Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1956/57 till Tullverket: Anskaffning av viss materiel jämte i ämnet väckt motion, m. m.

1956-05-08 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:115, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1956/57 till Tullverket: Anskaffning av viss materiel jämte i ämnet väckt motion, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1956

1

Nr 115

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under sjunde huvudtiteln gjorda framställning om

anslag för budgetåret 1956/57 till Tullverket: Anskaffning

av viss materiel jämte i ämnet väckt motion,

m. m.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under sjunde huvudtiteln (punkt

39, s. 75—77 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 4 januari 1956) föreslagit riksdagen att till Tullverket: Anskaffning

av viss materiel för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 270 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300 000

kronor. Generaltullstyrelsen har hemställt om ett anslag av 325 000 kronor,

vilket emellertid i Kungl. Maj :ts förslag reducerats till 270 000 kronor.

Departementschefen har erinrat om att riksdagens år 1955 församlade

revisorer föreslagit en omprövning av förutsättningarna för och utformningen

av tullverkets kustbevakning och har därefter anfört följande.

I anslutning till sitt sålunda framlagda förslag uttalade revisorerna, att

någon nyanskaffning av fartyg för kustbevakningen icke borde ske i avvaktan

på resultatet av den föreslagna utredningen. Det synes även mig

angeläget att en nybyggnad av fartyg av hittillsvarande typer icke sker i en

sådan omfattning, att en eventuell utredning föregripes. Emellertid måste i

förevarande sammanhang även beaktas läget i fråga om utrangeringsbehovet

bland tullverkets fartyg. Såsom generaltullstyrelsen framhållit i sin

statskrivelse är 34 av tullverkets större motorbåtar anskaffade under åren

1931—41. Då livslängden för fartyg av detta slag brukar uppgå till omkring

25 år, skulle utrangering och därmed följande behov av återanskaffning i

betydande omfattning aktualiseras under den närmaste tioårsperioden.

Resultatet av en utredning i enlighet med revisorernas förslag skulle sannolikt

icke kunna framläggas för riksdagen förrän vid 1958 års session.

Ett genomförande av det av revisorerna förordade anståndet med återanskaffning

skulle därför innebära att medelsanvisning för ifrågavarande ändamål

nästa gång kunde ske tidigast för budgetåret 1958/59. Till belysning

av konsekvenserna av ett dylikt förfarande har jag från generaltullstyrelsen

under hand erhållit närmare upplysningar om den nyanskaffning av fartyg

som vid nuvarande organisation kunde behöva ske under tiden till och med

år 1958. Härav framgår att, så vitt nu kan bedömas, behov under denna tid

skulle föreligga av — utöver den tulljakt som för närvarande är under byggnad

— sju tulljakter, cn större tullracerbåt, eu medelstor båt samt två större

och fyra mindre prejbåtar.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Xrll5

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr Ilo år 1956

Även om en viss temporär reducering av sålunda angiven nyanskaffning

icke synes otänkbar, skulle ett totalt anstånd därmed under en eventuell

utredningsperiod innebära en avsevärd försvagning av kustbevakningens

effektivitet. Försvagningen skulle drabba icke endast tulltjänsten utan även

vissa andra funktioner, som utövas av bevakningspersonalen, bland andra

vissa militära dylika, fiske- och jakttillsyn samt sjöräddningstjänst. Till

undvikande härav och då det av generaltullstyrelsen nu föreslagna byggnadsprogrammet

icke synes vara av sådan omfattning att ett genomförande

därav kan tänkas lägga hinder i vägen för en eventuell framtida omorganisation

av kustbevakningen, vill jag förorda, att medel för nästa budgetår

anvisas för anskaffning av såväl båtmateriel som annan materiel såsom motorfordon,

radioanläggningar in. in. Med hänsyn till nödvändigheten av en

begränsning av de offentliga investeringarna synes emellertid det av generaltullstyrelsen

äskade beloppet böra reduceras till 270 000 kronor. Såsom

skett under tidigare år torde Kungl. Maj :t efter förslag av generaltullstyrelsen

få fastställa dispositionsplan för anslaget. Härvid torde givetvis det

läge, vari utredningsfrågan då kan befinna sig, få beaktas.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Sjölin m. fl. väckt motion (II: 553), vari under hänvisning

till vad revisorerna anfört hemställts, att riksdagen måtte med avslag

å Kungl. Maj :ts förevarande förslag till Tullverket: Anskaffning av viss materiel

anvisa allenast ett formellt belopp av 100 kronor. I fråga om motiveringen

till nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen.

