Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1956/57, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i i ämnet väckta motioner.

1956-05-11 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:116, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1956/57, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

1

Nr 116

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1956/57, i vad avser ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Statens allmänna fastighetsfond

l:o) Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten (bilaga

29, punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1956), vilket avser vissa byggnadsarbeten

vid medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet

i Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 140 000 kronor.

2:o) Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-geologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 2, s. 2), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för de geografiska och

mineralogisk-geologiska institutionerna vid universitetet i

Uppsala för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 1 400 000 kronor.

3:o) Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala.

Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 2—4) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Osvald väckt motion (I: 94), i vilken hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för budgetåret 1956/57 anvisa ett belopp av 600 000

kronor för nybyggnaden för växtbiologi och limnologi vid Uppsala universitet.

Beträffande motiveringen för det inotionsvis gjorda yrkandet får utskottet

— i den mån redogörelse icke lämnas i det följande — hänvisa till motionen.

I liihany till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 116

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

I skrivelse den 30 september 1955 har universitetskanslern på förslag av

det större konsistoriet i Uppsala hemställt om anvisande av erforderliga anslagsmedel

till bland annat förberedande arbeten för nybyggnad för zoofysiologiska

institutionen vid universitetet. Kostnaderna för dessa förberedande

arbeten har av konsistoriet uppskattats till 100 000 kronor. Kostnaden

för byggnadsföretaget i dess helhet har hösten 1953 preliminärt beräknats

till 1 840 0Q0 kronor, varav 1 775 000 kronor för själva institutionsbyggnaden

och 65 000 kronor för ett därtill anslutet djurhus. Byggnadsstyrelsen

har i skrivelse den 5 december 1955 förklarat, att den totala byggnadskostnaden

för ifrågavarande nybyggnad enligt prisläget år 1955 torde

böra uppskattas till 1 900 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Med hänsyn till i handlingarna angivna förhållanden och på grund av

för mig kända omständigheter i övrigt har jag funnit den zoofysiologiska

institutionen vid Uppsala universitet vara i stort behov av utökade lokaler.

Jag anser mig därför böra biträda förslaget om uppförande av en särskild

byggnad för denna institution. De totala byggnadskostnaderna har, såsom

av den lämnade redogörelsen framgått, av byggnadsstyrelsen enligt prisläget

år 1955 beräknats till 1 900 000 kronor. För nästa budgetår har allenast

äskats en medelsanvisning av 100 000 kronor till förberedande arbeten för

byggnadsföretaget.

I motionen 1: 94 har anförts bland annat följande.

Ehuru växtbiologi icke är ett självständigt examensämne i fil. kand.- och

fil. ämbetsexamen, är en icke obetydlig del av den för betyg i botanik i

dessa examina obligatoriska undervisningen förlagd till växtbiologiska institutionen.

För lärarutbildning är det sålunda synnerligen angeläget, att en nybyggnad

för växtbiologiska institutionen snarast kommer till stånd.

Enligt den år 1948 uppgjorda generalplanen för utbyggande av Uppsala

universitet skulle tillbyggnaden till växtbiologiska institutionen även inrymma

lokaler för limnologiska institutionen.

I februari 1955 beslöt matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala

universitet enhälligt anhålla om att större akademiska konsistoriet i

sina petita till 1956 års riksdag ville upptaga framställning om investeringsanslag

till bl. a. »förberedande åtgärder för nybyggnad till växtbiologiska

och limnologiska institutionerna kr. 100 000» samt »förberedande åtgärder

för nybyggnad för zoofysiologiska institutionen kr. 100 000», samt att till

dessa äskanden göra följande uttalanden:

Beträffande de två sistnämnda anslagen vill sektionen framhålla, att

båda dessa byggnadsföretag äro av synnerligen stor vikt, varför sektionen

hemställer att båda de begärda anslagen snarast beviljas. Skulle emellertid

icke båda anslagen kunna beviljas vid nästkommande års riksdag, finner

sektionen, att anslaget till nybyggnad för de växtbiologiska och limnologiska

institutionerna bör i första hand ifrågakomma.

Under hänvisning härtill beslöt konsistoriet hemställa hos universitetskanslern

om utverkande av proposition om båda de av sektionen äskade

investeringsanslagen samt fann »i likhet med sektionen, att anslaget till

nybyggnad för de växtbiologiska och limnologiska institutionerna bör i

första hand ifrågakomma.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

3

Universitetskanslern hemställde den 30 september 1955 smed anledning

av förevarande framställningars hos Konungen satt förslag måtte föreläggas

riksdagen om beviljande av erforderliga anslag för ifrågavarande ändamåls

samt anhöll samtidigt hos kungl. byggnadsstyrelsen, satt byggnadsstyrelsen

ville, efter verkställande av närmare kostnadsberäkningar, med eget yttrande

till Kungl. Maj:t ingå med förslag i ämnets.

Byggnadsstyrelsen anförde i skrivelse till Konungen den 5 december 1955

i de här aktuella frågorna följande:

I fråga om nybyggnaden för växtbiologi och limnologi har byggnadsstyrelsen

— med hänvisning även till det samråd som den 20 april 1955 ägt

rum i hithörande frågor inför universitetskanslern mellan representanter

för universitetet och byggnadsstyrelsen — räknat med en projektering i sådan

takt, att byggnadsföretaget skulle kunna igångsättas på våren 1957. Vid

sådant förhållande skulle ett belopp av 600 000 kronor bliva erforderligt under

budgetåret 1956/57.

De uppgivna byggnadskostnaderna för de olika arbetena föranleder från

byggnadsstyrelsens sida ingen annan erinran än att för nybyggnaden för zoofysiologi

hösten 1953 preliminärt beräknade 1 840 000 kronor, enligt prisläget

1955 bör upptagas till 1 900 000 kronor.

I fråga om det växtbiologiska-limnologiska nybygget gick byggnadsstyrelsen

alltså ännu längre än sektionen och konsistoriet, i det den icke nöjde

sig med förslaget om 100 000 kronor till »förberedande åtgärder» utan

räknade med »att byggnadsföretaget skulle kunna igångsättas på våren

1957» och »vid sådant förhållande» ansåg »ett belopp av 600 000 kronor bliva

erforderligt under budgetåret 1956/57» — medan byggnadsstyrelsen för det

zoofysiologiska nybygget, i motsats till nybyggnaderna för geografi-geologi

och växtbiologi-limnologi, icke anför något anslagsbehov alls för budgetåret

1956/57, utan inskränker sig till att korrigera den för detta bygge förut

beräknade totalkostnaden.

Mot bakgrunden av det händelseförlopp, varav huvuddragen nu tecknats,

förefaller det egendomligt, att statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

nu äskat 100 000 kronor för förberedande åtgärder för nybyggnad

för zoofysiologiska institutionen men icke någonting för institutionerna för

växtbiologi och limnologi. Med hänsyn till det svåra nödläge vari dessa båda

institutioner befinner sig och till de uttalanden, som gjorts av de sakkunniga

instanserna, synes det angeläget, att byggnadsfrågan för ifrågavarande

båda institutioner nu löses på det av byggnadsstyrelsen föreslagna sättet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionen I: 94 får utskottet, som icke är berett att biträda

det i motionen framställda yrkandet, framhålla att starka skäl synas

utskottet tala för att jämväl växtbiologiska och limnologiska institutionernas

nybyggnadsbehov beaktas och att denna fråga snarast möjligt vinner

sin lösning. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på detta spörsmål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 94, till Nybyggnad för zoofysiologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 100 000

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 116 är 1956

4:o) Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 4, s. 4), vilket avser påbörjande av om- och tillbyggnad

av zoologiska institutionen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid Lunds

universitet för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 275 000 kronor.

5:o) Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg.

Kungl. Maj :t har (punkt 5, s. 4—9) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kronor.

Anatomiska, histologiska, medicinsk-kemiska, fysiologiska och farmakologiska

institutionerna i Göteborg har alltsedan medicinska högskolans

tillkomst varit förlagda till provisoriska lokaler i avvaktan på uppförande av

nybyggnad för dessa institutioner jämte vissa för dem gemensamma lokaler,

såsom bibliotek m. m. För anordnande av en arkitekttävling och för verkställande

av vissa utredningar m. in. beträffande en dylik nybyggnad anvisades

under rubriken Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg för

budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Vidare har under

rubriken Nybyggnad för medicinska fakulteten i Göteborg beviljats dels

för budgetåret 1954/55 ett investeringsanslag av likaledes 150 000 kronor

för upprättande av ritningar till nybyggnaden in. m., dels ock för innevarande

budgetår ett investeringsanslag av 1 350 000 kronor för byggnadsföretagets

påbörjande.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Vid min anmälan i föregående års statsverksproposition av frågan om

anslag för påbörjande av de för medicinska fakulteten planerade nybyggnaderna

uttalade jag, att de fem institutionsbyggnaderna först borde komma

till utförande. Jag ansåg sålunda, att den tilltänkta administrations- och

biblioteksbyggnaden skulle placeras sist i tidsplanen för byggnadsprogrammets

genomförande. Byggnadsstyrelsen har nu upplyst, att man icke kan

påräkna, att de lokaler, vari fakultetens bibliotek för närvarande är inrymt

och vilka är belägna i en staden tillhörig fastighet, kommer att kunna stå till

förfogande för ändamålet efter utgången av år 1958. I likhet med byggnadsstyrelsen

och fakulteten anser jag det mindre lämpligt, att den nuvarande

provisoriska lösningen av bibliotekets lokalfråga ersättes med ett

nytt provisorium, innebärande att biblioteket för en kortare mellantid inrymmes

i vissa för helt andra ändamål planerade lokaler i de blivande institutionsbyggnaderna

för anatomi och histologi. Ett dylikt provisorium kan

för övrigt beräknas draga med sig icke obetydliga extrakostnader för inredning

av de tillfälliga lokalerna och för ändringsarbeten efter provisoriets

slut. Jag anser mig därför böra föreslå den ändringen i tidsplanen för byggnadsprogrammets

genomförande, att arbetena med administrations- och

biblioteksbyggnadens uppförande påbörjas vid sådan tidpunkt, att densamma

kan stå färdig till årskiftet 1958/59. Enligt vad jag under hand inhämtat

från byggnadsstyrelsen erfordras vid den jämkning av tidsplanen, som

jag förordat, en medelsanvisning av 7 miljoner kronor för budgetåret 1956/

57. Ett tidigare färdigställande av administrations- och biblioteksbyggnaden

än som förut beräknats förde nämligen med sig, att arbetena på insti
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

5

tutionsbyggnaderna för anatomi och histologi måste utföras i något snabbare

takt. Det vore vidare mest ekonomiskt och rationellt, att samtidigt med

att sprängningsarbetena för administrations- och biblioteksbyggnaden utfördes

även motsvarande arbeten beträffande institutionsbyggnaderna för

medicinsk kemi, fysiologi och farmakologi verkställdes.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad för medicinska fakulteten

vid universitetet i Göteborg för budgetåret 1956/57 anvisa

ett investeringsanslag av 7 000 000 kronor.

