådant riksdagsbeslut överväga, på vad sätt den tekniska

verksamheten för framtiden bäst skall inlemmas i den större organisationen,

är utskottet inte berett tillstyrka yrkandet i motionerna. Utskottet vill emellertid

framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj :t ägnar särskilt beaktande

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

åt möjligheterna att, i avvaktan på resultatet av utredningarna, i lämplig

form bereda ifrågavarande verksamhet det stöd, som befinnes ofrånkomligt.

Kungl. Maj :ts förslag har inte givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 90 och II: 128 till Bidrag

till vanföreanstalter m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 11 400 000 kronor.

78 :o) Bidrag till resor för vanföra m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 92, s. 248 och 249), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till resor för vanföra m. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

79 ro) Bidrag till Eugeniahemmet. Kungl. Maj:t har (punkt 93, s. 249—

252) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 925 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 940 000 kronor.

Ändrade föreskrifter har meddelats rörande finansieringen av Eugeniahemmet

fr. o. m. den 1 juli 1956, sedan riksdagen fattat beslut i enlighet med

proposition nr 135/1955. Eugeniahemmet skall enligt nämnda proposition

beredas tillfälle att fullfölja sin utveckling till en central spastikeranstalt för

vården av normalbegåvade spastiska barn. Patientmaterialet utgöres f. n.

till något över 50 procent av spastiska barn. En ökning av detta procenttal

är säkerligen att vänta, då den ombyggnad av hemmet kommit till stånd,

vartill 1955 års riksdag beviljat medel och i fråga om vilken departementschefen

i det följande kommer att framlägga förslag om ytterligare medelsanvisning.

Departementschefen uppskattar medelsbehovet för nästa budgetår till

890 000 kronor. Därutöver har departementschefen emellertid räknat med

att Kungl. Maj :t under innevarande budgetår genom beslut i särskild ordning

kommer att bevilja statsbidrag för bestridande av vissa kostnader för

retroaktivavgifter till statens pensionsanstalt, vilka bidrag kan beräknas till

cirka 390 000 kronor. Vidare förutsättes, att medel för ifrågakommande bidrag

till kostnader för äldre pensioner upptages i inkomst- och utgiftsstaten

för budgetåret 1956/57. Medel för täckande av i anledning härav uppkommet

underskott behöver emellertid ej anvisas förrän för budgetåret 1957/58.

Med hänsyn till att Lidingöhemmet redan fr. o. m. den 1 juli 1956 kommer

att överföras i Sällskapet Eugeniahemmets regi, anses medel för hem
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

mets drift böra beräknas under detta anslag. Det sammanlagda medelsbehovet

uppskattas till 925 000 (— 15 000) kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 925 000 kronor.

80 :o) Ombyggnad och utrustning av Eugeniahemmet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 252 och 253), vilket innebär en med

300 000 kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad och utrustning av Eugeniahemmet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

81 :o) Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spastiska barn i Göteborg.

Kungl. Maj :t har (punkt 95, s. 253—255) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spastiska barn i Göteborg för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

I gällande riksstat har upptagits ett reservationsanslag av 30 000 kronor

för utredning rörande ett spastikerhem i Göteborg.

Propositionen nr 135 till 1955 års riksdag innebar bl. a. ett av riksdagen

sedermera godkänt principförslag om uppförande av ett förskolehem för

spastiska barn i Göteborg. Innan frågan om medelsanvisning för hemmets

uppförande framlades för riksdagen, borde emellertid enligt departementschefens

mening viss ytterligare utredning komma till stånd. Sådan utredning

föreligger nu, och ett ritningsförslag har framlagts, varefter såväl medicinalstyrelsen

som centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkt, att äskade

medel ställes till förfogande för nästa budgetår såsom statsbidrag för förslagets

förverkligande.

Även för egen del finner departementschefen angeläget, att det planerade

förskolehemmet kommer till stånd så snart omständigheterna tillåter detta.

De beräknade byggnadskostnaderna har ej heller givit departementschefen

anledning till erinran. De av centrala sjukvårdsberedningen framställda,

smärre ändringsförslagen bör dock iakttagas vid byggnadens utförande. Det

äskade beloppet anses vidare böra uppdelas på två budgetår. För budgetåret

1956/57 erfordras ett belopp av 350 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av ett förskolehem

för spastiska barn i Göteborg för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

82:o) Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 255

och 256), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 650 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stödjebandage och proteser

vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kronor.

83:o) Bidrag till de vanföras riksorganisation. I enlighet med Kungl.

Maj .ts förslag (punkt 97, s. 256 och 257), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de vanföras riksorganisation

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 200

kronor.

84 :o) Bidrag till riksföreningen mot polio. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 98, s. 257 och 258), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till riksföreningen mot polio

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

85 :o) Bidrag till anskaffande av hörapparater. Kungl. Maj:t har (punkt

99, s. 258 och 259) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anskaffande av

hörapparater för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 600 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.

Genom beslut vid fjolårets riksdag har kretsen av hörselskadade, som tillerkannes

rätt till bidrag från förevarande anslag, avsevärt vidgats. I samband

därmed beslöts ändrade inkomstgränser för bidragsrätt beträffande

de kategorier av hörselskadade, för vilka en ekonomisk behovsprövning alltjämt

skulle gälla.

Då de nya bidragsbestämmelserna påverkar bidragsgivningen under hela

nästkommande budgetår, är en uppräkning av anslaget erforderlig. Ehuru

betydande svårigheter föreligger att bedöma medelsbehovet, förordar departementschefen

en uppräkning av anslaget med 150 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av hörapparater

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

600 000 kronor.

86 :o) Undersökning rörande hörselskador till följd av buller. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 100, s. 259 och 260), vilket innebär en

minskning av anslaget med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

73

att riksdagen må till Undersökning rörande hörselskador

till följd av buller för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 kronor.

87:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 260) samt under erinran,

att anslaget i gällande riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande

av förlossningsanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

88:o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

102, s. 261—265) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens institut för folkhälsan, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens institut

för folkhälsan: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 2 593 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 388 000 kronor.

Departementschefen förordar, att arvodet till särskild administrativ-juridisk

rådgivare, 1 500 kronor, indrages fr. o. m. nästa budgetår. Anslagsposten

till avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga biträden föreslås

minskad med 5 500 kronor. För utgiftsstegringar av automatisk natur erfordras

en med 212 420 kronor ökad medelsanvisning. Anslaget föreslås

alltså uppräknat med 205 420 kronor eller i runt tal 205 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av herrar Alvar Andersson och Pålsson väckt motion

(1:415), vari hemställts, att riksdagen måtte anvis^ ett anslag av 100 000

kronor att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för forskningsändamål avseende

möjligheterna att tillvarataga växtnäringsämnena i avloppsvattnet

samtidigt som det oskadliggöres.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Utskottet. I motionen 1:415 har yrkats att riksdagen skulle anvisa ett

anslag av 100 000 kronor att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för forskningsändamål

avseende möjligheterna att tillvarataga växtnäringsämnen i

avloppsvattnet samtidigt som det oskadliggöres. Med anledning härav vill

utskottet erinra, att jordbruksutskottet under punkt 138 i sitt av riksdagen

numera godkända utlåtande nr 1 anfört bl. a., att utskottet erfarit, att arbete

för närvarande pågår inom justitiedepartementet med utformande av förslag

till vissa ändringar i vattenlagen och till nya författningar rörande

vattenvården i riket samt alt proposition härom kan förväntas till årets

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

riksdag. Med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening med prövningen

av motionärernas förslag anstå i avvaktan på lagförslagen. Trots att det

även enligt utskottets mening är av vikt att en forskning rörande de i

motionen angivna spörsmålen kommer till stånd, finner sig utskottet därför

inte böra tillstyrka yrkandet i motionen.

Kungl. Maj :ts förslag har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen I: 415

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut

för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 320 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 32 000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga

biträden, förslagsvis .............. 226 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 1 548 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 467 000

Summa kronor 2 593 000;

b) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 593 000

kronor.

89:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 103, s. 265 och 266), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 667 200 kronor.

90:o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 104, s. 267 och 268) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten i

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock

till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 113 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 102 000 kronor.

För att instruktionsbarnmorskorna skall avlastas från skrivarbete till
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

75

styrker departementschefen, att ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång

med halvtidstjänstgöring får anställas vid anstalten, varvid f. n. beräknat

belopp av 1 000 kronor till skrivhjälp bör indragas. Med utgångspunkt

från att biträdet placeras i 4 löneklassen uppskattas ökningen av

medelsbehovet för ändamålet till 2 342 kronor. Härutöver föreslås anslaget

uppräknat med 9 000 kronor för den automatiska utgiftsökningen i anledning

av den allmänna löneförhöjningen. Anslaget uppräknas således med

11 342 kronor eller avrundat 11 300 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten

i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................. 63 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 15 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 16 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 18 800

Summa kronor 113 300;

b) till Barnmorskelåroanstalten i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 113 300

kronor.

91 :o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 269), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 175 000 kronor.

92:o) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 106, s. 269—275) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för barnmorskeläroanstalten

i Göteborg, vilka må erfordras vid ett genomförande av den

omorganisation av läroanstalten, som föreslagits av departementschefen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten

i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budget
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956

året 1956/57, dels ock till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 83 000 kronor.

Departementschefen anför inledningsvis följande.

I yttrande över anstaltsstyrelsens anslagsframställning för innevarande

budgetår anförde medicinalstyrelsen, att frågan om den läkarutbildade lärarpersonalens

sammansättning, undervisningsskyldighet och sjukvårdande

verksamhet med hänsyn till den nuvarande överlärarens avgång med pension

i mars månad 1956 borde upptagas till prövning. Enligt styrelsen hade barnmorskeläraren

vid sidan av sin undervisningsverksamhet under hela året

förestått en del av läkarvården vid kvinnokliniken I i Göteborg och tjänstgjort

såsom biträdande överläkare vid sjukhuset. Vid en utvidgning — enligt

vad som tillämpades vid stockholmsanstalten — av överlärarens undervisningsskyldighet

till 200 timmar borde återstående antal undervisningstimmar

— cirka 125 •— bestridas av barnmorskeläraren i avbidan på organisationens

slutliga utformning samt härefter av en läkare i stadens tjänst.

Barnmorskelärartjänsten föreslogs skola föras på övergångsstat. Då förenämnda

antal undervisningstimmar icke motiverade heltidsanställning, borde

vid kommande avtalsförhandlingar med staden diskuteras dels viss ersättning

till läroanstalten för barnmorskelärarens mot tjänstgöringen på kliniken

svarande del av lönen, dels fördelningen av kostnaderna för hans eventuella

pensionsförmåner. — För egen del förklarar jag — under erinran om

att en i huvudsak motsvarande ordning som den av medicinalstyrelsen beträffande

göteborgsanstalten föreslagna enligt beslut av 1953 års riksdag

genomförts vid stockholmsanstalten — att jag i princip icke hade något att

erinra mot att en sådan organisation infördes även vid göteborgsanstalten

och förordade därför, att medicinalstyrelsen och läroanstaltens styrelse med

Göteborgs stad skulle upptaga förhandlingar enligt av medicinalstyrelsen

angivna riktlinjer. I anslutning härtill borde Kungl. Maj :t erhålla riksdagens

bemyndigande att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

läroanstalten, som eventuellt kunde visa sig nödvändiga redan under budgetåret

1955/56.

Såsom jag närmare anför under nästföljande punkt, har de under hösten

1955 med staden upptagna förhandlingarna ännu icke slutförts. Det är

därför icke möjligt att nu taga slutlig ställning i organisationsfrågan. Jag

anser mig emellertid böra utgå ifrån att uppgörelse med staden skall kunna

träffas på sådana villkor, att den förutsatta omfördelningen av undervisningen

kommer att kunna genomföras, och beräknar därför medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår med utgångspunkt härifrån.

Vid en omorganisation i enlighet med förslaget tillstyrker departementschefen,

att överlärartjänsten i likhet med vad som är fallet vid barnmorskeläroanstallen

i Stockholm placeras i Ca 33, varjämte såsom förut nämnts

barnmorskelärartjänsten anses böra föras på övergångsstat.

Med hänsyn till det anförda anses Kungl. Maj :t böra för nästa budgetår

erhålla motsvarande bemyndigande att ändra personalförteckningen för

läroanstalten som utverkats för budgetåret 1955/56.

Anslagsposten till arvoden åt tillfälliga lärare föreslås för nästa budgetår

nedräknad med 1 400 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

77

Vidare förordas att vid läroanstalten anställes ett kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång med halvtidstjänstgöring. Biträdets avlöning anses böra

beräknas efter 4 löneklassen. Vid bifall till förslaget bör det belopp av 1 000

kronor, som disponeras för anställande av tillfällig skrivhjälp, ej längre

anvisas.

Vad departementschefen föreslagit föranleder en minskning av medelsanvisningen

med 1 400 kronor för arvoden åt tillfälliga lärare samt en ökning

med 2 204 kronor för anställning av ett kontorsbiträde. Härtill kommer

den automatiska utgiftsstegringen med 6 300 kronor för den allmänna löneförhöjningen.

Anslaget uppräknas alltså med 7 104 kronor eller i runt tal

7 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för barnmorskeläroanstalten i Göteborg,

vilka må erfordras vid ett genomförande av i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956

ifrågasatt omorganisation av läroanstalten;

b) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten

i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 60 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis........ 8 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 16 100

Summa kronor 90 000;

c) till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 90 000

kronor.

93:o) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 107, s. 275—279), vilket innebär en minskning

av anslaget med 17 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 51500 kronor.

94:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 108, s. 279—282) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola i

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock

till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 292 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 268 000 kronor. Departementschefen

förordar, att i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor två ekonomibiträden

i Ce 5 vid skolan, vilkas huvudsakliga sysselsättning utgöres av sömnadsarbete,

uppflyttas till första biträden i Ce 6. Anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal föreslås uppräknad med 1 000 kronor

för anställande av tillfällig skrivhjälp.

Vad sålunda föreslagits föranleder en höjning av anslaget med 768 kronor

för lönereglering och 1 000 kronor för tillfällig skrivhjälp. Härtill kommer

för löneregleringar på grund av riksdagens beslut i anledning av propositionen

nr 195/1955 900 kronor, för löneklassuppflyttningar 2 100 kronor

samt för den allmänna löneförhöjningen cirka 20 000 kronor. Anslaget

uppräknas alltså med 24 768 kronor eller i runt tal 24 800 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av herr Huss väckt motion (1:36), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t göra framställning

om en utredning rörande frågan om inrättande av en statens sjuksköterskeskola

i Malmö.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om

uppflyttning av två biträden i Ce 5 till första biträden i Ce 6.

Med anledning av vad som anförts i motionen I: 36 vill utskottet erinra,

att den icke specialiserade utbildningen av sjuksköterskor hittills i regel ansetts

böra ankomma på de kommunala sjukvårdshuvudmännen. Inrättandet

av de statliga sjuksköterskeskolorna både i Stockholm och Göteborg har

töranletts av särskilda skäl. Då några sådana skäl inte anförts för att en statlig

sjuksköterskeskola skulle komma till stånd i Malmö, avstyrker utskottet

yrkandet i denna motion.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola

i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr.o.m.

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 60 200

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956 79

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 200

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 46 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 137 900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 45 500

Summa kronor 292 800;

b) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

292 800 kronor;1

II. att motionen 1: 36 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

95:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader. Kungl. Maj:t

har (punkt 109, s. 282—284) föreslagit riksdagen att till Statens sjuksköterskeskola

i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 101 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 104 000 kronor.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Stockholm har föreslagit bl. a.,

att sjuksköterskeelevernas handledare under elevernas praktiska tjänstgöring

i öppen vård måtte få tillerkännas arvode till samma belopp som vid

distriktssköterskeskolan eller 15 kronor per elev och vecka.

Departementschefen anför, att landstingens sjuksköterskeskolor icke betalar

någon ersättning för sina sjuksköterskeelevers handledare under elevernas

praktiskå tjänstgöring i öppen vård. Under sådana förhållanden är

departementschefen icke beredd att föreslå, att dylik ersättning nu införes

för de statliga sjuksköterskeskolornas del. Med hänsyn härtill och då departementschefen

i övrigt biträder av sjuksköterskeskolans styrelse föreslagen

höjning av delposten till elevers tjänstgöring i öppen vård, föreslås

nämnda delpost uppräknad med 1 000 kronor.

Medelsanvisningen föreslås ökad med 2 300 kronor till övriga expenser

samt minskad med 1 400 kronor till inköp och underhåll av inventarier och

undervisningsmateriel m. m. samt med 4 900 kronor till transporter och

diverse utgifter. Anslaget föreslås alltså nedräknat med 3 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Huss och Sunne (I: 189) och den andra inom andra kammaren av

fröken Ager m. fl. (II: 423), har — såvitt avser förevarande anslag — hemställts,

dels att vid sjuksköterskeskolan i Stockholm till handledare av praktiken

i öppen vård skall utgå ersättning med 10 kronor per vecka, dels ock

att anslaget höjes med 2 400 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen II: 423.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit betalar landstingens

sjuksköterskeskolor inte någon ersättning för sina sjuksköterskeelevers

handledare, vilkas avlöning till större delen ersättes av statsmedel, under

elevernas praktiska tjänstgöring i öppen vård. Då det knappast torde kunna

göras gällande, att handledning av elever från en statlig skola skulle vara

mera betungande än handledning av elever från landstingsskolor, kan motiveringen

knappast anses bärande för det i motionerna I: 189 och 11:423

gjorda yrkandet att vid de statliga sjuksköterskeskolorna till handledare av

praktiken i öppen vård skall utgå ersättning med 10 kronor per vecka. På

grund härav och då ett bifall till yrkandet i motionerna skulle kunna föranleda

motsvarande krav på landstingen är utskottet inte berett tillstyrka

detta yrkande. Någon uppräkning av anslaget för ändamålet blir vid detta

ståndpunktstagande inte erforderligt.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag inte givit

utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 189 och 11:423, såvitt de avser

förevarande anslag, till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 101 000 kronor.

96 :o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 110, s. 284—288) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola i

Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till

Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 184 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 169 000 kronor.

Styrelsen för statens sjuksköterskeskola i Göteborg har hemställt bl. a.

om anställande av ytterligare en instruktionssköterska i Ce 20.

Departementschefen förordar i anslutning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, att

kontorsbiträdestjänsten vid sjuksköterskeskolan uppflyttas till tjänst som

kanslibiträde.

Departementschefen är ej beredd förorda, att ytterligare en befattning

som instruktionssköterska inrättas vid skolan.

Vid anmälan av medelsbehovet under anslagsposten till arvoden åt tillfälliga

lärare för innevarande budgetår framhöll departementschefen angelägenheten

av att sjuksköterskeskolans styrelse beaktade förefintliga möjligheter

att dels minska timantalet i vissa ämnen, dels ock tillgodose

önskemålen om en viss samordning av undervisningsplanerna med motsvarande

skola i Stockholm. St3''relsen har nu föreslagit viss minskning av

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

81

utgifterna för nybörjar- och mellankurserna, medan det för jämsidesundervisning

beräknade beloppet höjts med nära 3 000 kronor. Härtill kommer

kostnaderna för en nytillkommande avslutningskurs, beräknade till 2 065

kronor. För egen del kan departementschefen i huvudsak acceptera vad

styrelsen sålunda föreslagit utom i fråga om delposten till jämsidesundervisning,

för vilken han beräknar oförändrat belopp. För två nybörjarkurser

upptages sålunda 18 000 kronor, för två mellankurser 9 900 kronor, för en

avslutningskurs 2 100 kronor och för jämsidesundervisning 15 000 kronor.

Sammanlagt erfordras alltså för dessa ändamål 45 000 kronor, vilket i förhållande

till innevarande budgetår innebär en uppräkning med 1 000 kronor.

Liksom för budgetåren 1954/55 och 1955/56 anses för nästa budgetår

böra anvisas ett belopp av 9 900 kronor för anordnande av en fem månaders

kurs i narkosgivning för omkring tio deltagare.

I enlighet med vad departementschefen anfört under omkostnadsanslaget

för statens sjuksköterskeskola i Stockholm avstyrkes, att medel anvisas

för ersättning till handledare åt de statliga sjuksköterskeskolornas elever

under dessas praktiska tjänstgöring i öppen vård.

Vad sålunda föreslagits föranleder en uppräkning av anslaget med cirka

2 200 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen med i

runt tal 2 300 kronor för löneklassuppflyttningar samt 10 500 kronor för

den allmänna löneförhöjningen. Anslaget uppräknas alltså med 15 000

kronor.

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Huss och Sunne (I: 189) och den andra inom andra kammaren av

fröken Ager m. fl. (II: 423), har — såvitt avser förevarande anslag — hemställts,

dels att ytterligare en instruktionssköterska i Ce 20 — kliniklärarinna

— fr. o. m. den 1 september 1956 anställes vid sjuksköterskeskolan

i Göteborg och att anslaget höjes med 10 740 kronor, dels ock att vid sjuksköterskeskolan

i Göteborg till handledare av praktiken i öppen vård skall

utgå ersättning med 10 kronor per vecka och att anslaget höjes med 2 400

kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionen II: 423.

Utskottet får, i enlighet med vad som anförts under omkostnadsanslaget

för statens sjuksköterskeskola i Stockholm, avstyrka yrkandet i motionerna

1:189 och 11:423 att medel skulle anvisas för ersättning till handledare

åt göteborgsskolans elever under deras praktiska tjänstgöring i öppen vård.

Vad angår yrkandet i nämnda motioner att ytterligare en instruktionssköterska

i Ce 20 (kliniklärarinna) fr. o. in. den 1 september 1956 skulle

anställas vid skolan i Göteborg samt att medel skulle anvisas för avlöning

åt denna befattningshavare vill utskottet erinra, att departementschefen

i propositionen nr 152 till 1953 års riksdag uttalat, att vid full verksamhet

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

vid skolan inte skulle erfordras mer än tre instruktionssköterskor för den

praktiska utbildningen. Utskottet, som inte förbiser att utvecklingen kan

medföra krav på ökat antal befattningshavare, är mot bakgrunden av

ifrågavarande uttalande i propositionen inte berett att förorda den ifrågasatta

förstärkningen.

Under åberopande av det anförda och då utskottet inte funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 189 och II: 423, såvitt de

avser förevarande anslag,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola

i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 54 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 101 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 25 100

Summa kronor 184 000;

b) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 184 000

kronor.

97:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Omkostnader. Kungl. Maj:t

har (punkt 111, s. 288—291) föreslagit riksdagen att till Statens sjuksköterskeskola

i Göteborg: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 106 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 94 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker en uppräkning av delposterna till inköp

och underhåll av undervisningsmateriel m. m. samt till elevers tjänstgöring

i öppen vård med 1 500 resp. 4 000 kronor. Till ersättning för

undervisningslokaler samt bostad och kost åt elever beräknas i runt tal

280 000 kronor, vilket innebär en höjning med 90 000 kronor.

I likhet med skolstyrelsen anser departementschefen det skäligt, att skolan

skall svara för kostnader för elevernas resor för specialutbildning vid

härför avsedda institutioner i Stockholm och på andra orter på längre

avstånd från skolan, och föreslår, att delposten till elevers resor i undervisningssyfte

för detta ändamål uppräknas med 400 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att statsmedel måtte anvisas till bestridande

fr. o. m. år 1956 av kostnaderna för den kurs i fysikalisk och

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

83

organisk kemi för blivande laboratoriesköterskor som styrelsen årligen

anordnar vid karolinska institutets kemiska institution och vilken hittills

finansierats med elevernas kursavgifter. För egen del är departementschefen

emellertid — i avvaktan på ställningstagande till det av 1953 års

laboratorieteknikerutredning avgivna förslaget angående laborantutbildning

— icke beredd att förorda, att staten helt påtager sig kostnaden för ifrågavarande

kursverksamhet. För i kursen deltagande elever vid sjuksköterskeskolor

anses kursavgiften skäligen böra bestridas av vederbörande skola.

Såvitt gäller elever vid statens sjuksköterskeskola i Stockholm, har detta

skett sedan budgetåret 1944/45. Även beträffande statens sjuksköterskeskola

i Göteborg anses motsvarande ordning böra tillämpas. Departementschefen

föreslår, att medel härför beräknas under den förenämnda delposten

till elevers resor i undervisningssyfte och att densamma för detta ändamål

uppräknas med av skolans styrelse föreslaget belopp, 500 kronor.

1 enlighet med det anförda och då ersättningen från Göteborgs stad uppskattas

till i runt tal 198 000 (+ 84 000) kronor, skulle anslaget behöva

uppräknas med 12 400 kronor och sålunda upptagas till 106 400 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 106 400 kronor.

98 :o) Stipendier till elever vid godkända sjuksköterskeskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 291 och 292), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier till elever vid godkända

sjuksköterskeskolor för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 23 000 kronor.

99 :o) Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 292 och 293), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av godkända sjuksköterskeskolor

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

100:o) Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor och husmödrar

vid sjukvårdsanstalter m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 114, s. 293—

298) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor

och husmödrar vid sjukvårdsanstalter m. fl. för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 119 000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 102 000 kronor.

Departementschefen förordar, att husmoderskursen förlänges från nio

till nio och en halv månader.

För att ökat antal avdelningssköterskor skall få möjlighet att genomgå

de av sjuksköterskeföreningen anordnade kompletteringskurserna, anser

departementschefen sig böra tillstyrka, att statsbidrag för nästa budgetår

får utgå till fyra sådana kurser. Dessa beräknas komma att omfatta sammanlagt

110—120 elever.

Statsbidraget till kursverksamheten föreslås fortfarande utgå med två

tredjedelar av föreningens nettokostnader härför, beräknade på sätt i det

följande förordas. Såsom villkor för statsbidragets åtnjutande föreslås gälla,

att i fortsättningskursen minst 22 och i kompletteringskurserna sammanlagt

minst 16 elever, vilka är i behov därav, befrias från erläggande av

kursavgift. Vidare bör undervisningen liksom hittills stå under medicinalstyrelsens

ledning och bedrivas enligt en av styrelsen godkänd plan.