I förevarande sammanhang har utskottet jämväl upptagit riksdagens revisorers

uttalande om tullverkets kustbevakning (§ 20 i revisorernas år

1955 avlämnade berättelse). Ifrågavarande paragraf avlämnades redan den

16 september 1955, men behandlingen härav har, på hemställan av statsutskottet

i dess memorial 1955: 194, uppskjutits till innevarande års riksdag.

Efter en redogörelse för kustbevakningens organisation, materiel, förbindelsetjänst

och ämbetsuppgifter gör revisorerna följande uttalande (del I,

s. 221—224 i den tryckta berättelsen):

Tullverkets uppgifter utmed rikets kuster fullgöras av kustbevakningen.

Med avseende å denna äro dessa indelade i fyra kustdistrikt. Inom varje

sådant äro inrättade kustposteringar, f. n. sammanlagt 100 stycken, med

särskilda bevakningsområden till lands och sjöss. Inom varje kustdistrikt

finnes dessutom en distriktkustpostering, vars bevakningsområde omfattar

respektive kustdistrikt.

Den nuvarande organisationen på detta område tillkom i huvudsak år

1937 som ett resultat av ett utav särskilda sakkunniga utarbetat betänkande.

Detta behandlade de organisatoriska problem, som voro förknippade

med ett rationellt ordnande av kampen mot spritsmuggling och lönnbränning.

Vid uppgörandet av posteringsplaner togs hänsyn "till växlande lokala

förhållanden, såsom kustens beskaffenhet, omfattningen och arten av den

sjötrafik, som kustbevakningen skulle övervaka, närbelägenhet till främmande

land, smugglingens dåvarande omfattning och karaktär o. s. v.

Vad särskilt angår Västra kustdistriktet ansågo de sakkunniga att,

ehuru spritsmugglingen redan då väsentligt minskat, behov av en jämförelsevis

tät bevakning alltjämt förelåge för övervakning av den livliga fartygstrafik,

som förekomme inom den bohuslänska skärgården. I)å fiske
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttalande nr Ilo år 1956

3

fartyg, som avsåges i 125 § tullstadgan, vid avgång till eller ankomst från

ort utom tullområdet skulle uppvisa fiskepass, vilket finge ske även hos

kustbevakningstjänsteman, hade de sakkunniga av hänsyn till fiskarbefolkningens

intressen ansett sig icke böra föreslå några indragningar eller

ändringar i fråga om posteringarnas förläggning, som skulle kunna medföra

olägenheter för denna befolkning. Detta är alltså anledningen till att

Västra kustdistriktet har de i förhållande till kuststräckans längd flesta

posteringarna. Kustens landgräns är där 349 km med f. n. 31 posteringar;

motsvarande tal är för t. ex. Östra kustdistriktet 874 respektive 22.

Spritsmugglingen bedrevs under åren efter det första världskriget främst

som så kallad överhavssmuggling, d. v. s. med smuggling såsom last. Den

organisation, som tillskapades för bekämpandet av ifrågavarande brottsliga

verksamhet, var uppbyggd med beaktande av den omfattning spritsmugglingen

hade i början av 1930-talet. Redan då kustbevakningen i sin nya

utformning trädde i verksamhet — den 1 juli 1937 — var emellertid densamma

i starkt avtagande. Numera vill det förefalla, som om överhavssmugglingen

praktiskt taget helt upphört. De beslag, som kunna redovisas,

äro, såsom framgår av sammanställningarna i det föregående, helt obetydliga,

särskilt om hänsyn tages till organisationens omfattning. Några

större smugglingsföretag ha ej heller veterligen planerats mot vårt land.

Kustbevakningen har självfallet haft en stor betydelse i förebyggande syfte;

den främsta anledningen till att spritsmugglingen hejdats synes dock vara

de ändrade utrikespolitiska förhållandena.

Vad Västra kustdistriktet beträffar har organisationen där fått sin omfattning

kanske främst med hänsyn till fiskarbefolkningens intressen.

Emellertid har tills vidare befrielse från skyldigheten att uppvisa fiskepass

för påteckning införts under villkor, att fartyget under resan ej besöker

utrikes ort eller har förbindelse med fartyg i utrikes trafik och ej heller

medför proviantartiklar, för vilka eljest utgående tull eller skatt icke erlagts.