6:o) Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 10), vilket avser anslag

för framdragande av ångledning till kemiska institutionen m. m., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1956/57 anvisa

ett investeringsanslag av 75 000 kronor.

7 :o) Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan i Malmö. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 10—12), vilket avser fortsättande

av vissa ombyggnadsarbeten, föranledda av den av statsmakterna beslutade

ökade elevintagningen vid högskolan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ombyggnadsarbeten vid tandläkarhögskolan

i Malmö för budgetåret 1956/57 anvisa ett

investeringsanslag av 50 000 kronor.

8:o) Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 24—25), vilket avser vissa ändringsarbeten

inom folkskolan i Fredhäll, vilken skall fungera såsom övningsskola vid

lärarhögskolan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan

i Stockholm för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 80 000 kronor.

9:o) Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 25), vilket avser dels utbyte av vatten-,

avlopps- och elledningar inom övningsskolan och rektorsbostaden vid folkskoleseminariet

i Luleå, dels ock ombyggnad av reningsanläggningen i badavdelningen

vid folkskoleseminariet i Uppsala, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 132 000 kronor.

10:o) Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna. Kungl. Maj:t har

(punkt 12, s. 25—28) föreslagit riksdagen, dels att godkänna vad departe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

nientschefen förordat i fråga om dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget

till Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna, dels ock att

till Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1956/57 anvisa

ett investeringsanslag av 55 000 kronor.

Till nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna in. in. anvisades

för budgetåret 1945/46 ett investeringsanslag av 477 500 kronor, varav

7 500 kronor för förvärv av visst tomtområde. I propositionen 1945: 317 (s.

22 ff.) har beträffande denna byggnadsfråga lämnats en ingående redogörelse.

Skolanläggningen avsågs omfatta ett tvåvåningsskolhus och en gymnastikbyggnad,

förenade genom en förbindelsebyggnad. Skolhuset skulle i huvudsak

innehålla 7 klassrum, bibliotek, lärarrum, frukostrum, skolkök,

bad, slöjdsal och pannrum. Sedermera anvisades på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 för samma byggnadsföretag ytterligare 195 000

kronor, varav 75 000 kronor för anordnande av barnbespisningslokaler samt

80 000 kronor för merkostnader för skolhuset och 40 000 kronor för merkostnader

för gymnastikbyggnaden. Såsom framgår av propositionen 1948:

2 (s. 96 f.) skulle en matsal för barnbespisningen erhållas genom uppförande

av en tillbyggnad till skolhuset och vissa ändringar vidtagas beträffande

skolhuset, bland annat slopande av frukostrummet. Vidare anvisades för

budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av 180 000 kronor för uppförande

av lärarbostadsbyggnad vid skolan (propositionen 1948: 222, s. 11 f.).

Av nu angivna byggnader har hittills endast skolhuset (utan tillbyggnad)

och lärarbostadsbyggnaden uppförts.

I skrivelse den 31 augusti 1954 hemställer byggnadsstyrelsen om anvisande

av ett investeringsanslag av 217 000 kronor för ytterligare tillbyggnad

av Skytteanska skolan i Tärna.

Departementschefen bär anfört bl. a. följande.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har riksdagen anvisat sammanlagt

845 000 kronor till nybyggnader vid Skytteanska skolan i Tärna.

Av de beslutade byggnaderna har det egentliga skolhuset och lärarbostadsbyggnaden

färdigställts, medan uppförande av gymnastikbyggnaden och

tillbyggnaden återstår. De disponibla medlen uppgår till i runt tal 310 000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 31 augusti 1954 hemställt om

anvisande av ytterligare 217 000 kronor för anordnande vid skolan av två

klassrum, naturkunnighetsrum in. m. Med hänsyn till det trängande lokalbehovet

för skolan synes det mig angeläget, att det sedan flera år planerade

och av statsmakterna i vissa delar godtagna byggnadsföretaget snarast

kommer till stånd. Jag har emellertid funnit mig icke kunna förorda en

medelsanvisning av den storlek, varom byggnadsstyrelsen nu gjort framställning.

Vid vissa överläggningar mellan representanter för ecklesiastikdepartementet

och Tärna kommun har möjligheterna till begränsning av

det återstående byggnadsföretaget diskuterats och man har därvid kommit

fram till en lösning av frågan på så sätt, att uppförandet av ny gymnastikbyggnad

tills vidare ställes på framtiden, medan däremot tillbyggnaden för

barnbespisningslokaler, klassrum m. m. bör komma till stånd enligt det i

ärendet föreliggande förslaget. Därigenom kommer de mest trängande be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

7

hoven av upprustningsåtgärder i fråga om skolans byggnadsbestånd att tillgodoses.

Jag tillstyrker, att förevarande byggnadsfråga nu löses på detta

sätt.

Enligt vad jag under hand inhämtat, kan kostnaderna för tillbyggnaden,

därest densamma uppföres utan samband med gymnastikbyggnaden, beräknas

till 365 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1955. Jag förordar, att —

utöver de för barnbespisningslokalerna disponibla medlen — jämväl de tidigare

anvisade investeringsanslagen till gymnastikbyggnad vid skolan får

tagas i anspråk för uppförande av tillbyggnaden. Vid bifall härtill fordras

för tillbyggnaden en ytterligare medelsanvisning av (365 000—310 000=)

55 000 kronor. Jag föreslår, att detta belopp anvisas såsom ett investeringsanslag

med benämningen Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna. Till

detta anslag bör från och med nästa budgetår överföras vid utgången av

innevarande budgetår förefintligt outnyttjat belopp av hittills anvisade investeringsanslag

till byggnadsarbeten vid Skytteanska skolan.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen förordat i fråga om

dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget till

tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna;

b) till Tillbyggnad av Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret

1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 55 000 kronor.

11 :o) Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 13, s. 28—29), vilket avser anordnande av kylrum

samt förbättring av avloppsreningsanläggningen inom skol- och arbetshemmet

för döva å Mogård, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid skolorna

för döva för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 95 000 kronor.

12:o) Nybyggnad för konstfackskolan. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 29—

31) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa

ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett

investeringsanslag av 1 500 000 kronor, avsett för upprättande av ritningar

och vidtagande av övriga förberedelsearbeten samt för påbörjande av det

egentliga nybyggnadsarbetet för konstfackskolan.

Enligt det förslag, som förelåg då anslaget anvisades, skulle nybyggnaden

förläggas på kronan tillhörigt område inom kvarteret Förrådsbacken på

Gärdet i Stockholm. Kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattades av

byggnadsstyrelsen till omkring 11 200 000 kronor, varav omkring 350 000

kronor för anordnande av ersättningsutrymmcn för vissa militära förrådsbyggnader,

belägna på det som byggnadsplats avsedda området.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i 1955 års statsverksproposi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

tion (bilagan 29, kapitalbudgeten, punkten 16) underströks angelägenheten

av att vid de fortsatta ritnings- och planeringsarbetena för nybyggnaden

tillvaratoges alla möjligheter till begränsning av byggnadsföretaget utan att

därför dess ändamålsenlighet bleve eftersatt. Innan resultatet av byggnadsstyrelsens

ytterligare överväganden beträffande beskärning av anläggningen

redovisats, borde något slutligt ställningstagande från statsmakternas sida

icke ske till beräkningarna av de totala anläggningskostnaderna. Det förutsattes,

att slutlig ståndpunkt i denna fråga skulle kunna tagas vid 1956 års

riksdag. I avvaktan därpå syntes det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att

pröva de ritningar in. in., som kunde befinnas erforderliga för igångsättande

dessförinnan av det egentliga nybyggnadsarbetet.

Genom beslut den 15 april 1955 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen

att — med beaktande av vad sålunda uttalats — uppgöra och till Kungl.

Maj :t inkomma med slutligt förslag till nybyggnad för konstfackskolan.

I skrivelse den 31 maj 1955 anmälde byggnadsstyrelsen, att styrelsen under

medverkan av för ändamålet tillkallade sakkunniga verkställt en överarbetning

av lokalprogrammet till nybyggnad för skolan. Därvid framhöll

byggnadsstyrelsen, att de möjligheter till besparingar i byggnadsprograminet,

som de sakkunniga kunnat anvisa, vore av ringa omfattning. Vid det

fortsatta ritningsarbetet komme möjligheterna i fråga om nedskärningen av

kommunikations- och biutrymmenas storlek att ytterligare prövas. Med hänvisning

härtill och till den gjorda utredningen föreslog byggnadsstyrelsen,

att det sålunda föreliggande programmet lades till grund för det fortsatta

planeringsarbetet.

I nämnda skrivelse tog byggnadsstyrelsen även upp frågan om ändrad

förläggning av nybyggnaden och anförde därvid, att det har visat sig möjligt

att för nybyggnaden frigöra en tomt på motsatta sidan av Valhallavägen,

där byggnadsföretaget kunde igångsättas utan hinder av befintlig bebyggelse.

Härigenom skulle kostnaden för bortflyttning av de inom kvarteret

Förrådsbacken befintliga militära förråden bortfalla.

Genom beslut den 30 juni 1955 förklarade Kungl. Maj:t sig icke ha något

att erinra mot vad byggnadsstyrelsen föreslagit rörande lokalprogram och

förläggning för konstfackskolans nybyggnad.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1955 hemställt om anvisande

för nästa budgetår av ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor till

nybyggnad för konstfackskolan.

Styrelsen har uppdragit åt arkitekten G. Åbergh att bearbeta sitt tävlingsförslag

med hänsyn till de anvisade smärre ändringarna av lokalprogrammet.

Vid bearbetningen skall särskilt möjligheterna till ekonomisering

av kommunikations- och biutrymmen beaktas. Så snart huvudritningar

föreligger, vilket beräknas ske vid årsskiftet 1955/56, har styrelsen för avsikt

att inkomma till Kungl. Maj:t med dessa för slutlig fastställelse.

Kostnaden för det till utförande förordade tävlingsförslaget har tidigare

angivits till 11 200 000 kronor. I denna summa ingick dels ett belopp av

350 000 kronor för anskaffande av vissa ersättningsutrymmen och dels

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

9

650 000 kronor avseende reproduklionsanstalt och stenhuggeri, vilka kan

utföras i en senare byggnadsetapp.