Till kostnader för pensionsavgifter för rektor och kursledare föreslås

liksom för innevarande budgetår utgå statsbidrag med 5 500 kronor.

Kostnaderna för kursverksamheten har av medicinalstyrelsen reducerats

från av föreningen beräknade 242 400 till 179 752 kronor, innebärande en

ökning i förhållande till årets utgiftsunderlag med 27 050 kronor. Denna

ökning, som i huvudsak hänför sig till det ökade antalet kompletteringskurser

samt till höjda löner, anser departementschefen sig kunna godtaga

med allenast den ändringen, att för bokinköp m. m. och expenser i förhållande

till styrelsens förslag förordas en minskning med 500 kronor. Kostnadsökningen

i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade

utgiftsunderlaget, 152 702 kronor, skulle sålunda komma att uppgå till

26 550 kronor. I enlighet härmed och då inkomsterna av kursavgifter beträffande

de statsbidragsberättigade kurserna uppskattas till omkring 9 850

kronor, beräknas bidragsunderlaget för nästa budgetår till 169 402 kronor.

Statens andel av kostnaderna m. m. beräknas till 118 434 kronor, eller avrundat

119 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till för innevarande

budgetår anvisade medel med 17 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning skurs er för instruktionssköterskor

och husmödrar vid sjukvårdsanstalter

m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 119 000

kronor.

101 :o) Specialutbildning av barnsjuksköterskor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 115, s. 298 och 299), vilket innebär en ökning av anslaget

med 3 100 kronor, samt under erinran att en repetitions- och kompletteringskurs

för å barnavårdscentral anställda sjuksköterskor med om
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956 85

kring 30 deltagare föreslås anordnad även under nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Specialutbildning av barnsjuksköterskor

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

51 600 kronor.

102:o) Utbildningskurser i arbetsterapi. Kungl. Maj:t har (punkt 116,

s. 300 och 301) föreslagit riksdagen att till Utbildningskurser i arbetsterapi

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 22 900 kronor.

Under denna rubrik är i gällande riksstat uppfört ett anslag av 21 500

kronor för anordnande under budgetåret 1955/56 vid Steneby skolor för

yrkesundervisning och slöjdföreningens skola i Göteborg av en kompletteringskurs

för personal inom sinnessjukvården.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt bl. a. om anordnande

under budgetåret 1956/57 av två kompletteringskurser, varav den ena för

utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter inom sinnessjukvården

och den andra för utbildning av den kategori sysselsättnings- och arbetsterapeuter,

beträffande vilken behovet bedömes vara störst.

Departementschefen anför, att riktlinjerna för den här ifrågavarande

kursverksamheten, som förlagts till Steneby skolor för yrkesundervisning

och slöjdföreningens skola i Göteborg, angavs i propositionen nr 82/1954.

Utbildningsformen kan betraktas såsom en från den ordinarie utbildningen

av arbets- och sysselsättningsterapeuter fristående verksamhet, vilken främst

syftar till att giva befattningshavare, som redan inom viss gren av sjukvården

har att leda patienternas sysselsättning i arbetssalar o. d., ökade kvalifikationer

härför.

Den första kompletteringskursen av detta slag anordnades hösten 1954

för personal inom sinnessjukvården. Enligt vad från kursledningen upplysts

har resultatet av denna kurs varit mycket tillfredsställande och intresset

för utbildning varit stort. En andra kurs för samma kategori

kommer att anordnas våren 1956.

Då de hittills vunna erfarenheterna sålunda varit goda, förordar departementschefen

att kursverksamheten under nästa budgetår får fortsättas

efter huvudsakligen samma riktlinjer som hittills. Däremot finner departementschefen

sig icke böra föreslå, att medel beräknas för mera än en

kurs budgetåret 1956/57. Då behovet av ifrågavarande utbildning alltjämt

torde vara störst för sinnessjukvårdspersonal, för vilken den även synes

särskilt lämpad, anses även nästa års kurs böra avses för sådan personal.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår tillstyrker departementschefen

en höjning av arvodet till kursledaren vid slöjdföreningens skola

med 250 kronor. Undervisningsarvodena har avpassats efter landstingens

motsvarande arvoden. För detta ändamål beräknas en ökning av medelsbe
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

hovet med 650 kronor. Posten till inköp av arbetsmateriel föreslås höjd med

500 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Sjöström-Bengtsson och fru Wallentheim (I: 420) och den andra inom andra

kammaren av fru Lindskog och fru Löfqvist (11:531), har hemställts, att

riksdagen måtte besluta att två kompletteringskurser för sysselsättningsoch

arbetsterapeuter anordnas under budgetåret 1956/57 och att till utbildningskurser

i arbetsterapi måtte anvisas ett anslag av 46 400 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen II: 531.

Utskottet. Vad departementschefen och motionärerna anfört har givit

utskottet stöd för den uppfattningen att ytterligare en kompletteringskurs

• för sysselsättnings- och arbetsterapeuter vore önskvärd. Med hänsyn till den

återhållsamhet som här liksom på andra områden måste iakttagas kan utskottet

likväl inte nu tillstyrka den i motionerna I: 420 och II: 531 påyrkade

ökade medelsanvisningen.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 420 och II: 531 till Utbildningskurser

i arbetsterapi för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag

av 22 900 kronor.

103:o) Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 117, s. 301—304) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad ändring av grunderna för statsbidrag till

distriktsvård, att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1955, dels ock till Bidrag

till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 200 000 kronor.

I anslutning till överenskommen lönegradsuppflyttning från 15 till 16

lönegraden för hos landstingen anställda sjuksköterskor inom den öppna

hälso- och sjukvården har Svenska landstingsförbundet, i syfte att gällande

princip om hälftendelning av kostnaderna för löner åt denna personal

skall upprätthållas, föreslagit vissa ändringar i de bestämmelser, som

reglerar statens bidrag till dessa ändamål. De befattningshavare, som beröres

härav, är distriktssköterskor, heltidsanställda sjuksköterskor vid fristående

centraldispensär och vid distriktsdispensär av typ II samt heltidsanställda

sjuksköterskor vid mödra- eller barnavårdscentral. Departementschefen

finner det lämpligt att i ett sammanhang taga ställning till förslaget

i dess helhet och biträder Landstingsförbundets hemställan, såvitt angår

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

87

distriktssköterskor och dispensärsköterskor. Vad angår heltidsanställda

sjuksköterskor vid mödra- eller barnavårdscentraler är departementschefen

däremot icke beredd att tillstyrka en höjning av statsbidraget, med hänsyn

till att dylika befattningshavare hos städerna utanför landsting samt

alla heltidsanställda barnmorskor vid mödra- och barnavårdscentraler alltjämt

tillhör lönegraden 15. De ändrade bestämmelserna beträffande distriktssköterskor

och dispensärsköterskor föreslås få gälla retroaktivt fr. o. m.

den 1 januari 1955.

Det retroaktivt förhöjda statsbidraget för år 1955 beräknas till cirka

300 000 kronor. Medelsbehovet under anslaget uppskattas för nästa budgetår

till i runt tal 8 000 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordade

ändringen av grunderna för statsbidrag till distriktsvård,

att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1955;

b) till Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000

kronor.

104 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 118, s. 304 och 305), vilket innebär en

med 100 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 3 400 000 kronor.

105 :o) Bidrag till distriktsbarnmorskas resor i samband med hemförlossning

och eftervård. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 305

och 306), vilket innebär en nedräkning av anslaget med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till distriktsbarnmorskas

resor i samband med hemförlossning och eftervård för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

106:o) Understödjande av dispensärverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt

120, s. 306—308) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar av grunderna för statsbidrag till dispensärverksamhet

för tuberkulosens bekämpande, att tillämpas beträffande lönebidragen

fr. o. in. den 1 januari 1955 och i övrigt fr. o. in. den 1 juli 1956, dels

ock till Understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 500 000 kronor.

I anslutning till vad departementschefen anfört under anslaget till Bidrag

till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. biträder departementschefen

de av Landstingsförbundet föreslagna ändringarna i statsbidragsbestämmelserna

beträffande dispensärsköterskorna, att tillämpas retroaktivt fr. o. m.

den 1 januari 1955. Kostnaden för den retroaktiva höjningen torde åtminstone

till en del komma att belasta anslaget för nästa budgetår. Anslaget

bör vidare uppräknas med i runt tal 50 000 kronor i anslutning till de

höjda statstjänstemannalönerna.

För medellösa och mindre bemedlade personers resor till och från dispensärorganen

utgår statsbidrag med 50 procent, i de nordliga delarna av

landet förhöjt till 60 resp. 70 procent av den del av resekostnaderna som

överstiger tre kronor. Chefen för socialdepartementet har framlagt förslag

om ändring i lagen om allmän sjukförsäkring m. m. av innebörd bl. a.,

att resor till och från dispensärorgan för undersökning och behandling

skall ersättas av sjukkassa enligt de förmånligare ersättningsgrunderna i

16 § första stycket andra punkten nämnda lag. Vid bifall till detta förslag

bör här ifrågavarande statsbidragsbestämmelser ändras att gälla endast

sådana medellösas eller mindre bemedlades resor, beträffande vilka ersättning

ej skall utgivas av allmän sjukkassa. Då ändringen i sjukförsäkringslagen

föreslås träda i kraft den 1 juli 1956 och statsbidragen utgår kalenderårsvis

i efterskott, torde ändringen icke nämnvärt påverka medelsbehovet

under förevarande anslag för nästa budgetår.

På grund av vad sålunda anförts beräknas, med utgångspunkt från den

verkliga kostnaden under anslaget för budgetåret 1954/55, medelsbehovet

för nästa budgetår till 1 750 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordade

ändringarna av grunderna för statsbidrag till dispensärverksamhet

för tuberkulosens bekämpande, att tillämpas beträffande

Iönebidragen fr. o. m. den 1 januari 1955 och i övrigt

fr. o. m. den 1 juli 1956;

b) till Understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor.

107:o) Allmän skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 121, s. 309—311) föreslagit riksdagen att till Allmän

skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 540 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

89

Skärinbildsundersökningarna beräknas under nästa budgetår komma att

bedrivas inom Stockholms och Norrköpings städer ävensom Östergötlands,

Kalmar, Gävleborgs och Västerbottens samt Gotlands eller Blekinge län.

För dessa undersökningar räknas med 14 skärmbildspatruller.

Vad medicinalstyrelsen anfört rörande värdet av att sidobilder tages i

samband med skärmbildsundersökningarna har övertygat departementschefen

om att en sådan utvidgning av verksamheten är befogad. De ökade

kostnader för film m. in. som härigenom uppkommer — för statsverkets

del cirka 50 000 kronor per år — torde uppvägas av den ökade säkerheten

i diagnostiskt hänseende vid filmgranskningen. Departementschefen biträder

därför förslaget om att sidobilder får tagas i fortsättningen. Därvid

förutsättes, att denna utvidgning — såsom medicinalstyrelsen framhållit

vid anmälan av medelsbehovet för styrelsens skärmbildscentral (nästföljande

punkt) —• icke kommer att medföra några krav på personalökning

för framtiden.

Med hänsyn till den låga belastningen för budgetåret 1954/55 anses anslaget

kunna uppföras med oförändrat belopp. Från huvudmännen inflytande

bidrag anses liksom hittills böra redovisas under anslaget i form av

särskilda uppbördsmedel.

Utskottet har inhämtat, att uppgjorda program för de civila skärmbildsundersökningarna

stundom rubbas genom att militära myndigheter med

kort varsel påkallar särskilda skärmbildsundersökningar av dem underställd

personal. Då denna olägenhet med något förutseende torde kunna

undvikas, föreslår utskottet att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om

utfärdande av föreskrifter, enligt vilka det skall åligga militär myndighet

att underrätta skärmbildscentralen om erforderlig militär skärmbildsundersökning

i så god tid, att någon rubbning av planlagd civil verksamhet om

möjligt ej behöver uppkomma.

Kungl. Maj:ts förslag har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Allmän skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 540 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t ge tillkänna, vad utskottet

anfört rörande planläggningen av de militära skärmbildsundersökningarna.

108:o) Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 311—314),

vilket innebär en ökning av anslaget med 31 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

a) godkänna följande stat för medicinalstyrelsens skärmbildscentral,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ 308 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis 77 300 385 800

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........ 500

2. Expenser, förslagsvis .............. 23 700 24 200

Summa kronor 410 000;

b) till Allmän skårmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens

skärmbildscentral för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 410 000 kronor.

109:o) Nyanskaffning av fordon för den statliga skärmbildsverksamheten.

Kungl. Maj:t har (punkt 123, s. 314—316) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning

av fordon för den statliga skärmbildsverksamheten för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Något anslag för ifrågavarande ändamål är ej uppfört i gällande riksstat.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att för nyanskaffning av bussar och

bilar för den statliga skärmbildsverksamheten måtte anvisas ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

Departementschefen anför, att de fordon, som anskaffades för den allmänna

skärmbildsundersökningen då denna igångsattes budgetåret 1946/47,

nu varit i mer eller mindre regelbundet bruk i snart tio år. Flera av dem är

så förslitna, att de icke utan täta och dyrbara reparationer kan hållas i trafikdugligt

skick. Då skärmbildsundersökningarna kan beräknas komma att

fortgå för flera år framåt, anser departementschefen det nödvändigt att nu

påbörja anskaffning av nya fordon såsom ersättning för de hårdast förslitna.

I första rummet anses skärmbildsbussarna vara i behov av utbyte.

På grund av att fordonen för att fylla sitt ändamål delvis måste specialtillverkas

och förses med särskild utrustning, blir kostnaderna för nyanskaffningen

relativt höga. Detta gäller särskilt bussarna. Kostnaderna anses

därför böra fördelas på flera budgetår. Med hänsyn till angelägenheten av

att i nuvarande läge den största återhållsamhet iakttages i fråga om statliga

investeringar, anser departementschefen sig för nästa budgetår blott kunna

tillstyrka, att medel anvisas för nyanskaffning av en buss. Kostnaden för

denna, efter avdrag av försäljningssumman för en äldre buss som lämnas

i utbyte, beräknas uppgå till högst 60 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

91

De för fordonsanskaffningen erforderliga medlen föreslås anvisade under

ett särskilt anslag av reservationsanslags natur.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Nyanskaffning av fordon för den statliga

skärmbildsverksamheten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

110:o) Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.

Kungl. Maj :t har (punkt 124, s. 316—325) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar av grunderna

för bidrag till avlöningar in. in. inom förebyggande mödra- och barnavård

samt för skyddskoppympning, att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1956, dels

ock till Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 350 000 kronor.

Departementschefen anför, att från läkarhåll framhållits, att de nuvarande

ersättningsbeloppen till läkarna för mottagningarna i förebyggande

mödra- och barnavård är oskäligt låga och att detta förhållande lett till

en icke önskvärd forcering av verksamheten. Även medicinalstyrelsen har

understrukit angelägenheten av att ersättningarna avväges på sådant sätt,

att ifrågavarande vårdgren kan fungera tillfredsställande och en alltför högt

uppdriven takt i arbetet undvikes. Samtidigt har styrelsen erinrat om de

nya kvalificerade arbetsuppgifter, som på senare år tillagts läkarna inom

den förebyggande mödra- och barnavården. Med utgångspunkt från dessa

omständigheter har representanter för medicinalstyrelsen och Sveriges läkarförbund

vid överläggningar under hösten 1955 enats om ett system för statsbidrag

till ifrågavarande ersättningar, som i vissa hänseenden väsentligt

avviker från vad som f. n. gäller. Sålunda föreslås, att de nuvarande minimioch

maximibeloppen för ersättning per mottagning avskaffas och ersättes

av ett för alla typer av mottagningar enhetligt grundbelopp av 10 kronor

per mottagning, varjämte statsbidraget för varje undersökt kvinna och barn

höjes till 3 kronor 50 öre resp. 2 kronor 50 öre. I samband härmed avses den

obligatoriska skyddskoppympningen av barn skola innefattas i den förebyggande

barnavården, varvid särskild ersättning för ympningarna ej skulle

utgå. Till grund för förslaget har legat vissa beräkningar angående det högsta

antal mödrar och barn, som genomsnittligt bör mottagas per timme för

att en tillfredsställande vård skall kunna meddelas.

För egen del har departementschefen icke kunnat undgå att finna förslaget

innebära en sådan väsentlig ökning av statsverkets utgifter att han,

icke minst i ett läge då den största återhållsamhet med statsutgifterna hör

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

eftersträvas, varit tveksam, om förslaget borde accepteras. Frågan har därför

inom civildepartementet blivit föremål för ytterligare överläggningar

med läkarnas representanter i samband med höstens budgetarbete. Vissa

klarlägganden har härvid lämnats bl. a. rörande inarbetandet av skyddskoppympningarna

i barnavårdsmottagningarna. Vidare har enighet rått om att

en minskning av antalet undersökta per timme är ett angeläget önskemål

till undvikande av hets och slentrian vid ifrågavarande läkarmottagningar.

De av medicinalstyrelsen angivna högsta genomsnittsantalen mottagna per

timme har ur denna synpunkt befunnits godtagbara.

Erfarenheten visar, att svårigheter föreligger att med nuvarande bidragsgrunder

kvarhålla läkarna i tillräckligt antal inom den förebyggande mödraoch

barnavården. Risk för en icke lämplig forcering av arbetet vid läkarmottagningarna

föreligger också. Det nu föreliggande förslaget synes innebära

ökade utsikter att undvika sådana olägenheter i fortsättningen. Samtidigt

innebär förslaget en av allt att döma rationell ordning för skyddskoppympning

av barn, som är inskrivna inom den förebyggande barnavården.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då en tillfredsställande

förebyggande inödra- och barnavård icke torde kunna upprätthållas, om

en ökning av statsbidraget till läkarnas avlönande icke vidtages, finner departementschefen

sig böra tillstyrka, att det föreliggande förslaget genomföres.

Den härav föranledda årliga kostnadsökningen beräknas till i runt

tal 950 000 kronor, vartill kommer viss automatisk ökning på grund av vårdgrenens

fortsatta utbyggnad.

De ändrade bestämmelserna anses böra träda i kraft den 1 juli 1956. Då

statsbidragen utgår helårsvis i efterskott, påverkas medelsbehovet för nästa

budgetår endast delvis av ändringarna. Med hänsyn härtill uppskattas medelsbehovet

för ifrågavarande ersättningar till omkring 2 300 000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits anses det nuvarande anslaget till

Skyddskoppympning, vilket för innevarande budgetår upptagits med 165 000

kronor, kunna avföras från riksstaten. Eventuellt i framtiden uppkommande

medelsbehov till ersättningar för sådana skyddskoppympningar, som

ej skall företagas inom den förebyggande barnavårdens ram, föreslås efter

nuvarande ersättningsgrunder få bestridas från anslaget till Vissa kostnader

för allmän hälso- och sjukvård.

I konsekvens med den av departementschefen förordade höjningen av

statens bidrag till läkarnas ersättning anses statsbidraget till de särskilda

mottagningarna för rådgivning i fråga om barn, som företer uppfostringssvårigheter

eller neurolabila symtom, böra höjas från nuvarande 25 till 35

kronor per mottagning. Medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår

beräknas till högst 75 000 kronor.

För bidrag till föreståndare vid mödravårdscentraler av typ I beräknas

oförändrat 30 000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

93

På grund av vad sålunda föreslagits uppskattas den totala kostnaden för

läkarövervakningen för nästa budgetår till 2 405 000 kronor.

Med tillämpning av nuvarande statsbidragsgrunder beräknas medelsbehovet

för avlönande av sjuksköterskor och barnmorskor till 1 642 200

kronor.

För avslutande av den innevarande budgetår påbörjade försöksverksamheten

med speciell kontroll av havande kvinnor, lidande av vissa sjukdomar,

tillstyrkes att 5 000 kronor anvisas för budgetåret 1956/57.

Då alltjämt ett antal barnmorskor i sluten vård saknar utbildning i mödragymnastik

och triléngivning, anser departementschefen sig böra förorda,

att 12 utbildningskur ser på området får anordnas nästa budgetår. Det förutsättes,

att ytterligare sådana kurser därefter icke skall behövas. Medelsbehovet

beräknas till i runt tal 6 200 kronor.

För bidrag till inredning och utrustning av centraler samt för bidrag till

upplysningsverksamhet beräknas oförändrat 10 000 resp. 50 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle vid bifall till vad

departementschefen föreslagit uppgå till 4 118 200 kronor, vilket belopp anses

kunna avrundas nedåt till 4 100 000 kronor.

Utskottet. Ehuru utskottet finner de föreslagna nya statsbidragsbeloppen

för läkares medverkan -— särskilt bidraget för varje undersökt kvinna —

högre än som varit önskvärt, vill utskottet med hänsyn till förslagets karaktär

av förhandlingsöverenskommelse inte motsätta sig Kungl. Maj :ts

förslag.

Under åberopande härav och då Kungl. Maj :ts förslag i övriga delar liksom

anslagsberäkningarna kan av utskottet godtagas hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordade ändringar

av grunderna för bidrag till avlöningar m. m. inom

förebyggande mödra- och barnavård samt för skyddskoppympning,

att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1956;

b) till Bidrag till avlöningar m. m. inom förebgggande

mödra- och barnavård för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 4 100 000 kronor.

111 :o) Bidrag till resor i förebyggande mödra- och barnavård. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 125, s. 325 och 326), vilket innebär en

med 100 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till resor i förebgggande

mödra- och barnavård för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

112:o) Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 126, s. 326 och 327), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 900 000

kronor.

113:o) Bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande av allmän

sexualhygienisk upplysningsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 127, s. 327), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till folkbildningsorganisationerna

för anordnande av allmän sexualhygienisk upplysningsverksamhet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

45 000 kronor.

114:o) Abortförebyggande åtgärder. Kungl. Maj:t har (punkt 128, s. 328

—331) föreslagit riksdagen att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 175 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt dels att anslagets rubrik ändras till

Familjerådgivning, dels ock att anslaget höjes med 170 000 kronor.

Departementschefen anser att den abortförebyggande verksamheten tills

vidare bör bibehållas i oförändrad form och bedrivas med samma principiella

inriktning som hittills. Under sådana förhållanden är departementschefen

icke beredd att förorda, att verksamheten nu gives en ändrad benämning.

Anslaget anses därför böra upptagas under oförändrad rubrik.

Under år 1955 har inga nya rådgivningsbyråer godkänts för erhållande

av statsbidrag. Medicinalstyrelsen har räknat med ytterligare tre statsbidragsberättigade

rådgivningsbyråer under år 1956, varigenom det sammanlagda

antalet byråer skulle uppgå till 15. Denna beräkning anser departementschefen

sig böra godtaga. Samtliga dessa byråer anses emellertid

knappast kunna beräknas vara i drift under hela året. Med hänsyn härtill

anses medelsbehovet till anordnande och upprätthållande av verksamheten

för nästa budgetår kunna uppskattas till högst 125 000 kronor.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall det ankomma på medicinalstyrelsen

att inom ramen för anvisat belopp mellan rådgivningsbyråerna fördela

de medel, som skall ställas till kuratorernas förfogande för tillgodoseende

av överhängande hjälpbehov hos kvinnor, som besöker kurator.

Styrelsen har beslutat, att medlen skall fördelas mellan byråerna i proportion

till antalet nyinskrivna kvinnor under det sista kalenderåret. Detta

antal uppgick för år 1954 till 4 580. Då antalet nyinskrivna torde komma att

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

95

stiga i samband med en ökning av antalet byråer, bör det för ändamålet anvisade

beloppet höjas för nästa budgetår. Departementschefen kan dock

endast tillstyrka en till 25 000 kronor begränsad höjning. Beloppet bestämmes

alltså till 100 000 kronor.

På grund av det växande behovet av utbildade abortkuratorer biträder

departementschefen förslaget, att en mentalhygienisk påbyggnadskurs för

utbildning av sådana under nästa budgetår anordnas vid socialinstitutet i

Stockholm med cirka 12 deltagare. Den av medicinalstyrelsen förordade

utökningen av antalet undervisningstimmar i förhållande till tidigare kurs

och härav följande förlängning av kurstiden med en månad godtages. Medelsbehovet

för ändamålet beräknas till 20 000 kronor.

För ersättning till vissa laboratorier för utförande av biologiska graviditetsreaktioner

beräknas 34 000 kronor samt för preventivrådgivning för

män 100 kronor.

På grund av vad sålunda anförts föreslås anslaget för nästa budgetår

uppfört med 279 100 kronor eller avrundat 280 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Hamrin-Thorell m. fl (1:221) och den andra inom andra kammaren av

herr Gustafsson i Borås m. fl. (II: 349), har hemställts, att riksdagen måtte

under elfte huvudtiteln Medicinalstyrelsen: Abortförebyggande åtgärder bevilja

ett anslag på 170 000 kronor, vilket innebär en höjning i jämförelse

med Kungl. Maj :ts förslag med 65 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 349.

Utskottet. Såsom i motionerna 1:221 och 11:349 framhålles är abortfrågan

ett av de stora samhällsproblemen, som för sin lösning kräver oavlåtlig

uppmärksamhet och successivt vidtagande av de åtgärder, som vid

varje tidpunkt kan anses motsvara lägets krav. Utskottet kan biträda motionärernas

uppfattning att en åtgärd av betydelse i sammanhanget är att

ställa erforderliga medel till abortkuratorernas förfogande för att tillgodose

överhängande hjälpbehov hos kvinnor, som besöker kuratorerna.

