Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska sjukhuset samt vissa andra anslag till universitetssjukhusen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1956-05-11 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:117, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska sjukhuset samt vissa andra anslag till universitetssjukhusen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

1

Nr 117

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående

anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska

sjukhuset samt vissa andra anslag till universitetssjukhusen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3 :e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkten

57, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag

av 25 070 000 kronor.

I samma proposition har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna

36, 58, 60—62 och 67, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956, framlagt de förslag, vilka

framgår av den följande redogörelsen.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 55, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 20 januari

1956, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för karolinska sjukhuset, vilka påkallas

av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 25 070 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen nr 132, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 16 mars

1956, föreslagit riksdagen att — med ändring i tillämpliga delar av vad därutinnan

föreslagits i statsverkspropositionen och propositionen nr 55 —- dels godkänna av departementschefen förordad överenskommelse rörande

vissa läkarbefattningar vid karolinska sjukhuset in. fl. undervisningssjukhus,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kan bli erforderliga i anledning av överenskommelsen och att jämväl i

övrigt vidtaga erforderliga åtgärder för överenskommelsens genomförande

fr. o. m. den 1 juli 1956, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om avlöningsförstärkning

till överläkaren vid den thoraxkirurgiska kliniken vid

akademiska sjukhuset i Uppsala, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningarna för psykiatriska kliniken i Uppsala,

karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska sjukhuset i Uppsala,

som påkallas av vad departementschefen förordat, dels bemyndiga

1-—Dihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 117

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

Kungl. Maj :t att beträffande avlöningsanslagen till psykiatriska kliniken i

Uppsala, karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska sjukhuset

i Uppsala verkställa den omföring av medel mellan anslagsposter, som

kan föranledas av vad sålunda föreslagits, dels ock godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för Sabbatsbergs sjukhus.

1 :o) Psykiatriska kliniken i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl. Maj :t

har i propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 36, s. 147—151)

föreslagit riksdagen att dels godkänna den personalförteckning för psykiatriska

kliniken i Uppsala, som föreslagits av departementschefen, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för psykiatriska kliniken

i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels

ock till Psykiatriska kliniken i Uppsala: Avlöningar till läkare för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 271 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår har upptagits ett förslagsanslag

till kostnader för driften av psykiatriska kliniken i Uppsala å 1 400 000 kronor.

Från anslaget bestrides dels kostnaderna för löner åt läkarpersonalen,

dels ock klinikens driftkostnader i övrigt dvs. kostnader för avlöning åt

annan personal än läkare samt omkostnader.

Departementschefen anför, att utvecklingen inom medicinen under senare

år bl. a. kännetecknats av ett allt starkare framhävande av de förebyggande

åtgärdernas stora betydelse icke minst i fråga om psykiska sjukdomar.

Många av dessa har sin rot i rubbningar under uppväxtåren. Under de sista

decennierna har därför barnpsykiatrien vuxit fram som en särskild disciplin,

vilken kommit att erbjuda ett synnerligen omfattande arbetsfält. Vid akademiska

sjukhuset i Uppsala finnes sedan den 1 mars 1947 en barnpsykiatrisk

avdelning omfattande en vårdavdelning med 14 platser för barn och

6 platser för halvvuxen ungdom. Med hänsyn till den stora och numera allmänt

erkända betydelse, som barnpsykiatrien har i modern sjukvård, är

det angeläget, att den barnpsykiatriska avdelningen erhåller den chefsbefattning,

som är nödvändig för sjukvården, för undervisning av de studerande

samt för utbildning av specialister inom facket. Departementschefen

anser sig därför böra förorda, att en överläkartjänst i Ce 29 inrättas vid

avdelningen, varvid samtidigt en befattning som förste underläkare kan

indragas. För överläkartjänsten bör i fråga om anställningsvillkor och tillsättningsförfarande

gälla enahanda bestämmelser som beträffande motsvarande

överläkartjänster vid akademiska sjukhuset i övrigt. Föreskrifter i

angivna hänseenden bör inflyta i gällande bestämmelser för driften av psykiatriska

kliniken, vilka alltså i tillämpliga delar bör ändras. Med överläkartjänsten

bör förenas skyldighet att mot ersättning meddela undervisning i

den omfattning, som må komma att av kanslern för rikets universitet bestämmas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

3

Vidare föreslås, att kliniken tillföres en förstärkning av läkarkrafterna

med en förste underläkare fr. o. m. nästa budgetår. Arvodet till encephalografiläkaren

föreslås uppräknat med 600 kronor.

Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen med

21 024 kronor. För vikariatersättningar beräknas 3 000 kronor. Härtill kommer

den automatiska utgiftsstegringen med 103 000 kronor för ändrade

lönegradsplaceringar för sjukvårdspersonal m. m. För omkostnader beräknas

en ökning med 300 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår skulle

således uppgå till 1 527 324 kronor eller avrundat 1 527 000 kronor.

Enligt gällande bestämmelser för psykiatriska kliniken i Uppsala skall

vid kliniken finnas anställda underordnade läkare till det antal och med

den löneställning, som Kungl. Maj :t föreskriver. Då kostnaderna för löner

åt läkarpersonalen i sin helhet faller på staten, anses ett särskilt anslag

fr. o. in. nästa budgetår böra upptagas på riksstaten för bestridande av

dessa kostnader. Anslaget bör erhålla benämningen Psykiatriska kliniken

i Uppsala: Avlöningar till läkare och uppföras med 271 000 kronor. Vid

bifall till vad sålunda föreslagits anses anslaget böra uppdelas på följande

anslagsposter, nämligen arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt rörligt

tillägg.