Härigenom ha fiskarna inom detta distrikt i ett icke obetydligt antal

fall ej längre skyldighet att uppsöka kustpostering.

Revisorerna ha med det anförda velat framhålla, att de förhållanden, som

legat till grund för den nuvarande kustbevakningsorganisationen, i väsentliga

avseenden icke längre äro aktuella. Även om denna i viss mån anpassats

till det förändrade läget och de nya arbetsuppgifter, som efter hand tillkommit,

är dock denna i stort sett oförändrad. Såvitt revisorerna kunnat

finna, ligger tyngdpunkten i göromålen alltjämt på tullbevakningen. Revisorerna

anse sig emellertid kunna konstatera, att kustbevakningen f. n.

knappast fyller eu funktion, som svarar mot den personalinsats och de

kostnader den medför. Erinras må att personalstyrkan omfattar mer än

400 man och att de årliga utgifterna numera överstiga sex miljoner kronor.

Det synes därför angeläget, att förutsättningarna för och utformningen av

kustbevakningen snarast omprövas. Som ytterligare skäl härför må framhållas

att den båtmateriel, som står till dennas förfogande, i betydande omfattning

under de närmaste åren är i behov av en förnyelse. Då valet av

båttyper, antalet båtar in. in. intimt sammanhänger med kustbevakningens

uppbyggnad i stort, synes nyanskaffning av båtar icke böra ske, innan eu

utredning i ämnet konnnit till stånd. Därvid böra enligt revisorernas mening

bl. a. följande synpunkter beaktas.

Tullverkets huvuduppgift är att debitera, uppbära och redovisa tull. Dä

kustbevakningen utgör eu gren av detta verk, är det på sitt sätt naturligt

att tullbevakning i olika former kommit att bli den dominerande uppgiften

för den vid kusten tjänstgörande personalen. Jämväl de sakkunniga, som

utformade den nuvarande organisationen, förutsatte att så skulle vara fal
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1956

let, även om de ansågo, att även andra göromål skulle kunna anförtros

kustbevakningen, om detta kunde ske utan förfång för den egentliga tulltjänsten.

Med hänsyn till de ändrade förutsättningar, som inträtt i olika avseenden,

anse revisorerna emellertid, att kustbevakningen bör utformas

så att den är i stånd att utföra verklig bevakning icke blott ur fiskala synpunkter

utan även i andra avseenden, därvid samtliga bevakningsuppgifter

böra vara likvärdiga. Bevakning bör sålunda vara anordnad bl. a. mot

smugglingsförsök, spioneri, olovligt överskridande av sjögränsen, mot olaga

jakt och fiske och till säkerhet för sjöfart och luftfart. Icke minst med tanke

på att kustbevakningen är den enda organisation, som i fredstid utövar kontinuerlig

bevakning i våra kustfarvatten, har densamma en viktig funktion

att fylla ur försvarets synpunkt.

Såsom redan 1935 års sakkunniga framhöllo, förutsätter en väl fungerande

bevakningsorganisation, att denna utan större tidsutdräkt eller alltför

höga kostnader kan anpassas efter växlingarna i de arbetsuppgifter, som

ankomma på densamma. Bevakningen bör göras så rörlig som möjligt.

Fördenskull bör personalen bl. a. ha förstklassiga båtar till sitt förfogande.

Som tidigare omnämnts kommer inom de närmaste åren ett relativt stort

antal sådana att behöva ersättas av nybyggnader; inom kustbevakningens

centrala ledning har uppgjorts en plan för förnyelse av båtmaterielen. Densamma

upptager nyanskaffningar till ett belopp av mer än fyra miljoner

kronor under de närmaste tio åren. Revisorerna anse sig icke kunna ingå i

någon bedömning av huruvida det är oundgängligen nödvändigt att förverkliga

detta nybyggnadsprogram men förutsätta," att detta prövas — i vad avser

både båttyper och antal — vid den av revisorerna förordade översynen.

En utbyggnad av förbindelsetjänsten bör äga rum som ett led i rationaliseringen

av kustbevakningen. Det måste anses vara en allvarlig brist, att

ett antal båtar saknar möjlighet att kommunicera med land eller andra båtar

under patrullering. över huvud taget synes kustbevakningens effektivitet

kunna höjas, därest förstklassig materiel ställes till dennas förfogande, samtidigt

som kostnderna på längre sikt torde kunna nedbringas icke oväsentligt.