Utskottet vill emellertid erinra om att familjerådgivningskommittén

enligt sina direktiv har att förutsättningslöst utreda frågan om finansieringen

av bl. a. den abortförebyggande rådgivningsverksamheten. Att under

pågående utredning öka den statliga medelsanvisningen för ändamålet i

sådan utsträckning som motionärerna tänkt sig kan utskottet inte finna

välbetänkt. Med hänsyn härtill och då departementschefens förslag innebär

en höjning av de s. k. kuratorsmedlen med 25 000 kronor är utskottet inte

berett tillstyrka yrkandet i motionerna.

Under åberopande härav får utskottet, som inte funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:221 och 11:349 till

Abortförebyggande åtgärder för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

115 :o) Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 331 och 332), vilket innebär en ökning

av anslaget med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för blivande distriktstandläkare

m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 475 000 kronor.

116:o) Bidrag till driften av folktandvården. Kungl. Maj:t har (punkt

130, s. 332—334) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av folktandvården

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 300 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 400 000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 17 juni 1955 medgivit, att statsbidrag

finge, räknat fr. o. m. den 1 januari 1954, utgå till Stockholms stad i enlighet

med gällande statsbidragsbestämmelser utan hinder av vissa avvikelser från

eljest gällande grunder, som folktandvårdsplanen för staden enligt medgivande

av 1951 års riksdag under en begränsad övergångstid avsåges skola

innebära. Såsom villkor för statsbidraget skulle vidare gälla, att staden vid

organiserandet av folktandvården i Stockholm fr. o. m. den 1 juli 1955 iakttoge

vissa särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser angående ledningen

av stadens folktandvård, Eastmaninstitutets ställning i fråga om

barntandvården, skoltandvårdens organisation in. m. Kungl. Maj :t medgav

härjämte provisorisk dispens från statsbidragsbestäminelserna i vad

avsåge viss uppdelning å deltidstjänster av en övertandläkartjänst hos staden,

tjänstgöringstiderna för de i stadens tjänst anställda tandläkarna samt

avgifter för tandregleringsvård. Sedan medicinalstyrelsen härefter den 24

augusti 1955 fastställt plan för folktandvården i Stockholm, är sålunda

frågan om statsbidrag till folktandvård för stadens del slutbehandlad.

Den 1 juli 1955 var 16 centraltandpolikliniker och 501 av de 510 inrättade

distriktstandpoliklinikerna i verksamhet. Antalet vid centraltandpolikliniker

tjänstgörande tandläkare var 29, varav 16 lasarettstandläkare, och antalet

distriktstandläkare 1 107, av vilka 927 inom landstingsområdena. Av

distriktstandläkarna var 364 utlänningar, vilka förordnats som vikarier,

samt 291 stipendiater. 84 tandläkartjänster saknade innehavare eller vakansvikarie.

Under andra halvåret 1954 legitimerades 66 tandläkare och under första

halvåret 1955 111. Enligt uppgift från tandläkarhögskolorna beräknas under

andra halvåret 1955 sammanlagt omkring 100 tandläkare komma att ut
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

97

examineras. Antalet distriktstandläkare den 1 juli 1956 uppskattas till minst

1 450, varav cirka 220 för Stockholms del.

Enligt preliminär beräkning utgjorde antalet fullständigt behandlade

barn under år 1954 inom landstingsområdena cirka 435 000 och i städerna

utanför landsting cirka 63 000 eller tillhopa omkring 498 000.

Antalet fullständigt behandlade barn under år 1956 uppskattas till för

landstingsområdena cirka 503 000 och för städer utanför landsting cirka

153 000 eller sammanlagt cirka 656 000. Med nuvarande bidragsgrunder

uppgår statsbidraget till 8 048 000 resp. 1 224 000 kronor eller tillhopa

9 272 000 kronor, vilket belopp föreslås avrundat uppåt till 9 300 000 kronor.

Utskottet. Vad departementschefen i förevarande sammanhang anföri

och föreslagit har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till driften av folktandvården

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 300 000

kronor.

117:o) Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 131, s. 334 och 335), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utrustning av polikliniker

för folktandvård för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

118:o) Åtgärder i kariesförebyggande syfte. Kungl. Maj :t har (punkt 132,

s. 335—341) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade riktlinjer för upplysnings- och propagandaåtgärder i kariesförebyggande

syfte, dels ock till Åtgärder i kariesförebyggande syfte för budgetåret

1958/57 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

Något anslag för ändamålet är ej uppfört i gällande riksstat. Under medicinalstyrelsens

omkostnadsanslag har dock 5 000 kronor anvisats till upplysnings-

och propagandaverksamhet på området.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att för åtgärder i kariesförebyggande

syfte anvisas ett reservationsanslag av 270 000 kronor. Vidare har Tandvärnet,

riksföreningen för tandsjukdomarnas bekämpande, anhållit om

statsbidrag till föreningens verksamhet för budgetåret 1956/57 med 20 000

kronor.

Departementschefen anför, att tandrötan i vårt land visat en kraftig ökning

under de senaste årtiondena och numera nått en utomordentligt stor

utbredning. Vid en år 1943 företagen undersökning anträffades sålunda

endast en kariesfri individ på 1 000 svenska män i värnpliktsåldern. Icke

7-—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1056

utan fog har tandrötan därför betecknats såsom ett av våra största socialmedicinska

problem.

Självfallet har den höga kariesfrekvensen vid sidan av de humanitära

och medicinska aspekterna betydande ekonomiska konsekvenser. Enligt en

år 1951 inom medicinalstyrelsen gjord beräkning skulle utgifterna kunna

uppskattas till mellan 137 och 163 milj. kronor, varav största delen ansågs

betingad av tandrötan. Omräknad i dagens penningvärde och med hänsyn

tagen till den fortgående utbyggnaden av bl. a. den sociala tandvården kan

en totalkostnad på mellan 200 och 250 milj. kronor ej anses osannolik. Enbart

för driften av folktandvården uppgick bruttokostnaden år 1953 till

43,9 milj. kronor och år 1954 till i det närmaste 50 milj. kronor.

Under dessa förhållanden är det uppenbart, att en minskning av tandsjukdomarnas

och härvid framförallt tandrötans utbredning är en angelägenhet

av största betydelse. Resultatet av den nyligen avslutade odontologiska

försöksverksamheten vid Vipeholms sjukhus i Lund liksom vissa

utländska undersökningar på området under senare år har ökat kunskaperna

om tandrötans orsaker och mekanism samt givit vissa riktpunkter

för hur det kariesförebyggande arbetet bör bedrivas. I mycket hög grad

blir det härvid fråga om att väcka den enskilde individens insikter om och

förståelse för den kariesframkallande effekt, som under vissa omständigheter

är förenad med konsumtionen av en del näringsämnen, och hur dessa

skadeverkningar kan begränsas samt att överhuvudtaget sprida ökad kännedom

om värdet av en riktigt sammansatt kost och iakttagandet av en

god munhygien. För att nå ett gynnsamt resultat härutinnan får man

räkna med att ett fortlöpande intensivt upplysningsarbete måste bedrivas.

Med hänsyn till de stora värden, som sålunda står på spel, är departementschefen

för egen del beredd medverka till att åtgärder nu vidtages för

att igångsätta en samlad upplysnings- och propagandakampanj med syfte

att minska tandrötans härjningar. För att erhålla bästa möjliga slagkraft

bör kampanjen bedrivas i intim samverkan mellan berörda statliga och kommunala

organ och i nära samarbete med intresserade enskilda organisationer

och sammanslutningar. Den centrala planläggningen av aktionen anser

departementschefen böra ankomma på medicinalstyrelsen.

De av medicinalstyrelsen föreslagna riksomfattande propagandaåtgärderna

bör, såsom styrelsen också förutsatt, kombineras med lokala aktioner

i landstingens regi. För att i största möjliga utsträckning stimulera de

lokala huvudmännen att engagera sig häri föreslår departementschefen, att

staten påtager sig kostnaderna för sådan upplysningsverksamhet, som planeras

för landet i dess helhet. Vid bifall till detta förslag anser sig departementschefen

ha anledning räkna med att landstingen skall aktivt medverka

i det lokala propagandaarbetet genom egna initiativ samt ekonomiska bidrag

för dessas förverkligande. Departementschefen är för egen del tveksam om

lämpligheten att utnyttja de i vissa landstingskommuner bildade tandvårds
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

99

nämnderna för detta ändamål. I stället anses böra övervägas att ute i landet

bilda lokala aktionskominittéer med representanter för olika berörda intresseriktningar

och med uppgift att planlägga och bedriva det kariesprofylaktiska

arbetet.

För att den föreslagna upplysnings- och propagandakampanjen skall få

gynnsammast möjliga effekt, anses, att en kombination av olika propagandamedel

bör komma till användning. Beträffande verksamhet, som är avsedd

att bedrivas med statsmedel, anser departementschefen de av styrelsen föreslagna

åtgärderna i och för sig lämpliga. Även andra åtgärder kan emellertid

övervägas. Eventuellt bör sålunda undersökas lämpligheten av att utsprida

flygblad. Till ledning för föreläsare kan övervägas att utarbeta en

kortfattad handbok i de aktuella frågorna. Vad särskilt angår den av styrelsen

föreslagna foldern, anser departementschefen det däremot kunna

ifrågasättas, om de betydande kostnader som beräknats för distribution av

densamma i form av gruppkorsband motsvarar denna åtgärds propagandavärde.

Genom att utdela foldern vid folktandvårdspolikliniker, organ för

förebyggande mödra- och barnavård, skolor och andra institutioner samt

vid privatpraktiserande tandläkares och läkares mottagningar m. m. torde

man enligt departementschefen nå flertalet av den krets, som foldern i

första hand bör rikta sig till, nämligen barn och ungdom samt dessas föräldrar.

Sannolikt kan medverkan vid spridningen av foldern även påräknas från

andra håll, såsom Svenska röda korset och kvinnoorganisationerna. På

grund härav anses det åtminstone f. n. icke påkallat, att medel beräknas

för distribution av foldern till alla svenska hem. Kostnaderna minskas härigenom

med 125 000 kronor. Då departementschefen i övrigt som en allmän

grund för det fortsatta planeringsarbetet i huvudsak kan godtaga medicinalstyrelsens

kostnadsberäkningar, anses den statliga medelsanvisning, som i

övrigt skulle erfordras för kampanjen, kunna uppskattas till omkring

150 000 kronor.

Upplysningsaktionens igångsättande bör föregås av en omsorgsfull planläggning.

Ej minst viktigt är att de riksomfattande propagandaåtgärderna

samordnas med de lokala aktionerna. Förberedelsearbetet i form av utarbetande,

tryckning och distribution av upplysningsmaterial, inspelning av

filmer in. in. kan även väntas bli tidskrävande. Med hänsyn härtill och då

departementschefen delar medicinalstyrelsens uppfattning, att den lämpligaste

tidpunkten att starta kampanjen är ett nytt skolårs början, förordas,

att densamma uppskjutes till hösten 1957.

För att det organisatoriska arbetet med kraft skall kunna påbörjas snarast

möjligt, förordas, att medel härför anvisas redan för nästa budgetår.

Departementschefen föreslår, att beloppet för nämnda budgetår bestämmes

till 55 000 kronor. Återstående erforderliga medel anses böra anvisas för

budgetåret 1957/58.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr it år 1956

Medlen föreslås anvisade under ett särskilt anslag å riksstaten av reservationsanslags

natur, benämnt Åtgärder i kariesförebyggande syfte.

Vad härefter angår Tandvärnets framställning är departementschefen

icke beredd tillstyrka, att föreningen för nästa budgetår erhåller ett särskilt

bidrag till sin verksamhet. Emellertid förutsättes, att medicinalstyrelsen

vid upplysningskampanjens planläggning och genomförande kommer

att bedriva ett nära samarbete med Tandvärnet.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sunne in. fl. (I: 222) och den andra inom andra kammaren av fru

Sjöstrand m. fl. (II: 437), i vilka föreslagits dels att riksdagen måtte vid

behandlingen av p. 132 under elfte huvudtiteln till Åtgärder i kariesförebyggande

syfte för budgetåret 1956/57 besluta att bevilja ytterligare 50 000

kronor till stöd åt den planerade upplysningsverksamheten för motarbetande

av tandrötan, dels att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

att Kungl. Maj :t måtte på lämpligt sätt föranstalta om att i den undervisning,

som bedrives vid tandläkarhögslcolorna och de medicinska

lärosätena liksom även i lärarutbildningen för yrkesundervisningen och den

allmänna folkundervisningen, tid anslås för undervisning om förebyggande

åtgärder mot tandsjukdomarna,

dels ock en inom andra kammaren av herr von Friesen m. fl. väckt motion

(II: 436), vari hemställts, att riksdagen vid beviljande av det under

rubriken Åtgärder i kariesförebyggande syfte yrkade reservationsanslaget

av 55 000 kronor måtte föreskriva, att anslaget skall ställas till statens medicinka

forskningsråds förfogande att av rådet disponeras för fortsatt kariesforskning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 437 och II: 436.

Utskottet. Mellan departementschefen och motionärerna råder enighet

om, att tandrötans utbredning i vårt land påkallar kraftfulla förebyggande

åtgärder. Däremot går meningarna isär när det gäller de förebyggande

åtgärdernas såväl karaktär som utformning. Medan propositionen samt

motionerna 1:222 och 11:437 utgår från att kunskaperna om tandrötans

orsaker och mekanism är tillräckliga för att ge vissa riktpunkter för hur det

kariesförebyggande arbetet bör bedrivas, uttalas i motionen II: 436 att det

vetenskapliga underlaget för den föreslagna propagandan inte är tillräckligt

säkerställt.

Ehuru utskottet anser att tillräckligt säker grund finns för att upplysning

och propaganda som syftar till kariesförebyggande åtgärder bör bedrivas

med stöd av statsmedel hyser utskottet den meningen att fortsatt forskning

på detta område såsom i motionen II: 436 anföres är behövlig. Medel för sådan

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

101

forskning anvisas emellertid under det å åttonde huvudtiteln uppförda

anslaget till statens medicinska forskningsråd för främjande av medicinsk

forskning. Detta anslag har i årets statsverksproposition föreslagits uppräknat

med 500 000 kronor, sedan forskningsrådet åberopat bl. a. utbyggnaden

av universitetsorganisationen med en tandläkarhögskola i Malmö

och en odontologisk högskoleklinik i Umeå. Med hänsyn härtill förutsätter

utskottet att syftet med motionen skall kunna tillgodoses inom ramen för

uppräkningen av nämnda anslag. På grund härav och då det knappast förefaller

praktiskt att till anslaget för medicinsk forskning lägga ett särskilt,

under annan huvudtitel anvisat anslag, kan utskottet inte tillstyrka att

medelsanvisningen gives den form, som i motionen II: 436 föreslagits.

Utskottet tillstyrker alltså departementschefens förslag, vilket utskottet

uppfattat så att parallellt med fortsatt forskningsarbete bör bedrivas en

upplysningsverksamhet som väcker den enskilde individens ansvar. Utskottet

avstyrker sålunda det i motionerna 1:222 och 11:437 gjorda yrkandet

om ökad medelsanvisning. Vad angår yrkandet i nämnda motioner att

riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t

måtte på lämpligt sätt föranstalta om att i den undervisning, som bedrives

vid tandläkarhögskolan och de medicinska lärosätena liksom även i lärarutbildningen

för yrkesundervisningen och den allmänna folkundervisningen,

tid anslås för undervisning om förebyggande åtgärder mot tandsjukdomarna,

utgår utskottet från att sådan undervisning, i den mån den inte redan

förekommer, anordnas genom vederbörande utbildningsanstalters eget initiativ

utan att härför skulle erfordras någon framställning från riksdagens

sida.

Departementschefens förslag innebär, att 55 000 kronor skall anvisas för

att det organisatoriska arbetet för att förbereda upplysningsaktionen med

kraft skall kunna påbörjas snarast möjligt samt att riksdagen skall godkänna

riktlinjerna för verksamheten. Utskottet har, såsom framgår av vad

ovan anförts, tillstyrkt det förra förslaget men har härvid förutsatt att

alla möjligheter att nedbringa kostnaderna för kampanjen överväges under

förberedelsearbetet, så att medelsanvisningen till ett kommande år om möjligt

kan reduceras i förhållande till vad departementschefen förutsatt. Till

följd härav torde riksdagen vid sitt godkännande av riktlinjerna för upplysnings-

och propagandaåtgärder i kariesförebyggande syfte böra uttala, att

riksdagen förutsätter att kostnaderna härför skall kunna reduceras i förhållande

till vad i propositionen förutsatts.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 436 ävensom I: 222 och

II: 437, sistnämnda båda motioner såvitt de avser medelsanvisningen,

a) godkänna av departementschefen och utskottet föror
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

dade riktlinjer för upplysnings- och propagandaåtgärder i

kariesförebyggande syfte;

b) till Åtgärder i kariesf örebyggande syfte för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor;

II. att motionerna I: 222 och II: 437, till den del de icke

behandlats under I., icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

119:o) Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare. Kungl. Maj :t har

(punkt 133, s. 341—351) föreslagit riksdagen att till Utbildningskurs för

vissa utländska tandläkare för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 55 000 kronor.

Något anslag för ändamålet är ej uppfört i gällande riksstat.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade departementschefen

den 20 augusti 1954 landshövdingen F. Thunborg att verkställa utredning

rörande den efterutbildning och kunskapsprövning, som kunde vara erforderlig

för tandläkare med utländsk, icke-nordisk tandläkarexamen. Utredningsmannen

har med skrivelse den 29 januari 1955 överlämnat utredning

med förslag till kurser för vissa tandläkare med icke-nordisk examen. Förslaget

har härefter varit föremål för remissbehandling.

Utredningsmannen har föreslagit, att utbildningskurser för vissa utländska

tandläkare anordnas, och beräknar för en första sådan kurs en kostnad

av 86 000 kronor.

Sedan i statsrådsprotokollet (s. 341—344) lämnats vissa uppgifter angående

gällande behörighetsbestämmelser och villkor för anställning inom

folktandvården, antalet utländska tandläkare i landet och deras utbildning

in. in., redogöres för utredningsmannens förslag samt i anledning av utredningen

avgivna yttranden. Utskottet får härutinnan hänvisa till statsrådsprotokollet

(s. 344—349).

Departementschefen anför, att de utländska tandläkarnas arbetskraft på

grund av bristen på inhemska tandläkare utgör en värdefull tillgång för

folktandvården. I många mera svårbesatta distrikt skulle en tillfredsställande

folktandvård sannolikt icke ha kunnat komma till stånd, om huvudmännen

varit hänvisade att anställa enbart tandläkare med svensk tandläkarexamen.

Den 1 juli 1955 tjänstgjorde 364 utländska tandläkare såsom

vikarier inom folktandvården, representerande omkring en tredjedel av det

totala antalet distriktstandläkare. Av de utländska tandläkarna utgjordes

flertalet av sådana med icke-nordisk examen.

Såsom utredningsmannen framhållit, är utbildningstiden för de ickenordiska

tandläkarna som regel kortare än i Sverige och utbildningens

tyngdpunkt stundom förlagd till andra ämnen än vid de svenska tandläkarhögskolorna.

Härtill kommer, att språksvårigheter och de främmande miljöförhållandena

för dessa tandläkare kan resa hinder för en snar anpassning.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

103

Utredningsmannen har icke funnit erforderligt att nu överväga införande

av en efterutbildning i egentlig mening för de ifrågavarande tandläkarna,

förenad med betygssättning. Däremot har utredningsmannen funnit det

önskvärt, att en kompletterande undervisning anordnas i form av översiktskurser

med syfte att överbrygga de största olikheterna mellan den utländska

och den svenska utbildningen samt öka de utländska tandläkarnas förtrogenhet

med här i landet tillämpade undersöknings- och behandlingsmetoder.

Full enighet har i remissyttrandena kommit till uttryck i fråga om önskvärdheten

av en sådan undervisning.

För egen del instämmer departementschefen helt i vad utredningsmannen

sålunda föreslagit och förordar alltså, att kortare översiktskurser anordnas

vid tandläkarhögskola i syfte att underlätta de icke-nordiska tandläkarnas

anpassning till den svenska folktandvården. Kurstiden anses böra bestämmas

till fyra veckor, och antalet kursdeltagare uppgå till omkring 30 per

kurs. Vidare biträdes förslaget, att kursverksamheten skall stå under ledning

av en kursnämnd med fem ledamöter.

I fråga om undervisningens omfattning och fördelning på de olika läroämnena

har departementschefen i huvudsak intet att erinra mot utredningsmannens

förslag. Då emellertid vid remissbehandlingen olika förslag till

ändringar i kursplanen framförts, bör det ankomma på kursnämnden att

inom ramen för av utredningsmannen föreslaget totalantal kurstimmar

göra de justeringar i planen som må anses erforderliga. Innan erfarenhet

vunnits av hur utbildningen i detalj bör utformas, anses endast en kurs

böra anordnas, förlagd till tandläkarhögskolan i Stockholm och med karaktären

av försökskurs. Frågan huruvida framdeles flera kurser bör givas

årligen föreslås få avgöras, när erfarenheter av för sökskur sen föreligger.

Med hänsyn till syftet med den ifrågavarande utbildningen delar departementschefen

utredningsmannens uppfattning, att från genomgång av kursen

kan undantagas sådana utländska tandläkare, som vid den tidpunkt, då

kursen hålles, en längre tid vistats i landet och därigenom redan kan antagas

ha anpassat sig till sin nya arbetsmiljö. I princip instämmer departementschefen

med utredningsmannen i att icke-nordiska tandläkare med

mera än tre års anställning inom landet icke bör ifrågakomma för denna

utbildning. Till den första kursen föreslås, att tandläkare med ungefär ett

års verksamhet i landet uttages. Då denna kurs bör hållas på eftersommaren

1956, anses densamma i första hand höra göras obligatorisk för

sådana icke-nordiska tandläkare, som anställts inom folktandvården under

år 1955 och som önskar erhålla fortsatt förordnande inom denna. Dessa

torde enligt i december 1955 erhållna uppgifter ha uppgått till något över 30.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t alt utfärda de närmare föreskrifter

angående kursverksamheten, som må befinnas erforderliga.

Vad härefter angår kurskostnaderna godtages i huvudsak utredningsmannens

förslag härutinnan. Med hänsyn till att kursen måste hållas undei

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ferietiden vid tandläkarhögskolan, förordas, att högre undervisningsarvoden

får utgå till kurslärarna än eljest är brukligt för motsvarande undervisning.

Departementschefen tillstyrker därför vad utredningsmannen härutinnan

föreslagit.

Beträffande ersättningen till kursnämndens ledamöter förutsättes, att

gottgörelse till dessa för mistad arbetsinkomst icke skall ifrågakomma.

Skulle fråga härom likväl i något fall aktualiseras, anses spörsmålet böra

underställas Kungl. Maj :ts prövning.

För anskaffande av instrument för kursdeltagarna har utredningsmannen

beräknat en engångsutgift av 27 000 kronor. För egen del är departementschefen

emellertid icke beredd att tillstyrka högre medelsanvisning

härför än 17 000 kronor. Det förutsättes därvid, att tandläkarhögskolan i

något större omfattning än utredningsmannen beräknat skall kunna ställa

utrustning till förfogande för ändamålet samt att i övrigt kursdeltagarna

själva i någon utsträckning skall kunna tillhandahålla erforderliga instrument.

Med hänsyn till vad sålunda anförts beräknas de direkta kostnaderna

för försökskursen till 52 000 kronor.

Förslaget att staten skall svara för kursdeltagarnas resor till och från

kursorten finner departementschefen sig kunna tillstyrka. Kostnaden härför

beräknas till 3 000 kronor. Däremot anses kursdeltagarna själva kunna stå

för kostnaderna för sitt uppehälle under kurstiden, eftersom de av huvudmännen

kommer att erhålla lön enligt 24 löneklassen under kursen. Departementschefen

avstyrker således förslaget, att traktamenten till kursdeltagarna

skall utgå av statsmedel.

På grund av vad sålunda anförts uppskattas medelsbehovet för ifrågavarande

utbildningsverksamhet för nästa budgetår till 55 000 kronor. Medlen

föreslås anvisade under ett särskilt förslagsanslag, benämnt Utbildningskurs

för vissa utländska tandläkare.

Utskottet. Departementschefens förslag innebär bl. a., att den föreslagna

försökskursen skall ledas av en kursnämnd med fem ledamöter. Utskottet

finner för sin del, att en nämnd med tre ledamöter, nämligen rektor vid

vederbörande tandläkarhögskola, en av medicinalstyrelsen utsedd tandvårdsinspektör

samt en av Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet

i samråd utsedd representant bör äga tillräcklig sakkunskap för

ledningen av denna försökskurs. Förslaget föranleder inte någon ändring

av anslagsberäkningen.

Under åberopande härav och då utskottet kan tillstyrka vad departementschefen

i övrigt föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till

Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

105

120 :o) Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 352—355), vilket innebär en

nedräkning av anslaget med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens

område för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 227 000 kronor.

121 :o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 135, s. 355 och 356), vilket innebär en nedräkning

av anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor.

122:o) Skyddsympning mot difteri. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 136, s. 356—358), vilket innebär en med 20 000 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddsympning mot difteri för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

123:o) Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård. Kungl. Maj:t har

(punkt 137, s. 358—360) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för

allmän hälso- och sjukvård för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 30 000 kronor.

Från förevarande anslag utgår bl. a. ersättning i vissa fall till s. k. kroniska

bacillbärare samt personer, som utan att ha konstaterats vara sjuka

misstänkts föra smitta och därför isolerats. I en nyligen avlämnad utredning

angående ersättning vid lagenliga ingripanden i hälsovårdens intresse

har föreslagits ändrade ersättningsregler i dylika fall. Departementschefen

räknar med att förslag i ämnet skall hinna föreläggas årets riksdag. Hittills

beviljade ersättningar av detta slag har belastat förevarande anslag i

ringa omfattning. På grund härav och då bifall till utredningsförslaget torde

föranleda medelsanvisning i särskild ordning anses medelsberäkningen under

detta anslag för nästa budgetår icke nämnvärt påverkas av ställningstagandet

till förslaget.