Med undantag för läkarna är personalen vid psykiatriska kliniken underkastad

bestämmelserna i landstingens tjänstereglemente eller gällande kollektivavtal.

Denna anordning faller sig naturlig, eftersom motsvarande personal

vid akademiska sjukhusets övriga avdelningar avlönas efter dessa

bestämmelser. Någon ändring härutinnan anses icke böra ifrågakomma. Med

hänsyn härtill bör vad som erfordras i statsanslag till bestridande av klinikens

kostnader för annat än läkarlöner upptagas i riksstaten såsom ett

från anslaget till läkarlöner skilt anslag, för vilket anslag beräknas ett

medelsbehov av 1 256 000 kronor.

De i propositionen nr 132 framlagda förslagen avseende förevarande anslag

redovisar utskottet under punkten 8 i detta utlåtande.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för psykiatriska

kliniken i Uppsala:

Personalförteckning

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25

Befattning Lönegrad

1 överläkare.................................. Ce 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för psykiatriska kliniken

i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ..........................

1 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

221 200

48 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis

Summa kronor 271 000;

c) till Psykiatriska kliniken i Uppsala: Avlöningar till

läkare för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 271 000 kronor.

2:o) Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillkallades den 28 november 1952 två sakkunniga — ledamoten

av riksdagens andra kammare G. F. Thapper, ordförande, och förre

lasarettsläkaren G. F. Borner —- för att med beaktande av vad statsutskottet

uttalat i utlåtande den 28 mars 1952, nr 11, punkten 41, verkställa en översyn

av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet i syfte att undersöka möjligheterna att förbättra

driftekonomien vid de bägge sjukhusen. Genom beslut den 5 juni 1953 och

den 18 mars 1955 uppdrog Kungl. Maj:t sedermera åt de sakkunniga, vilka

antagit benämningen besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet, att jämväl verkställa utredning rörande möjligheterna

att dels nedbringa väntetiderna för patienterna vid karolinska sjukhusets

och serafimerlasarettets polikliniker, dels ock samordna vid karolinska sjukhusets

hormonlaboratorium bedriven verksamhet och den verksamhet, som

avsågs skola bedrivas vid den planerade endokrinologiska forskningsinstitutionen

vid sistnämnda sjukhus.

Med skrivelse den 15 juli 1955 har besparingssakkunniga, vilka under

sitt arbete fortlöpande samrått med överdirektören för karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet samt berett samtliga klinikchefer och övriga överläkare

ävensom representanter för läkar-, sjukvårds-, ekonomi- och administrationspersonalen

vid nämnda sjukhus tillfälle att framföra sina synpunkter,

överlämnat ett betänkande (stencilerat) innefattande bl. a. vissa

förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder. En redogörelse för besparingssakkunnigas

utredning och förslag samt däröver avgivna yttranden

finnes införd i statsrådsprotokollet (propositionen nr 55 s. 2—21), till vilket

utskottet torde få hänvisa.

Innan departementschefen övergår att taga ställning till de olika avsnitten

i den utredning med förslag till besparings- och rationaliseringsåtgärder

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som framlagts av besparingssakkunniga,

berör han i korthet bakgrunden till denna utredning samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956 5

klargör sin inställning till de allmänna synpunkter, som framförts av de

sakkunniga.

Departementschefen anför följande.

I sitt av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 11 framhöll statsutskottet,

att kostnaden per vårddag vid karolinska sjukhuset alltsedan sjukhuset

togs i bruk undergått en ständig stegring och måste — även med

beaktande av motsvarande tendens vid andra sjukhus och sjukhusets karaktär

av undervisningsanstalt — anses hög. Det förefölle utskottet uppenbart,

att den höga vårdkostnaden i avsevärd mån var beroende av, att beläggningsprocenten

särskilt vid en del avdelningar varit anmärkningsvärt låg.

Man hade enligt utskottet kunnat vänta, att den låga beläggningen bort

föranleda till viss reduktion av personalen, som torde ha beräknats med

utgångspunkt från normal beläggning. Såvitt utskottet kunnat finna, hade

en sådan reduktion icke, i varje fall icke genomgående, kommit till stånd.

Utskottet erinrade vidare om, att särskilda av besparingsutredningen tillkallade

sakkunniga år 1941 verkställt en ingående utredning rörande möjliga

besparings- och rationaliseringsåtgärder vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet. De sakkunnigas förslag, som innebar besparingar till

ett belopp av omkring 370 000 kronor, hade endast delvis genomförts. Mot

bakgrunden härav och med hänsyn bl. a. till de vittgående krav, som framförts

av direktionen för karolinska sjukhuset i dess anslagsäskanden, fann

utskottet det ofrånkomligt, att besparingssträvandena intensifierades. I sådant

syfte borde vid karolinska sjukhuset redan påbörjade organisationsundersökningar

och rationaliseringsutredningar vidgas så, att de komme

att innefatta eu allmän och såvitt möjligt fullständig översyn av arbetsuppgifter

och arbetsförhållanden vid de bägge sjukhusen samt en förutsättningslös

undersökning av möjligheterna att förbättra driftekonomien. Vad

sålunda från riksdagens sida anförts och hemställts ledde till att besparingssakkunniga

tillkallades.

Av statsutskottets utlåtande framgår, att den föreslagna besparings- och

rationaliseringsutredningen motiverats av statsfinansiella skäl. Besparingssakkunnigas

förslag utgör således närmast ett fullföljande av tidigare strävanden

att genom en översyn av statsförvaltningen så långt sig göra låter

genom besparingar motverka den fortgående utgiftsstegringen.