En fråga av vikt är kustbevakningens förhållande till andra organ, som i

olika avseenden fylla uppgifter vid rikets kuster. En samordning av de olika

resurserna bör självfallet äga rum i syfte alt förbilliga verksamheten, varvid

en avvägning bör ske mellan bl. a. civila och militära intressen. Alla möjligheter

till en rationell samverkan med det nya sjöfartsverket böra vidare

förutsättningslöst prövas. Framhållas må särskilt alt föredragande departementschefen

vid anmälan av prop. 124/1955 förklarade sig vilja återkomma

till förslaget att under sjöfartsverket lägga vården av fartyg, som disponerades

av andra statliga myndigheter, om det vid närmare undersökning

skulle visa sig, alt en dylik förändring innebure påtagliga praktiska fördelar.

I fråga om sjöräddningen — där kustbevakningen hittills fyllt en icke

oväsentlig uppgift — må erinras att det f. n. pågår en offentlig utredning.

Å vissa orter, där kustpostering finnes, förekommer att tullstationer eller

tullexpeditioner äro inrättade, vilka förestås av kustbevakningstjänsteman.

Frågan om ett eventuellt fortsatt dylikt samarbete mellan lokaltullförvaltningen

och kustbevakningen bör även upptagas till prövning.

Ett led i den av revisorerna förordade översynen bör vara att i möjligaste

mån minska antalet posteringar i land. Skäl härför föreligga enligt revisorernas

mening redan genom de ändrade förutsättningar, som inträtt för

kustbevakningens arbete. Nedskärning av antalet posteringar bör kunna ske

utan att kustbefolkningens berättigade intressen åsidosättas. Övervägas bör

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1956

5

i detta sammanhang huruvida icke lättnader i tullavseende — utöver redan

vidtagna — kunna genomföras för fiskarbefolkningen icke blott inom Västra

kustdistriktet utan även inom andra distrikt. Bl. a. har den meningen framförts,

att det icke synes uteslutet, att en del av den kontroll, som nu utövas

av kustbevakningen beträffande fiskarna, kan överlåtas å dessas egna organisationer.

överläggningar böra därför i sådant syfte upptagas med dessa.

En dylik samverkan torde vara värdefull icke minst ur den synpunkten,

att härigenom skapas gynnsamma psykologiska förutsättningar för ett förtroendefullt

samarbete mellan tullverkets personal och befolkningen i kusttrakterna.

— Revisorerna förutsätta emellertid, att kustbevakningen under

alla förhållanden skall utöva kontroll genom stickprovsundersökningar.

Även andra utvägar än de här skisserade böra prövas i syfte att få till

stånd en så rationell organisation som möjligt, övervägas bör bl. a. ett vidgat

internationellt samarbete.

Revisorerna anse sålunda, att vägande skäl tala för att kustbevakningsorganisationen

snarast omprövas.

Över revisorernas berörda uttalande har yttranden avgivits av chefen för

marinen, statskontoret, generaltullstyrelsen (med bifogande av yttranden

av kustdistriktcheferna samt vissa tulldirektörer och tullkammare), fiskeristyrelsen

(med bifogande av yttranden av vissa fiskeriintendenter), lotsstyrelsen,

sjöfartsorganisationsutredningen, länsstyrelserna i Malmö, Göteborg

och Luleå (med bifogande av yttranden av vissa intresseorganisationer,

polischefer in. fl.), stalspolisintendenten, vissa tullverkets personalorganisationer,

svenska ost-, syd- och västkustfiskarenas centralförbund samt

sjöräddningssållskapet. Beträffande innehållet i dessa yttranden får utskottet

hänvisa till del II, s. 193—276 i den tryckta berättelsen.

Utskottet. Vad först angår det av riksdagens år 1955 församlade revisorer

gjorda uttalandet angående tullverkets kustbevakning får utskottet anföra

följande.

Revisorerna har ansett angeläget att förutsättningarna för och utformningen

av kustbevakningen snarast omprövas. Vid en utredning i ämnet

har revisorerna ansett i huvudsak följande synpunkter böra beaktas, nämligen

att kustbevakningen utformas så att den blir i stånd att utföra en

verklig bevakning icke blott ur fiskala synpunkter utan även i andra avseenden,

att bevakningen göres så rörlig som möjligt, varvid personalen

bl. a. bör ha förstklassiga båtar till sitt förfogande, att en utbyggnad av förbindelsetjänsten