I särskild skrivelse den 7 mars 1955 har Stockholms stads lastighetskontor

bl. a. framhållit, att det för stadens fortsatta regleringsåtgärder inom

Nedre Norrmalm vore synnerligen angeläget, att arbetena för lösandet av

konstfackskolans lokalfråga planlades och bedreves så, att bebyggelsen i

kvarteret Beridarbanan kunde utrymmas och rivas snarast möjligt.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen uppskattade byggnadsstyrelsen

i fjol kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag till omkring

11 200 000 kronor, varav omkring 350 000 kronor beräknades för anskaffande

av ersättningsutrymmen för vissa militära förrådsbyggnader, belägna

å det för nybyggnaden då avsedda området. Sedermera har Kungl. Maj:t

godkänt förslag om nybyggnadens förläggning till annat område, varigenom

kostnaderna för anordnande av nämnda ersättningsutrymmen bortfaller.

Vidare har Kungl. Maj:t förklarat sig icke ha något att erinra mot att det

tidigare redovisade lokalprogrammet med vissa av byggnadsstyrelsen förordade

mindre jämkningar lägges till grund för upprättande av slutliga ritningar

till byggnadsföretaget. Kostnaderna för detta uppskattas enligt prisläget

den 1 juli 1955 av styrelsen till omkring 10 500 000 kronor, varvid

styrelsen icke medräknat kostnaderna för lokaler för reproduktionsanstalt

och stenhuggeri — i fjol uppskattade till 650 000 kronor — vilka lokaler

enligt det preliminära ritningsförslaget förlagts så, att de kan komma till

utförande som en särskild byggnadsetapp. Mot denna kostnadsberäkning

synes mig icke kunna riktas några erinringar. Det är dock självfallet angeläget,

att byggnadsstyrelsen vid det fortsatta arbetet tillvaratager de möjligheter,

som må föreligga till begränsning av kostnaderna för företaget utan

att dess ändamålsenlighet eftersättes.

För ifrågavarande byggnadsföretag har för innevarande budgetår anvisats

ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor. I förutnämnda skrivelse den 31

augusti 1955 har byggnadsstyrelsen föreslagit en ytterligare medelsanvisning

för nästa budgetår av 4 000 000 kronor. Enligt vad jag senare under

hand inhämtat kan emellertid medelsbehovet för nästa budgetår på grundval

av numera föreliggande arbetsplaner uppskattas till 2 500 000 kronor

utöver det för innevarande budgetår anvisade beloppet av 1 500 000 kronor.

Förevarande investeringsanslag" torde med hänsyn härtill böra för budgetåret

1956/57 uppföras med det angivna beloppet av 2 500 000 kronor.

Sedermera har på uppdrag av chefen för ecklesiastikdepartementet med

en till statsutskottet ställd, den 24 april 1956 dagtecknad skrivelse överlämnats

en inom nämnda departement utarbetad promemoria angående nghgggnader

för konstfackskolan. 1 skrivelsen har tillika hemställts, att utskottet

måtte beakta innehållet i promemorian och föreslå riksdagen medgiva

utförande av konstfackskolans nybyggnad i enlighet med förslaget i promemorian.

Promemorian är av följande lydelse.

Vid byggnadsstyrelsens fortsatta arbete för alt konstruera slutgiltiga ritningar

till den nya konstfackskolan har olika alternativ utarbetas. Man har

nämligen vid detta fortsatta arbete menat, att tomten skulle bli otillfredsställande

utnyttjad vid bebyggande med så relativt låg byggnad som hittills avsetts.

Bland de olika alternativen har byggnadsstyrelsen stannat för ett, som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

innebär dels utgrävning av källarutrymmet under hela byggnaden och inredande

där av garage eller arkivutrymmen, dels ock utbyggnad av en bottenvåning

mellan källarvåningen och själva konstfackskolan, vilken bottenvåning

avses för uthyrning till affärer, hantverkslokaler och diverse förråd,

eventuellt även i mindre omfattning kontorslokaler. Ovanpå dessa två våningar

(källarvåningen och bottenvåningen) skulle alltså konstfackskolan

förläggas och få i stort sett ett utförande som motsvarar tävlingsvinnarens

förslag, I en den 29 mars 1956 dagtecknad promemoria har byggnadsstyrelsen

beträffande detta alternativ anfört att styrelsen med hänsyn bland annat

till kronans allt knappare marktillgångar i Stockholm och till den allmänt

rådande lokalbristen i samband med ritningsarbetet funnit det angeläget

klarlägga, om ur ekonomisk synpunkt ett högre utnyttjande av marken

skulle kunna erhållas utan att skolbyggnadens ändamålsenlighet eftersättes.

Man har därvid funnit att ur funktionella och stadsbildsmässiga svnpunkter

hinder icke föreligger att med i stort sett oförändrad lokalfördelning

inom skolan tillägga en våning. Förslaget innefattar även överbyggande av

gårdar och utnyttjande av källarvåningar under hela komplexet. Bland

annat genom fördelning av vissa kostnader på större totalvolvm kommer

härigenom konstfackskolans andel av den totala kostnaden att reduceras i

förhållande till kostnaden för det ursprungliga förslaget (10 800 000 kronor)

och beräknas bli 10 300 000 kronor.

De disponibla lokalerna (d. v. s. källarvåningen och bottenvåningen) är

t. v. avsedda att göras räntabla genom uthyrning, varvid i första hand skulle

ifrågakomma företag med sådan verksamhet, vartill skolans undervisning

syftar. Därigenom skulle också miljön icke oväsentligt berikas. Med hänsyn

bland annat till närheten till Frihamnen kan källaren lämpligen utnyttjas

som lager och garage. Skulle det vara förenligt med statens intressen, kan

kontorslokaler utvinnas i bottenvåningen. På längre sikt är huvuddelen av

de disponibla lokalerna väl lämpade att utgöra en reserv för framtida utvidgningar

av skolan.

Ytan hos de disponibla lokalerna är ca 19 600 in2 och kostnaden för desamma

är beräknad till 10 500 000 kronor. Vid fem procents förräntning av

detta kapital jämte tillägg för hyreslokalernas andel av det beräknade tomtvärdet

och vid i övrigt allmänt tillämpade beräkningsgrunder för övriga omkostnader

uppgår erforderlig hyra till i medeltal ca 50 kronor per in2 och år.

Den totala kostnaden för det nu ifrågavarande alternativet utgör

20 800 000 kronor.

Vid behandlingen inom regeringen av detta utbyggnadsförslag har uppkommit

frågan om möjligheterna att utnyttja den ifrågavarande tomten ännu

mera effektivt. I anledning härav har byggnadsstyrelsen på begäran gjort

en utredning om möjligheterna att även verkställa en påbyggnad ovanpå

konstfackskolans blivande lokaler, en påbyggnad som borde i första hand

avses för kontorslokaler.

Beträffande en dylik byggnad anför byggnadsstyrelsen i en promemoria

av den 20 april 1956 följande.

Med bortseende från stadsbildsmässiga synpunkter vilka icke närmare

hunnit prövas föreligger ur byggnadsteknisk synpunkt vissa möjligheter att

påbygga en del av skolanläggningen med en våning, innehållande lokaler

för kontorsändamål. Förstärkningar av hittills beräknad grund och bärverk

blir givetvis nödvändiga och separata trapphus med hissar måste anordnas

till botten- och källarplan. I anslutning till dessa trapphus, som kan åstadkommas

genom förlängning av vissa byggnadskroppar, måste en del omdispositioner

av skolans utrymmen göras. Det kan därtill beräknas, att de

direkt nödvändiga förlängningarna återverkar på förbindelserna inom sko
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

lan och på den arkitektoniska uppbyggnaden av anläggningen, så att vissa

sekundära volymökningar dessutom blir nödvändiga. Kostnaden för de senare

kan inte anges förrän konsekvenserna av en påbyggnad närmare penetrerats,

men torde i vilket fall som helst icke överstiga 500 000 kr.

Under ovan angivna förutsättningar kan ca 150 kontorsrum av normalstorlek

utvinnas, vartill kommer ca 520 m2 större rum med ett rumsdjup av

ca 8 in, lämpliga för undervisningslokaler eller liknande, samt ca 250 mmörka

biutrymmen eller sammanlagt ca 2 700 m2. Rummen är uppdelade

på två grupper utan direkt inbördes förbindelse. Utspridningen i plan är

Kostnaden för den nu angivna utökningen kan uppskattas till ca 2 700 000

kr., vartill enligt ovan kan komma visst tillägg, dock högst ca 500 000 kr.

Kostnaden bör ses mot bakgrunden av bl. a. nödvändigheten att komplettera

anläggningen med nya trappor och hissar vid tillkomsten av lokaler föi

annat ändamål ovanför konstfackskolan.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter hemställer

nu ecklesiastikministern om riksdagens medgivande till att nybyggnaden

för konstfackskolan får verkställas så, att huset utbygges med såval den

angivna källarvåningen och bottenvåningen som den i byggnadsstyrelsens

sistnämnda promemoria avsedda påbyggnaden.

Kostnaderna för ett byggnadskomplex av angivna storlek kan enligt byggnadsstyrelsens

promemorior uppskattas till sammanlagt 24 miljoner kronor,

varav 10,3 miljoner kronor belöper på den egentliga konstfackskolan,

10.5 miljoner kronor belöper på källarvåningen och bottenvåningen samt

3,2 miljoner kronor belöper på påbyggnaden jämte därav framtvungna

omläggningar i byggnadskomplexet. Uthyrningen av källarvåningen och bottenvåningen

har preliminärt beräknats komma att ge staten eu årlig hyresinkomst

av ungefär 1 050 000 kronor. Inkomsterna vid en eventuell uthyrning

av lokalerna i påbyggnaden har icke beräknats.

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett investeringsanslag av

1.5 miljoner kronor till" konstfackskolans nybyggnad. I årets statsverksproposition

har Kungl. Maj :t hemställt, att riksdagen för nästa budgetår skall

anvisa ett investeringsanslag av 2,5 miljoner kronor för samma ändamål.

Därest riksdagen bifaller den nu gjorde hemställan om en utökning av

byggnadsprogrammet, behöver inga ytterligare medel ställas till förfogande

under innevarande kalenderår. Under varen 1957 torde dock minst 5 miljoner

kronor behöva anvisas på tilläggsstat.