De sakkunniga har efter ingående undersökningar och jämförelser med

förhållandena vid andra sjukhus ansett sig kunna konstatera, att utfallet

av karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets verksamhet icke giver

stöd för antagandet, att dessa båda sjukhus skulle i avsevärd mån vara

dyrare i drift eller mer personalkrävande än andra undervisningssjukhus.

Det är med tillfredsställelse jag konstaterar detta uttalande, som måste

anses innebära ett erkännande av sjukhusledningens hittillsvarande strävanden

att genom ett fortlöpande rationaliseringsarbete söka förbättra driftekonomien.

Att kostnaderna vid dessa sjukhus ändå är förhållandevis höga,

torde till väsentlig del sammanhänga med, att de sjukhus, som det här gäller,

icke är endast sjukvårdsinrättningar i sedvanlig bemärkelse, såsom våra

länslasarett, utan jämväl anstalter både för undervisning av medicine studerande

och för vetenskaplig forskning. Av dessa sjukhusens uppgifter följer,

att desamma ifråga om byggnadssätt, utrustning och personaluppsättning

kommer att väsentligt skilja sig från andra sjukvårdsinrättningar. Medan

vid dessa endast erfordras de lokaler, som behövs för sjukvården, tillkom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

mer vid ett undervisningssj ukhus en hel del lokaler för undervisningen och

den vetenskapliga forskningen. Enahanda är förhållandet med avseende å

sjukhusens utrustning samt instrumentarium och annan materiel av olika

slag. Denna undervisningssj ukhusens speciella karaktär torde överhuvud

alltid få hållas i minnet, när det gäller att på ett fullt rättvist sätt bedöma

sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Jag

vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamheten på det förhållandet,

att kostnaderna för garnisonssjukvården i Stockholm stannar på statsverket

och bortsett från vissa lönekostnader bestrides från de till karolinska

sjukhuset anvisade anslagen. Av vårdkostnaderna vid karolinska sjukhuset

belöper alltså en viss del på denna speciella sjukvårdsuppgift, till

vilken i regel icke finnes motsvarighet vid andra kroppssjukhus.

Även om sålunda storleken av de nuvarande vårddagkostnaderna vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet med beaktande av samtliga

på frågans bedömande inverkande omständigheter icke giver stöd för antagandet,

att statens kostnader för sjukvården vid dessa sjukhus är anmärkningsvärt

höga, får detta givetvis icke utesluta, att en omsorgsfull prövning

sker av möjligheterna att för framtiden i görligaste mån begränsa utgiftsbehovet

vid sjukhusen ifråga liksom vid andra statliga inrättningar. De

sakkunniga har i dessa hänseenden framlagt vissa förslag och rekommendationer,

som enligt mitt förmenande förtjänar stort beaktande. De sakkunniga

har sålunda understrukit vikten av att tillgängliga vårdplatser utnyttjas

så effektivt som möjligt. Det är givetvis angeläget att så sker och jag

förutsätter, att direktionen för karolinska sjukhuset ägnar denna fråga

fortlöpande uppmärksamhet. Som direktionen framhållit är den mindre

tillfredsställande beläggningen emellertid till väsentlig del att tillskriva

rådande brist på sjukvårdspersonal. Vid vårdavdelningar och dylika arbetsplatser

inom karolinska sjukhuset uppgår denna brist i genomsnitt till

30—40 sjukvårds- eller ekonomibiträden per dag. En väsentlig orsak till

rådande personalbrist torde vara föreliggande svårigheter att bereda personalen

bostäder. I syfte att förbättra bostadstillgången inom karolinska sjukhuset

har chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition å

fastighetsfondens stat till reparations- och underhållskostnader in. m. föreslagit

anvisande av 65 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten inom det

nuvarande elevhemmet. Direktionen har därjämte vidtagit vissa åtgärder

för att förbättra bostadstillgången. Överläggningar i ämnet har sålunda

förts med representanter för olika statliga och kommunala myndigheter,

varvid olika alternativ till lösning av bostadsfrågan diskuterats. Det är min

förhoppning, att dessa överläggningar skall leda till ett sådant resultat, att

direktionen för framtiden beredes ökade möjligheter att ställa personalbostäder

till förfogande med en förbättrad personaltillgång som följd.

Karolinska sjukhuset inklusive garnisonssjukhuset har f. n. 1 648 vårdplatser

och preciserade beslut har fattats om inrättande av ytterligare 277.

Vidare har förslag om förläggande av en ortopedisk klinik till sjukhuset

godkänts av riksdagen. Den 1951 för riksdagen redovisade generalplanen

upptager kliniker med tillhopa 2 141 platser och härtill kommer i planen

ej förutsatta. De sakkunniga har understrukit vikten av, att sjukhusets

utbyggnad och utveckling från början planlägges rationellt, vilket enligt de

sakkunniga hittills icke skett. Vidare bör enligt de sakkunniga övervägas,

om icke ett nytt sjukhus eller utnyttjande i ökad omfattning av andra

sjukhus skulle ställa sig fördelaktigare än en fortsatt utbyggnad av karo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 117 är 1956

linska sjukhuset utöver redan planerade kliniker. Med anledning harav vill

jag till en början understryka, att den snabba utveckling, som kännetecknar

våra dagars medicin, i hög grad försvårar upprättande av en definitiv dispositionsplan

för sjukhusets utbyggnad. Med säkerhet kommer pa grund av

denna utveckling att för framtiden ställas krav på ytterligare institutioner,

vilka fordrar viss kontakt och visst samarbete med karolinska sjukhuset.