äger rum som ett led i rationaliseringen av kustbevakningen,

att en samordning av de olika resurserna äger rum i syfte att förbilliga

verksamheten, varvid en avvägning bör ske mellan bl. a. civila och

militära intressen, och att möjligheterna till en rationell samverkan med

sjöfartsverket förutsättningslöst prövas, att frågan om ett eventuellt fortsatt

samarbete mellan lokaltullförvaltningen och kustbevakningen upptages

till prövning, att antalet posteringar i land minskas, varvid bl. a. bör övervägas

huruvida icke lättnader i tullavseende utöver redan vidtagna kan

genomföras för fiskarbefolkningen, samt att vidgat internationellt samarbete

överväges. Revisorernas uttalande utmynnar i att revisorerna anser

vägande skäl tala för att kustbevakningen snarast omprövas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1956

Av de i ärendet avgivna remissyttrandena framgår, att flertalet remissorgan

anslutit sig till eller inte gjort någon invändning emot tanken på

en omprövning av kustbevakningsorganisationen; härvid har emellertid i

vissa fall speciella motiv framförts. Det ämbetsverk, varunder kustbevakningen

lyder, generaltullstyrelsen, har däremot — under erinran bl. a. om

en år 1948 avlämnad utredning om kust- och gränsbevakningen — förklarat

sig tvivla på möjligheten av att under förhandenvarande omständigheter

nå väsentliga, bestämt vägledande resultat vid en ny allmän utredning

om kustbevakningens uppgifter och organisation. Även i vissa andra

yttranden har man ställt sig negativ till tanken på en utredning.

I de avgivna yttrandena har en ingående och utförlig belysning lämnats

av de olika spörsmål som är av betydelse vid ifrågavarande ärendes bedömning.

Vad särskilt beträffar den del av frågan som avser bevakningsorganisationens

omfattning i förhållande till läget på smugglingens område

framgår av general tullstyrelsens yttrande, att smugglingens nuvarande

omfattning är socialt sett mycket besvärande, med lagöverträdelser i tusental

och betungande belastning av domstolar och myndigheter, att ansatser

till smuggling i stor skala förekommer samt att, om situationen för

dagen icke är alarmerande, detta till stor del är att tillskriva de nuvarande

bevakningsanordningarna. Allmänt sett ger generaltullstyrelsens remissyttrande

vid handen att den nuvarande kustbevakningsorganisationen aldrig

betraktats som slutgiltig och att styrelsen med oavlåtlig uppmärksamhet följer

utvecklingen inom detta område.

För egen del vill utskottet — vars vederbörande avdelning genom studiebesök

inom västra kustdistriktet förskaffat sig närmare kännedom om åtskilliga

av de faktorer som påverkar bedömningen av ifrågavarande ärende

inledningsvis uttala sin anslutning till den av revisorerna uttalade uppfattningen,

att kustbevakningen bör vara i stånd att utföra en verklig bevakning

i olika ifrågakommande avseenden — mot smugglingsförsök, spioneri,

olovligt överskridande av sjögränsen samt olaga jakt och fiske ävensom

till säkerhet för sjöfart och luftfart. Vad särskilt angår hänsynen till

försvarets intressen har, såsom revisorerna också påpekat, kustbevakningen

en viktig funktion att fylla: i fredstid är kustbevakningen den enda organisation

som utövar kontinuerlig bevakning i våra kustfarvatten, och i krigstid

ingår kustbevakningen i marinens krigspolis. Mot bakgrunden av nu

angivna, betydelsefulla förhållanden är det av vikt, att kustbevakningsorganisationen

städse är anordnad på sådant sätt att den kan arbeta med

största möjliga effektivitet. Vad båtmaterielen angår träder härvid kravet

på sjövärdighet hos fartygen i förening med erforderlig snabbhet i förgrunden.

I fråga om förbindelsetjänsten är ett underlättande av erforderlig

kommunikation mellan posteringar, bilar, båtar etc. av största betydelse. I

personellt hänseende må framhållas att goda möjligheter till rationalisering

och anpassning efter utvecklingens krav torde komma att erbjuda sig redan

till följd av den nuvarande personalens ålderssammansättning; en undersökning

av denna utvisar alt av 416 redovisade, nu anställda tjänstemän

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1956

7

inte mindre än 142, eller 34 %, överskridit 50-årsåldern. Enligt utskottets

mening är det angeläget att medel i erforderlig utsträckning ställes till förfogande

för tillgodoseende av kravet på hög effektivitet hos kustbevakningen.