Vid ställningstagandet till det förevarande spörsmålet har noga avvagts

också tidsfaktorn. Enligt avtalet med Stockholms stad äger staten disponera

konstfackskolans nuvarande lokaler vid Mäster Samuelsgatan, till dess nya

lokaler för konstfackskolan kunnat anskaffas. I avtalet har staten också

förbundit sig att »vidtaga sådana åtgärder, att konstfackskolans avflyttning

kan äga rum om möjligt före den 1 januari 1957». En avflyttning sistnämnda

dag är uppenbarligen omöjlig. Byggnadsstyrelsen har angivit, att

den kortaste tiden för eu nybyggnad för konstfackskolan enligt det ursprungliga

förslaget (huset inrymmande endast skolan) är 2 1/2 år. Vid

diskussionerna om de olika alternativen för ett mera effektivt utnyttjande

av tomten har det framstått som synnerligen viktigt, att eu utökning av

byggnadsprogrammet icke får nämnvärt förlänga byggnadstiden. Enligt

byggnadsstyrelsens beräkningar kommer den väsentliga utökning, som i det

föregående föreslagits, alt medföra att den nya konstfackskolan blir inflyttningsbar

2 4 månader senare än med det ursprungliga programmet. Denna

relativt lilla försening har ansetts böra godtagas med hänsyn Ull det väsentligt

bättre utnyttjande av tomten som kommer att ske.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde för ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår böra anvisas det av Kungl. Maj :t äskade anslaget

av 2 500 000 kronor.

Vad beträffar de i omförmälda departementspromemoria behandlade spörsmålen

får utskottet framhålla följande.

Det av byggnadsstyrelsen senast projekterade byggnadsprogrammet avser

såsom av promemorian framgår en betydande förändring av de ursprungliga

byggnad splanerna, vilka innefattade uppförandet av en nybyggnad

allenast för konstfackskolans behov. Enligt det nu aktuella programmet

skulle källarutrymmet under hela byggnadskomplexet utnyttjas och en bottem

åning mellan källarvåningen och själva konstfackskolan utbyggas, vilka

nytillkommande utrymmen skulle göras räntabla genom uthyrning. Vidare

skulle en påbyggnad ovanför konstfackskolans lokaler verkställas, avsedd

i första hand för kontorslokaler. Kostnaderna för hela detta byggnadskomplex

har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 24 000 000 kronor.

För själva konstfackskolan beräknas därvid emellertid uppstå en besparing

av 500 000 kronor eller från 10 800 000 till 10 300 000 kronor. I promemorian

bär uppgivits, att den nya konstfackskolan skulle trots den stora utbyggnaden

av komplexet bli inflyttningsbar endast 2—4 månader senare än enligt

de tidigare byggnadsplanerna.

Förslag till en så omfattande omändring och utökning av det ursprungliga

byggnadsprojektet, vilket förslag innebär en mycket avsevärt ökad statlig

kapitalinvestering, borde enligt utskottets mening ha av Kungl. Maj :t i särskild

proposition framlagts för riksdagen och icke såsom nu skett redovisats

i en från ecklesiastikdepartementet till utskottet överlämnad promemoria.

Beträffande handläggningen av detta ärende vill utskottet tillägga, att utskottet

finner det anmärkningsvärt att ett så kostnadskrävande byggnadsföretag,

som det här ifrågavarande, icke på ett tidigare stadium fått den

omsorgsfulla planering, som ärendet krävt.

Ett realiserande av nämnda förslag skulle innebära att på den av utbyggnaden

betingade kapitalinvesteringen skulle utvinnas årliga hyresinkomster,

som för källar- och bottenvåningarna beräknades till 1 050 000 kronor, att

tomtutrymmet skulle tillvaratagas på ett väsentligt bättre sätt än enligt det

ursprungliga projektet samt att nya lokaler skulle kunna i byggnadskomplexet

utvinnas för olika statliga behov. Anmärkas må emellertid att vid

det nya förslagets godtagande erfordras under budgetåret 1956/57 en ökad

kapitalinvestering på minst 5 000 000 kronor, vilket belopp enligt departementspromemorian

är avsett att äskas på tilläggsstat för nämnda budgetår.

Med hänsyn till de fördelar som torde stå att vinna med ett byggnadsprograin

av den omfattning byggnadsstyrelsen nu skisserat och då kronans allt

knappare marktillgångar i Stockholm böra utnyttjas så effektivt som möjligt,

har utskottet icke velat motsätta sig att byggnadskomplexet uppföres

efter de i departementspromemorian uppdragna riktlinjerna. Utskottet förutsätter,

att den projekterade utökningen av byggnadsprogrammet icke till

någon del kommer att belasta ecklesiastikdepartementets byggnadskvot.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

13

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna att en nybyggnad för konstfackskolan utföres

i huvudsaklig enlighet med vad utskottet anfört;

b) till Nybyggnad för konstfackskolan för budgetåret

1956/57 anvisa ett investeringanslag av 2 500 000 kronor.

Statens utlåningsfonder

13 :o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har (punkt 15,

s. 31—33) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57

anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor, vilket innebär en ökad

medelsanvisning med 1 000 000 kronor.

Garantilånenämnden föreslår för nästa budgetår ett investeringsanslag

av 6 360 000 kronor, vars fördelning framdeles bör bestämmas av Kungl.

Maj:t. Till stöd härför anför nämnden följande.

Garantilånenämndens förslag till utlåning under budgetåret 1956/57 räknar

i första hand med anslag till 1 863 fortsatta lån. Fortsatt lån skall jämlikt

lånereglementet med förtursrätt beviljas tidigare låntagare så länge han

med omsorg och framgång bedriver sina studier. Med ett genomsnittligt lånebelopp

om 2 300 kronor erfordras för 1 863 lån i runt tal 4 290 000 kronor.

Nya lån har för innevarande budgetår utdelats till 1 073 bland 2 968 sökande

mot närmast föregående år till 785 av 1 659 sökande. Andelen beviljade nya

lån sjönk således från 47 till 36 procent av antalet sökande. Garantilånenämnden

föreslår med hänvisning till den kraftiga ökningen i ansökningsfrekvensen

— med 179 procent — från föregående år, att antalet nya lån

ökas med tio procent för budgetåret 1956/57 till 1 180 (1 073 + 107), vilket

med nu gällande genomsnittliga lånebelopp kräver i runt tal 2 710 000 kronor.

Enligt uppgift från statskontoret kan behållningen å lånefonden vid ingången

av budgetåret 1956/57 uppskattas till ca 640 000 kronor. Garantilånenämndens

förslag till utlåning innebär således, att fonden under budgetåret

1956/57 bör tillföras en kapitalinvestering med (4 290 000 + 2 710 000

_ 640 000 =) 6 360 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Ifrågavarande investeringsanslag är för innevarande budgetår uppfört med

5 000 000 kronor. Vid anslagets anvisande räknades med att för utdelning

av lån under budgetåret skulle därjämte kunna disponeras eu till omkring

460 000 kronor beräknad behållning å fonden vid ingången av budgetåret.

Nämnda behållning visade sig sedermera uppgå till 560 000 kronor. För innevarande

budgetår har därför för utdelning av lån kunnat disponeras

5 560 000 kronor. Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår

höjes till 6 360 000 kronor, och utgår därvid ifrån att för utdelning

av lån under samma budgetår härutöver skall vara tillgänglig en till omkring

640 000 kronor uppskattad behållning å fonden vid ingången av sistnämnda

budgetår. För egen del anser jag mig böra föreslå, att anslaget för

nästa budgetår höjes med 1 000 000 kronor till 6 000 000 kronor. Jag räknar

därvid med att av fondmedel tillika kommer att kunna disponeras minst

640 000 kronor för utdelning av lån under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag anvisas ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

Enligt vad utskottet inhämtat har garantilånenämnden i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 22 mars 1956 inkommit med förslag till fördelning av de

fondmedel under här ifrågavarande fond, vilka kunna komma att stå till

förfogande, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förevarande förslag. Av

skrivelsen framgår att fortsatt lån, till vilket företrädesrätt gäller, sökes av

1 844 studerande mot i garantilånenämndens hösten 1955 avgivna petita beräknade

1 863. Med nu gällande genomsnittliga lånebelopp av 2 300 kronor

skulle sålunda härför åtgå ca 4 240 000 kronor. Såsom sökande till nya lån

ha anmält sig 3 328 studerande mot 2 968 föregående år, innebärande en

ökning med 12 procent. Enligt från statskontorets fondbyrå under hand

inhämtade uppgifter kan behållningen å lånefonden per den 1 juli 1956 beräknas

uppgå till minst 1 004 000 kronor. Genom oväntat stora återbetalningar

från postsparbanken har denna reservation blivit betydligt större

än den, varmed garantilånenämnden räknade hösten 1955. En utlåning av

7 000 000 kronor (6 000 000 investeringsanslag + 1 000 000 fondmedel)

skulle möjliggöra att (7 000 000 — 4 240 000 =) 2 760 000 kronor kunde disponeras

till 1 200 nya lån å i genomsnitt 2 300 kronor. Därigenom skulle nätt

och jämnt 36 procent eller lika stor andel som föregående år av de sökande

till nya lån kunna beviljas dylika.

Utskottet, som förutsätter att vid ingången av budgetåret 1956/57 förefintlig

behållning å fonden kommer att disponeras för utlåning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens lånefond för universitetsstudier

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av

6 000 000 kronor.

14:o) Allmänna studielånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 33—35)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa

ett investeringsanslag av 9 500 000 kronor, innebärande en ökad medelsanvisning

av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Nilsson och herr Pålsson (1:436) och den andra inom andra kammaren

av herr Onsjö m. fl. (II: 512), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1956/57 anvisa ett

investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen 11:512.

Studiehjälpsnämnden har hemställt om en höjning av förevarande anslag

med 2 200 000 kronor till 10 700 000 kronor. Nämnden framhåller, att den

kraftiga ökning av låneklientelet, som de av riksdagen år 1952 antagna nya

grunderna för studiehjälp medfört, ännu automatiskt påverkar anslagsbehovet.

Emellertid stegras de till fonden återbördade medlen successivt år

efter år — enligt beräkning av nämnden med minst 500 000 kronor årli
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

15

gen — i följd varav nya investeringar å fonden kan minskas, även om en

ansenlig utdelningssumma bibehålies.

För budgetåret 1955/56 får utdelas omkring 10 000 900 kronor. Nämnden

anser en kraftig ökning av lånekapaciteten motiverad. Då även i fortsättningen

viss differentiering av lånebeloppen blir nödvändig med hänsyn

till olika kurslängder och studiekostnader och därför ett relativt stort antal

lån på lägre belopp kommer att utdelas, anser sig nämnden icke böra beräkna

högre medeltal per lån än 1 800 kronor. Lånens antal anses böra beräknas

till omkring 7 000 nästa budgetår. Erforderlig utdelningssumma

blir då omkring 12 500 000 kronor. Inom ramen för denna summa räknar

nämnden med att kunna bättre tillgodose de sökandes låneansökningar och

utdela de högre lånebeloppen i större utsträckning än hittills kunnat ske.