Sjukhusets starka tillväxt har ställt statsmakterna och sjukhusledningen

inför mycket svårlösta problem, vilka kommer att ytterligare accentueras

vid en fortsatt utbyggnad. Mot bakgrunden härav framstår det som angelaget

att förstärka sjukhusets administrativa ledning i syfte att bereda densamma

vidgade möjligheter att aktivt medverka till en rationell framtida utveckling

av sjukhuset. Sjukhusledningens arbetsbörda torde ha varit och fortfarande

vara synnerligen betungande och många stora och viktiga frågor har mast

undanskjutas på grund av bristande möjlighet att med tillgängliga arbetskrafter

hinna med undersökningar och utredningar, som för sjukhusets

verksamhet och organisation är av vital betydelse. Ett viktigt led i övervägandena

att möjliggöra en rationell planläggning av sjukhusets utbyggna

och utveckling är vidare, att frågan om storleken av nytillkommande kliniker

och institutioner ägnas ingående uppmärksamhet. Enligt de överväganden,

som legat till grund för den av 1951 års riksdag i princip godkanda

generalplanen för sjukhusets utbyggnad, bör de olika klinikerna vid karolinska

sjukhuset icke omfatta större antal vårdplatser an som för bedrivande

av undervisningen är oundgängligen nödvändigt. Då det gäller åt

ytterligare utbygga ifrågavarande sjukhusanläggning bör denna synpunkt

tillmätas väsentlig vikt i fråga om omfattningen av kliniker och avdelningar,

vilka skall nyuppföras eller utvidgas. Enligt vad kommittén för

karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande anmält har kommittén med

hänsyn till den begränsade markyta, som inom karolinska sjukhusets

område står till förfogande, övervägt, huruvida icke vissa specialinstitutioner

vid karolinska sjukhuset kan förläggas till andra sjukhus i stockholmstrakten.

En närmare utredning har emellertid visat, att en sådan förläggning

skulle innebära betydande olägenheter för berörda institutioner med hänsyn

till deras behov av intim kontakt med vid karolinska sjukhuset och karolinska

institutet belägna forskningsinstitutioner.

Departementschefen övergår härefter till de av besparingssakkunniga

framlagda förslagen till besparings- och rationaliseringsåtgärder.

Departementschefen delar helt de sakkunnigas uppfattning angående

önskvärdheten av ett nedläggande snarast möjligt av verksamheten vid

garnisonssjukhuset på Kungsholmen, som f. n. utgör en del av kaiolinska

sjukhuset. Av vad de sakkunniga anfört framgår, att för vård av militära

patienter erfordras endast en mindre del av garnisonssjukhusets nuvarande

vårdplatser. F. n. mottages där även på vissa villkor patienter från Stockholms

stad och län. Utredningen visar emellertid, att detta icke är rationellt

och ekonomiskt, i varje fall icke så länge nuvarande avtal bcståi. Häitill

kommer den omständigheten, alL den nuvarande sjukhustomten är synnerligen

värdefull och bättre torde kunna utnyttjas för annat ändamål. Från

ekonomisk synpunkt är det sålunda mindre välbetänkt, att det nuvarande

garnisonssjukhuset användes för att tillgodose garnisonens begränsade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

sjukhusbehov. Kungl. Maj:t har därför den 17 juni 1955 uppdragit åt kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

in. m. att upptaga förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms län

angående avveckling av garnisonsvården vid under direktionens för karolinska

sjukhuset förvaltning stående sjukhus. Kungl. Maj:t har vidare den

13 januari 1956 uppsagt nu gällande avtal mellan staten, staden och länet

rörande bidrag till vården av civila patienter vid- garnisonssjukhuset att

gälla fr. o. m. den 1 januari 1957. Resultatet av nämnda förhandlingar bör

avvaktas, innan ett definitivt beslut fattas om garnisonssjukhusets framtida

ställning. Enligt vad departementschefen under hand inhämtat möter emellertid

intet hinder mot, att man fr. o. in. den 1 april 1956 till karolinska

sjukhusets hudklinik överflyttar den vid garnisonssjukhuset f. n. bedrivna

vården av militära hud- och könspatienter under förutsättning, att hudkliniken

erhåller personalförstärkning med en förste underläkare och ett

sjukvårdsbiträde i Cg 5, vilken sistnämnda befattningshavare tänkes skola

överföras från garnisonssjukhuset. Därjämte avses en överläkare i Ce 29

vid garnisonssjukhuset skola framdeles ha sin tjänstgöring förlagd till karolinska

sjukhuset för vården av de militära patienterna. Samtidigt kan följande

befattningar indragas vid garnisonssjukhuset, nämligen en översköterska

i Ce 15, en sjuksköterska i Cg 12, ett sjukvårdsbiträde i Cg 5, ett

ekonomibiträde i Ce 5 och en vaktmästare i Cg 11, varjämte den nuvarande

biträdande läkartjänsten vid hudkliniken hålles vakant för att fr. o. in. den

1 juli 1956 indragas. Med hänsyn till den besparing på i runt tal 43 000

kronor om året, som härigenom skulle uppkomma, förordas, att ifrågavarande

överflyttning kommer till stånd fr. o. in. den 1 april 1956. Vad

salunda föiordats bör beaktas vid beräkningen i det följande av karolinska

sjukhusets avlöningsanslag.

I likhet med de sakkunniga och remissmyndigheterna anser departementschefen

angeläget, att man med hänsyn till rådande brist på operationssköterskor

vidtager de åtgärder till rationalisering av operationsarbetet, som

är möjliga att genomföra utan ett äventyrande av den sjukvårdande verksamheten.

Departementschefen förutsätter, att direktionen ägnar denna

fråga foitlöpande uppmärksamhet och vidtager de åtgärder i rationaliseringsbefrämjande

syfte, som låter sig genomföras.