Vid anmälan av anslaget till Bidrag till avlöningar m. in. inom förebyggande

mödra- och barnavård har departementschefen föreslagit, att den

obligatoriska skyddskoppympningen av barn inordnas i den förebyggande

barnavården samt att ersättning för sådana skyddskoppympningar, som

ej skall företagas inom den förebyggande barnavårdens ram, skall efter

nuvarande ersättningsgrunder få bestridas från förevarande anslag. Då

skyddskoppympning å särskilda ympnings- eller besiktningsmöten eller

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

eljest på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet i framtiden torde bli aktuell

i någon omfattning av betydelse endast i händelse av inträffad eller

hotande smittkoppsepidemi, anses medel för dylika ersättningar icke behöva

beräknas särskilt för nästa budgetår.

I detta sammanhang anmäler departementschefen, att Svenska livräddningssällskapet

gjort framställning om statsbidrag med 6 000 kronor för

att anordna en kurs för utbildning av bevaknings- och livräddningspersonal,

avsedd för livligt frekventerade badplatser. Med hänsyn till det stora antal

drunkningsolyckor, som årligen inträffar i samband med bad, anser departementschefen

det angeläget, att den ifrågavarande kursen kan komma till

stånd såsom ett led i strävandena att minska olycksfrekvensen och tillstyrker

därför, att livräddningssällskapet beviljas det begärda bidraget, att

bestridas från förevarande anslag.

Medelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas till 30 000 kronor. Anslaget

föreslås uppfört med i runt tal 35 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Vissa kostnader för allmän hälso- och

sjukvård för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

35 000 kronor.

124:o) Lindring i läkarvårdskostnaderna för mindre bemedlade å landsbygden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 360—362),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lindring i läkarvårdskostnaderna för

mindre bemedlade å landsbygden för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

125:o) Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 139, s. 362 och 363), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

126:o) Sjuktransporter med flygplan. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 140, s. 363 och 364), vilket innebär en ökning av anslaget med

25 000 kronor, samt under hänvisning till vad utskottet anför under nästföljande

punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjuktransporter med flygplan för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 90 000

kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

107

127 :o) Understödjande av helikopterflyg. Kungl. Maj:t har (punkt 141,

s. 364—376) föreslagit riksdagen att till Understödjande av helikopterflyg

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 225 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 200 000 kronor.

Flygförvaltningen har hemställt, dels att ambulansflygorganisationen

fr. o. in. den 1 juli 1956 utbygges samt helt grundas på privatägda helikoptrar

och flygplan, dels ock att anslaget uppföres med 700 000 kronor.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har föreslagit, att anslaget vid oförändrad

helikopterflygorganisation uppföres med oförändrat belopp.

Aktiebolaget Lapplandsflyg har anhållit att få övertaga ambulansflygtjänsten

i övre Norrland och härför erhålla statsbidrag.

Departementschefen anför, att den civila ambulansflygtjänsten i landet

f. n. i första hand är baserad på flygvapnets ambulansflygplan i Hägernäs,

på Frösön och i Luleå. Vid sidan av dessa har emellertid fr. o. in. budgetåret

1954/55 försöksvis tillskapats en statsunderstödd helikopterflygtjänst i övre

Norrland. Denna anordning innebär, att Östermans aeroaktiebolag enligt

avtal med kronan håller en helikopter av mindre typ stationerad i Gällivare

för ambulans- och räddningsuppdrag. Enligt avtalet utgår av statsmedel dels

en fast årlig avgift för beredskapshållning av 140 000 kronor, dels ock ersättning

för utförda flygningar med 160 kronor per timme. Statliga och

kommunala myndigheter äger, i den mån räddningstjänsten medgiver detta,

mot samma timpris utnyttja helikoptern även för andra flyguppdrag.

Under senare år har Östermans bolag tillfälligt eller mera permanent

också i andra delar av landet stationerat helikoptrar, vilka för särskilda

situationer stått till förfogande för ambulans- och andra räddningsuppdrag

mot av bolaget betingade priser. I Stockholm har bolaget sålunda

regelmässigt haft flera helikoptrar placerade. Dessa har på senare år i icke

ringa utsträckning, bl. a. av Stockholms läns landsting, anlitats för ambulansflygningar

i Stockholms skärgård. Även i Östersund har bolaget under

de sista två åren stadigvarande haft en helikopter stationerad, vilken

vid vissa tillfällen, då sjuktransportflygplanet ej kunnat användas, utfört

ambulansflyguppdrag.

Vid enstaka tillfällen, då andra lämpliga flygmedel ej stått till buds, har

härjämte de senaste åren ambulansflygningar skett med konventionella

flygplan, tillhöriga privata företag, framförallt inom Norrbottens och

Jämtlands län.

Under den korta tid, som en mera fast organiserad helikopterflygtjänst

stått till förfogande för ambulanstransporter och andra räddningsuppdrag

i övre Norrland, har helikoptern dokumenterat sin stora användbarhet för

ändamålet. Den har dessutom visat sig utgöra en värdefull tillgång för

andra flyguppdrag och har härvid rätt flitigt anlitats av hl. a. vattenfallsverket

och andra statliga myndigheter. Det har därför synts departements
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

chefen finnas anledning överväga att nu öppna möjligheter att även i andra

delar av landet mera permanent disponera helikopter för framför allt ambulans-

och räddningsändamål.

Det förslag, som flygförvaltningen framfört i sådant syfte, innebär, att

genom Östermans aeroaktiebolag skulle upprättas fasta helikopterstationer

i Storuman och Östersund efter mönster av vad som f. n. tillämpas i övre

Norrland samt att bolaget härutöver mot viss lägre ersättning än i Norrland

skulle hålla en helikopter i beredskap i Stockholm för ambulansflygningar

mot bolagets ordinarie flygtimpris, 450 kronor per timme. Flygvapnets

civila ambulansflygtjänst föreslås i samband härmed skola avvecklas.

För egen del har departementschefen funnit, att utöver den av flygförvaltningen

verkställda utredningen erfordras klarlägganden i ett flertal ekonomiskt-administrativa

frågor, vilka bör lösas i samband med en utbyggnad av

och mera permanent organisation för helikopterflygtjänsten. På grund härav

bar departementschefen för avsikt att inom den närmaste tiden föreslå

Kungl. Maj :t att föranstalta om särskild utredning rörande dessa spörsmål.

I avvaktan på resultatet av denna utredning är departementschefen icke beredd

att nu taga ställning till flygförvaltningens förslag om en utbyggnad av

helikopterflygtjänsten.

Departementschefen föreslår alltså, att den nuvarande ambulansflygorganisationen

i huvudsak bibehålies för nästa budgetår. På grund av speciella

förhållanden anses emellertid vissa provisoriska åtgärder böra övervägas.

Vad först angår ambulans- och räddningstjänsten i övre Norrland, har

denna i allt större utsträckning fullgjorts med helikopter. Numera har både

Aktiebolaget Lapplandsflyg och Östermans aeroaktiebolag konventionella

flygplan i Norrbottens län, vilka kan användas för sjuktransporter. Vid vissa

längre transporter, för vilka helikoptern ej lämpligen bör anlitas, har det

visat sig, att dessa flygplan på grund av sin lämpligare placering inom det

aktuella området kan utföra ambulansflygning både snabbare och till lägre

kostnad än Luleå-planet. Redan för innevarande budgetår har flygförvaltningen

därför ansett sig böra medgiva, att inom vissa närmare angivna områden

ambulansflygning får äga rum med de ifrågavarande flygplanen, när

patientens hämtningsplats är så belägen, att helikoptern ej bör användas.

Om samma ordning får tillämpas även för nästa budgetår, kan enligt flygförvaltningen

hela ambulansflygtjänsten i övre Norrland upprätthållas med

helikopter och privatägda flygplan, varvid sjuktransportplanet i Luleå kan

ställas i reserv. LTnder förutsättning att en tillfredsställande ambulansflygtjänst

på detta sätt kan uppehållas, anses hinder icke böra möta mot att

så sker. Med hänsyn till de hittills vunna erfarenheterna av provisoriet

utgår departementschefen ifrån att flygplanet i Luleå under nästa budgetår

endast skall behöva hallas i reserv för att insättas blott i händelse av längre

specialtransporter eller om systemet skulle visa sig ej fungera på godtagbart

sätt.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

109

I fråga om helikoptertjänsten i övre Norrland anser departementschefen

sig med hänsyn till den förutsatta utredningen icke nu höra pröva frågan

om en överflyttning av densamma till Aktiebolaget Lapplandsflyg. Avtal anses

därför även för nästa budgetår böra slutas med Östermans bolag enligt

i huvudsak samma grunder som hittills. Rörande viss justering i avtalsvillkoren

återkommer departementschefen i det följande i samband med kostnadsberäkningarna.

För östersunds-områdets del innebär departementschefens förslag, att

flygvapnets sjuktransportplan på Frösön tills vidare kommer att bibehållas.

Dock måste planet under sådana förhållanden genomgå större motoröversyn

under nästa budgetår. Härvid torde planet få lov att tagas ur bruk under en

tid av omkring fem månader. Det är vidare ovisst, om Östermans bolag utan

särskild ersättning härför är berett att kvarhålla en helikopter i Östersund

i fortsättningen. För att ambulanstjänsten under sådana omständigheter

skall kunna upprätthållas under tiden för översynen, föreslås, att sjuktransportplanet

i Luleå, vilket såsom ovan förutsatts skall reservställas, under

nämnda tid placeras på Frösön. I sitt yttrande över flygförvaltningens förslag

har vidare länsstyrelsen i Jämtlands län upplyst, att med båranordning

utrustade civila flygplan står till förfogande inom länet för hjälpflygningar.

Om vid behov även dessa kan få anlitas för ambulansflygningar, räknar departementschefen

med att en tillfredsställande ambulansflygberedskap skall

kunna upprätthållas, även om helikopter ej finnes tillgänglig under hela

den ifrågavarande kritiska tiden. För kortare perioder i samband med de

s. k. förfallstiderna synes, om så befinnes nödvändigt för ambulanstjänsten,

få träffas avtal med Östermans bolag om att mot fast ersättning hålla helikopter

placerad i Östersund.

För ambulansflygtjänsten i Stockholms skärgård slutligen beräknas sjuktransportplanet

i Hägernäs stå till förfogande nästa budgetår. Från flygförvaltningens

sida har emellertid framhållits, att det nuvarande flygplanet

på grund av sin tyngd har svårigheter under stora delar av vintern att landa

på isarna i skärgården. Med hänsyn härtill kan det visa sig nödvändigt att

relativt ofta repliera på helikopter för ändamålet. Departementschefen anser

det emellertid icke erforderligt, att avtal träffas med Östermans om att

hålla en helikopter i beredskap härför under hela den ifrågavarande vinterperioden.

Det torde finnas anledning förutsätta, att bolaget liksom hittills

varit fallet som regel kommer att ha helikopter tillgänglig i Stockholm för

beställning av flygtransport i varje särskilt fall. Möjligen torde det kunna bli

aktuellt alt för isläggnings- och islossningstiderna föranstalta om viss helikopterberedskap

för skärgården.

På grund av vad departementschefen sålunda anfört beräknas kostnaderna

för sjuktransporter med flygvapnets ambulansflygplan för nästa budgetår

till i runt tal 85 000 kronor. Därvid har hänsyn tagits till å ena sidan

den minskning av kostnaderna, som uppkommer vid reservställning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

flygplanet i Luleå, å andra sidan den kostnadsökning — beräknad till 50 000

kronor — som uppstår för översyn av sjuktransportplanet på Frösön. Vidare

har departementschefen ansett sig böra utgå ifrån att Stockholms läns

landsting liksom hittills kommer att lämna bidrag till drift- och underhållskostnaderna

för Hägernäs-planet. För ambulansflygning med privatägda

konventionella flygplan i Norrbottens och Jämtlands län i enlighet med vad

departementschefen i det föregående förordat torde kunna beräknas åtgå

6 000 kronor. Även sistberörda medel anses böra anvisas under anslaget till

Sjuktransporter med flygplan. I överensstämmelse med hemställan under

nästföregående punkt bör sagda anslag alltså upptagas med 91 000 kronor,

eller avrundat 90 000 kronor.

Vidkommande härefter kostnaderna för helikopterflygning har Östermans

aeroaktiebolag begärt höjning av den fasta avgiften för helikoptern i

övre Norrland från 140 000 till 170 000 kronor på grund av nödvändigheten

att dubblera helikopterbesättningen för att överenskommen beredskap skall

kunna hållas. För egen del finner departementschefen skäligt, att bolaget erhåller

ersättning för de ökade kostnader bolaget härigenom åsamkas. Vid de

överläggningar med bolagets representanter, som i samband med höstens

budgetarbete hållits inom inrikesdepartementet, har emellertid enighet

nåtts om att föreslå, att den fasta avgiften skall höjas med endast 18 000

kronor, medan återstoden av kostnadsökningen skall uttagas genom höjning

av flygtimpriset från 160 till 180 kronor. Detta förslag anser departementschefen

sig böra biträda. Enligt de av departementschefen förordade ersättningsgrunderna

anses för ambulans- och räddningsflygning med helikopter

i övre Norrland under nästa budgetår komma att erfordras i runt tal 200 000

kronor. Härtill kommer för sjuktransporter med helikopter i övriga delar av

landet vid sådana tillfällen, när flygning med flygvapnets ambulansplan

icke lämpligen kan ske, ett belopp, vilket med hänsyn till vad ovan anförts

torde kunna uppskattas till 25 000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget till Understödjande av helikopterflyg skulle

således för nästa budgetår uppgå till 225 000 kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört och föreslagit, förutsätter att

Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av en fortsatt

utbyggnad av den civila ambulansflygtjänsten i landet i den mån vunna

erfarenheter och omständigheterna i övrigt gör detta möjligt.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understödjande av helikopterflijg

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 225 000

kronor.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

111

128:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Ivungl. Maj:t har

(punkt 142, s. 376—381) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att på personalförteckningen för centrala sjukvårdsberedningen upptaga

en ny tjänst som förste byråingenjör i Ca 29 och från densamma utesluta

en tjänst som byråingenjör i Ce 27, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen, att tilllämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Centrala sjukvårdsberedningen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 326 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 283 400 kronor.

Sedan centrala sjukvårdsberedningens arbetsstudieavdelning numera enligt

beslut av 1955 års riksdag permanent inordnats i beredningen, anser

departementschefen sig böra tillstyrka, att avdelningens föreståndare skall

erhålla ordinarie tjänst. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås

vidare, att befattningen uppflyttas till förste byråingenjörstjänst i 29

lönegraden.

Under åberopande av nyssnämnda departementschefsuttalande förordas

vidare, att teknikertjänsten på materielavdelningen utbytes mot en ingenjörsbefattning

i 23 lönegraden samt att en kontorsbiträdestjänst uppflyttas

till kanslibiträdestjänst.

Då det för kontinuiteten i den beredningen åvilande granskningen av

utrustningsförslag synes erforderligt, att en heltidsanställd tjänsteman finnes

anställd å materielavdelningen, anser departementschefen sig böra tillstyrka

inrättande av en assistenttjänst i Cg 23 för ändamålet. I enlighet med

beredningens förslag förordas härjämte, att 5 000 kronor beräknas för anställande

av tillfällig arbetskraft för dylika arbetsuppgifter.

För vikariats- och övertidsersättningar föreslås en med 2 000 kronor ökad

medelsanvisning.

Beträffande Svenska landstingsförbundets förslag om förstärkning med

en assistent av den personal, som förbundet enligt avtal tillhandahåller för

intensifiering av arbetsstudieavdelningens arbete för att rationalisera sjukhusarbetet

vid landstingens sjukhus, har departementschefen i och för sig

intet att erinra mot detsamma. Emellertid förutsättes att denna personalförstärkning

icke skall föranleda ökade kostnader för statsverket.

Vid bifall till vad sålunda förordats erfordras en ökning av medelsanvisningen

med 10 212 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen

med 3 720 kronor för löneklassuppflyttningar och 29 000 kronor

för höjningen av det rörliga tillägget. Anslaget uppräknas alltså med 42 932

kronor eller i runt tal 43 000 kronor.

I anledning av förslagen bör vidare personalförteckningen för centrala

sjukvårdsberedningen ändras på det sätt, att en ny tjänst som förste byrå
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

ingenjör i Ca 29 upptages på förteckningen och en tjänst som byråingenjör

i Ce 27 uteslutes från densamma.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om

uppflyttning i lönegrad och ändrad tjänstebenämning för vissa tjänstemän

hos centrala sjukvårdsberedningen.

Då inte heller övriga här framlagda förslag givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen

för centrala sjukvårdsberedningen upptaga en tjänst som

förste byråingenjör i Ca 29 och från densamma utesluta en

tjänst som byråingenjör i Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 72 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 184 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 61 900

Summa kronor 326 400;

c) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 326 400

kronor.

129:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 143, s. 381 och 382), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 32 700 kronor.

130 :o) Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 144, s. 382 och 383), vilket innebär en med 60 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

113

131 :o) Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 145, s. 383—385) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

sjukvård in. m. åt vissa utlänningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 750 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 290 000 kronor.

Vid anmälan av motsvarande anslag i 1955 års statsverksproposition anförde

departementschefen dels att ett tiotal flyktingar av europeisk härkomst

från Kina, därav sju tuberkulossjuka, beviljats inresevisering till riket och

beräknades anlända inom den närmaste tiden, dels ock att förhandlingar

påginge med Förenta Nationernas höge kommissarie för flyktingar om

överförande till Sverige av ett mindre antal tuberkulossjuka flyktingar från

Trieste.

De sjuka i den förra gruppen, som anlände till Sverige i slutet av januari

1955, är samtliga numera utskrivna från sanatorium.

Förhandlingarna rörande Triesteflyktingarna resulterade i att 31 tuberkulossjuka

och ett tjugutal anhöriga till dem mottogs här i maj 1955. Kostnaderna

för omhändertagandet och vården av denna flyktinggrupp har för

budgetåret 1954/55 bestritts från tredje huvudtitelns anslag till Bidrag till

internationell hjälpverksamhet men har härefter överflyttats till förevarande

anslag.

Vid besök, som höge kommissarien för flyktingar avlade i Sverige i början

av år 1955, väcktes fråga om att här i riket mottaga bl. a. ytterligare

ett antal sjuka flyktingar från läger i Österrike. Sedan förutsättningarna

härför närmare utretts, förklarade Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni

1955, att från flyktingläger under höge kommissariens mandat skulle mottagas

—- förutom vissa arbetsföra flyktingar, beträffande vilka chefen för

socialdepartementet lämnat en redogörelse vid anmälan av femte huvudtitelns

anslag till Kostnader för överflyttning av arbetskraft — högst 60

tuberkulossjuka flyktingar jämte anhöriga till dem. Kostnaderna för omhändertagandet

och vård av dessa skulle för innevarande budgetår bestridas

med hälften från vartdera av det förenämnda anslaget till Bidrag

till internationell hjälpverksamhet och nu ifrågavarande anslag. Sedan en

av Kungl. Maj:t utsedd delegation vid besök i Österrike under eftersommaren

uttagit ifrågavarande flyktingar, har under hösten samtliga medgivna

60 sjuka flyktingar samt ett åttiotal anhöriga till dem anlänt till riket.

Uppkommande vårdkostnader för samtliga nu omförmälda sjuka flyktingar

bör för nästa budgetår bestridas från förevarande anslag. Av vad departementschefen

anfört framgår emellertid, att utskrivningen från sanatorium

hittills i flertalet fall kunnat ske efter förhållandevis kort tid. Det torde

finnas skäl förmoda, att så skall bli fallet även i fortsättningen och att endast

ett mindre antal av ifrågavarande flyktingar sålunda skall vara i behov

8 — Bilmng till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

av sjukhusvård under nästa budgetår. Med hänsyn härtill anser departementschefen

sig böra räkna med att belastningen på anslaget för budgetåret

1956/57 kommer att bli lägre än medicinalstyrelsen förutsatt. För egen del

uppskattar departementschefen medelsbehovet till 750 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wahlund m. fl. (I: 229) och den andra inom andra kammaren av fröken

Wetterström m. fl. (II: 135), har hemställts dels att riksdagen ville i

skrivelse fästa Kungl. Maj :ts uppmärksamhet på det elände, som alltjämt

råder i vissa flyktingläger ute i Europa, och anhålla att Kungl. Maj :t måtte

taga under övervägande frågan om ej Sverige ensamt eller i samverkan med

andra länder kunde göra en förnyad insats genom att hit låta överföra ett

antal sjuka, medelålders eller gamla familjer med anhöriga och särskilt

barn, dels ock att Kungl. Maj :t måtte förelägga riksdagen de förslag, vartill

dessa överväganden kunna leda.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen II: 135.

Utskottet. Såsom i motionerna I: 229 och II: 135 anföres, har sedan 1950

till Sverige överförts 464 tuberkulossjuka flyktingar. Därjämte har överförts

381 anhöriga till dem. Av de sjuka flyktingarna kvarlåg den 1 januari 1956

75 patienter på sanatorier och konvalescenthem.

Av dem som friskskrivits har ett stort antal beviljats omskolning eller

yrkesutbildning. Flera har fått genomgå folkhögskola. De vuxna anhöriga

är i de flesta fall i arbete, även en del ganska gamla personer. Åldringarna

och en del som fått recidiv sedan de varit i arbete är omhändertagna av

socialvården. En del av studenterna har av studentorganisationerna erhållit

stipendier för att fullfölja sina studier. Andra har börjat nya yrken. För att

underlätta flyktingarnas anpassning i Sverige har medicinalstyrelsen låtit

anordna språkundervisning på samtliga sanatorier där dessa utlänningar

varit intagna.

Ytterligare vill utskottet nämna, att Kungl. Maj :t genom beslut den 2

mars 1956 förklarat, att från flyktingläger under mandat av Förenta Nationernas

höge kommissarie för flyktingar skall för varaktig vistelse i Sverige

mottagas ytterligare omkring 1 000 flyktingar, varav omkring 30 är tuberkulossjuka,

vilka kan antas vara i behov av längre tids sanatorievård, jämte

anhöriga till dem och i övrigt arbetsföra flyktingar med anhöriga.

Några delade meningar kan inte råda om önskvärdheten av att Sverige i

den utsträckning, som våra resurser medger, fullföljer den humanitära insats

mot av kriget drabbade personer, som påbörjades i slutskedet av andra

världskriget. Av den redogörelse, som utskottet ovan lämnat, torde emellertid

framgå både att insatsen under tidigare år givits den omfattning som de

ansvariga myndigheterna ansett motsvara våra resurser och att Kungl. Maj :t

haft sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av att hjälpaktionerna

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

115

inte tillätes upphöra. Med hänsyn härtill och då utskottet anser sig med

bestämdhet kunna påräkna, att Kungl. Maj :t även för framtiden tar på

området erforderliga initiativ utan att därför skulle krävas någon särskild

framställning från riksdagens sida, finner utskottet en skrivelse av i motionerna

angivet innehåll inte vara påkallad.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som inte funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

a) att riksdagen må till Kostnader för sjukvård m. m. åt

vissa utlänningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 750 000 kronor;

b) att motionerna I: 229 och II: 135 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

132:o) Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 386), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för överförande till Sverige

av vissa utländska läkare för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten

133:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 147,

s. 387—391) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka

erfordras i anledning av vad departementschefen föreslagit, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Överståthållarämbetet:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 5 125 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 660 000 kronor.

Departementschefen förordar, att den för innevarande budgetår anställda

arbetskraften för biträde vid handläggningen av naturalisationsärenden

bibehålies även under nästa budgetår. Den alltjämt fortgående ökningen

av arbetsuppgifterna med motorfordons- och körkortsärenden nödvändiggör

viss ytterligare förstärkning av arbetskraften å ämbetets trafiksektion.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås därför, att

en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 å sektionen omändras till en kontoristtjänst

i Ca 13. Därutöver tillstyrkes, att personalen på sektionen något förstärkes

med tillfällig arbetskraft i biträdesgrad. Förslaget i övrigt rörande

kansliavdelningarna, innebärande automatiska förändringar, har icke givit

departementschefen anledning till erinran. Med hänsyn till att den sär
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

skilda avgiften vid investering i motorfordon skall uttagas även under 1956,

erfordras den härmed sysselsatta extra personalen även under första delen

av budgetåret 1956/57. Kostnaden för avlöning av denna personal vid överståthållarämbetet

upptages till 13 000 kronor.

Vad angår skatteavdelningen föreslås, att tre extra ordinarie kontorsbiträden

enligt grunderna för den reglerade befordringsgången fr. o. m.

nästa budgetår erhåller tjänster i Ca 8.

Vad sålunda föreslagits medför en höjning av anslaget med 27 200 kronor

för personalen å kansliavdelningarna och en minskning å 4 000 kronor

för skatteavdelningen. Den automatiska utgiftsstegringen beräknas för

kansliavdelningarna till 151 200 kronor och för skatteavdelningen till

290 900 kronor. Anslaget föreslås alltså höjt med 465 300 kronor eller i

runt tal 465 000 kronor.

I anledning av förslagen bör vidare i fråga om personalförteckningen

antalet kontoristtjänster ökas med en och antalet kanslibiträdestjänster

minskas med en samt antalet kontorsbiträdestjänster ökas med tre.

Utskottet, som i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om

uppflyttning av ett kanslibiträde vid andra kansliavdelningens trafiksektion

till kontorist i Ca 13, har inte heller funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts under denna punkt framlagda förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka erfordras

i anledning av vad departementschefen föreslagit

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 januari

1956;

b) fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren,

förslagsvis .................. 68 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 2 975 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 26 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 034 100

5. Representationsbidrag till överståthållaren . . 20 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 001 000

Summa kronor 5 125 000;

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

117

c) till överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 5 125 000 kronor.

134:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 148, s. 391—393), vilket innebär en med 28 500 kronor ökad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överståthållarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 451 000

kronor.

135:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 149, s. 393

-—398) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i

anledning av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 42 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 37 800 000 kronor.

Departementschefen förordar, att en extra länsnotarie anställes å landskansliet

i Östergötlands län och en tjänst som länsnotarie i reglerad befordringsgång

inrättas å landskansliet i Kopparbergs län. Därjämte förordas,

att den vid länsstyrelsen i Västernorrlands län med hänsyn till arbetsuppgifter

i anledning av vattenregleringar m. m. anställde extra länsnotarien

bibehålies. Med hänsyn till angelägenheten av att viktiga frågor rörande

kommunala indelningar samt vattenförsörjning och avlopp m. m. i Göteborgs

och Bohus län bringas till avgörande, tillstyrkes, att länsstyrelsen

beredes tillfällig personalförstärkning genom att medgivande lämnas till

dubblering under högst två år av en länsassessorstjänst å landskansliet.

För några fall förordas en viss mindre ökning av personalen genom anställande

av extra arbetskraft i lägre biträdesgrad. Med anledning av att den

särskilda investeringsavgiften å motorfordon skall uttagas jämväl under

innevarande år, erfordras den härmed sysselsatta extra personalen även

under förra delen av budgetåret 1956/57. Kostnaden härför upptages till

143 000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas, att tjänsterna

som förste länsnotarie å landskanslierna i Uppsala, Kronobergs, Blekinge

och Hallands län uppflyttas från Ca 27 till Ca 29 samt att den icke-ordinarie

landskanslisttjänsten å landskansliet i Gotlands län göres ordinarie i lönegraden

Ca 21. Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör

ytterligare tolv ordinarie kontorsbiträdestjänster i Ca 8 inrättas fr. o. in.

nästa budgetår. Antalet ordinarie kontorsbiträden upptages i enlighet härmed

till 369.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

På grund av avgång kan i fråga om förteckningen över tjänstemän å

övergångsstat en länsbokhållare av första klass i Ca 27 utgå samt antalet

länsassessorer i Ca 30, landskanslister i Ca 21 samt landskanslister och

landskontorister i Ca 19 nedsättas med resp. tre, en och åtta till resp. tre,

två och tio.

Vad angår anslagsbehovet upptages anslagsposten till avlöningar till

landshövdingarna med hänsyn till påräknelig belastning till 800 000

(—50 000) kronor. Till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat

beräknas ett belopp av 19 300 000 (+ 300 000) kronor. Medelsbehovet för

avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, vilket för innevarande budgetår

bort höjas till belopp, överensstämmande med de nya grundlönetabellerna,

upptages, med omräkning i enlighet med dessa tabeller, till 261 000

(+ 34 000) kronor.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, föreslås få bestridas kostnaderna för arvoden till sakkunniga

biträden åt länsstyrelserna i frågor rörande psykologiskt försvar, vilka

kostnader kan beräknas till 18 000 kronor. Med hänsyn jämväl till den

automatiska höjningen av arvodena till föredragandena hos civilbefälhavarna

torde under posten anvisas 158 000 (+ 28 000) kronor. För ersättning

till militärassistenter beräknas 102 000 (+ 10 000) kronor. Kostnaderna för

ersättning till inkvarteringschefer uppskattas till 13 000 (+ 2 000) kronor.

Posten till ersättning åt vägtrafikombud upptages till 70 000 (+ 20 000)

kronor. Anslagsposten i dess helhet skulle alltså uppgå till 343 000 (+60 000)

kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptages

till 13 200 000 (+ 200 000) kronor.

För särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (representationsbidrag

till landshövdingarna) beräknas oförändrat 283 000 kronor.

Anslagsposten till tilläggsförmåner åt befattningshavare på äldre stat

upptages med hänsyn till ökat kristillägg till 18 000 (+ 2 000) kronor.

För rörligt tillägg erfordras 7 895 000 (+ 3 754 000) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 42 100 000 (+4 300 000) kronor.

I anledning av departementschefens förslag anses vidare vissa ändringar

böra vidtagas i personalförteckningen för länsstyrelserna.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två av

riksdagens revisorer i den av dem över 1955 års granskning avgivna berättelsen

intagna uttalanden, nämligen dels § 12 angående länsbostadsnämndens

i Skaraborgs län förläggning och dels § 30 angående länsadministrationen

i Älvsborgs län.

I den förra paragrafen har revisorerna efter att ha lämnat en redogörelse

för bl. a. länsbostadsnämndernas arbetsuppgifter gjort följande uttalande.

För handhavandet av de administrativa uppgifter, som sammanhänga

med statens lån- och bidragsgivning till främjande av bostadsförsörjningen,

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1056

119

inrättades den 1 juli 1948 en central myndighet, bostadsstyrelsen, och i

varje län en regional, länsbostadsnämnd. Länsorganen förlädes till residensstaden

i respektive län, utom i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs

län, där förläggningsorten blev Uddevalla, Borås respektive Skara.

Sedan länsstyrelseutredningens förslag om att bl. a. länsbostadsnämnderna

skulle inordnas i länsstyrelsen av olika skäl ställts på framtiden,

ha revisorerna ansett sig böra pröva, huruvida det kan anses vara en rationell

ordning, att länsbostadsnämnden i vissa fall är förlagd till annan ort

än den, där länsstyrelsen är belägen. Revisorerna ha härvid i fråga om

Göteborgs och Bohus län ansett sig, i varje fall icke f. n., böra göra något

uttalande. Vad angår Älvsborgs län har, såsom framgår av ett annat avsnitt

av berättelsen, förevarande spörsmål upptagits i ett vidare sammanhang;

här behandlas således allenast länsbostadsnämnden i Skaraborgs län.

Den främsta anledningen till att denna nämnd är förlagd till Skara, medan

länsstyrelsen har sitt säte i Mariestad, synes vara att även lantbruksnämnden

i länet har sitt kansli i Skara; samarbetet mellan dessa båda

nämnder ansågs nämligen motivera gemensam förläggningsort. Jämväl

revisorerna hysa den meningen, att vissa skäl tala för den ifrågavarande

anordningen. Såsom framgår av det utav lantbruksdirektören till länsstyrelsen

avgivna yttrandet i förevarande ärende äger ett visst samarbete rum

mellan denne och länsbostadsdirektören. Vissa nackdelar äro därför otvivelaktigt

förbundna med en bortflyttning av länsbostadsnämnden från

Skara. Emellertid har under den tid dessa nämnder varit förlagda till denna

stad en viss praxis i fråga om behandlingen av och besluten i ärenden av

gemensamt intresse utvecklats. Detta torde göra det möjligt att begränsa

antalet remisser mellan nämnderna, därest, såsom revisorerna förorda,

länsbostadsnämnden stationeras i Mariestad. I likhet med länsstyrelseutredningen

anse revisorerna nämligen, att vikten för länsbostadsnämnden av

samarbetet med lantbruksnämnden icke är större än den betydelse, som en

samverkan mellan länsbostadsnämnden och övriga länsorgan har.

Det åligger länsstyrelsen enligt gällande instruktion att giva noggrann

akt på länets tillstånd och behov samt i allt söka främja länets utveckling

och dess befolknings bästa. Länsstyrelsen har att enligt gällande föreskrifter

taga befattning med bl. a. socialvården, den allmänna hälsovården, planoch

byggnadsväsendet, vägväsendet, trafikväsendet, brandförsvaret in. in.

Den bostadssociala verksamhet, som länsbostadsnämnden bedriver, måste

anses intimt hänga samman med länsstyrelsens nyss angivna ämbetsuppgifter.

Ett uttryck härför är, att länsstyrelsen enligt sin instruktion har att i

erforderlig omfattning följa verksamheten hos länsbostadsnämnden. Det

åligger länsstyrelsen att även verka för att den statliga verksamheten inom

sådana områden, med vilka länsstyrelsen har att taga befattning, i möjligaste

mån samordnas. Till länsstyrelsens förfogande har för fullgörande av nämnda

åligganden ställts experter på skilda områden — överlantmätare, länsarkitekt,

distriktsingenjör för vatten och avlopp m. fl., vilka samtliga i Skaraborgs

län äro stationerade i Mariestad. Det säger sig självt, att länsstyrelsen

på ett mera ändamålsenligt sätt än eljest kan svara för samordningen,

om samtliga berörda organ äro placerade i residensstaden. Revisorerna vilja

särskilt peka på det förhållandet, något som även länsstyrelsen framhållit,

att beredningen och avgörandet av länsbostadsnämndens ärenden synnerligen

ofta beröra lokaliserings- samt plan-, vatten- och avloppsfrågor, därvid

den omedelbara tillgången på plan- och kartinateriel måste anses vara

utomordentligt värdefull.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Landshövdingen eller landssekreteraren deltager stundom i länsbostadsnämndens

sammanträden. En förflyttning av denna till Mariestad kommer

därför att betyda, att dessa båda ämbetsmän nödgas sätta till mindre tid

för detta ändamål samtidigt som utgifterna för resor och traktamenten bli

lägre. -— Vilka ekonomiska konsekvenser för länets innevånare en ändring

av stationeringsorten kommer att ha är självfallet svårt att bedöma. Det

är emellertid att märka, att låne- och bidragssökande i ärenden, som röra

bostadsförsörjningen, i främsta rummet ha att vända sig till de kommunala

förmedlingsorganen, som ha att lämna alla erforderliga upplysningar och

till vilka samtliga ansökningar till länsbostadsnämnden skola ingivas. I de

fall anledning finnes att taga kontakt direkt med länsbostadsnämnden, torde

det icke så sällan vara nödvändigt att samtidigt konsultera denna och länsstyrelsens

experter på skilda områden. Det vill därför förefalla revisorerna,

som om det skulle vara till fördel även för allmänheten med en gemensam

förläggningsort. Erinras må för övrigt att drätselkammaren i Skövde

i samband med nämndens inrättande framhöll angelägenheten av att länsadininistrationen

blev så centraliserad som möjligt.

Mot en förflyttning till Mariestad talar det förhållandet, att länsbostadsnämnden

för kort tid sedan tagit i anspråk nya, förhyrda lokaler i Skara.

Såsom länsstyrelsen upplyst, torde det emellertid vara möjligt att få tillgång

till ändamålsenliga tjänsterum även i Mariestad.

På här anförda och av länsstyrelsen i det föregående åberopade skäl anse

revisorerna, att övervägande skäl tala för att länsbostadsnämnden i Skaraborgs

län, så snart erforderliga lokaler kunna ställas till förfogande, förflyttas

från Skara till Mariestad.

Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av bostadsstijrelsen,

som bifogat yttrande av länsbostadsnämnden i Skaraborgs län, byggnadsstyrelsen,

statskontoret och länsstyrelsen i Skaraborgs län, som bifogat ett

yttrande av drätselkammaren i Mariestad. Beträffande dessa yttranden får

utskottet hänvisa till de tryckta förklaringarna över revisorernas berättelse.

Beträffande länsadministrationen i Älvsborgs län har revisorerna redogjort

för bl. a. olika länsorgans uppgifter och arbetssätt samt i anslutning

därtill uttalat följande.

Älvsborgs län har i geografiskt avseende en säregen form. Det kan liknas

vid en deformerad åtta, vars övre ögla innefattar Dalsland, och den nedre,

väsentligt större öglan, länet i övrigt. Residensstaden Vänersborg är belägen

i länets smalaste del. Det längsta gränsavståndet inom länet — från norr

till söder — utgör fågelvägen omkring 25 mil; motsvarande avstånd från

gränsen i söder till residensstaden är i runt tal 15 mil. Färdvägarna äro

givetvis betydligt längre.

I fråga om arealen intager länet inom Götaland första plats; därest även

Svealand medtages i jämförelsen, överträffas Älvsborgs län endast av Kopparbergs

och Värmlands län, vilka båda län dock ha ett betydligt lägre

invånarantal. Folkmängden i länet, varav ungefär hälften i Sjuhäradsbygden,

överträffas inom riket endast av Stockholms stad, Stockholms län,

Malmöhus län, inklusive storstäderna Malmö och Hälsingborg, samt Göteborgs

och Bohus län, inklusive storstaden Göteborg med kringliggande förorter;

dessa län ha emellertid betydligt mindre arealer än Älvsborgs län.

Ur näringsgeografisk synpunkt kan Älvsborgs län uppdelas i två var för

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

sig särpräglade delar, dels Sjuhäradsbygden med en betydande industriell

verksamhet — mera än två tredjedelar av länets industri- och hantverksföretag

äro förlagda dit med Borås som naturligt centrum dels återstående

del av länet med dess mera utpräglade jordbruksnäring.

De relativt stora avstånden, de ofta otillfredsställande järnvägsförbindelserna

med residensstaden, befolkningsförhållandena inom länet och den

markanta skillnaden i norra och södra länsdelarnas struktur i allmänhet

ha så småningom framtvungit, att, å ena sidan, länsstyrelsen och vissa länsorgan

och, å andra, vissa övriga dylika organ blivit förlagda till skilda

platser: medan länsstyrelsen, vägförvaltningen, länsarkitekten in. fl. ha sitt

säte i Vänersborg, äro länsarbetsnämnden, länsbostadsnämnden, skogsvårdsstyrelsen

och länsnykterhetsnämnden belägna i Borås. I olikhet med

vad som eljest i allmänhet är fallet ha vidare vissa offentliga institutioner

uppdelats. Länet har sålunda två lantbruksnämnder, två hushållningssällskap,

två rättshjälpsanstalter och två landsantikvarier, med kansli i Borås

respektive Vänersborg. En dylik uppdelning av länet förekom på sin tid

även i fråga om den numera avvecklade kristidsförvaltningen med en kristidsstyrelse

i Vänersborg och en i Borås.

1952 års länsstyrelsereform syftade till att stärka länsstyrelsens ställning

i olika avseenden. Även om det av 1948 års länsstyrelseutredning framlagda

förslaget om inordning av de olika länsorganen i länsstyrelsen icke

blivit genomfört, har denna i förhallande till dessa kommit att intaga en

mera framskjuten ställning än vad förut gällde. Uttryck härför äro, att

länsstyrelsen enligt sin instruktion har att i erforderlig omfattning följa

verksamheten hos de olika länsnämnderna samt att landshövdingen i regel

är ordförande i dessa. Det åligger vidare länsstyrelsen att verka för att den

statliga verksamheten inom sådana områden, med vilka länsstyrelsen har

att taga befattning, i möjligaste mån samordnas. — Det bör emellertid

framhållas, att länsstyrelsens uppgifter äro mera vidsträckta än vad som

direkt följer av de i “gällande lagar och författningar angivna gränserna.

Det ankommer nämligen även på länsstyrelsen att giva noggrann akt på

länets tillstånd och behov samt i allt söka främja länets utveckling och

dess befolknings bästa. Såsom den förut omnämnda länsstyrelseutredningen

på sin tid framhöll, faller det av sig självt, att verksamheten för lösande

av denna uppgift icke rimligen kan inskränkas till de områden, där länsstyrelsens

vanliga arbetsuppgifter äro till finnandes. För detta ändamål

torde det tvärtom vara nödvändigt alt tillse, att från länsstyrelsens kontroll

och ledning icke undantagas sådana områden av samhällslivet, vilka ha en

avgörande betydelse för länets utveckling.

Länsstyrelsens verksamhetsgrenar äro i stor utsträckning av den karaktär,

att en tillfredsställande handläggning inom en av dem förutsätter kännedom

om och levande kontakt med andra grenar av förvaltningen. De fristående

länsorganen ha i stort sett ämbetsuppgifter, som äro av vital betydelse for

länet och ofta ha nära samband med särskilda länsstyrelseuppgifter men

som äro av speciell karaktär. Det ligger i sakens natur, alt tekniska och

andra specialister icke regelmässigt kunna antagas ha den erforderliga

insikten och erfarenheten i allmänt ekonomiska och administrativa ting.

En intim samverkan mellan företrädarna för de speciella kunskaps- och

erfarenhetsområdena och länsstyrelsen är därför nödvändig, särskilt som

omfattningen av den statliga verksamheten ständigt ökat. 1 den män de

fristående organen handlägga frågor av allmän och för länet i dess helhet

vital betydelse uppstår i varje särskilt fall fråga om koordinering såväl av

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1956

organens arbete inbördes som i förhållande till länsstyrelsen. Speciellt framträder

behovet av samarbete i fråga om den planeringsverksamhet, som på

olika områden bedrives av länsstyrelsen.

Med nu anförda synpunkter för ögonen och på grundval jämväl av de

upplysningar revisorerna vid besök å länsstyrelsen inhämtat torde kunna

konstateras, att den nuvarande ordningen för länsadministrationen i Älvsborgs

län ur både länsstyrelsens och övriga statliga organs synpunkter är

förenad med betydande olägenheter; den synes även innebära, att de intentioner,

som lågo till grund för det förut omnämnda önskemålet att stärka

länsstyrelsens ställning, icke kunna förverkligas i avsedd omfattning. Länsstyrelsen

skulle otvivelaktigt på ett mera ändamålsenligt sätt än vad f. n.

är möjligt kunna ansvara för samordningen av den verksamhet, med vilken

densamma har att taga befattning, om samtliga länsorgan vore placerade i

samma stad. Förglömmas bör ej heller att den nuvarande uppdelningen

av dessa för med sig en olägenhet även i den meningen, att arbetstid i icke

obetydlig omfattning måste förspillas på resor mellan de olika organen i

Vänersborg och Borås. Att få något mått på den ekonomiska förlust, som

enbart på grund härav åsamkas det allmänna, ställer sig självfallet svårt,

men det torde icke vara oberättigat antaga, att fråga är om betydande

belopp.

Vid bedömandet av förevarande spörsmål böra emellertid länets och dess

invånares intressen i första hand beaktas. Jämte de vådor, som i stort följa

av de förut berörda bristande möjligheterna till planering och samordning

i olika hänseenden av de olika länsorganens arbete och som ytterst träffa

länets befolkning, är den nuvarande uppdelningen i lokalt avseende av vissa

länsorgan i många fall till direkt förfång för allmänheten. Som exempel

må nämnas ärenden, som avse byggnadsväsendet. Frågor om tillstånd

eller statlig medverkan i olika avseenden till ett byggnadsföretag handläggas

och beslutas nu i länsinstansen av bl. a. länsstyrelsen (Vänersborg),

länsbostadsnämnden (Borås), lantbruksnämnden (Borås) och jämlikt

byggnadsregleringen länsarbetsnämnden (Borås). Enbart den tid, som åtgår

för att sända dylika ärenden fram och åter mellan länsstyrelsen och de

olika nämnderna, är icke obetydlig. Därtill kommer att ett ställningstagande

i ärendena försvåras och/eller fördröjes på grund av att dessa mera sällan

kunna diskuteras av samtliga på en gång närvarande experter med tillgång

till exempelvis kartmateriel. Än mer framträdande bli vådorna i de fali,

då en sökande själv önskar uppvakta vederbörande myndigheter. Om han

bor i norra Dalsland, kan han nödgas sätta till minst två dagar för att kunna

sammanträffa med länsstyrelsen och exempelvis länsbostadsnämnden.

Revisorerna ha för sin del vid övervägande av nämnda och andra på

förevarande spörsmål inverkande faktorer kommit till den uppfattningen,

att en mera rationell ordning i fråga om länsadministrationen i Älvsborgs

län om möjligt bör åstadkommas. Då det gäller att finna eu lösning härutinnan,

kunna självfallet olika vägar väljas. Revisorerna ha emellertid funnit

sig icke böra framföra något bestämt förslag i detta avseende utan ha

ansett, att denna fråga bör förutsättningslöst upptagas till prövning vid den

utredning i ämnet, som enligt revisorernas mening bör äga rum. Revisorerna

förbise icke, att frågan innehåller åtskilliga svårlösta problem, men olägenheterna

av den nuvarande ordningen synas så uppenbara, att en omprövning

av denna icke bör anstå. En omständighet, som särskilt talar för att

ifrågavarande ämne snarast bör närmare övervägas, är den, att länsstyrelsen

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

123

har behov av väsentligt utökade lokaler. För den skull har mark, avsedd för

en ny byggnad i omedelbar närhet av det nuvarande landsstatshuset, förvärvats

av byggnadsstyrelsen. Då den här diskuterade frågan givetvis har

en avgörande betydelse för hur byggnaden bör utformas eller om någon

byggnad över huvud är erforderlig, bör planeringsarbetet för denna icke

fortsättas, förrän förevarande spörsmål erhållit sin lösning.

Revisorerna anse sålunda, att frågan om länsadministrationen i Älvsborgs

län bör utredas.

över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av kammarkollegium,

statskontoret, länsstyrelsen i Älvsborgs län, Älvsborgs läns landstings förvaltningsutskott

samt drätselkamrarna i Vänersborg, Trollhättan, Alingsås,

Borås, Ulricehamn och Åmål. Beträffande dessa yttranden får utskottet

hänvisa till de tryckta förklaringarna över revisorernas berättelse.

Utskottet. Riksdagens revisorer har i sin år 1955 avgivna berättelse till

behandling upptagit två frågor, som dels berör spörsmålet om länsorganens

förläggning till residensstaden eller till annat centrum i respektive län och

dels berör viss ändring av länsadministrationen.

Vad först angår revisorernas uttalande om förläggningen av länsbostadsnämnden

i Skaraborgs län har utskottet konstaterat, att länsstyrelsen i

samma län samt drätselkammaren i Mariestad bestämt förordat en förflyttning

av länsbostadsnämnden från Skara till Mariestad. Bostadsstyrelsen,

liksom även länsbostadsnämnden själv avstyrker emellertid förflyttning

från Skara. Byggnadsstyrelsens ståndpunkt i frågan är något svävande, och

statskontoret förordar uppskov med förflyttningsfrågans avgörande i avvaktan

på eventuell reglering av gränserna mellan Skaraborgs och Älvsborgs

län. Utskottet har funnit att övervägande skäl talar för att förläggningsorten

för länsbostadsnämnden i Skaraborgs län nu inte ändras.

Vad därefter angår revisorernas uttalande om länsadministrationen i

Älvsborgs län, varav framgår att revisorerna funnit det motiverat att frågan

om en mera rationell ordning för förvaltningen inom detta län bleve

föremål för prövning, får utskottet först erinra, att frågan om en översyn

av gällande indelning i län och landstingsområden vid flera tillfällen varit

föremål för riksdagens uppmärksamhet. I anledning av motioner som väckts

vid 1953 års riksdag anförde utskottet, för att ta ett exempel, i sitt utlåtande

nr 172 i den större frågan bl. a. följande.

Oavsett vilken uppfattning man hyser om den betydelse länens geografiska

utformning må ha för bedrivandet av samhällelig verksamhet får det

dock, som motionärerna framhållit, anses uppenbart att den nuvarande

länsindelningen ur rationell synpunkt erbjuder vissa svagheter. Den frågan

är emellertid enligt utskottets sätt att se befogad, om olägenheterna av nuvarande

indelning kan anses mera framträdande än de som torde vidlåda

varje indelningsgrund. Utskottet ansluter sig härutinnan till kammarkollegiets

uppfattning, att befolkningen i stort sett, för tillgodoseende av sina

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

samhälleliga behov, anpassat sig till den gällande länsindelningen. Någon

entydig opinion för en ändrad länsindelning i stort finns inte heller. Härtill

kommer, såsom landstingsförbundet framhållit, att traditioner skapats

och samhörighetskänslan växt inom den nuvarande länsindelningens ram.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan att motionerna inte

skulle föranleda någon åtgärd.

Såsom revisorerna framhållit i sitt uttalande om länsadministrationen i

Älvsborgs län kan skäl anföras för att frågan om länsadministrationen i

detta län görs till föremål för utredning. Revisorerna har emellertid själva

framhållit att vid bedömandet av detta spörsmål länets och dess invånares

intressen i första hand bör beaktas. I sådant hänseende har det synts utskottet

påfallande, att någon enig opinion om olägenheter av nuvarande

ordning inte kommit till synes i remissvaren. En reglering av gränserna

för Älvsborgs län synes icke böra komma till stånd, innan utlåtanden i

denna fråga infordrats från intressenter i de angränsande länen. Vidare

förutsätter utskottet, att storstadsbildningen Göteborg med dess angränsande

regioner framdeles måhända kan komma att inverka på länsadministrationen

i Älvsborgs län liksom även i de län, vilka i övrigt beröres

av sagda storstadsbildning.

Med hänsyn härtill avstyrker utskottet revisorernas förslag även i denna

del.

Vad angår Kungl. Maj :ts förslag innebär detsamma bl. a., att länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län skall beredas tillfällig personalförstärkning

för att viktiga frågor rörande kommunala indelningar samt vattenförsörjning

och avlopp m. m. skall bringas till avgörande genom att medgivande

lämnas till dubblering under högst två år av en länsassessorstjänst å landskansliet.

Utskottet tillstyrker den föreslagna personalförstärkningen men

vill, med hänsyn till den speciella karaktären av arbetsuppgifterna och den

begränsade tiden för förstärkningen, föreslå att Kungl. Maj :t bemyndigas

att, efter särskild prövning, lösa denna fråga på så sätt, att ett belopp, högst

motsvarande arvodet till en befattningshavare i länsassessors löneställning,

under angivna tid ställs till länsstyrelsens förfogande. Genom en sådan anordning

synes nämligen länsstyrelsens möjligheter att för den korta tid,

varom här är fråga, förvärva en med de aktuella arbetsuppgifterna speciellt

förtrogen befattningshavare kunna ökas.

I övrigt föranleder Kungl. Maj :ts förslag inte annat uttalande från utskottets

sida än ett framhållande, att allmännare personalförstärkningar och

generella lönegradsuppflyttningar inte heller till budgetåret 1957/58 synes

böra komma i fråga.