Under budgetåret beräknas i amorteringar inflyta omkring 2 000 000 kronor.

Erforderlig kapitalinvestering skulle därför bli 10 500 000 kronor.

Nämnden erinrar, att den i utredning den 26 oktober 1954 föreslagit, att

icke-svenska elever vid läroanstalter, där studielån är den normala studiehjälpen,

skall erhålla rätt till studiehjälp. Nämnden har beräknat, att härför

erfordras studielån med omkring 200 000 kronor. Lägges denna summa

till den nyss angivna, blir den enligt nämndens beräkning erforderliga kapitalinvesteringen

10 700 000 kronor.

Departementschefen, har erinrat om att han i propositionen nr 1 (bilaga

10, punkten 232, av 1956 års åttonde huvudtitel) förklarat sig icke för nästkommande

budgetår kunna taga ställning till studiehjälpsnämndens förslag

om studiehjälp åt icke-svenska elever och följaktligen icke under förevarande

punkt ifrågasatt någon medelsanvisning till studielån åt dylika elever.

I övrigt har departementschefen anfört bland annat följande.

På grund av det stora antalet lånesökande kan med nuvarande medelstilldelning

studielån icke tilldelas de sökande i den utsträckning, som skulle

vara önskvärd. Jag delar därför studiehjälpsnämndens uppfattning, att anslaget

bör höjas för nästa budgetår, men anser mig icke kunna gå längre

än till att föreslå en höjning med 1 000 000 kronor till 9 500 000 kronor.

En höjning med detta belopp kan beräknas påverka lånemöjligheterna på

följande sätt. Om för de enligt nämndens beräkning nytillkommande 200

lånesökande reserveras förslagsvis omkring 350 000 kronor, blir för en höjning

av medeltalsbeloppet per lån och år disponibelt dels återstående

(1 000 000 — 350 000 =) 650 000 kronor, dels ökningen i inflytande amorteringar,

av nämnden uppskattad till 500 000 kronor, dvs. tillhopa 1 150 000

kronor. Utslaget på nuvarande antal lån innebär detta en höjning med i

runt tal 170 kronor per lån.

Utskottet. Det i motionerna 1: 436 och II: 512 framställda yrkandet överensstämmer

med studiehjälpsnämndens förslag till medelsanvisning för

studielån åt svenska elever. Utskottet delar nämndens av motionärerna åberopade

uppfattning att även om ifrågavarande låneverksamhet kräver betydande

anslag låneformen likväl på längre sikt är långt mindre betungande

för statsverket än annan ekonomisk studiehjälp. Då lånen skall återgå

till statsverket och erfarenheten hittills visat, att avskrivningsprocenten på

lånen är obetydlig, är statens egentliga bidrag till elevernas studier endast

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

de räntebelopp, som förloras de räntelösa år, under vilka lånen åtnjutas

under elevens studietid, och två år därefter.

Antalet låntagare har successivt ökat och uppgick 1953/54 till 5 100 mot

1954/55 6 800. Medianvärdet för lånen har varit 1 600 kronor. Nämnden

har uppskattat antalet låntagare nästa budgetår till 7 000 och samtidigt kalkylerat

med ett något högre medelvärde per lån eller 1 800 kronor. Nämnden

har under dessa förutsättningar begärt en ökad medelsanvisning av

2 000 000 kronor. Departementschefen har icke ansett sig kunna föreslå en

större höjning än med 1 000 000 kronor. Enligt departementschefens i det

föregående redovisade beräkningar skulle dock inom den av Kungl. Maj:t

föreslagna anslagsramen medelvärdet för nästa budgetår kunna komma att

uppgå till 1 770 kronor och det av nämnden beräknade antalet lånesökande

7 000 kunna beviljas lån.

Med hänsyn till den för staten relativt billiga form av studiehjälp, som

studielånen utgöra hade utskottet gärna sett, att departementschefen vid

budgetavvägningen hade kunnat finna utrymme för en ytterligare uppräkning

av anslaget till det belopp, som studiehjälpsnämnden föreslagit. Enligt

utskottets mening torde även vid prövningen av anslagsbehovet hänsyn böra

tagas till önskvärdheten av en viss utjämning olika elevgrupper emellan

ifråga om villkoren för studiehjälp.

På grund av det anförda finner utskottet en förstärkning av förevarande

anslag väl motiverad. Utskottet är emellertid icke berett att för budgetåret

1956/57 föreslå en större uppräkning av anslaget än den Kungl. Maj:t föreslagit

men förutsätter, att Kungl. Maj :t för 1957 års riksdag framlägger förslag

om en icke oväsentligt ökad medelsanvisning till detta ändamål. Utskottet

förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna

vad utskottet sålunda anfört.

På grund av den ståndpunkt utskottet intagit avstyrker utskottet bifall

till motionerna 1:436 och 11:512 och biträder Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 436 och II: 512,

a) till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1956/57

anvisa ett investeringsanslag av 9 500 900 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört angående ifrågavarande form av studiehjälp.

Fonden för låneunderstöd

15:o) Lån till Uppsala studentkår. I två likalydande motioner, väckta den

ena inom första kammaren av herr Osvald m. fl. (I: 248) samt den andra

inom andra kammaren av herr Munktell m. fl. (II: 399), har hemställts, att

1956 års riksdag måtte anvisa ett lån å 1 030 000 kronor till Uppsala studentkår

för uppförande och inredande av en studentmatsal med cirka 200 platser

och kafélokal.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

17

I den män redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till

nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen II: 399.

Till stöd för yrkandet har anförts bland annat följande.

Kungl. Maj :t har icke heller i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen

att anvisa medel för uppförande av en studentmatsal i Uppsala.

Sedan lång tid tillbaka har tillkomsten av en av studenterna själva driven

matsal framstått som ett av de mest angelägna studentsociala önskemålen

för uppsalastudenterna. Vid upprepade tillfällen och senast genom underdåniga

skrivelser 1952, 1954 och 1955 har studentkåren gjort framställningar

om statsmedel för uppförande och inredande av en dylik matsal. Med anledning

av att 1954 års skrivelse icke föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd,

väcktes vid 1955 års riksdag två likalydande motioner, den ena inom första

kammaren av herr Eriksson och fru Hamrin-Thorell (I: 294) samt den andra

inom andra kammaren av herr Munktell m. fl. (II: 334), med hemställan,

att 1955 års riksdag måtte utverka att Uppsala studentkår beviljades ett lån

å 985 000 kronor för uppförande och inredande av en studentmatsal med

cirka 200 platser och kafélokal.

Motionärerna framhöll, alt Uppsala studentkår är den enda större studentkår

i landet, som saknar både en av studenterna själva driven och kontrollerad

restaurang och egna förvaltnings- och expeditionslokaler.

Uppsala studentkårs trängande behov av lokaler torde helt sakna motstycke

bland landets övriga studentkårer. Den med hänsyn till de senaste

årens kraftigt ökade studentantal växande administrationen och förvaltningen

har medfört, att de av Uppsala universitet förhyrda kårlokalerna inte

längre ens kan betraktas som en tillfredsställande nödlösning i avvaktan på

bättre villkor. Härtill kommer, att den upprustning av den juridiska fakultetens

undervisningsresurser, som med nödvändighet måste bli följden av

den väntade omläggningen av juristutbildningen, kräver betydligt utökade

institutionsutrymmen, och att just de utrymmen, som studentkåren för närvarande

disponerar därför, inom en snar framtid efter genomgripande renovering

åter måste tagas i anspråk av universitetet för denna fakultets räkning.

Våren 1954 gjordes av sociologiska institutionen en utredning om uppsalastudenternas

matvanor med speciell hänsyn till för konviktoriefrågan relevanta

problem.

Av utredningen framgår att medelantalet mål lagad mat per dag för uppsalastudenten

sjunkit kraftigt under de senaste åren, en utveckling som måste

sättas i samband med de högt uppskruvade måltidspriserna och bristen på

moderna och ändamålsenliga matställen i Uppsala. Utredningen visar också,

att inte mindre än 53 % av de tillfrågade uteätande studenterna anser de

höga matkostnaderna som den primärt restriktiva faktorn beträffande sina

matvanor.

Vad matkostnaderna beträffar, visar utredningen ytterligare att den procentuella

matkostnadsökningen för uteätarna enligt approximativa beräkningar

uppgår till över 50 % sedan 1949 och till ungefär 90 % sedan 1946. I

detta sammanhang måste emellertid påpekas, att efter matvaneundersökningen

måltidspriserna vid de typiska studentmatsalarna i Uppsala ytterligare

har höjts med i genomsnitt ca 10 %. Att de ökade levnadsomkostnaderna

drabbat uppsalastudenterna speciellt hårt framgår av en jämförelse

mellan genomsnittskostnaderna på de olika kårorterna per statligt naturastipendium,

såsom dessa beräknats av statsstipendienämnderna på respektive

kårorter för budgetåret 1955/1956. I Lund beräknas sålunda kostnaden

för kost och logi per stipendiat till 2 080 kronor, i Stockholm till 2 230 kro2

Ilihang till riksdagens protokoll 1056. 6 sand. Nr 116

opaginerad Kontrollera mot PDF

]8

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

nor, i Göteborg till 2 250 kronor och i Uppsala till 2 295 kronor. Dessa differenser

torde huvudsakligen bero på skillnader i måltidspriserna vid de av

statsstipendienämnderna godkända matställena på respektive kårorter. Det

är också påfallande, att kostnaderna är lägst i Lund och Stockholm, vilka är

de kårorter, som torde vara bäst försedda med studentkonviktorier, medan

kostnaderna är högst i Uppsala, där studentkonviktorium helt saknas. Då det

statliga stipendiestödet i form av naturastipendier åt de studerande vid universitet

och högskolor är avsett att successivt utbyggas, torde det även vara

statsmakterna angeläget att tillse, både att statsstipendiaterna tillförsäkras

en god matstandard och att kostnaderna för varje naturastipendium med

bibehållande av denna goda standard blir så låga som möjligt.

I sitt utlåtande över de vid 1955 års riksdag väckta motionerna anförde

statsutskottet bland annat, att även Uppsala studentkår i princip borde

kunna komma i åtnjutande av lån av statsmedel för ifrågavarande ändamål.

Utskottet konstaterade, att studentkårens i motionerna omnämnda framställning

i ämnet hösten 1954 alltjämt var beroende på Kungi. Maj:ts prövning.

Med hänsyn härtill och då utskottet icke ansåg sig böra i anledning av motionerna

förorda något investeringsanslag för budgetåret 1955/56, syntes det

böra i första hand ankomma på Kungl. Maj:t att pröva frågan om möjligheterna

att framdeles bereda utrymme för en kapitalinvestering för ändamålet.