I fråga om elevsjukavdelningen har — som ovan angivits — förslag om

avdelningens ianspråktagande som bostäder för biträdespersonal nyligen

underställts riksdagens prövning. Förslaget om indragning av en sjuksköterskebefattning

vid avdelningen anser departementschefen sig böra biträda.

Av de sakkunniga föreslagna åtgärder rörande städningsverksamheten

vid karolinska sjukhuset anses böra vidtagas. Det förutsättes sålunda, att

den av de sakkunniga föreslagna personalindragningen snarast genomföres.

Det synes departementschefen angeläget, att av centrala sjukvårdsberedningen

framförda synpunkter beaktas vid den ytterligare utredning angå
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

9

ende besparingsmöjligheter på förevarande område, som direktionen anmält

sig skola verkställa.

Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört i fråga om verksamheten vid

karolinska sjukhusets kök bör sjukhusets avlöningsanslag fr. o. in. nästa

budgetår nedräknas med ett belopp, motsvarande den årliga kostnaden för

sex ekonomibiträden.

Vid såväl karolinska sjukhuset som serafimerlasarettet bedrives f. n. en

omfattande poliklinisk verksamhet, vilken är av stor betydelse för den vid

sjukhuset bedrivna kliniska undervisningen. Det är uppenbart, att allmänheten

har ett mycket starkt intresse av, att väntetiderna blir så korta som

möjligt vid denna verksamhet. En undersökning har genom besparingssakkunnigas

försorg utförts rörande möjligheten att nedbringa väntetiderna för

patienterna vid karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets polikliniker,

varvid jämväl gränsdragningen mellan den statliga och kommunala sjukvården

beaktats. De sakkunniga har härvid utförligt redogjort för de omständigheter,

som i förevar ande sammanhang förtjänar beaktande, samt i

anslutning därtill redovisat sina synpunkter på frågan. Departementschefen

anser sig helt kunna dela den uppfattning, varåt de sakkunniga härvidlag

givit uttryck. I likhet med de sakkunniga finner departementschefen sålunda,

att vid poliklinikerna numera vidtagits de åtgärder för nedbringande

av väntetiderna, som rimligen kan fordras.

De sakkunniga har icke funnit möjligheter föreligga till samordning

mellan hormonlaboratoriet och den endokrinologiska forskningsinstitutionen.

Däremot har de sakkunniga anfört vissa synpunkter på samordningen

mellan denna institution och övriga laboratorier vid sjukhuset. Dessa synpunkter

bör i framtiden beaktas av direktionen.

Frågan om förstärkning av den administrativa ledningen och föreståndarinneorganisationen

vid karolinska sjukhuset upptages till behandling nedan.

Med hänsyn till vad lärarkollegiet vid karolinska institutet anfört i sitt

remissyttrande har departementschefen för avsikt att utverka Kungl. Maj :ts

uppdrag åt kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets

utbyggande in. in. att upptaga förhandlingar med Stockholms stad rörande

upprättande av en behandlingscentral för s. k. konstgjord njure.

Departementschefen betonar slutligen, att han tagit fasta på direktionens

förklaring, att direktionen ämnar låta genom egna organ verkställa en fortsatt

undersökning rörande besparingsmöjligheter vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet. Besparings- och rationaliseringsåtgärderna vid ifrågavarande

sjukhus får icke anses avslutade. Det av besparingssakkunniga

förebragta utredningsmaterialet bör i väsentliga hänseenden kunna läggas

till grund för det fortsatta arbetet härmed och därav föranledda framtida

avgöranden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

Departementschefen övergår härefter att behandla karolinska sjukhusets

avlöningsanslag för budgetåret 1956/57 i anslutning till direktionens anslagsäskanden

och upptager först frågan om personalbehovet vid sjukhusets

redan nu befintliga avdelningar och kliniker.

Avdelning C inom den radiofysiska institutionen föreslås förstärkt genom

inrättande av en tjänst i lönegraden Cg 15.

Fr. o. m. budgetåret 1955/56 har under karolinska sjukhusets avlöningsanslag

beräknats 15 000 kronor för arvode till en vid radiofysiska institutionen

anställd fysiker. Genom beslut den 30 december 1955 har Kungl. Maj:t

medgivit, att å arvodet må fr. o. in. den 1 januari 1956 tills vidare under

budgetåret 1955/56 läggas särskilt tillägg av sådan storlek, att arvodet uppgår

till 16 200 kronor per år. Departementschefen förordar, att ifrågavarande

arvode fr. o. in. den 1 juli 1956 fastställes att utgå med 16 860 kronor per år.

Brännskadeavdelningen föreslås förstärkt med en sjuksköterska i Ce 12.

Vid den urologiska avdelningen föreslås inrättad en befattning som förste

underläkare.

Vid radiumhemmet bör två kontorsbiträden i Ce 8 uppflyttas till kanslibiträden

i Ce 11. Under nästföljande punkt i detta utlåtande beräknas

130 000 kronor för anskaffning av apparatur för högvoltsterapi. För betjäning

av denna apparatur erfordras inrättande av en befattning som översköterska

i Ce 14 och en ekonomibiträdestjänst i Ce 5. Tillkomsten av ytterligare

en översköterskebefattning vid telegammaavdelningen medför enligt

i proposition nr 209/1955 fastlagda principer, att en vid avdelningen befintlig

tjänst som översköterska i Ca 14 bör uppflyttas till Ca 15.

Personalen vid barnkliniken föreslås utökad med tre barnsköterskor i

Ce 6—7. Vidare föreslås inrättande vid den kardiologiska avdelningen av en

förste underläkarbefattning samt vid såväl den barnpsykiatriska avdelningen

som barnklinikens röntgenavdelning av en kontorsbiträdesbefattning

i reglerad befordringsgång.