Under åberopande av det anförda och då utskottets förslag om anvisande

av ett arvode till länsstyrelsen i Göteborg inte påverkar anslagsberäkningen

hemställer utskottet,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

125

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i

anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,

att tillämpas tillsvidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 800 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................ 19 300 000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ............................ 261 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. m.,

förslagsvis .................. 158 000

b. Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .............. 102 000

c. Ersättning till inkvarteringsche
fer,

förslagsvis .............. 13 000

d. Ersättning till vägtrafikombud,

förslagsvis .................. 70 000 343 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 13 200 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män

(representationsbidrag till landshövdingarna),

förslagsvis .................. 283 000

7. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre

stat, förslagsvis ...................... 18 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis 1 895 000

Summa kronor 42 100 000;

c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 42 100 000 kronor;

II. att riksdagens revisorers uttalande rörande länsbostadsnämndens

i Skaraborgs län förläggning icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

III. att riksdagens revisorers uttalande rörande länsadministrationen

i Älvsborgs län icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

136:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 150, s. 398 och 399), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Sjukvård in. in. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 225 000

kronor.

137:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 151, s. 399), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Reseersättningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000

kronor.

138:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 152, s. 399

—402) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 6 510 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 810 000 kronor.

Kostnaderna för de ändamål, för vilka länsstyrelserna beräknat medel,

har enligt länsstyrelsernas egna uppgifter under de två senaste budgetåren

uppgått till omkring 5 200 000 resp. 5 250 000 kronor. Departementschefen

anser att för nästa budgetår bör beräknas 5 992 000 kronor, varav 884 000

kronor för bränsle, lyse och vatten, 4 808 000 kronor till övriga expenser

för eget behov och 300 000 kronor till expenser för annat än eget behov.

I posten till övriga expenser för eget behov ingår preliminärt beräknade

utgifter å 168 000 kronor för utbyggnad eller utbyte av telefonväxlar i

Stockholms, Hallands och Kopparbergs län och 200 000 kronor för anskaffande

av inventarier m. m. i samband med inflyttning i nybyggda tjänstelokaler

för länsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län. Vidare räknas

med utbyte av tjänstebilarna i fem län.

Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till de skattskyldiga

av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av anställningskort,

uppbördskort och debetsedlar upptages oförändrat 400 000 kronor.

Kostnaden för möblering av och underhåll av inredningar i representationsrum

i landshövdingeresidensen anses för nästa budgetår kunna begränsas

till 70 000 kronor.

Medelsbehovet för kurserna för utbildning av landskanslister, för arvoden

till nämndens ledamöter och för studiekonferenser för landsstatstjänstemän

beräknas till 44 400 kronor.

Vad angår den av utbildningsnämnden planerade kursverksamheten för

utbildning av viss biträdespersonal delar departementschefen nämndens

uppfattning, att sådana kurser torde ge värdefulla resultat såväl ur intern

arbetssynpunkt som i fråga om personalens kontakt med allmänheten.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

127

Ehuru departementschefen icke är beredd att nu föreslå anvisande av särskilda

medel för ändamålet, förutsättes därför, att kursverksamhet i den

form som tillämpats i Stockholms län skall, inom ramen för redan tillgängliga

medel, kunna äga rum under budgetåret.

För bestridande av kostnaderna för länsstyrelsernas antagningsnämnds

verksamhet upptages för nästa budgetår 3 600 (—700) kronor.

Anslaget uppföres alltså med 6 510 000 (+ 700 000) kronor.

Den sålunda gjorda beräkningen — liksom beräkningen av övriga omkostnadsanslag

av huvudtiteln — har så avpassats, att upptagna belopp

torde kunna rymma alla förutsebara eller inom kontroll liggande kostnader

för de ändamål anslagen avser. Därför förutsättes i fråga om såväl detta

som övriga nyssnämnda anslag, att belastningen normalt skall kunna

hållas inom den bestämda ramen samt att överskridande icke skall behöva

förekomma annat än i undantagsfall och på grund av förhållanden, som

icke kunnat förutses vid beräkningen.

Utskottet, som understryker departementschefens uttalande att överskridande

av de för länsstyrelsernas verksamhet avsedda anslagen normalt inte

skall behöva förekomma, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 6 510 000 kronor.

139:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 153, s. 402), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 175 000

kronor.

140:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 154,

s. 403—406) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att på

personalförteckningen för landsfogdarna m. fl. upptaga ytterligare tre landsfogdeassistenter

i lönegrad Ce 27, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för landsfogdarna in. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 550 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 400 000 kronor.

Departementschefen anser, att stort behov föreligger av fortsatt utbyggnad

av den fasta kvalificerade arbetshjälpen åt landsfogdarna och föreslår

därför, att ytterligare tre fasta landsfogdeassistenttjänster i Ce 27 inrättas

fr. o. in. nästa budgetår. Det föreslås liksom förut få ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma i vilka län de skall vara placerade. Vid bifall till förslaget

minskar antalet ambulerande landsfogdeassistenter med tre till tio.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Emot riksåklagarämbetets beräkning i fråga om aspirantorganisationen

har departementschefen ingen erinran. Länsstyrelsernas beräkningar i övrigt

föranleder icke heller erinran.

Förslaget om omändring av tre landsfogdeassistenttjänster från ambulerande

till fasta medför en ökning av anslagsbehovet med 6 000 kronor. Den

automatiska utgiftsökningen uppgår till 144 000 kronor. Anslaget uppräknas

således med 150 000 kronor.

På personalförteckningen upptages ytterligare tre landsfogdeassistenter

i lönegrad Ce 27.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen

för landsfogdarna in. fl. upptaga ytterligare tre landsfogdeassistenter

i lönegrad Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 570 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 675 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 305 000

Summa kronor 1 550 000;

c) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 550 000 kronor.

141 :o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 155, s. 406), vilket innebär en med 38 000 kronor ökad medelsanvisning

med hänsyn till belastningen, inträffade prishöjningar samt

vissa nödvändiga möbel- och inventarieanskaffningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 343 000

kronor.

142:o) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 156, s. 406—408), vilket innebär ordinariesättning i Ca 8 av

ytterligare sex extra ordinarie kontorsbiträden samt en uppräkning av anslaget

med 1 470 000 kronor för automatiska utgiftsökningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen

för häradsskrivarna m. fl. upptaga ytterligare sex kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

129

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna

m. fl., att tillämpas tillsvidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 4 620 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 6 500 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 2 700 000

Summa kronor 13 820 000;

c) till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 13 820 000 kronor.

143:o) Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 157, s. 408), vilket innebär en ökning av anslaget med 115 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 310 000

kronor.

144:o) Landsfiskalerna m. fl. Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 158,

s. 408—413) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., som

föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 20 650 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 500 000 kronor.

Departementschefen avser att snarast låta verkställa en utredning angående

personalbehovet inom landsfiskalsorganisationen och räknar med att

nästa år kunna för riksdagen redovisa resultatet av denna samt framlägga

de förslag, som därav kan föranledas. I avvaktan härpå är departementschefen

icke beredd att nu biträda framställda förslag rörande personalbehovet

i annan mån än att han dels förordar anvisande av medel för viss

ytterligare förstärkning av biträdeshjälpen med i runt tal 200 000 kronor

och dels — under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor — tillstyrker,

att en tjänst som kanslibiträde i Ca It i Vetlanda distrikt omändras till en

kontoristtjänst i Ca 13.

Enligt länsstyrelsernas förslag kan för nästa budgetår 23 ordinarie kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 utbytas mot icke-ordinarie biträdestjänster för

skriv- och kontorsgöromål.

9 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 11

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 11 är i956

Genom beslut den 31 mars och den 29 april 1955 har Kungl. Maj :t förordnat,

att tre landsfiskaler i Ca 27 till följd av sjukdom tills vidare skall

ha annan tjänstgöring inom landsstaten. Då ifrågavarande befattningshavare

är varaktigt oförmögna att uppehålla landsfiskalstjänst, anses de

fr. o. m. nästa budgetår böra föras å övergångsstat. Det förutsättes därvid,

att motsvarande antal tjänster i de förvaltningar, där de tjänstgör, hålles

vakanta.

De i det föregående framlagda förslagen medför en kostnadsökning av

i runt tal 270 000 kronor. Den automatiska utgiftsstegringen beräknas till

1 880 000 kronor. Anslaget uppräknas därför med 2 150 000 kronor.

I anledning av förslagen bör vidare å personalförteckningen antalet kontorister

i Ca 13 ökas med en till 60, antalet kanslibiträden i Ca 11 minskas

med ett till 160 och antalet kontorsbiträden i Ca 8 minskas med 23 till 167.

På övergångsstat föreslås skola uppföras tre landsfiskaler i Ca 27.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., vilka förordats

av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna

m. fl., att tillämpas tillsvidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 8 900 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 7 350 000

3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl., förslagsvis

................................ 365 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 4 035 000

Summa kronor 20 650 000;

c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 20 650 000 kronor.

145:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 159, s. 413 och 414), vilket innebär en med 135 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

3 415 000 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

131

Polisväsendet

146:o) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

160, s. 415—421) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statspolisintendenten in. fl.

vilka föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statspolisintendenten in. fl., att tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Statspolisintendenten

m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

823 000 kronor, därav 340 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 676 000 kronor.

Departementschefen förordar, att å den kamerala avdelningen av centralkansliet

inrättas en biträdestjänst i reglerad befordringsgång. Vidare

tillstyrkes inrättande å olika statspolisavdelningar av nio skrivbiträdestjänster

i reglerad befordringsgång.

Med hänsyn till de särskilda svårigheter, som synes föreligga att få till

stånd ett avtal med Göteborgs stad angående underhåll och vård av statspolisens

hästar vid avdelningen i Göteborg, vill departementschefen icke

motsätta sig förslaget om inrättande av två hästskötartjänster vid denna

avdelning. Tjänsterna anses tills vidare böra placeras såsom extra i 10 lönegraden.

Det föruIsättes, att denna lösning icke skall få prejudicerande

verkan.

Tjänsten som biträdande polisintendent föreslås ordinariesatt.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att en kontor

sbiträdestjänst vid envar av statspolisavdelningarna i Örebro, Karlstad

och Falun uppflyttas till kanslibiträdestjänst i lönegraden Ce 11.

Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången bör två kontorsbiträden

uppföras på ordinarie stat.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle anslaget uppräknas med

90 600 kronor för nya tjänster och 3 330 kronor i anledning av lönegradsuppflyttningar,

vartil kommer 53 070 kronor i automatiskt stegrade

kostnader.

Anslaget uppföres alltså med 823 000 (+ 147 000) kronor. Härav anses

ett belopp av 340 000 kronor böra avräknas mot autoinobilskattemedlen.

I enlighet med vad ovan anförts bör på personalförteckningen upptagas

en tjänst som biträdande polisintendent i Ca 34 och två nya tjänster som

kontorsbiträde i Ca 8, därvid en tjänst som biträdande polisintendent i

Ce 34 bör utgå.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4

januari 1956 föreslagna ändringar i personalförteckningen

för statspolisintendenten m. fl.;

b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader

för hans pensionering, förslagsvis .... 36 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 135 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 494 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 157 000

Summa kronor 823 000;

c) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 823 000 kronor,

därav 340 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

147:o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 161, s. 421—423) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:

Inköp av motorfordon m. in. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 908 500 kronor, därav 736 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 390 000 kronor.

Med utgångspunkt från vad departementschefen i det följande förordar

i fråga om utbyggnaden av ordningsstatspolisen tillstyrkes, att för utökning

av ordningsstatspolisens motorfordonspark beräknas ett belopp av

383 000 kronor, motsvarande inköpskostnaden för 15 större och 13 mindre

bilar.

För nästa budgetår beräknas medel för anskaffande av 15 motorcyklar

till en kostnad av 67 500 kronor. Departementschefen förutsätter att, för

den händelse besparing uppstår å medelsanvisningen, denna efter Kungl.

Maj :ts prövning får utnyttjas för ytterligare inköp, om så finnes påkallat.

För kriminalstatspolisen föreslås inköp av 2 bilar. Härtill beräknas

20 000 kronor.

Vidare tillstyrkes utbyte av 23 bilar för ordningsstatspolisen och 6 bilar

för kriminalstatspolisen. Nettoutgiften för utbytet uppskattas till högst

384 500 kronor. För förnyelse av motorcykelbeståndet beräknas ett belopp

av 35 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle för inköp av motorfordon åtgå 890 000

(+ 518 000) kronor.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

133

För inköp av ridhästar m. m. upptages 17 000 (+ 500) kronor.

Vid bifall till nu framlagda förslag skulle anslaget för nästa budgetår

upptagas till 908 500 (+ 518 500) kronor. Härav anses 736 000 kronor böra

avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Med hänsyn till önskvärdheten av att trafikövervakningen om

möjligt intensifieras tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag om utbyggnad

av motorcykelståndet.

Under åberopande härav och då inte heller övriga förslag givit utskottet

anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Inköp av

motorfordon m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 908 500 kronor, därav 736 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

148:o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 162, s. 423—427) föreslagit riksdagen att

till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 218 000 kronor, därav

1 629 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 889 000 kronor.

I det föregående har departementschefen biträtt statspolisintendentens

förslag om att staten skulle övertaga underhåll och vård av statspolisens

hästar vid avdelningen i Göteborg. Med hänsyn härtill föreslås, att anslagsposten

till underhåll och vård av vissa av statspolisens hästar m. in. uppföres

med 35 000 (+ 20 000) kronor. Anslagsposten till polishundorganisationen

upptages till 32 400 (+ 11 200) kronor. Till underhåll och drift av

motorfordon m. m. beräknas 1 340 000 (+ 250 000) kronor.

Anslagsposten till statspolismännens utbildning i motorfordonskunskap

för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 118 000 kronor.

Med hänsyn till den låga belastningen anses någon uppräkning icke nu

böra ske av anslagsposten till statspolismännens utbildning i skjutning

med tjänstevapen m. m.

Under anslagsposten till expeditionskostnader in. m. upptages för löpande

utgifter 228 000 kronor. I detta belopp har medräknats vissa kostnader för

underhåll och vård av apparatur in. in., vilka statspolisen redovisat i samband

med äskande av medel för inköp av materiel för den fortsatta upprustningen

av ordningsstatspolisen. Vidare beräknas för kontorsmaskiner

och ljudupptagningsapparater 51 400 kronor, underhåll av vapen 3 300 kronor,

fotografisk utrustning 25 000 kronor, anordnande av kurs i handhavande

av kriminalteknisk utrustning 1 000 kronor, prövande av nya

uppslag — därvid även kan utföras prov med trafikövervakning från flygplan

— 5 000 kronor samt nyanskaffning och förnyelse av möbler 65 000

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

kronor. För inköp av trafikövervakningsmateriel m. m., beräknas 309 000

kronor.

Anslagsposten till expeditionskostnader skulle i enlighet med det anförda

uppföras med i runt tal 688 000 (+ 48 000) kronor.

Anslagsposten till sjukvård uppföres med oförändrat belopp 2 000 kronor.

Vid bifall till departementschefens förslag bestämmes anslaget till avrundat

2 218 000 (+ 329 000) kronor. Härav anses 1 629 000 kronor böra avräknas

mot automobilskattemedlen.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Underhålls-,

drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 2 218 000 kronor, därav

1 629 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

149 :o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.

Maj :t har (punkt 163, s. 428—430) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:

Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 15 500 000 kronor, därav 9 065 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 450 000 kronor, varav

6 700 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Statspolisintendenten har hemställt, att anslaget höjes med 3 732 000

kronor.

Vid anmälan av föregående års statsverksproposition uttalade departementschefen,

att han ansåg det vara möjligt att genomföra den återstående

av trafiksäkerhetsutredningen föreslagna utbyggnaden av ordningsstatspolisen

under loppet av två budgetår, samt förordade en förstärkning för

budgetåret 1955/56 med 104 man. Härigenom skulle av den av utredningen

föreslagna förstärkningen återstå 105 man. Vid utgången av november

månad 1955 hade sammanlagt 81 tjänster tillsatts av den för innevarande

budgetår avsedda personalförstärkningen medan de återstående tjänsterna

kommer att tillsättas i januari 1956. Enligt departementschefens mening

har denna rekrytering varit tillfredsställande.

På grund av det anförda och med hänsyn till att en ny avdelning som

kräver särskilt befäl tillkommit i Hudiksvall förordar departementschefen

statspolisintendentens förslag om utökning av ordningsstatspolisen under

nästa budgetår med 106 man, varav 10 förste polisassistenter och polisassistenter

samt 96 förste poliskonstaplar och konstaplar.

Med hänsyn till statsbidragsbestämmelsernas utformning och då tillsättningen

av de nya tjänsterna beräknas ske successivt, anses utgiftsökningen

under nästa budgetår i anledning av denna förstärkning kunna begränsas

till 1 095 000 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

135

För hyra av stall och garage samt för underhåll och vård av statspolisens

hästar beräknas en med 18 000 resp. 37 500 kronor minskad medelsanvisning.

För expeditionslokaler in. m. samt för automatiska förändringar beräknas

en ökning av medelsbehovet med 86 400 resp. 1 924 000 kronor.

Hela medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda utgöra 15 499 900

kronor eller avrundat 15 500 000 (+ 3 050 000) kronor. Härav föreslås

9 065 000 kronor skola avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Birke och Mannerskantz (1:437) och den andra inom andra kammaren

av herr von Seth m. fl. (II: 563), har hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en betydande förstärkning av

ordningspolisen för att begränsa antalet bilstölder.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 563.

Utskottet. Såsom i motionerna I: 437 och II: 563 anförts kan olika åtgärder

övervägas då det gäller att begränsa antalet bilstölder. Utskottet finner

inte påkallat ingå på de möjligheter att komma till rätta med problemet

genom lagtekniska åtgärder, som antytts i motionerna, och har därför att

ta ställning till förslaget att riksdagen skulle hemställa om en betydande

förstärkning av ordningspolisen.

Härvidlag vill utskottet erinra, att enligt beslut av 1955 års riksdag ordningsstatspolisen

under innevarande budgetår utökats med 104 man. Enligt

förevarande punkt i statsverkspropositionen skall denna poliskår under

nästa budgetår utökas med 106 man. Med hänsyn till den betydande utbyggnad,

som sålunda kommer att äga rum under loppet av två budgetår, finner

utskottet det välbetänkt att avvakta effekten i skilda hänseenden, innan

riksdagen tager initiativ till ytterligare förstärkning. Härtill kommer att de

bristfälliga resurserna vid bekämpandet av bilstölderna flerstädes inte torde

hänföra sig till ordningspolisen utan till domstols- och åklagarorganisationerna.

Ehuru utskottet i likhet med motionärerna finner det angeläget att

snabba och verksamma åtgärder vidtages i syfte att begränsa bilstölderna,

är utskottet mot bakgrunden av det anförda inte berett tillstyrka yrkandet

i motionerna.

Under åberopande av det anförda och då utskottet inte funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Gottgörelse

till polisdistrikten för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 15 500 000 kronor, därav 9 065 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att motionerna 1:437 och 11:563 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

150 :o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 164, s. 430—432), vilket innebär en med 57 000 kronor

minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 227 000 kronor, därav 197 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

151 ro) Poliskåren i Boden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 165,

s. 432—434) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att från

personalförteckningen för poliskåren i Boden avföra två poliskonstapelstjänster

i Ca 15 å övergångsstat, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för poliskåren i Boden, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetaret 1956/57, dels ock till Poliskaren i Boden: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 526 700 kronor.

Polisväsendets organisationsnämnd har i december 1955 avlämnat betänkande

med förslag om polisväsendets organisation inom vissa delar av

Norrbottens län. Den nya organisation, som nämnden förordar, föreslås

träda i kraft den 1 juli 1956. Med hänsyn till vad nämnden anfört i sitt

remissyttrande anses polischefens i Boden anslagsäskande kunna ligga till

grund för beräkningen av utgiftsposterna för budgetåret 1956/57. Den under

särskilda uppbördsmedel upptagna posten Ersättning från Bodens stad

kommer däremot att ökas avsevärt, om det av organisationsnämnden framlagda

förslaget godtages. Då förslaget i denna del avses skola träda i kraft

först den 1 juli 1957 räknar departementschefen emellertid med ett oförändrat

belopp av 110 000 kronor.

Anslaget föreslås höjt med 35 300 kronor med hänsyn till förändringar av

automatisk natur.

De på personalförteckningen för poliskåren upptagna två poliskonstapelstjänsterna

i Ca 15 å övergångsstat föreslås utgå ur förteckningen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att från personalförteckningen

för poliskåren i Boden avföra två poliskonstapelstjänster

i Ca 15 å övergångsstat;

b) godkänna följande avlöningsstat för poliskåren i Boden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
-

432 800

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956 137

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 2 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 108 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 128 300

Summa kronor 672 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från Bodens stad .................. 110 000

Summa kronor 562 000;

c) till Poliskåren i Boden: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.

152:o) Poliskåren i Boden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 166, s. 434 och 435), vilket innebär en minskning av anslaget

med 21 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Poliskåren i Boden: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 97 000

kronor.

153 :o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 167, s. 436), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 66 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

154:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 169,

s. 437—442) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i

personalförteckningen för statens polisskola vidtaga de ändringar, som

föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 747 000 kronor, därav

98 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 689 000 kronor, varav ett

belopp av 90 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen förordar, att tjänsten som förste kansliskrivare och

två kontorsbiträdestjänster överföres på ordinarie stat.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att tjänsten

såsom institutionsvaktmästare placeras i lönegraden Ce 14.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Genom beslut den 22 april 1955 medgav Kungl. Maj :t att personalen vid

huvudskolans kansli tills vidare finge utökas med två kanslibiträden i lönegrad

Cg 11 under förutsättning att en av de i personalstaten för skolan

upptagna tjänsterna som kontorsbiträde hölies vakant. Behovet av ifrågavarande

personal kvarstår alltjämt.

1 anledning av Kungl. Maj :ts beslut förordnade styrelsen för skolan två

kontorsbiträden i Ce 8 som kanslibiträden i Cg 11 samt nyanställde ett

kontorsbiträde i Cg 8. Departementschefen avser att föreslå Kungl. Maj :t,

att medel till täckande av avlöningskostnaderna härför under innevarande

budgetår anvisas på tilläggsstat. För nästa budgetår bör medel i vanlig

ordning beräknas under anslaget. Anslaget för nästa budgetår bör på grund

av nu angivna personaländringar höjas med 11 000 kronor.

För arvoden till timlärare i kommissarieklassen beräknas en ökning av

medelsanvisningen med 15 600 kronor och för anordnande av fortbildningsoch

specialkurser en ökning med 8 200 kronor. För ersättning till expeditionellt

biträde åt föreståndarna föreslås en med 2 000 kronor förhöjd

medelsanvisning.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle anslaget uppräknas med

i runt tal 37 200 kronor. Härtill kommer automatisk utgiftsökning på grund

av ökat rörligt tillägg och löneklassuppflyttningar m. m., 20 800 kronor.

Totalökningen på anslaget skulle alltså bli 58 000 kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 747 000 (+ 58 000) kronor. Härav föreslås

98 000 kronor skola avräknas mot automobilskattemedlen.

Överföringen av en förste kansliskrivartjänst och två kontorsbiträdestjänster

till ordinarie stat påkallar en ändring i personalförteckningen.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts under För

flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda förslag om uppflyttning

av tjänsten såsom institutionsvaktmästare till lönegrad Ce 14.

Under åberopande härav och då utskottet inte heller funnit anledning

till erinran mot övriga förslag under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för statens polisskola, vilka påkallas

av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 51700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 532 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 120 000

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

139

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 43 100

Summa kronor 747 000;

c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 747 000 kronor, därav

98 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

155:o) Statens polisskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 170, s. 442 och 443), vilket innebär en minskning av anslaget

med 46 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 259 000 kronor,

därav 35 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

156:o) Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 171, s. 443 och 444), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 45 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Utbildningsarvoden

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 450 000 kronor, därav 50 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

157 :o) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 172, s. 444—450) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga den ändringen i personalförteckningen för statens kriminaltekniska

anstalt att tre förste kriminalassistenter och tre kriminalassistenter

utbytes mot tre förste assistenter och tre assistenter, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska

anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels

ock till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 792 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 718 200 kronor.

Departementschefen förordar, att en tjänst som kontor sbiträde på laboratorieavdelningen

inrättas.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att medel beräknas

för lönegradsuppflyttning av följande personal, nämligen på skrifttekniska

laboratoriet en assistent från 21 till 23 lönegraden, på spaningsregistret

en kriminalassistent från 21 till 23 lönegraden, på godsregistret ett

kanslibiträde i Ce 11 till kontorist i Ce 13 och ett kontorsbiträde till kanslibiträde

i Ce 11 samt på personregistret ett kontorsbiträde till kanslibiträde

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

i Ce 11. Vidare förordas, att befattningen som byråingenjör i Cg 25 på

kemiska laboratoriet samt ett fotografbiträde i Cg 8 på fotografiska laboratoriet

nu överföres på extra-ordinarie stat.

Styrelsen har under hand gjort framställning om att styrelsens ledamöter

måtte berättigas att vid deltagande i sammanträde uppbära arvode

enligt kommittékungörelsen. Departementschefen tillstyrker bifall till denna

framställning. Kostnaden härför nästa budgetår beräknas till 700 kronor,

vilket belopp i avlöningsstaten bör upptagas såsom en särskild anslagspost,

benämnd arvoden till styrelsens ledamöter.

Tjänstebenämningarna för vissa befattningshavare på registraturavdelningen

föreslås ändrade. Sålunda förordas, att förste kriminalassistent i

25 lönegraden erhåller titeln förste assistent samt kriminalassistent i 23

eller 21 lönegraden benämningen assistent.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle anslaget uppräknas med

10 900 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsökningen på grund

av ökat rörligt tillägg och löneklassuppflyttningar m. m., 63 500 kronor.