Riksdagen följde utskottets förslag.

Ehuru några medel således icke anvisades för budgetåret 1955/56, ansåg

studentkåren likväl det vara nödvändigt att redan i början av vårterminen

1955 tillsätta en särskild byggnadskommitté att fullfölja det arbete, som dittills

utförts av studentkårens konviktoriekommitté, vilken till huvudsaklig

uppgift haft att verkställa den förberedande planeringen för uppförande av

en studentmatsal.

Byggnadskommittén har genom förhandlingar med de kommunala myndigheterna

funnit, att den planerade byggnadens förläggning i kvarteret Ubbo

icke kommer att möta några hinder ur stadsplanesynpunkt.

Då det emellertid under våren 1955 visade sig, att frågan om en ny byggnad

för administrationslokaler åt Uppsala universitet hade mycket hög prioritet i

universitetets utbyggnadsplan, och då man från både studentkårens och universitetets

sida sedan lång tid tillbaka räknat med att denna byggnad måste

förläggas just till kvarteret Ubbo, träffades under maj månad överenskommelse

mellan Uppsala studentkår och Uppsala universitet, i detta ärende företrätt

av kungl. byggnadsstyrelsen, om samgående i en gemensam arkitektpristävling

rörande kvarteret Ubbos bebyggelse. Härvidlag eftersträvade man

särskilt att få till stånd en enhetlig stadsplanering för hela kvarteret och

tillvarata möjligheterna till gemensamma nyttigheter, såsom panncentral,

parkeringsplatser m. in. 1 början av sommaren hade ett fullständigt tävlingsprogram

utarbetats och i juli månad kunde en inbjuden arkitektpristävling

om Uppsala studentkårs och Uppsala universitets bebyggelse i kvarteret Ubbo

utlysas. Tävlingsförslagen skall enligt programmet vara inlämnade senast

den 1 februari 1956 och vara så utformade, att de kan läggas till grund för

utförande. I tävlingsprogrammet påpekas särskilt att ansökan om statsanslag

för konviktorielokalerna alltjämt ligger under Kungl. Maj:ts prövning, varför

dessa lokaler bör utformas inom ramen för tidigare beräknade kostnader

för den planerade studentmatsalen.

Under vårterminen 1955 företog Uppsala studentkår en undersökning rörande

måltidspriserna på de olika kårorterna i landet. Sålunda visade sig

priserna per middagsmål på de speciella studentmatsalarna för Stockholms

högskolas, kungl. tekniska högskolans, skogshögskolans, Lunds respektive

Göteborgs universitets och lantbrukshögskolans studentkårer vara respektive

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 110 år 19.50

19

kr. 2: 40, 2: 30, 2: 25, 2: 40, 2: 10 och 2: —. Under samma tid var middagspriset

på de matställen i Uppsala, dit statsstipendienämnden brukar hänvisa

naturastipendiaterna, kr. 2:75 per måltid. På ett matställe betalade dock

statsstipendienämnden i Uppsala redan vid denna tid kr. 3:05. Sedan dess

har emellertid måltidspriserna i Uppsala höjts i oroväckande hög grad, så

oroväckande att statsstipendienämnden i Uppsala den 16 januari 1956 funnit

sig föranlåten att till garantilånenämnden ingiva en skrivelse i ämnet.

Av skrivelsen framgår, att matserveringarna fr. o. in. vårterminen 1956

höjt inackorderingspriserna för två mål per dag från kr. 175: — till 187: —

per månad (30 dagar). Statsstipendienämnden får tillika upplysa, att de

flesta av dessa matserveringar fr. o. in. höstterminen 1954 höjde motsvarande

priser från kr. 150: — till 165: — per månad och fr. o. m. höstterminen

1955 från kr. 165:— till 175:— per månad. Priserna har sålunda under

loppet av ett och ett halvt år höjts med 25 %.

Enligt upplysningar som inhämtats från statsstipendienämnden i Stockholm

är inackorderingspriserna på Stockholms högskolas studentkårs restaurang

nu kr. 153: — och på tekniska högskolans studentkårs restaurang kr.

147: — för två mål per dag under 30 dagar.

Av dessa upplvsningar framgår att statsstipendienämnden i Uppsala pet

månad och stipendiat betalar cirka kr. 40: — mer än statsstipendienämnden

i Stockholm för den s. k. kostförmånen. Under de nio månader, som stipendieåret

varar, skulle således merkostnaden för statsstipendienämnden i Uppsala

per stipendiat bli cirka kr. 360: —. Då nämnden i Uppsala för läsåret

1955/56 delat ut 474 naturastipendier, kan vidare räknas ut att den totala

merkostnaden uppgår till över kr. 170 000, dvs, att om matkostnaderna i

Uppsala varit desamma som vid de båda studentmatsalarna i Stockholm,

skulle med oförändrat stipendieanslag för Uppsalas del ytterligare mellan

70 och 80 hela (kost och logi) statsstipendier ha kunnat delas ut. Det är

givet att betydelsen av smärre differenser i måltidspriserna ökar i samma

takt som det“statliga stipendiesystemet utbygges. Inför de upplysningar, som

nu lämnats av statsstipendienämnden i Uppsala, synes man omöjligen med

hänvisning till statsfinansiella svårigheter kunna avvisa uppsalastudenternas

begäran om statliga medel för ett konviktorium. Närmast till hands ligger

snarare frågan, om statsmakterna har råd alt icke anvisa medel för uppförande

av en studentmatsal i Uppsala.

Det torde således icke längre råda den minsta tvekan om att studentsociala

utredningen gjorde ett riktigt och väsentligt påpekande när den i sitt betänkande

(SOU 1948: 42, s. 199) framhöll, att »en av studentmatsalarnas främsta

fördelar torde ligga däri, att de kunna verka prisreglerande eller prispressande,

varigenom eu eventuell statlig subvention i en eller annan form

även kommer andra studerande till godo än dem, som intaga sina måltider

på konviktoriet. Detta gäller givetvis i första hand universitetsstäderna, där

studenterna huvudsakligen betjänas av smärre matställen av jämförlig karaktär

med en av studentorganisationerna förvaltad matservering. Det torde

t. ex. vara odisputabelt, att Lunds studentkårs konviktorium spelat en avsevärd

roll såsom regulator för matpriserna i Lund. Otvivelaktigt skulle ett

konviktorium i Uppsala komma att få en liknande betydelse.»

Ytterligare en omständighet må här komma in i bilden till klargörande av

uppsalastudenternas situation. Under de två sista åren har ett flertal utredningar

publicerats rörande studentantalets sannolika utveckling under den

senare delen av 1950-talet och 1960-talet. Samtliga prognoser pekar på att

antalet studerande vid universitet och högskolor under den närmaste tioårsperioden

kommer att stiga med 50 —101) %. För att planlägga den högre

undervisningen och planera den upprustning av de högre undervisningsan
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

stalterna, som erfordras för att de väntade stora studentkullarna skall kunna

beredas tillfredsställande högskoleutbildning, har 1955 års universitetsutredning

tillsatts. Det är med glädje man från alla håll konstaterat ett stigande

intresse från statsmakternas sida för den högre utbildningens utbyggnad

och effektivisering. Det måste dock anses vara ett oavvisligt krav, att

det jämsides med den erforderliga förstärkningen av institutioner och undervisningsresurser

också företas en upprustning av de studentsociala stödåtgärderna.

I synnerhet när dessa åtgärder innebär omfattande byggenskap,

är det väsentligt att planeringen sker i god tid. Från Uppsala studentkårs

sida föreligger denna vår så långt framskridna planer på uppförande av en

studentmatsal, att endast avsaknaden av erforderliga medel hindrar studentkåren

att under nästa budgetår påbörja byggenskapen.

I sin underdåniga framställning år 1954 beräknade studentkåren att kostnaderna

för uppförandet av en studentmatsal skulle uppgå till 985 000 kr.

Denna summa hade beräknats på kostnadskalkyler, vilka bilagts 1954 års

framställning och utförts i november 1954. Under tiden 1 november 1954

till 1 september 1955 har emellertid bvggnadskostnadsindex stigit med

4,5 % enligt senast fastställda officiella indextal. Till följd härav måste

studentkåren nu räkna med en byggnadskostnad för den planerade matsalen

av minst 1 030 000 kr.

Utskottet. Med anledning av vid fjolårets riksdag väckta motioner uttalade

utskottet sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955: 57 rörande

trågan om lån till Uppsala studentkår för uppförande och inredande av en

studentmatsal. Utskottet erinrade härvid om att staten tillhandahölle kårlokaler

för de studerande vid karolinska institutet, tandläkarhögskolorna,

gymnastiska centralinstitutet, skogshögskolan, veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan.

Utskottet framhöll vidare, att under fonden för låneunderstöd

under de senaste budgetåren anvisats ränte- och amorteringsfria lån

åt akademiska föreningen i Lund och tekniska högskolans i Stockholm studentkår

för utbyggnad av respektive kårlokaler ävensom att utskottet förordat

anvisande för budgetåret 1955/56 av ett investeringsanslag till lån åt

Chalmers tekniska högskolas studentkår. Mot bakgrunden härav fann utskottet

i princip även Uppsala studentkår böra kunna komma i åtnjutande

av lån av statsmedel för motsvarande ändamål. Utskottet konstaterade, att

en i motionerna omnämnd, av Uppsala studentkår år 1954 gjord framställning

i ämnet alltjämt vore beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Med hänsyn

härtill och då utskottet icke ansåg sig böra i anledning av de föreliggande

motionerna förorda något investeringsanslag för budgetåret 1955/56

syntes det utskottet i första hand böra ankomma på Kungl. Maj :t att pröva

1 rågan om möjligheterna att framdeles bereda utrymme för en kapitalinvestering

för ändamålet.

Kungl. Maj :t har icke för innevarande års riksdag framlagt något förslag

i ämnet. Utskottet anser sig böra i anledning av det nu i motionerna I: 248

och II: 399 gjorda yrkandet understryka vikten av att vitala studentsociala

behov — vartill förevarande fråga hör — bli tillgodosedda genom insatser

från statens sida. Uppsalastudenternas situation beträffande måltidsförhållandena

är såsom i motionerna ingående belysts uppenbarligen prekär

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

21

och svårigheterna på området komma utan tvivel att ytterligare accentueras

genom den successivt ökade tillströmning av studerande till universitetet,

som är att emotse under den närmaste tioårsperioden. Åtgärder synas därför

utskottet vara av nöden, i syfte att möjliggöra för Uppsala studentkår

att inom snar framtid realisera föreliggande byggnadsprojekt. Detta synes

utskottet kunna ske om staten lämnar erforderligt lån för ändamålet för

budgetåret 1957/58. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t vid budgetberedningen

instundande höst tager förevarande lånefråga under förnyad omprövning,

så att förslag i ämnet kan föreläggas 1957 års riksdag.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer att utskottet icke

finner sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 248 och II: 96 framställda

yrkandet. Utskottet förordar emellertid att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet ovan anfört.