Av det anförda framgår, att utskottet i det stora hela kan ansluta sig till

åtskilliga av de av revisorerna framförda huvudsynpunkterna i fråga om

kustbevakningsorganisationen. Utskottet finner sig likväl böra ifrågasätta,

om tillräckliga skäl föreligger att igångsätta någon större och mera tidskrävande

utredning på ifrågavarande område på sätt revisorerna tänkt sig.

Utskottet vill framhålla, att redan med utgångspunkt från nu föreliggande

material en viss begränsning torde få förutsättas beträffande omfattningen

av en utredning i ämnet. Sålunda framgår att i fråga om samarbetet mellan

lokaltullförvaltningen och kustbevakningen ett brytande av denna samverkan

skulle — enligt vad generaltullstyrelsen anfört — åsamka tullverket

kostnadsökningar och även göra vissa trafiklättnader praktiskt taget omöjliga.

Vad sjöräddningsväsendet angår har i en numera framlagd proposition,

nr 149 till årets riksdag, riktlinjer uppdragits, vilka innebär att staten

— representerad av sjöfartsstyrelsen i samarbete med vissa andra verk,

bl. a. tullverket — skulle bära huvudansvaret för att sjöräddningsväsendet

ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Och vad slutligen beträffar tanken att

kustbevakningens kontroll i fråga om fiskarena skulle kunna delvis överlåtas

å dessas egna organisationer må framhållas, att den av dessa organisationer

som representerar den största delen av det svenska havsfisket,

bestämt avrått från en sådan anordning. Med beaktande av det anförda

ävensom av vad i övrigt i detta ärende förekommit vill det förefalla utskottet,

som om huvudsyftet med revisorernas uttalande i allt väsentligt skulle kunna

vinnas genom att de ytterligare undersökningar i förevarande ämne, som

kan befinnas erforderliga, företages inom generaltullstyrelsen i nära samarbete

med olika av frågan berörda verk, personalorganisationer m. fl. I

detta sammanhang må erinras om att generaltullstyrelsen, med framhållande

av att vissa av revisorerna berörda ämnen nyligen blivit grundligt utredda,

ansett ytterligare hithörande ämnen lämpligen böra behandlas i den

löpande utredningsverksamheten inom tullverket och i det löpande samarbetet

mellan detta verk och andra förvaltningsorgan. Det bör enligt utskottets

mening ankomma på Kungl. Maj :t att taga närmare ställning till

nu angivna spörsmål.

Sammanfattningsvis får utskottet i den förevarande frågan föreslå, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger tillkänna vad utskottet i det föregående

anfört.

Vad härefter angår det i detta sammanhang aktuella, under sjunde huvudtiteln

uppförda anslaget till Tullverket: Anskaffning av viss materiel

bar Kungl. Maj:t föreslagit att för nästa budgetår skulle anvisas ett reservationsanslag

av 270 000 kronor, innebärande en anslagsminskning i förhållande

till innevarande budgetår av 30 000 kronor. Föredragande departementschefen

har härvid erinrat om riksdagens revisorers uttalande om tull
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1956

verkets kustbevakning men tillika anfört, att det av generaltullstyrelsen

föreslagna byggnadsprogrammet inte synes vara av sådan omfattning att

ett genomförande kan tänkas lägga hinder i vägen för en eventuell framtida

omorganisation av kustbevakningen. Mot bakgrunden av vad utskottet

i det föregående anfört och under framhållande av vådorna i olika hänseenden

av ett nyanskaffningsstopp i fråga om materielen får utskottet tillstyrka

Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag. Härav följer att utskottet avstyrker

det i motionen II: 553 framställda yrkandet om anvisande av allenast

ett formellt belopp av 100 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avslag å motionen

II: 553 till Tullverket: Anskaffning av viss materiel

för budgetåret 1056/57 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 270 000 kronor;

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört i anledning av riksdagens revisorers berättelse angående

tullverkets kustbevakning.

Stockholm den 8 maj 1056

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Leander, Näsgård, Gillström, Näsström, Boman, fröken Andersson,

herrar Hesselbom, Gustaf Andersson, Birger Andersson, Nils Theodor Larsson,

fröken Ranmark och herr Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Andersson i Malmö, Ståhl, Åkerström, fröken Elmén, herrar Petterson

i Degerfors, Andersson i Mölndal, Staxäng, Johansson i Mysinge, Hansson

i Skegrie, Löfroth, Gustafsson i Stockholm och fröken Ager.

560844 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset. a1 i texten