Totalökningen på anslaget blir alltså 74 400 kronor.

I anledning av förslaget om ändrade tjänstebenämningar ändras personalförteckningen

på det sätt, att tre förste kriminalassistenter och tre kriminalassistenter

utbytes mot tre förste assistenter och tre assistenter.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts under För

flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda förslag om lönegradsuppflyttning

av vissa befattningshavare vid anstalten.

Under åberopande härav och då de under förevarande punkt framställda

förslagen liksom anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändringen i

personalförteckningen för statens kriminaltekniska anstalt

att tre förste kriminalassistenter och tre kriminalassistenter

utbytes mot tre förste assistenter och tre assistenter;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska

anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 220 400

2. Arvoden till styrelsens ledamöter, förslagsvis. . 700

3. Ersättningar till experter, förslagsvis ........ 8 000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 411 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 152 000

Summa kronor 792 600;

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

141

c) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 792 600

kronor.

158:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 450 och 451), vilket innebär en ökning

av anslaget med 45 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 602 000 kronor.

159 :o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda

anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 174, s. 452), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till vissa polisdistrikt

för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet

i dess helhet m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 500 000 kronor.

160 :o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet

i riket stadgade ordning m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 175, s. 452 och 453), vilket innebär en med 50 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av polisbevakning i annan

än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor.

161 :o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 453 och 454), vilket

innebär en uppräkning av anslaget med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polisväsendet m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 5 200 000 kronor, därav 997 000

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

162 :o) Poliskollegierna. Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden.

Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 177—179, s. 454 och 455) samt under erinran, att

ifrågavarande anslag i gällande riksstat uppförts med respektive 2 000,

100 och 3 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Poliskollegierna 2 000 kronor;

b) till Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden

100 kronor;

c) till Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.

3 000 kronor.

163:o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av spioneri m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 180, s. 455) föreslagit

riksdagen att till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och

uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 7 219 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 558 000 kronor.

Statspolisintendenten har föreslagit, att anslaget höjes med 881 000 kronor.

Ökningen är till större delen föranledd av lönehöjningar för polispersonalen.

Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 7 219 000 (+ 661 000) kronor. På Kungl. Maj :t anses böra ankomma

att vidtaga sådana jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas

påkallade.

Utskottet, som inhämtat vissa upplysningar rörande innebörden av förslagen,

har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och

hemställer därför,

att riksdagen må till Kostnader för särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 7 219 000 kronor.

164 :o) Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid polis- och

åklagarväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 455)

samt under erinran, att anslaget, som anvisades första gången för budgetåret

1946/47, vid utgången av sistförflutna budgetår ännu icke till någon

del tagits i anspråk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt befattningshavare

på avgångsstat vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

165:o) Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 182, s. 456), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av rekryteringen

i vissa polisdistrikt för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 390 000 kronor, därav 292 500 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

143

Civilförsvaret

166:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 183,

s. 457—462) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för civilförsvarsstyrelsen öka antalet kontorsbiträden

i Ca 8 från 27 till 28, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 543 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 390 000 kronor.

Departementschefen förordar, att två icke-ordinarie kontorsbiträden jämlikt

grunderna för den reglerade befordringsgången uppföres på ordinarie

stat. Då ett av styrelsens ordinarie kontorsbiträden erhållit högre ordinarie

tjänst kommer antalet sådana biträdestjänster i personalförteckningen att

ökas med en.

Civilförsvarsöverläkaren uppbär f. n. från styrelsens avlöningsanslag ett

årsarvode av 6 000 kronor och, såsom sakkunnig i fråga om upphandling av

sjukvårdsmateriel, från materielanslaget ett arvode av 19 740 kronor för år.

Nämnda upphandling väntas bli i huvudsak avslutad under budgetåret

1955/56. Med hänsyn till önskvärdheten av att den nuvarande civilförsvarsöverläkarens

kapacitet därefter tages i anspråk i ökad utsträckning på

andra områden av sjukvårdstjänsten, anses ökade medel böra ställas till

förfogande under förevarande anslag. Departementschefen räknar med en

medelsanvisning för detta ändamål på 20 000 kronor. Det föreslås få ankomma

å Kungl. Maj :t att efter närmare prövning av arbetsuppgifternas

omfattning bestämma arvodets storlek.

För den befattningshavare, som handlägger ärenden huvudsakligen avseende

det förebyggande brandförsvaret föreslås skola utgå arvode motsvarande

lön enligt 31 löneklassen. I enlighet med styrelsens förslag förutsättes,

att å befattningen förordnas ett högre brandbefäl. För de pensionsavgifter,

denne kan ha att erlägga under tjänstledighet från ordinarie befattning,

beräknas ett belopp av 5 000 kronor. Den erforderliga anslagsökningen

uppgår alltså till 8 340 kronor. Arvodet anses böra utgå från den

i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t. Ersättningen för pensionsavgift föreslås

skola utgå från en särskild anslagspost benämnd Vissa pensionskostnader. Då

ersättningen kan bli av växlande storlek, bör denna anslagspost uppföras

förslagsvis.

På grund av automatiska förändringar uppräknas anslaget med 124 660

kronor.

Anslaget bestämmes således till 1 543 000 (+ 153 000) kronor.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

I personalförteckningen för styrelsen föreslås antalet kontorsbiträden i

Ca 8 ökat från 27 till 28.

Utskottet. Ehuru utskottet helst sett, att med en uppräkning av arvodet

till civilförsvarsöverläkaren fått anstå tills resultatet av pågående utredningar

förelegat, vill utskottet inte motsätta sig förslaget härutinnan.

På grund härav och då Kungl. Maj :ts övriga förslag kan av utskottet tillstyrkas,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för civilförsvarsstyrelsen öka antalet kontorsbiträden i Ca 8

från 27 till 28;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,

att tillämpas tillsvidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 443 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 53 600

3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis ...... 5 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 775 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 265 500

Summa kronor 1 543 000;

c) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 543 000 kronor.

167:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj-.ts

förslag (punkt 184, s. 462 och 463), vilket innebär en med 25 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 395 000

kronor.

168:o) Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 185, s. 464 och 465) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för civilförsvarsområdenas administration,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock

till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 4 768 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 241 000 kronor.

Departementschefen förordar, att sedan organisationsnämndens befattning

med försöksorganisationen av civilförsvaret i Södermanlands län upp
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

145

hört och intill dess ställning tages med anledning av vunna resultat länsstyrelsen

övertager administrationen och driver verksamheten efter samma

linjer som under försöksperioden. För detta ändamål uppräknas anslagsposten

med 6 000 kronor.

Det av vissa länsstyrelser tillämpade förfarandet att anställa lönegradsplacerad

personal med avlöning från den under icke-ordinarieposten upptagna

delposten arvoden till tillfällig personal m. in., därvid endast grundlönerna

bestridits från nämnda post, måste enligt departementschefen betraktas

som felaktigt. Förfarandet har möjliggjort för länsstyrelserna att

anställa flera befattningshavare än som avsetts vid anslagsberäkningen. Då

viss personal utöver den på personalplanen upptagna synes erforderlig för

verksamhetens behöriga bedrivande, föreslås emellertid, att för ifrågavarande

ändamål nämnda arvodespost för nästa budgetår uppräknas med 50 000

kronor.

På grund av automatiska förändringar bör anslaget ökas med 471 000

kronor.

Anslaget bestämmes således till 4 768 000 (+ 527 000) kronor.

Utskottet. I anslutning till departementschefens uttalande om det felaktiga

i att anställa lönegradsplacerad personal med avlöning från den

under icke-ordinarieposten upptagna delposten arvoden till tillfällig personal

m. in., därvid endast grundlönerna bestritts från nämnda post, förutsätter

utskottet, att vederbörande myndighet överväger, om inte förfarandet

bör göras till föremål för revisionsanmärkning.

Då Kungl. Maj :ts förslag inte givit utskottet anledning till annat uttalande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas

administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

.................................... 25 700

2. Arvoden till civilförsvarschefer in. in., förslagsvis

................................ 365 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .3 787 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 589 400

Summa kronor 4 768 000;

b) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlö
ningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

4 768 000 kronor.

10 — nihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr it

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

169:o) Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 186, s. 465—467), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsområdenas administration:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 820 000 kronor.

170:o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt

187, s. 467—472) föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 6 500 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 850 000 kronor.

Departementschefen förordar, att arvodena till heltidsanställda lärare

m. fl. vid civilförsvarsskolan höjes med åtta procent, motsvarande tillhopa

8 800 kronor. På grund av höjning av pensionspriserna uppräknas posten

till reseersättningar till och inkvartering av lärare och elever m. m. med

15 000 kronor. Till nämnda post föreslås från anslagsposten till central och

lokal utbildning inom länen överfört ett belopp om 45 000 kronor, avsett

för mistad arbetsinkomst till elever. Anslagsposten till ersättningar jämlikt

avlöningsreglementet till civilförsvarspersonal föreslås uppförd med

495 000 (+ 100 000) kronor. Anslagsposten till kostnader för instruktörsarvoden

och förbrukningsmateriel vid skolundervisning i olycksfallsvård

och brandskydd anses böra uppräknas med 25 000 kronor.

I avbidan på slutförandet av pågående utredning om civilförsvarsutbildningen

har civilförsvarsstyrelsen i avsikt att begränsa utbildningens

omfattning föreskrivit, att utbildningen under innevarande budgetår skall

koncentreras på första utbildning av befäl samt fackutbildning av vissa

manskapsgrupper med speciella arbetsuppgifter. Departementschefen utgår

från att dessa föreskrifter förblir gällande, till dess ställning tagits till utredningsresultaten.

En rationalisering av utbildningsorganisationen inom

länen anses möjlig att genomföra. På grundval av under hand inhämtade

uppgifter angående kostnaderna för en på detta sätt begränsad och rationaliserad

utbildningsverksamhet förordar departementschefen en minskning

av medelstilldelningen till central och lokal utbildning inom länen för nästa

budgetår med 500 000 kronor. Häri inräknas jämväl det belopp, 45 000 kronor,

som enligt vad ovan sagts överförts till delposten reseersättningar under

anslagsposten till utbildning vid civilförsvarsskolan m. m. Anslagsposten

uppföres alltså med 4 970 000 kronor.

Ett särskilt reservationsanslag föreslås skola upptagas för inspelning av

instruktionsfilm — f. n. beräknat till 40 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle anslaget för nästa budgetår uppföras

med 6 503 800 kronor, vilket belopp anses kunna avrundas till 6 500 000

(— 350 000) kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

147

Utskottet. Enligt förslag av departementschefen i statsverkspropositionen

till 1955 års riksdag borde sådana åtgärder vidtagas av Kungl. Maj :t, att

myndigheterna under budgetåret 1955/56 inte utan Kungl. Maj :ts medgivande

skulle äga överskrida dem tilldelade belopp. Utskottet föreslår riksdagen

besluta, att i huvudsak motsvarande regel skall gälla beträffande

förevarande anslag även under nästa budgetår och att sålunda icke något

till myndighets förfogande ställt belopp av anslagspost under anslaget må

överskridas utan Kungl. Maj :ts i förväg lämnade medgivande.

Utskottet har inhämtat att civilförsvarsstyrelsen i cirkulärskrivelse den 7

december 1955 angående utnyttjande av »anslaget» för central och lokal

utbildning inom länen uttalat bl. a., att behov bör föreligga av endast

en länsinstruktör inom varje län och att utbildningspersonalen i allmänhet

bör kunna begränsas härtill. Utskottet har vidare inhämtat att det förekommit,

att länsstyrelser avlönat såväl kontorsbiträdespersonal som förrådspersonal

från förevarande anslag. Då detta icke varit riksdagens avsikt

vid medelsanvisningen, bör ett sådant förfarande inte få förekomma

fr. o. m. den 1 juli 1956.

Med hänsyn till de besparingsmöjligheter som sålunda föreligger vill

utskottet — som under punkterna 22 och 33 i detta utlåtande föreslagit

att av Kungl. Maj :t äskade belopp skall uppräknas med tillhopa 49 000

kronor —- föreslå, att förevarande anslag nedräknas med motsvarande

belopp och alltså upptages med 6 451 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till Utbildningsoch

övningsverksamhet för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 6 451 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t ge tillkänna vad utskottet

anfört rörande förbud för myndigheterna att utan medgivande

överskrida dem tilldelade belopp av förevarande

anslag.

171 :o) Inspelning av instruktionsfilm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 188, s. 472 och 473) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inspelning av instruktionsfilm för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 40 000

kronor.

172:o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 189, s. 473 och 474), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisa
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1956

tioner för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 322 000

kronor.

173 :o) Försöksverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 190, s. 474—476)

föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen anför, att de forskningsarbeten, för vilka medel

äskats, i stort sett är att anse som värdefulla för civilförsvaret varför de i

huvudsak bör komma till stånd. Medel har tidigare anvisats för flera

av de angivna försöken, vilka bör fullföljas. Tillgodoseende av vissa forskningsändamål

anses dock utan olägenhet kunna uppskjutas. De föreslagna

försöken med hästsjukvårdstält bör begränsas till sin omfattning. Kostnaden

för desamma anses icke behöva överstiga 15 000 kronor.

Då största delen av den å anslaget befintliga reservationen är obunden,

anses försöksverksamheten under nästa budgetår kunna rymmas inom

oförändrat anslag.

Utskottet, som inte vill motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

174:o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 191,

s. 476—483) föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning av materiel för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 3 680 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 500 000 kronor.

Reservationsmedelsläget utvisar, att disponibla medel under det gångna

budgetåret ökat något, nämligen från 9 200 000 kronor till 11 500 000 kronor.

Denna ökning torde vara beroende av det under första halvåret 1955

rådande inköpsstoppet. Besparingar på omkring 1 500 000 kronor har uppkommit

under budgetåret. För innevarande budgetår har anvisats 6 500 000

kronor. Den 1 juli 1955 stod alltså till styrelsens förfogande omkring 16,5

miljoner kronor. Departementschefen räknar icke med att detta belopp helt

kan förbrukas under innevarande budgetår. Redan detta förhållande påkallar

enligt departementschefens förmenande en viss försiktighet vid prövningen

av medelsbehovet. Härtill kommer, att frågan om civilförsvarets

behov av materiel alltjämt är föremål för utredning. Även denna omständighet

bör mana till återhållsamhet ifråga om anskaffande av materiel.

Med dessa utgångspunkter finner departementschefen att medelsanvisningen

för de olika materielgrupperna i stort sett bör bli följande.

För personlig utrustning föreslås för nästa budgetår skola anvisas

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1956

149

1 625 000 kronor. De medel, som anvisas för ifrågavarande ändamål, bör

icke få disponeras av civilförsvarsstyrelsen utan att särskilt medgivande

lämnas av Kungl. Maj :t.

För telefonlarmutrustning beräknas 97 600 kronor. Rörande kostnaderna

för viss kartmateriel anser departementschefen det böra övervägas, huruvida

kommunerna icke helt bör stå för dessa kostnader jämlikt 45 § civilförsvarslagen.

I avbidan på en prövning av denna fråga föreslås, att anslag

beviljas för allenast 2/s av anskaffningskostnaden eller med 83 000 kronor.

För signalmateriel upptages ett belopp av 500 000 kronor.

I fråga om sjukvårdsmateriel och läkemedel föreslås, att medel anvisas

i enlighet med civilförsvarsstyrelsens förslag för inköp av ampiner,

makrodex samt presenningar och rep. Under hänvisning till vad civilförsvarsutredningen

anfört ifråga om förslaget om anskaffande av bårar förordas,

att 350 000 kronor anvisas för detta ändamål. För förstärkning av

utrustningen av kirurgiska instrument beräknas 150 000 kronor.

För anskaffning av tält föreslås anvisat ett belopp av 1 000 000 kronor,

vilket civilförsvarsstyrelsen icke bör kunna taga i anspråk utan särskilt

beslut härom av Kungl. Maj :t.

I enlighet med det anförda skulle till sjukvårdsmateriel och läkemedel

för nästa budgetår böra anvisas 2 875 000 kronor.

Till anskaffning av nu angiven materiel erfordras alltså sammanlagt

5 180 600 kronor. Då å anslaget uppkomna besparingar, vilka uppskattas till

i runt tal 1 500 000 kronor, kan utnyttjas för anskaffning av denna materiel,

skulle vid bifall till departementschefens förslag medelsbehovet under

anslaget för nästa budgetår uppgå till i avrundat tal 3 680 000 (— 2 820 000)

kronor. Det föreslås, att Kungl. Maj :t skall äga bestämma på vad sätt uppkommande

besparingar å anslaget skall användas samt i förekommande fall

äga företaga omdisposition mellan de för olika materielgrupper beräknade

beloppen.

I detta sammanhang anmäler departementschefen, att Kungl. Maj :t genom

beslut den 25 november 1955 medgivit, att civilförsvarsstyrelsen finge

för inlösen från Svenska Materialaffären, Kurt Hellberg AB, av viss civilförsvarsmateriel,

disponera högst 100 000 kronor av å förevarande anslag

uppkommen besparing. Ifrågavarande materiel hade bolaget icke kunnat

omsätta på grund av de föreskrifter, som meddelats i anledning av Kungl.

Maj :ts beslut den 30 juni 1955 angående uppdrag åt civilförsvarsstyrelsen

att utarbeta anvisningar rörande dispens från gällande bestämmelser om

skyldighet att färdigställa enskilda normalskyddsrum i bostadshus. Såsom

villkor för inlösen har föreskrivits bland annat, att bolaget skulle förbinda

sig att inom ett år från beslutets dag återköpa materielen till enahanda

belopp.

Utskottet vill understryka vad departementschefen anfört om återhåll
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr il år 1956

samhet ifråga om anskaffande av materiel för civilförsvarets behov, så

länge frågan härom är föremål för utredning.

Utskottet har intet att invända mot att 83 000 kronor anvisas för anskaffning

av viss kartmateriel, men är inte berett taga ställning till frågan,

huruvida kommunerna bör stå för dessa kostnader.

Kungl. Maj :ts förslag har inte givit utskottet anledning till annat uttalande,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Engångsanskaffning av materiel för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

3 680 000 kronor.

175 :o) Inköp av brandmateriel. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 192, s. 484 och 485) samt under erinran att anslaget, i avvaktan på

resultatet av de alltjämt pågående övervägandena om materieltyperna samt

med hänsyn till storleken av på anslaget alltjämt disponibla medel, ansetts

för nästa budgetår kunna uppföras med allenast formellt belopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Inköp av brandmateriel för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

176:o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 193, s. 486), vilket innebär en minskning av anslaget

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsananslag

av 70 000 kronor.

177:o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 194, s. 486—490) föreslagit riksdagen att till Förvaring och underhåll

av viss materiel in. in. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 2 900 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 830 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att de i berg insprängda huvudcentralerna

skulle tagas i anspråk såsom förråd och, i förekommande fall,

undervisningslokaler för civilförsvaret. Förslaget innebär ekonomiskt, att

vid fastställande av det för anläggningarnas anordnande utgående statsbidraget

till kommunerna — vilka är ägare till anläggningarna — avdrag

icke skulle ske för det s. k. fredsanvändningsvärdet men förbehåll göras, att

utrymmena skulle få disponeras av civilförsvaret utan kostnad. Såsom

kommer att framgå av den redogörelse för civilförsvarsstyrelsens äskanden

i fråga om skyddsrumsanslaget, vilken lämnas i det följande, beräknar

styrelsen, att fredsanvändningsvärdet för de centraler, som färdigställts,

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

151

påbörjats eller väntas skola påbörjas under budgetåren 1955/56 och 1956/57,

uppgår till omkring 2,5 milj. kronor. Detta belopp skulle anvisas under

skyddsrumsanslaget. För egen del anser departementschefen, att en uthyrning

till enskilda av huvudcentraler eller delar av sådana kan vara olämplig.

Departementschefen har därför i princip intet att erinra mot att civilförsvaret

får taga dylika utrymmen i anspråk. Däremot finner departementschefen

sig icke kunna tillstyrka, att i anledning härav fredsanvändningsavdraget

slopas och en medelsanvisning upptages motsvarande ett visst kapitaliserat

fredsanvändningsvärde. I stället torde medel tillhandahållas styrelsen

för ett förhyrande av angivna utrymmen. I den mån dessa skall användas

till förråd, bör medlen anvisas under förevarande anslag.

På grund av vad nu anförts föreslås en uppräkning av anslagsposten till

lokalhyror med 70 000 kronor.

Anslagsposten till avlöning av fast förrådspersonal föreslås höjd med

45 000 kronor.

För den ökade verksamheten vid södertäljeförrådet, vilken synes vara en

engångsföreteelse, samt för den utvidgade reparationsverksamheten vid

centralförrådet i Kristianstads län föreslås en uppräkning av anslagsposten

till ersättning till tillfällig personal med 20 000 kronor. På grund av automatiska

förändringar bör anslagsposten höjas med 25 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen för budgetåret 1954/55 — anses anslagsposten

till underhåll och reparationer kunna nedsättas från 780 000 till 670 000

(_ no 000) kronor. Därvid beräknas 250 000 kronor för uppförande av en

förrådsbarack inom Stockholms civilförsvarsområde. Medelsanvisningen för

kontroll av vapen och ammunition m. m. anses pa grund av belastningen

kunna sänkas med 10 000 kronor.

För övriga utgifter föreslås en med 30 000 kronor ökad medelsanvisning.

Anslaget uppföres alltså med 2 900 000 (+ 70 000) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss

materiel m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 2 900 000 kronor.

178:o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 195, s. 490

och 491), vilket innebär en med 120 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets

verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

179.o) Bidrag; till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 196, s. 491

och 492), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande

av branddammar för civilförsvarsändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

ISO:o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.

Maj :t har (punkt 197, s. 492—500) föreslagit riksdagen att till Kostnader

för anordnande av allmänna skyddsrum in. in. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 11 831 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 060 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 4 876 000

kronor. Styrelsen förordar bl. a. statsbidrag med preliminärt 600 000 kronor

for nästa budgetår till Härnösands stad för merkostnaderna för förläggande

av mottagningsstation för elektrisk energi i bergrum.

Departementschefen anför, att investeringsläget icke tillåter ett byggnadsprogram

av den omfattning civilförsvarsstyrelsen föreslagit. Medelsanvisningen

för nästa budgetår anses böra begränsas till i stort sett vad som

erfordras för färdigställande av redan beslutade byggnadsföretag samt för

en viss fortsatt utbyggnad, främst av fullträffsäkta ledningscentraler.

För första etappens utbyggnad av fem ledningscentraler beräknar departementschefen

1 000 000 kronor. Den sjätte ledningscentralen, för vilken styrelsen

äskat medel, skall byggas i normalskyddsrumsutförande och förläggas

perifert i den stad, för vilken anläggningen är avsedd. Belopp, som

kommer att anvisas för utbyggande av ledningscentraler, föreslås få tagas

i anspråk först efter särskilt beslut av Kungl. Maj :t.

För täckning av merkostnader på grund av höjda byggnadskostnader

förordas en medelstilldelning av 600 000 kronor.

For innevarande budgetår har för påbörjande av ett befolkningsskyddsrum

i vardera Stockholm, Göteborg och ännu en större stad beräknats

5 700 000 kronor. I avbidan på pågående utredningar har frågan om fördelning

av dessa medel ännu icke prövats. För fullbordande av dessa fullträffsäkra

befolkningsskyddsrum erfordras 4 100 000 kronor. Det förordas, att

detta belopp anvisas för nästa budgetår. Det föreslås få ankomma på Kungl.

Maj :t att besluta, om och i vad mån anvisade medel får tagas i anspråk.

Beslut härom torde få meddelas, sedan statsmakterna tagit ställning till

föreliggande förslag om nya riktlinjer för skyddsrumsbyggandet. Ett bifall

till vad nu föreslagits innebär, att vid denna tidpunkt 9,8 miljoner kronor

kan disponeras för inrättande av fullträffsäkra skyddsrum för civilbefolkningen.

I anslutning härtill föreslås att Kungl. Maj :t skall äga att utan riksdagens

hörande inom anslagsposten företaga omdisposition av de för innevarande

och nästa budgetår anvisade medlen.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

153

För täckande av merkostnader för fullträffsäkra befolkningsskyddsrum

på grund av under år 1955 uppkommen byggnadskostnadshöjning beräknas

875 000 kronor. Därvid har departementschefen icke ansett sig böra tillstyrka

medelsanvisning för merkostnader beträffande befolkningsskyddsrum, som

icke planeras bli färdigställda under budgetåret 1956/57.

För komplettering av äldre fullträffsäkra skyddsrum tillstyrkes anvisande

av 750 000 kronor.

Vad angår de kommunala tekniska verken förordas — under hänvisning

till vad som anförts vid anmälan av ifrågavarande anslag i statsverkspropositionerna

till 1950, 1954 och 1955 års riksdagar -— att medel anvisas för

nästa budgetår för utförande av vissa skyddsåtgärder vid transformatorstationer

i Borås (1950) och Stockholm (1954) samt vattenverket i Jönköping

(1955) ävensom andra etappens utbyggnad av skyddsåtgärderna vid

vattenverket i Göteborg (1955). Departementschefen har intet att erinra mot

de av styrelsen härför beräknade beloppen resp. 1 080 000, 496 000, 797 000

och 1 500 000 kronor. Vidare finner departementschefen de redovisade

skyddsåtgärderna vid en transformatorstation i Nacka samt vid vattenverk

i Stockholm och Västerås vara av sådan vikt ur civilförsvarssynpunkt, att

statsbidrag till merkostnaderna bör utgå, varvid bidragen beräknas till resp.

366 000, 78 000 och 35 000 kronor. Beträffande förslaget om statsbidrag till

merkostnad för skyddsanordningar vid Härnösands elektricitetsverk finner

departementschefen ej skäl frångå sin i 1953 års statsverksproposition uttalade

uppfattning, att förslaget ej kan tillstyrkas.