Utskottet hemställer alltså,

a) att motionerna I: 248 och II: 399 icke må av riksdagen

bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

16 :o Lån till Stockholms högskolas studentkår. I två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Carl Albert Anderson m. fl.

(I: 249) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. (II:

390), har hemställts, att riksdagen må till lån till Stockholms högskolas studentkår,

för täckande av kostnader för tillbyggnad av studentkårens kårhus,

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 1 075 000 kronor.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till

nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen I: 249.

Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.

Stockholms högskolas studentkårs kårhus, som är beläget vid Holländargatan

i Stockholm, har varit i bruk sedan år 1935. Studentkåren har i

framställningar till Kungl. Maj:t i november 1950 och i februari 1952 hemställt

om statsanslag eller ränte- och amorteringsfritt lån om sammanlagt

750 000 kronor för uppförande av en planerad tillbyggnad av kårhuset. Sedan

tidigare kostnadsberäkningar till följd av byggnadskostnadernas stegring

reviderats, har studentkåren i framställning till Kungl. Maj:t i november

1955 anhållit om ett med 325 000 kronor höjt statsbidrag eller tillsammans

1 075 000 kronor. — Studentkårens upprepade framställningar ha icke

föranlett proposition till riksdagen.

Sedan Stockholms högskolas studentkår i november 1950 första gången

ansökt om statsbidrag för tillbyggnad av sitt kårhus, ha anslag för motsvarande

ändamål beviljats Akademiska föreningen i Lund, tekniska högskolans

i Stockholms studentkår och Chalmers tekniska högskolas studentkår.

Av dessa kårer hade tekniska högskolans i Stockholm studentkår

inlämnat ansökan om statsbidrag i september 1950. För Chalmers tekniska

högskolas studentkårs del hade kollegienämnden vid högskolan hemställt

om anslag första gången för budgetåret 1951/52; studentkåren vid hög
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 195f>

skolan hade sedermera ingivit egna framställningar i ärendet, den senaste

gången i augusti 1954. Riksdagen har, i anledning av propositioner, beviljat

tekniska högskolans i Stockholm studentkår anslag för budgetåren

1951/52 och 1952/53 och Chalmers tekniska högskolas studentkår anslag

för budgetåret 1955/56. — Sedan år 1950 har staten därjämte låtit bvgga kårlokaler

för studentkårerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och

veterinärhögskolan. — Det bör dessutom antecknas, att — sedan år 1950 —

även Uppsala studentkår ingivit ansökan om statsbidrag för uppförande och

inredande av en studentmatsal, första gången i augusti 1952 och sedermera

i november 1954 och i november 1955; i den senaste ansökan beräknas

medelsbehovet till 1 050 000 kronor.

Det nuvarande kårhuset vid Holländargatan, som har en volym av cirka

11 000 nU, innehåller bl. a. en matsal med plats för cirka 250 samtidigt spisande

gäster, en mindre kafélokal, ett postseminarium, expeditionslokaler,

ett sammanträdesrum, en klubbvåning med ett hundratal sittplatser och

ett bibliotek med ett tiotal sittplatser, nio bostadsrum, en vaktmästarbostad

och ett motionsrum om knappt 60 in-, förlagt till källarvåningen.

Tillbyggnaden skall uppföras i kvarteret Luftspringaren vid Saltmätargatan

på en med det nuvarande kårhuset parallellt belägen tomt, vilken äges

av Stockholms stad och reserverats för studentkåren. Ritningar till tillbyggnaden

ha utförts av det nuvarande kårhusets arkitekt, professor Paul Hedqvist.

Byggnaden kommer att uppföras i fem våningar samt en källarvåning.

Tillbyggnadens volym blir cirka 13 000 in3; det nuvarande kårhuset har, såsom

ovan nämnts, en volym av cirka 11 000 in3. Tillbyggnaden skall inrymma

bl. a. väsentligt vidgade utrymmen för mat- och kaféservering samt för

restaurangens kök, fem sammanträdesrum av varierande storlek, av vilka

fyra äro avsedda även för matservering, en åhörarsal med scen och med 550—

600 sittplatser, ett bibliotek, expeditionslokaler samt en vaktmästarbostad.

Källarvåningen inredes till lager eller garage och uthyres.

Den kraftiga ökningen av antalet studerande vid Stockholms högskola har

gjort studentkårens nuvarande kårhus alldeles otillräckligt. När uppförandet

av kårhuset i början av 1930-talet påbörjades, hade studentkåren cirka 1 200

medlemmar; vid invigningen år 1935 hade antalet ökat till 1 700. År 1950, då

den första ansökan om statsbidrag ingavs, utgjorde antalet 2 400; för närvarande

har studentkåren cirka 4 000 medlemmar. Till dessa komma så handelshögskolans

cirka 800 studerande, vilka enligt donationsbestämmelser äga utnyttja

studentkårens kårhus. Kårhuset skall således rymma mer än tre

gånger så många studenter som det antal för vilket det" är dimensionerat!

Enligt sedvänja äga även studerande vid andra högskolor i Stockholm intaga

måltider i kårhusets restaurang; i betydande utsträckning utnyttjas denna

möjlighet av de studerande vid de närbelägna läroanstalterna, farmacevtiska

institutet och socialinstitutet samt tekniska högskolans lantmätar- och arkitektlinjer,

vilka sistnämnda ha sin undervisning förlagd till tekniska högskolans

förutvarande lokaler Drottninggatan 95. — För närvarande ökar

Stockholms högskolas studentkår i medlemsantal snabbare än någon annan

studentkår i landet. Höstterminen 1955 ha mer än 1 100 nya studerande inskrivits

vid högskolan, det högsta antal som någonsin noterats. En ytterligare

kraftig ökning av studentantalet under de närmaste åren kan med

säkerhet förutses.

Självfallet kunna studenterna vid Stockholm högskola aldrig räkna med att

i sitt kårhus få samma utrymmesstandard som de kårer, vilka ha ett flertal

nationshus att tillgå. Uppsalastudenternas behov av samlingslokaler ha under

de senaste åren kunnat tillgodoses genom om- och tillbyggnader av flera

nationshus. Till belysning av Stockholms högskolas studentkårs trångbodd
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Hd år 1!)56

23

het vilja vi i detta sammanhang även nämna, att tekniska högskolans i Stockholm

studentkår — som har ungefär hälften så många medlemmar som

Stockholms högskolas studentkår — ansett sig behöva ett kårhus, som är

dubbelt så stort som kårhuset vid Holländargatan. Teknologernas behov av

en tillbyggnad har av statsmakterna befunnits så trängande, att statsbidrag

och byggnadstillstånd erhållits så gott som omgående. Stockholms högskolas

studentkårs läge är utan tvekan sämre.

Kårrestaurangens matservering bygger på självserveringssystem. Särskilt

vid lunchserveringen utnyttjas för närvarande restauranglokalerna i en utsträckning

som går långt utöver vad skäliga krav på trevnad medgiva. Matköerna

få vid toppbelastning en längd av upp till 20 meter i tredubbla led,

och studenterna få vänta onormalt lång tid, innan de kunna intaga sin måltid.

Ändå kan endast en åttondel av kårmedlemmarna serveras lunch i kårrestaurangen.

Ett långt större antal önskar intaga sina måltider där. En bctvdande

del av kårens medlemmar — för närvarande inemot 40 % — kommer

från landsorten. De bo inackorderade i Stockholm eller dess närhet och

äro i regel hänvisade till att äta ute på restaurang. Vi vilja i detta sammanhang

nämna, att, med hänsyn till den utsträckning som Stockholm numera

har och då rådande bostadsbrist starkt inskränker valmöjligheterna i fråga

om bostadens läge, man måste räkna med att studenterna genomsnittligt ha

en mycket lång resväg och att de därför i jämförelsevis stor utsträckning äro

nödsakade att intaga sina måltider utom hemmet. Av de inneboende torde få

ha kokmöjligheter i bostaden. I speciella studentbostäder bo 3 % av studenterna

vid Stockholms högskola; i t. ex. Uppsala äro 24 % av studenterna

bosatta i dylika hus. I Stockholm saknas också privata studentmatsalar, och

flertalet av de studerande äro således hänvisade till vanliga restauranger.

Dessa äro till följd av den utpräglade kontorsbebyggelsen i Stockholms högskolas

närhet ofta fullbesatta vid lunchtid, och deras priser för lunch äro

cirka 30 % högre än kårrestaurangens, vilket för närvarande uppgår till

2: 50 kronor. För middag äro prisskillnaderna än större.

Det väsentligaste syftet med tillbyggnaden av kårhuset är att öka restaurangens

kapacitet och dess möjligheter att hålla låga inåltidspriser. Det beräknas

sålunda, att det genom tillbyggnaden skall bli möjligt att öka antalet

serverade måltider med upp mot 100 %. Avsevärt större utrymmen för kafélokaler

erhållas i den nya byggnaden. Härigenom tillgodoses ett angeläget behov,

då, av skäl som nyss nämnts, många studenter ha långa resor och ofta

i stället för lunch eller middag intaga en mindre måltid i kaféet under väntetiden

mellan föreläsningar. Det nuvarande utrymmet för kaféet har visat sig

alldeles otillräckligt. I detta sammanhang bör framhållas att möjligheterna

att driva restaurangen rationellt, och därmed att hålla låga matpriser, i väsentlig

grad äro beroende av tillbyggnaden. Den nuvarande matsalen måste

användas även för större sammanträden, föredrag, diskussioner och föreställningar

av studenttealern. Genom tillbyggnaden skulle lokaler erhållas

för uteslutande servering av mat, vilket möjliggör upprättande av permanenta

baranordningar samt annan rationalisering av serveringen. Dessutom

möjliggör tillbyggnaden eu rationalisering av kök och ekonomiutrymmen,

vilket ur ekonomisk synpunkt måste betecknas såsom synnerligen angeläget.

Restaurangen utgör emellertid endast ett av studentkårens lokalbekymmer,

om än det allvarligaste. En svår brist är frånvaron av en ändamålsenlig och

tillräckligt stor samlingssal. Ingen annan svensk studentkår av jämförlig

storlek saknar tillgång till aula. Utan en dylik är det ej möjligt att tillfredsställande

bedriva sådan verksamhet som allmänt anses höra till en studentkårs

centrala uppgifter, dvs. föredrag, debatter och allmänkulturella program.