Vid röntgendiagnostiska avdelningen bör på grund av det till följd av

reumatologiska klinikens tillkomst betydligt ökade arbetet inrättas en befattning

som förste underläkare. Avdelningen anses vidare böra förstärkas

med ett kanslibiträde i Ce 11. En befattning som kanslibiträde i Ca 11 vid

avdelningen bör uppflyttas till kontorist i Ca 13.

Departementschefen biträder förslaget om anställande av särskild läkarpersonal

för de patologiska undersökningarna. Med hänsyn till vad universitetskanslern

anfört och i avvaktan på närmare erfarenhet av omfattningen

av den patologiska avdelningens genom lungklinikernas ianspråktagande

nytillkommande uppgifter anses personalförstärkningen böra begränsas

till en förste underläkare och ett laboratoriebiträde i Ce 11. Förste

underläkarbefattningen föreslås tillkomma fr. o. m. den 1 januari 1957.

För det bakteriologiska centrallaboratoriet tillstyrkes en förstärkning

av personalen med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

11

befordringsgång. Därjämte bör ett laboratoriebiträde i Cg 11 vid laboratoriet

förändras till extra ordinarie befattning i Ce 11.

Som en konsekvens av Kungl. Maj :ts av riksdagen godkända proposition

nr 212/1954 bör vid det kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet tillkomma

en förste underläkare. Vidare föreslås inrättande vid laboratoriet av en befattning

som kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång.

Vid det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet förordas inrättande av en befattning

som laboratoriebiträde i Ce 11 och en ekonomibiträdestjänst i Ce 5.

Vid laboratoriet bör därjämte i enlighet med i proposition nr 212/1954

framlagda förslag tillkomma en förste underläkare.

För att tillgodose det alltmer stegrade behovet av sjukgymnastisk behandling

icke minst vid den reumatologiska kliniken bör tillkomma en

befattning som sjukgymnast i Ce 14. Departementschefen vill i detta sammanhang

bringa till riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t den 16 december

1955 på därom av direktionen gjord framställning medgivit anställande

för tiden den 1 januari—30 juni 1956 av en sjukgymnast i Cg 14.

Med anledning av direktionens förslag om inrättande av två vaktmästarbefattningar

vid vaktcentralen förordas, att en befattning som vaktmästare

i Ce 11 inrättas. Därjämte tillstyrkes att befattningen som trädgårdsmästare

uppflyttas från Ca 14 till Ca 15.

En tvättföreståndare föreslås uppflyttad från Ca 15 till Ca 17 och en biträdande

tvättföreståndare från Ce 10 till Ce 12.

Vad besparingssakkunniga och direktionen anfört har övertygat departementschefen

om, att en väsentlig förstärkning av föreståndarinneorganisationen

är nödvändig, om drägliga arbetsförhållanden för föreståndarinnepersonalen

skall kunna erhållas och föreståndarinnorna beredas tillfälle att

aktivt medverka i det fortlöpande rationaliserings- och besparingsarbetet vid

sjukhuset. I anslutning till direktionens förslag tillstyrker departementschefen

därför, att personalen vid föreståndarinneexpeditionen ökas med en föreståndarinna

i Ce 17, ett kanslibiträde i Ce 11 och ett kontorsbiträde enligt

reglerad befordringsgång. I likhet med besparingssakkunniga anser departementschefen,

att den nuvarande föreståndarinnan vid radiumhemmet i görligaste

mån bör avlastas nuvarande arbetsuppgifter beträffande patienter och

liksom övriga föreståndarinnor ingå i den centrala föreståndarinneorganisationen.

Förslaget om inrättande av en överstäderskebefattning i Ce 10 anser departementschefen

sig böra biträda och framhåller, att tillkomsten av en dylik

befattning utgör en förutsättning för det i det föregående framlagda

förslaget om minskning av antalet städerskor vid sjukhuset.

Kuratorsorganisationen föreslås förstärkt med ytterligare en kurator i

Ce 18.

I sitt förenämnda utlåtande nr 1 1/1952 framhöll statsutskottet, att fragan

om en förstärkning av karolinska sjukhusets administrativa ledning borde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

med hänsyn till den omfattning som verksamheten numera tagit utredas.

Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen framgår har besparingssakkunniga

numera verkställt den av statsutskottet föreslagna utredningen.

Besparingssakkunniga har därvid framhållit angelägenheten av, att sjukhusets

administrationspersonal förstärkes och i vissa fall beredes en bättre

löneställning än f. n. De sakkunnigas förslag till uppdelning av administrationen

på en kansli- och personalavdelning samt en kameral- och intendenturavdelning

har i remissyttrandena lämnats utan erinran. Även departementschefen

anser de sakkunnigas förslag innebära sådana förbättringar

i fråga om administrationens funktioner, att en omorganisation av densamma

i enlighet med förslaget bör komma till stånd. Därför tillstyrkes, att administrationen

tills vidare organiseras på nämnda två avdelningar med den

uppdelning på underavdelningar och sektioner, som av de sakkunniga

föreslagits. Härav följer, att departementschefen anser föreståndarinnorna

böra inordnas under chefen för den föreslagna kansli- och personalavdelningen.

Som tidigare framhållits har sjukhusledningens f. n. stora arbetsbörda

medfört, att många och viktiga frågor måst undanskjutas på grund

av bristande möjlighet att med tillgängliga arbetskrafter medhinna erforderliga

undersökningar och utredningar. Mot bakgrunden härav ter sig icke

minst ur driftekonomisk synpunkt en förstärkning av administrationspersonalen

som angelägen. Härtill kommer, att sjukhusets successiva utbyggnad

ställer ökade krav, som icke kan tillgodoses utan personalförstärkning.