De två radiostationer, som tillhör de kommunala verkens biltelefonnät

i Stockholm, torde utgöra en viktig detalj i kommunikationerna mellan

civilförsvarets ledning och de operativa enheterna. Skyddsanordningar bör

därför utföras för dessa stationer och statsbidrag utgå till merkostnaderna

med ett preliminärt beräknat belopp av 24 000 kronor.

Av de av civilförsvarsstyrelsen redovisade anordningar vid kommunala

tekniska verk, som av vederbörande kommuner är planerade att utbyggas

i fullträffsäkert skick under senare budgetår, förordas, att statsbidrag får

utgå till Karlskrona och Hälsingborgs städer.

I enlighet med det anförda skulle till statsbidrag för merkostnader vid

kommunala tekniska verk för nästa budgetår böra anvisas 4 376 000 kronor.

För fortsatt utbyggnad av telenätet för ledningscentraler i Stockholm

förordas anvisande av äskat belopp, 130 000 kronor.

Vid bifall till departementschefens förslag skulle för nästa budgetår böra

anvisas sammanlagt 11 831 000 (— 1 229 000) kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Hjalmar Nilsson (1:91) och den andra inom andra kammaren av fröken

Löwcnhiclm (II: 139) har hemställts, att riksdagen måtte vid behandling

av punkten 197 under elfte huvudtiteln besluta att till kostnader för

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr It år 1956

anordnande av allmänna skyddsrum in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 12 619 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 139.

Utskottet. Med anledning av motionerna I: 91 och II: 139 vill utskottet erinra,

att föredragande departementschefen i propositionen nr 81 till 1948 års

riksdag med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen den 15 juli 1944

(nr 536) samt om fortsatt giltighet av samma lag uttalat, att frågan huruvida

statsverket kan åtaga sig att svara för merkostnaden för att utförandet av

kommunala tekniska verk blir fullträffsäkert, inte bör lösas efter generella

normer utan i stället bör prövas från fall till fall. Utskottet förklarade sig i

anledning av väckta motioner i likhet med departementschefen ej berett

angiva de generella normer efter vilka denna fråga bör lösas.

Utskottet vill vidare erinra, att den allmänna regeln på området -— att

statsbidrag utgår i den mån medel för ändamålet beräknats under förevarande

anslag — fullständigas av följande av chefen för inrikesdepartementet

i statsverkspropositionen till 1949 års riksdag gjorda uttalande.

Kommun, som avser att vid ny- eller ombyggnad av ett tekniskt verk göra

detta fullträffsäkert, torde i framtiden böra förhöra sig hos den centrala

civilförsvarsmyndigheten om lämpligheten av att verket göres fullträffsäkert.

Frågan om statsbidrag bör givetvis i vanlig ordning underställas statsmakternas

prövning. Ersättning torde icke böra utgå förrän verket färdigställts.

Mot detta uttalande framställde riksdagen inte någon erinran.

Utskottet saknar anledning frångå sin tidigare intagna ståndpunkt att

ansökningar av det slag, varom här är fråga, bör prövas från fall till fall

med beaktande av samtliga omständigheter. Med hänsyn härtill och då i motionerna

inte anförts någon omständighet av beskaffenhet att kunna vederlägga

riktigheten, sakligt sett, av den utav Kungl. Maj :t intagna ståndpunkten,

kan utskottet inte tillstyrka motionsyrkandet.

I motionerna har anförts att Härnösand med hänsyn till vad som förekommit

i ärendet ansett sig våga påräkna statsbidrag till den bergrumsanläggning,

som är i fråga. Ehuru utskottet tar för givet att civilförsvarsstyrelsen

inte bidragit till att inge staden en sådan förhoppning, finner utskottet

önskvärt, att Kungl. Maj :t — för att liknande missförstånd i framtiden

skall kunna undvikas — anmodar styrelsen att vid handläggning av

ärenden rörande utförandet av kommunala tekniska verk alltid framhålla,

att ett godkännande från styrelsens eller andra statsmyndigheters sida av

ett utförande i fullträffsäkert skick inte innebär någon utfästelse om att

statsbidrag skall kunna erhållas.

Utskottet finner det vidare mindre tillfredsställande, att kommunerna

skall nödgas vänta så länge som f. n. på besked, huruvida statsbidrag kan

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1956

155

vara att påräkna till merkostnaderna för utförande av ett tekniskt verk i

fullträff säkert skick eller ej. För att åstadkomma en mera tillfredsställande

ordning härutinnan synes det utskottet önskvärt, att Kungl. Maj :t förklarar

sig beredd att på framställning av kommun meddela förhandsbesked, huruvida

Kungl. Maj:t är beredd föreslå riksdagen att statsbidrag får utgå till

viss anordning med syfte till fullträffsäkert utförande. Utskottet föreslår, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet sålunda

anfört.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts förslag inte givit

anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 91 och II: 139 till Kostnader för anordnande

av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 11 831 000 kronor.

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet

anfört rörande handläggningen av ärenden, avseende statsbidrag

till merkostnader för utförande av kommunala tekniska

verk i fullträffsäkert skick.

181 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 198, s. 500 och

501), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 400 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande

av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

182 :o) Kostnader för viss motorfordonsberedskap. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 199, s. 501 och 502), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för viss motorfordonsberedskap

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 235 000 kronor.

183:o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 200, s. 503), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

184:o) Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m. Kungl.

Maj :t har (punkt 201, s. 503 och 504) föreslagit riksdagen att till Inköp av

verkskyddsmateriel för statliga myndigheter in. in. för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.

Departementschefen anför, att i avbidan på statsmakternas beslut i anledning

av dels den av chefen för försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsen i

april 1955 framlagda promemorian om revidering av civilförsvarsplanläggningen,

dels resultatet av civilförsvarsutredningen samt därav erforderliga

undersökningar rörande förvaring av verkskyddsmaterielen någon större

upphandling av sådan materiel för statliga myndigheters räkning icke torde

böra äga rum. Det belopp, som alltjämt är disponibelt på anslaget, anser

departementschefen vara tillräckligt för den materielanskaffning och utbildningsverksamhet

m. in., som erfordras under budgetåret 1956/57. Anslaget

anses därför för budgetåret kunna uppföras med allenast ett formellt belopp

av 100 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Inköp av verkskyddsmateriel för statliga

myndigheter m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

Brand väsendet

185:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

202, s. 505—507) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för staten brandinspektion, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens brandinspektion:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 171 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 157 400 kronor.

Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t fastställt arvodet åt

den sakkunnige i fråga om ärenden av civilförsvarsnatur till 23 604 kronor,

vilket innebär en ökning i förhållande till det i 1955 års statsverksproposition

beräknade beloppet med ca 1 800 kronor. Då sakkunniguppdraget

icke torde kunna anförtros åt annan än befälsperson inom kommunernas

brandväsen, måste man räkna med att utöver arvodet skall utgå

ersättning jämväl för den sakkunniges bibehållande vid sin rätt till pension

hos den kommunale arbetsgivaren. Departementschefen förordar, att

härför beräknas ett belopp av 5 000 kronor att utgå från en särskild anslagspost

benämnd Vissa pensionskostnader för sakkunniga. Då ersättningen

kan bli av växlande storlek, bör denna anslagspost uppföras förslagsvis. I

medelsanvisningen för nästa budgetår anses böra ingå kostnaden för den

sakkunniges pensionsavgift för löpande budgetår. Posten bör därför upptagas

med ett belopp av 10 000 kronor.

På grund av det anförda och med beaktande av det ökade medelsbehovet

under posten till rörligt tillägg beräknas anslaget sålunda: avlöning till

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1056 157

ordinarie tjänsteman oförändrat 25 700 kronor, arvoden åt sakkunniga

29 700 (+ 1 800) kronor, vissa pensionskostnader för sakkunniga 10 000

(+ 10 000), rörligt tillägg 6 200 (+2 400) kronor och arvoden till länsbrandinspektörerna

m. fl. oförändrat 100 000 kronor. Anslaget bestämmes

alltså till 171 600 (+ 14 200) kronor.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

A. Riksbrandinspektören

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

2. Arvoden åt sakkunniga ....................

3. Vissa pensionskostnader för sakkunniga, förslagsvis

..................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

B. Länsbrandinspektörerna, låns skogsbrandinspektörerna

och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna
Arvoden

.................................... 100 000

Summa kronor 171 600;

b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 171 600 kronor.

186:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 203, s. 507 och 508), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 6 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

69 000 kronor.

187:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 204, s. 508—511), vilket innebär en med 2 800 kronor minskad

mcdelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. budgetåret 1956/57:

25 700

29 700

10 000

6 200

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 23 000

2. Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,

förslagsvis ........................ 1 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 110 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 13 200

Summa kronor 148 000;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 148 000 kronor.

188:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 205, s. 511), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

4 400 kronor, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 81 400

kronor.

189:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Bidrag till svenska

brandkårernas riksförbund. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

206 och 207, s. 512 och 513), vilka innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ett anslag

av 2 000 kronor; samt

b) till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ett

anslag av 5 000 kronor.

190 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Maj:t har

(punkt 208, s. 513 och 514) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande

och släckning av brand för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 650 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 700 000 kronor.

En stor del av de i riksplanen ingående brandtornen är i sådant skick,

att de bör ersättas med nya. Kostnaden härför rymmes icke inom den

nuvarande anslagsposten till nybyggnad och underhåll av brandtorn. Med

hänsyn till vikten av att brandbevakningen upprätthålles ungefär på samma

sätt som hittills anser departementschefen sig därför böra föreslå en uppräkning

av nämnda post med 25 000 kronor. Med beaktande av belastningen

å anslaget i dess helhet anses å andra sidan den sammanlagda

medelstilldelningen å anslaget, f. n. 700 000 kronor, kunna minskas. Det

förordas, att anslaget för nästa budgetår bestämmes till 650 000 kronor.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

159

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning

av brand för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 650 000 kronor.

191 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Kungl.

Maj:t har (punkt 209, s. 514 och 515) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att anslaget skall höjas med 400 000

kronor. Statskontoret har ansett, att anslaget bör upptagas med oförändrat

belopp, 400 000 kronor.

Departementschefen föreslår med hänsyn till rådande investeringsläge,

att medelsanvisningen under anslaget begränsas till 350 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar Nilsson i Lönsboda och Berggren

väckt motion (II: 557) har hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med

statskontorets förslag besluta att anslaget till anläggande av branddammar

för budgetåret 1956/57 utgår med oförändrat belopp, 400 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,

hänvisas till motionen.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är av stor betydelse

för landsbygden, att brandväsendet hålles på en hög nivå. I rådande investeringsläge

kan utskottet likväl inte tillmötesgå motionärernas önskemål

i vidare mån än att utskottet understryker angelägenheten av att

medelsanvisningen under förevarande anslag till ett kommande budgetår

göres så stor, som det allmänna läget och hänsynen till andra framträdande

investeringsönskemål medger.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 557 till Bidrag till kommuner

för anläggande av branddammar för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

192:o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 210, s. 515 och 516), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande

av brandstationer för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Diverse

193 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala

universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska

sjukhusets delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 211—215,

s. 517 och 518) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Medicinalstyrelsens delfond 9 725 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 6 397 000 kronor;''

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond 767 000 kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Karolinska sjukhusets delfond 1 708 000 kronor;

e) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 13 300 kronor.

194:o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 216, s. 518—520), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 137 000 kronor med hänsyn till förändringar av automatisk

natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 2 422 000 kronor.

195:o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 217, s. 520 och 521), vilket innebär en nedräkning

av anslaget med 29 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 309 000 kronor.

196:o) Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 218, s. 521 och 522) föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovardsorganisationen

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 983 000 kronor.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

161

I gällande riksstat finnes upptaget ett förslagsanslag å 825 000 kronor

till Bidrag till internationellt hälsovårdsarbete. Anslaget är avsett för bestridande

av kostnaderna i anledning av Sveriges anslutning till världshälsovårdsorganisationen,

ävensom kostnaderna för nämnden för internationella

hälsovårdsärenden liksom vissa andra kostnader såsom anordnandet av

skandinaviska hälsovårdskurser i Göteborg, kostnader för resebidrag till

internationella medicinska kongresser m. m.

Frågan om anslag till resebidrag m. in. anmäles i det följande under

rubriken Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete.

För år 1956 har världshälsovårdsorganisationens ordinarie budget vid

världshälsovårdsförsamlingens åttonde möte i Mexico City våren 1955 fastställts

till 12 074 144 dollars, varav 10 778 824 dollars skulle inbetalas av

medlemsstaterna. Till sistnämnda belopp har Sverige att bidraga med

182 550 dollars mot 152 050 dollars för 1955. Med nuvarande växelkurser

bör för gäldande av bidraget för 1956, vilket bör belasta anslaget för budgetåret

1956/57, beräknas ett i förhållande till innevarande budgetår med

175 000 kronor ökat belopp eller 945 000 kronor. Härtill synes böra läggas

ett belopp av omkring 5 000 kronor, utgörande kostnaden för Sveriges deltagande

i världshälsovårdsorganisationens tionde möte år 1957.

För nämnden för internationella hälsovårdsärenden anses böra beräknas

ett belopp av 19 000 (+ 1 000) kronor.

Från anslaget har under de senaste åren utgått vissa smärre belopp

såsom bidrag till anordnandet av skandinaviska hälsovårdskurser i Göteborg

för vidareutbildning av högre hälsovårdstjänstemän. Kursverksamheten,

som tidigare i huvudsak bekostats av världshälsovårdsorganisationen,

torde komma att fortsätta även under år 1956, men med minskat bidrag

från organisationen. Enligt en preliminär budget torde Sveriges andel i

kostnaderna komma att uppgå till omkring 14 000 kronor. Häri har inräknats

kostnader för viss utvidgning av kursverksamheten.

Anslaget i dess helhet bör således uppföras med ett belopp av 983 000

(+ 158 000) kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 983 000 kronor.

197 :o) Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 522) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för internationellt

hälsovårdsarbete för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

11—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

198:o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 221, s. 523) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av allmänna

val för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 800 000 kronor.

199:o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222,

s. 523 och 524), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

200:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har

(punkt 223, s. 524) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 700 000 kronor.

Under år 1955 har antalet kommittéer och andra utredningar genom sakkunniga,

som arbetar inom inrikesdepartementet, ökat. Några av de kommittéer,

som börjat sin verksamhet under 1954 och 1955, torde komma att

bli relativt kostnadskrävande. I denna del pekas särskilt på kommittén för

översyn av hälso- och sjukvården i riket, i vars sekretariat f. n. ingår tre

heltidsanställda kvalificerade befattningshavare. Härav föranledd ökning

under kommittéanslaget torde kunna förväntas bli bestående under hela

budgetåret 1955/56 och under budgetåret 1956/57. Vidare har ersättningarna

för mistade avlöningsförmåner ökat i samband med den allmänna

lönelyftningen år 1955. Medelsåtgången under budgetåret 1956/57 uppskattas

till minst 800 000 kronor.

Utskottet vill inte motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

201 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224,

s. 524 och 525), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 15 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

163

202 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 525), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 5 000 kronor.

203 :o) Avveckling av visst mellanhavande mellan staten och Älvkarleby

kommun. Kungl. Maj :t har (punkt 226, s. 525—527) föreslagit riksdagen

att till Avveckling av visst mellanhavande mellan staten och Älvkarleby

kommun för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

Enligt beslut av 1943 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj :t den 2 april

1943 medicinalstyrelsen att med anlitande av investeringsanslaget till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för statens räkning förvärva

Älvkarleby ålderdomshem för utnyttjande såsom sekundäravdelning

i anslutning till befintligt statligt sinnessjukhus. Av proposition nr 127/1954

framgår, att medicinalstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 18 juni

1953 anmält, att fastigheten kunnat ställas till förfogande först i januari

1952. Styrelsen hade år 1953 slutit preliminärt avtal med kommunen om

förvärv av ålderdomshemmet för den ursprungligen beräknade köpeskillingen,

ca 161 000 kronor. Styrelsen hemställde hos Kungl. Maj :t om godkännande

av avtalet. Då ålderdomshemmet ej längre syntes kunna användas

för avsett ändamål, föreslog styrelsen, att Kungl. Maj :t måtte

inhämta riksdagens bemyndigande att föranstalta om försäljning av fastigheten

eller träffa överenskommelse om utnyttjande av densamma för annat

statligt ändamål. I yttrande över framställningen avstyrkte statskontoret

förslaget att på föreliggande utredning fullfölja köpet. Departementschefen

uttalade, att han i likhet med statskontoret funnit, att en ytterligare

undersökning borde göras beträffande avvecklingen av mellanhavandet med

kommunen. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande hade departementschefen

i detta syfte tillkallat en särskild utredningsman, landstingsmannen

Torsten Andrée. Departementschefen föreslog Kungl. Maj:t att inhämta

riksdagens bemyndigande att efter omförmälda utredning avveckla mellanhavandet

med kommunen samt, därest så skulle befinnas lämpligt, försälja

fastigheten. Riksdagen lämnade det begärda bemyndigandet.

I skrivelse den 31 december 1954 har utredningsmannen redovisat uppdraget.

I skrivelsen anföres bl. a. följande.

Med den erfarenhet utredningsmannen har av sjukhusbyggnader avråder

utredningsmannen från att byggnaden moderniseras för något sjukvårdsändamål.

Kostnaderna skulle uppgå till orimliga belopp, vartill kommer

sannolika svårigheter att få personal på denna ort.

Upprepade överläggningar har förts med representanter för Älvkarleby

kommun. Förhandlingar har förts med sjukhusledningen för Ulleråkers

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

sjukhus och med representanter för Uppsala läns landsting om ett övertagande

av fastigheten. Undersökning för att intressera försvaret har företagits.

Samtliga uppslag har varit resultatlösa. I denna situation har utredningsmannen

funnit lämpligast, att kommunen får behålla byggnaden.

Den 20 december 1952 har medicinalstyrelsen av den föreslagna köpesumman

erlagt 75 000 kronor. Kommunens representanter hade vid ett sammanträde

dessförinnan i departementet erhållit den bestämda uppfattningen,

att köpesumman skulle utbetalas inom tre veckor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och att kommunen uppehållits och

avvaktat slutligt beslut i ett tiotal år föreslår utredningsmannen, att affären

avvecklas på så sätt, att kommunen får behålla såväl förskottet, 75 000

kronor, som ålderdomshemmet. Kommunalfullmäktige har förklarat sig

villiga härtill.

Det är icke troligt, att en försäljning av ålderdomshemmet kan inbringa

mer än omkring 75 000 kronor.

Utredningsmannens förslag har tillstyrkts av statskontoret, riksräkenskapsverket

och medicinalstyrelsen. Statskontoret och riksräkenskapsverket

har föreslagit, att ett särskilt anslag på 75 000 kronor äskas för

täckande av förskottet.

Departementschefen finner i likhet med utredningsmannen och remissmyndigheterna

den lämpligaste lösningen av avvecklingsfrågan vara, att

staten avstår från förvärv av fastigheten och att kommunen får behålla

det uppburna förskottet. Då fastigheten sålunda icke kommer till användning

inom sinnessjukvården, anses särskilda medel böra anvisas för täckande

av förskottet. Ett belopp av 75 000 kronor föreslås anvisat för ändamålet.

Utskottet finner sig i det uppkomna läget böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avveckling av visst mcllanhavande

mellan staten och Älvkarleby kommun för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

204:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter

framlagda förslag, nämligen

punkten 17: Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar;

punkten 34: Utrustning av nya sinnessjukhus;

punkten 36: Psykiatriska kliniken i Uppsala: Avlöningar till läkare;

punkten 51: Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar;

punkten 52: Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader;

punkten 54: Bidrag till epileptikeranstalter;

punkten 55: Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sanering av

hemmets ekonomi;

punkten 57: Karolinska sjukhuset: Avlöningar;

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

165

punkten 58: Karolinska sjukhuset: Omkostnader;

punkten 59: Karolinska sjukhuset: Utrustning;

punkten 60: Serafimerlasarettet: Avlöningar;

punkten 61: Serafimerlasarettet: Omkostnader;

punkten 62: Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabhatsbergs

sjukhus;

punkten 67: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare;

punkten 168: Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden

m. in.;

punkten 220: Svenska sjukhuset i Korea;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 april 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Leander, Näsgård,

Gillström, Boman, Hesselbom, Gustaf Andersson, Sundelin, Einar

Persson, Birger Andersson, Ragnar Bergh, Elfving, Nils Theodor Larsson

och Rikard Svensson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Åkerström, Rubbestad, fröken Elmén,

herrar Petterson i Degerfors, Andersson i Mölndal, Widén, Cassel, fru

Ericsson i Luleå, fröken Ager, herrar Mellqvist och Hansson i Önnarp.

Reservationer

1) vid punkten 90 (Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar)

av herr Ragnar Bergh;

2) vid punkten 135 (Länsstyrelserna: Avlöningar)

a) av herrar Sundelin och Ragnar Bergh, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka att länsbostadsnämnden i Skaraborgs län i enlighet med vad riksdagens

revisorer anfört förflyttas från Skara till Mariestad samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 123, som börjar med »Vad

först» och slutar med »inte ändras», bort ha följande lydelse:

»Vad först angår länsbostadsnämndens i Skaraborgs län förläggning finner

utskottet att, även om vissa olägenheter är förbundna med en förflyttning

av nämnden från Skara till residensstaden Mariestad, övervägande

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

skäl talar för att en dylik förflyttning kommer till stånd, så snart erforderliga

lokaler kan ställas till förfogande i sistnämnda stad. Utskottet har

vid sitt ställningstagande härutinnan främst beaktat, att länsstyrelsen på

ett mera ändamålsenligt sätt än eljest torde kunna svara för den erforderliga

samordningen av dess och länsbostadsnämndens verksamhet och därmed

av för länet och dess befolkning betydelsefulla spörsmål, om båda

dessa organ är förlagda till samma stad.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må i anledning av vad riksdagens revisorer

anfört angående länsbostadsnämndens i Skaraborgs

län förläggning i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att

Kungl. Maj :t ville vidtaga åtgärder i av utskottet angivet

syfte;»

b) av herrar Hesselbom, Sundelin, Ragnar Bergh och Elfving, vilka i

anledning av vad riksdagens revisorer anfört beträffande länsadministrationen

i Älvsborgs län ansett att

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 123 börjar med orden »Vad

därefter» och på s. 124 slutar med »denna del», bort utbytas mot text av

följande lydelse:

»Vad därefter angår frågan om länsadministrationen i Älvsborgs län har

revisorerna funnit det motiverat att frågan om en mera rationell ordning

av förvaltningen inom detta län bleve föremål för prövning.

Av de hörda remissinstanserna har kammarkollegium, statskontoret,

länsstyrelsen i Älvsborgs län samt drätselkamrarna i Borås och Åmål tillstyrkt

att en utredning om länsadministrationen kommer till stånd under

det att Älvsborgs läns landstings förvaltningsutskott liksom drätselkamrarna

i Alingsås och Ulricehamn ej motsatt sig en sådan utredning. Drätselkamrarna

i Vänersborg och Trollhättan har understrukit önskvärdheten

av att länsadministrationen koncentreras till Vänersborg. Bland de hörda

remissinstanserna inom länet har sålunda en ganska entydig uppfattning

kommit till uttryck i fråga om önskvärdheten av en översyn av den nuvarande

länsadministrationen. De tre först nämnda remissinstanserna har

dessutom ansett att frågan om en ändrad länsindelning bör prövas i sammanhanget.

Även utskottet finner en sådan utredning välmotiverad. Utredningen bör

vara förutsättningslös och även till prövning kunna ta upp frågan om en

ändrad länsindelning för denna del av landet. Ett ytterligare skäl för att

en utredning kommer till stånd är problemet om storstadsbildningen Göteborg,

vilket problem med säkerhet kommer att kräva sin lösning inom en

snar framtid. Lösningen av sistnämnda problem kommer helt säkert att

inverka på länsadministrationen i såväl Älvsborgs län som i de län, vilka

i övrigt beröres av sagda storstadsbildning.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

167

Utskottet förutsätter att en kommande utredning sker i intimt samarbete

med såväl landstingen som primärkommunerna liksom med berörda myndigheter

och med befolkningen i övrigt.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må i anledning av riksdagens revisorers

uttalande rörande länsadministrationen i Älvsborgs län

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville

vidtaga åtgärder i av utskottet angivet syfte.»

c) av herrar Ragnar Bergh, Widén och Cassel, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag om medgivande till en dubblering

under högst två år av en länsassessorstjänst å landskansliet i Göteborg

samt att därför det stycke i utskottets yttrande på s. 124, som börjar med

»Vad angår» och slutar med »kunna ökas», bort ha följande lydelse:

»Vad angår Kungl. Maj:ts förslag innebär detsamma bl. a., att länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län skall beredas tillfällig personalförstärkning

för att viktiga frågor rörande kommunala indelningar samt

vattenförsörjning och avlopp m. in. skall bringas till avgörande genom att

medgivande lämnas till dubblering under högst två år av en länsassessorstjänst

å landskansliet. Utskottet tillstyrker den föreslagna personalförstärkningen

och att den ges i den form, som departementschefen förordat.»

3) vid punkten 180 (Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum

m. m.) av fröken Elmén;

4) vid punkten 200 (Kommittéer och utredningar genom sakkunniga)

av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Cassel, vilka ansett

att utskottet inte bort tillstyrka någon uppräkning av anslaget samt att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till den i berättelsen till årets riksdag om vad i rikets

styrelse sig tilldragit redovisade medelsåtgången ävensom att en del av de

där redovisade kostnaderna lämpligare bort belasta icke-ordinarieposten i

den för inrikesdepartementet fastställda avlöningsstaten finner sig utskottet

ej böra tillstyrka en uppräkning av ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts törslag

till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 700 000

kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956157 und a1 i texten