Högskolans styrelse har upprepade gånger framhållit betydelsen av att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

högskolan genom tillbyggnaden finge tillgång till en aula. Förutom en större

samlingslokal erfordras ett antal sammanträdesrum av varierande storlek.

Vid högskolan finnas ett hundratal föreningar, vilka alla kunna göra anspråk

på att få förlägga sina sammankomster till kårhuset. I det nuvarande kårhuset

finnes emellertid — förutom tre små rum för respektive fakultetsföreningar

— en enda lokal, som är speciellt avsedd för sammanträden. Den

rymmer ett fyrtiotal sittplatser. I övrigt måste serveringslokalerna, biblioteket

och klubbvåningen tagas i anspråk för sammanträden, vilket medför

avsevärda olägenheter för de kårmedlemmar som, utan att taga del i föreningslivet,

önska besöka kårhuset för att där sammanträffa med sina studiekamrater.

På grund av denna kårhusets otillräcklighet måste studentkåren

ransonera uthyrningen av tillgängliga lokaler, varför föreningarna ofta få

vänta mer än en månad, innan de kunna få disponera en lokal för ett kvällssammanträde.

Den stora samlingssalen beräknas kunna disponeras även av andra än högskolestudenter.

Bildningsorganisationer av olika slag kunna här till låga avgifter

få hyra en modern och rymlig åhörar- och teatersal och ha tillgång till

sammanträdes- och klubbrum. Med sitt, särskilt efter tunnelbanans tillkomst

centrala läge, med sin stora samlingssal, en rad sammanträdesrum samt egen

restaurang med stor kapacitet bör det utvidgade kårhuset dessutom sommartid

bli ett utmärkt »kongresshus».

Kostnaderna för uppförande av tillbyggnaden ha enligt en genom professor

Hedqvist företagen kostnadsulredning beräknats till 2 600 000 kronor. Totalkostnaden,

inklusive inredning, torde kunna uppskattas till 2 800 000 kronor.

Beträffande finansieringen av tillbyggnaden skall här antecknas, att studentkåren

år 1950 från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse erhållit en donation

på 500 000 kronor; donationen utbetalas först när uppförandet av nybyggnaden

påbörjas. År 1951 beslöt Stockholms stadsfullmäktige upplåta tomt

för tillbyggnaden mot enbart en formell, årlig avgäld och förband sig därjämte

att lämna studentkåren ett ränte- och amorteringsfritt lån till ett

belopp, motsvarande en tredjedel av det statsbidrag som kunde komma att

beviljas. Statsbidraget har, såsom ovan angivits, beräknats till 1 075 000

kronor och bidraget från Stockholms stad sålunda till 360 000 kronor. Under

de senaste åren har studentkåren vidare kunnat göra smärre avsättningar

för kårhustillbyggnaden; dessa uppgå nu till cirka 65 000 kronor. Resterande

kostnader 800 000 kronor avser studentkåren att bestrida genom upplåning.

''

Mer än fem år har nu förflutit sedan Stockholms högskolas studentkårs

första ansökan om statsbidrag för kårhustillbyggnaden ingavs. De i det föregående

lämnade uppgifterna giva enligt vår mening vid handen, att behovet

av en tillbyggnad av Stockholms högskolas studentkårs kårhus måste betraktas

såsom synnerligen trängande. Vi vilja härvid särskilt peka på hurusom

studentkåren — i förhoppning om att därmed kunna påskynda realiserandet

av sitt byggnadsprojekt — i fråga om en avsevärd del av de erforderliga

medlen beslutat tillgripa en finansieringsform, som, såvitt bekant,

icke begagnats av någon annan studentkår. Genom överskottsmedel av den

utvidgade kårhusrörelsen och med hjälp av särskilda uttaxeringar har studentkåren

ansett sig kunna bära ett lån på 800 000 kronor med en annuitet

pa 5 %. Studenterna ha anfört, att de ha velat taga på sig denna utgiftshorda

för att det därigenom skulle vara möjligt att begränsa behovet av

allmänna medel för byggnadens finansiering, under förutsättning att byggnadsarbetet

därigenom kunde påskyndas. Det synes oss, att studentkåren nu

hor beviljas ett lån för här avsett ändamål.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

25

Sammanfattningsvis vilja vi framhålla:

1. Behovet av en tillbyggnad av Stockholms högskolas studentkårs kårhus

synes framgå därav att kårhuset, som togs i bruk år 1935, är dimensionerat

för 1 600 personer, under det att studentkåren för närvarande har cirka

4 000 medlemmar, vartill komma handelshögskolans cirka 800 studenter,

vilka jämväl äga utnyttja kårhuset.

2. Av Stockholms högskolas studentkårs medlemmar komma inemot 40 %

från landsorten; de äro inackorderade i Stockholm eller dess närhet och äro

i regel hänvisade till att äta ute på restaurang. Även de i Stockholms stad

och dess grannkommuner mantalsskrivna studenterna äro emellertid till

följd av långa resvägar i stor utsträckning tvingade att intaga sina måltider

utom hemmet. Kårrestaurangen, vars priser ligga väsentligt under priserna

hos de privata restaurangerna i högskolans närhet, saknar dock med

nuvarande knappa resurser möjlighet att tillgodose efterfrågan.

3. Då staten låtit bygga kårlokaler för, respektive beviljat lån till andra

studentkårer, synes man ha utgått från att även ett avsevärt lägre medlemsantal

än Stockholms högskolas studentkårs utgör ett tillräckligt underlag

för beviljandet av statsbidrag till byggande av kårlokaler. Med hänsyn till

att ett flertal sådana kårlokaler tillkommit efter det att Stockholms högskolas

studentkår år 1950 första gången ansökt om statsbidrag, synes det oss,

att nämnda studentkår nu bör stå i tur att beviljas medel för tillbyggnad

av sitt kårhus.

Utskottet vill med anledning av motionerna I: 249 och II: 390 hänvisa till

vad utskottet under nästföregående punkt anfört och särskilt till vad utskottet

uttalat i fråga om tillgodoseende under statens medverkan av vitala

studentsociala behov. Utskottet får erinra om att för de studerande vid

Stockholms högskola föreligga särskilda svårigheter framför allt på grund

av de i flertalet fall mycket långa avstånden från vederbörandes bostad till

högskolan. För studentkåren vid Stockholms högskola är också avsaknaden

av en efter nuvarande förhållanden och studentantal lämpad samlingslokal

(aula) ett allvarligt problem.

Vidkommande finansieringen av den planerade tillbyggnaden till kårhuset

föreligger beslut av Stockholms stadsfullmäktige år 1951 om upplåtande

av tomt för ändamålet mot enbart en formell årlig avgift samt om beviljande

åt studentkåren av ett ränte- och amorteringsfritt lån till belopp,

motsvarande en tredjedel av det statsbidrag, som kunde komma att anvisas.

Utskottet vill för sin del ifrågasätta huruvida icke en större insats från

stadens sida skulle kunna påräknas. Utskottet får erinra om att chefen för

ecklesiastikdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts den 10 februari 1956 givna

bemyndigande tillkallat särskilda sakkunniga för utredning beträffande

Stockholms högskolas framtida ställning, med uppdrag tillika att å statens

vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad och högskolan rörande

statens, Stockholms stads och högskolans inbördes förhållanden i ekonomiskt

och organisatoriskt hänseende. Enligt utskottets mening torde härvid förhandlingar

lämpligen böra upptagas jämväl angående stadens andel i finansieringen

av kårhusets tillbyggnad.

I likhet med vad utskottet uttalat under nästföregående punkt förutsätter

utskottet, som icke är berett att för nästa budgetår tillstyrka anvisande

3 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 116

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

av det i motionerna 1: 249 och II: 390 påyrkade investeringsanslaget och alltså

avstyrker bifall till motionerna, att Kungl. Maj :t vid budgetberedningen

instundande höst tager förevarande lånefråga till Stockholms högskolas studentkår

under förnyad omprövning.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till

känna vad utskottet ovan anfört.

Utskottet hemställer förty,

a) att motionerna 1: 249 och II: 390 icke må av riksdagen

bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

Uppskjutna frågor

17:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten

8: Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm och

punkten 9: Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 11 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Leander, Näsgård,

Gillström, Näsström, Boman, Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson,

Birger Andersson, Ragnar Persson, Nils Theodor Larsson, fröken Ranmark

och herr Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Åkerström,

Rubbestad, Hoppe, Petterson i Degerfors, Andersson i Mölndal,

Widén, Johansson i Mysinge, Nihlfors, fru Ericsson i Luleå, fröken Vinge,

herr Blidfors, fröken Karlsson och herr Helén.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1956

27

Reservationer

vid punkten 12 (Nybyggnad för konstfackskolan)

av herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp och fröken Karlsson, vilka ansett

att

dels utskottets yttrande på s. 12 från och med det stycke, som börjar med

»Förslag till», till och med det stycke, som slutar med »ecklesiastikdepartementets

byggnadskvot», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Förslag till en så omfattande omändring och utökning av det ursprungliga

byggnadsprojektet, vilket förslag innebär en mycket avsevärt ökad statlig

kapitalinvestering, borde enligt utskottets mening ha av Kungl. Maj :t i särskild

proposition framlagts för riksdagen och icke såsom nu skett redovisats

i en från ecklesiastikdepartementet till utskottet överlämnad promemoria.

Ett realiserande av nämnda förslag angives erbjuda vissa fördelar. I vad

mån så är fallet undandrager sig emellertid utskottets bedömande, då någon

allsidig och någorlunda fullständig utredning till belysande av frågan icke

föreligger. Utskottet anser det uteslutet att på grundval av nu tillgängligt material

tillstyrka en utvidgning av byggnadsprojektet av så betydande omfattning

som här är fråga om. I nuvarande ansträngda ekonomiska läge måste

stark återhållsamhet iakttagas även beträffande mycket angelägna investeringar,

såväl enskilda som offentliga. Det har i förevarande fall icke visats

att frågan över huvud taget prövats från denna utgångspunkt.

Utskottet vill även fästa uppmärksamheten vid att ett godtagande av det

nya förslaget skulle för budgetåret 1956/57 innebära en ökad kapitalinvestering

på minst 5 000 000 kronor, vilket belopp enligt departementspromemorian

är avsett att äskas på tilläggsstat för nämnda budgetår. Det är enligt

utskottets mening anmärkningsvärt att anslag för budgetåret 1956/57, som

redan nu bedömes erforderligt, icke av departementschefen upptages på ordinarie

riksstat.

Utskottet avstyrker alltså det i departementspromemorian framlagda förslaget.

»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande utförande av en nybyggnad för konstfackskolan;»
-

560855 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1956/57, a1 i texten