Även om departementschefen sålunda i likhet med besparingssakkunniga

och samtliga remissmyndigheter anser en utökning av personalen samt en

förbättrad löneställning för vissa befattningshavare nu böra komma till

stånd, är han icke beredd att till alla delar biträda vad de sakkunniga härutinnan

föreslagit. Departementschefen är ense med de sakkunniga om nödvändigheten

att bereda överdirektören lättnad i dennes f. n. alltför stora

arbetsbörda och tillstyrker därför, att en befattning som byrådirektör i Ca 31

inrättas, vars innehavare skall vara chef för kansli- och personalavdelningen.

Därvid förutsättes att överdirektören nu tillkommande beslutanderätt

i viss utsträckning delegeras på den nye befattningshavaren. I vilken utsträckning

delegeringen skall ske torde få bero på ärendenas art och svårighetsgrad.

Enligt departementschefens mening bör en delegering av beslutanderätt

kunna ske i icke obetydlig utsträckning i fråga om personalärenden,

löneklassplaceringsfrågor och liknande ärenden. Vid bifall till vad nu föreslagits

kan f. n. utgående sekreterararvode å 2 400 kronor utgå.

Vidare förordas inrättande av en befattning som assistent i Cg 15 samt

uppflyttning av en assistenttjänst i Ca 21 till tjänst som förste assistent i

Ca 25 med placering som föreståndare för inköpssektionen. Jämväl till

sistnämnde befattningshavare bör i viss utsträckning delegering av beslutanderätt

ske. Å befattningshavaren bör sålunda ankomma att besluta om

inköp av inventarier intill ett visst värde samt i frågor rörande exempelvis

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

fastighetsförvaltning och reparationer av inventarier in. m. Erforderlig förstärkning

av kontorspersonalen anses nu böra ske genom inrättande av två

kontorsbiträdesbefattningar i reglerad befordringsgång, varav en med halvtidstjänstgöring.

I likhet med lönenämnden anser departementschefen att

löneställningen för den nuvarande befattningen som förste kansliskrivare i

Ca 17 bör omprövas vid uppkommande vakans. För att tillgodose det mest

trängande behovet av vaktmästarhjälp tillstyrkes, att ett belopp av 5 000

kronor ställes till direktionens förfogande för ändamålet.

Mot förslagen om extraordinariesättning av två vaktmästare i Cg 10 samt

uppflyttning av en vaktmästare i Cg 9 till Ce 10 har departementschefen intet

att erinra. 25 ekonomibiträden i Cg 5 föreslås överförda till extraordinarie

stat.

Departementschefen förordar, att den av direktionen försöksvis genomförda

organisationen för åstadkommande av förbättrade arbetsförhållanden

vid vissa vårdavdelningar nu göres permanent. Därför tillstyrkes inrättande

av följande befattningar, nämligen sex barnsköterskor i Ce 6—7, ett sjukvårdsbiträde

i Ce 5 och tre barnmorskor i Ce 14, varav en med halvtidstjänstgöring,

vid kvinnokliniken, tolv sjukvårdsbiträden i Ce 5 vid medicinska

kliniken, sex ekonomibiträden i Ce 5 och ett sjukvårdsbiträde i Ce 5 med

halvtidstjänstgöring vid psykiatriska kliniken, en barnsköterska i Ce 6 7

med halvtidstjänstgöring vid hudkliniken, sju barnsköterskor i Ce 6 7

och en sjuksköterska i Ce 12 vid barnkliniken, en sjuksköterska i Ce 12

och ett sjukvårdsbiträde i Ce 5 vid brännskadeavdelningen samt en vaktmästare

i Ce 11 vid kirurgiska klinikens operationsavdelning. Samtidigt härmed

uppkommer ett minskat medelsbehov under anslaget å i runt tal 312 400

kronor till följd av minskad schemabunden övertids- och jourersättning

m. m.

Under hänvisning till vad departementschefen anfört i årets statsverksproposition

under anslaget till serafimerlasarettets avlöningar bör en sjuksköterskebefattning

i Ce 12 indragas.

Ivungl. Maj :t har numera med hänsyn till Sophiahemmets ekonomiska

ställning beslutat om höjd ersättning för tjänstgöring vid karolinska sjukhuset

av elever från hemmet. Kostnadsökningen i anledning härav uppskattas

till i runt tal 25 400 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i fråga

om maskinpersonalen i årets statsverksproposition vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor bör medel fr. o. m. nästa budgetår beräknas

för en driftingenjör i Ca 25 i utbyte mot en befattning som förste maskinmästare

i Ca 21 med f. n. vikariatslön i Ca 23, en maskinmästare i

Ca 21 samt uppflyttning till högre lönegrad av följande befattningar, nämligen

två befattningar som reparatör från Ca 12 till Ca 13 samt två befattningar

som eldare i Ca 11 till reparatörer i Ca 12. Med hänsyn till vad de
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

partementschefen anfört i propositionen nr 96/1955 bör vidare medel beläknas

för en förste underläkare vid audiologiska laboratoriet.

Med anledning av en av direktionen gjord framställning föreslås, att

de bi tränande läkarna vid ögonpolikliniken och den urologiska avdelningens

poliklinik för framtiden skall vara placerade jämväl vid ögonkliniken resp.

den urologiska avdelningen.

Vad sålunda anförts påkallar en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar

och ändrade lönegradsplaceringar med 326 700 kronor,

val vid hänsyn tagits till av departementschefen i det föregående i samband

med anmälan av besparingssakkunnigas utredning framlagda förslag. För

ändrade lönegradsplaceringar till följd av riksdagens beslut i anledning av

1 proposition nr 209/1955 framlagda förslag avses 118 000 kronor. För vikariatsersättningar

beräknas i syfte bl. a. att för framtiden onödiggöra överskridanden

en ökning med 665 000 kronor, varjämte 62 500 kronor beräknas

för extra personal vid storrengöring. Till automatiska utgiftsstegringar avses

95 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt 1 930 000 kronor för

den allmänna lönehöjningen. Med hänsyn till belastningen föreslås anslagsposterna

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt till rörligt

tillägg höjda med 350 000 resp. 87 500 kronor. Ökningen skulle alltså bli

3 634 700 kronor.

Departementschefen övergår härefter till frågan om lungklinikernas personalstat.

1944 års byggnadskommitté uppskattade år 1950 personalbehovet

till 227 befattningshavare, medan direktionen nu framlagt en personalstat

omfattande 280 tjänster. Direktionen har därvid tagit hänsyn till, att den

schemabundna arbetstiden för sjuksköterskor förkortats från 216 till 192

timmar per 4-veckorsperiod, sedan byggnadskommittén framlade sitt förslag.

Därjämte åberopar direktionen, att personalen vid den thoraxkirurgiska

kliniken tidigare varit för knappt tilltagen.

För egen del har departementschefen efter ingående prövning av personalbehovet

och i avvaktan pa att närmare erfarenhet vinnes av klinikernas verksamhet

funnit sig böra framlägga följande förslag till personalstat, varvid

hänsyn tagits till i proposition nr 209/1955 angivna grunder för lönegradsplacering.

A. Medicinska tuberkuloskliniken

Vid vårdavdelningarna räknar departementschefen i likhet med direktionen

med följande personal, nämligen 7 7, översköterskor i Ce 15, varav

2 7. för nattjänst, 1 7, översköterskor i Ce 14, 5 sjuksköterskor i Ce 12, 5

undersköterskor i Ce 7, 19 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 7 Y2 sjukvårdsbiträden

i Cg 5, 7 ekonomibiträden i Ce 5 och 4 Va ekonomibiträden i Cg 5.

I fråga om lärarpersonalen föreslås ett arvode å 1 500 till en lärare i Cg 34

pa karolinska institutets stat i dennes egenskap av överläkare vid kliniken.

Häi utöver föreslås anställande av 1 biträdande överläkare med ett arvode

av 20 196 kronor, 4 förste underläkare och 1 andre underläkare.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

15

B. Thoraxkirurgiska kliniken

För vårdavdelningarna bör avses 7 a/« översköterskor i Ce 15, varav 3 */»

för nattjänst, 3 7^ översköterskor i Ce 14, 12 7« sjuksköterskor i Ce 12, 5

undersköterskor i Ce 7, 19 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 8 7= sjukvårdsbiträden

i Cg 5, 7 ekonomibiträden i Ce 5 och 4 s/s ekonomibiträden i Cg 5.

I fråga om läkarper sonalen föreslås ett arvode å 1 500 kronor till den

professor, som tillika är överläkare vid kliniken. Vidare räknar departementschefen

med anställande av 1 biträdande överläkare med ett arvode av

20 196 kronor, 1 narkosöverläkare i Ce 29, 6 förste underläkare och 3 andre

underläkare. Avvikelsen på denna punkt från direktionens förslag beror på,

att departementschefen ansett erforderligt med en förste underläkare för

biträde åt narkosöverläkaren.

För den kirurgiska mottagningen bör avses 1 översköterska i Ce 14 och

1 sjukvårdsbiträde i Ce 6 samt för operationsavdelningen 1 översköterska

i Ce 16, 4 översköterskor i Ce 14, 5 sjuksköterskor i Ce 12, 1 vaktmästare

i Ce 11, 4 undersköterskor i Ce 7, 4 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 2 sjukvårdsbiträden

i Cg 5 och 3 ekonomibiträden i Cg 5.

För övervakning av ngopererade patienter bör tillkomma 3 översköterskor

i Ce 15 med nattjänstgöring.

C. Röntgenavdelningen

Med hänsyn till vad universitetskanslern anfört förordar departementschefen

inrättande av en överläkarbefattning i Cg 29. Härtill erfordras 1 biträdande

läkare med ett arvode av 22 356 kronor samt 2 förste underläkare.

I fråga om övrig personal anses behov föreligga av följande personal, nämligen

1 översköterska i Ce 15, 2 översköterskor i Ce 14, 2 sjuksköterskor i

Ce 12, 4 röntgenbiträden i Ce 11, 1 sjukvårdsbiträde i Ce 6, 1 ekonomibiträde

i Ce 5, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång

med halvtidstjänstgöring.

D. Fysiologiska laboratoriet

I likhet med vad fallet är i fråga om röntgenavdelningen föreslår departementschefen

inrättande av en överläkarbefattning i Cg 29. Dessutom bör

finnas 1 förste och 1 andre underläkare. För laboratoriet bör vidare beräknas

1 översköterska i 15 lönegraden, 1 översköterska i 14 lönegraden, 1

laboratoriebiträde i högst 13 lönegraden, 1 sjuksköterska i 12 lönegraden,

3 laboratoriebiträden i 11 lönegraden och 4 ekonomibiträden i 5 lönegraden.

Samtliga dessa befattningshavare anses i avbidan på av departementschefen

i fjolårets statsverksproposition förutsatt utredning rörande den definitiva

organisationen av hjärtkatetriseringsverksamheten vid sjukhuset endast

böra erhålla extra anställning. Vid laboratoriet bör slutligen tillkomma

1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

E. Kemiska laboratoriet

För laboratoriet bör förutom en förste underläkare beräknas 1 översköterska

i 15 lönegraden, 1 översköterska i 14 lönegraden, 1 sjuksköterska i

12 lönegraden, 2 undersköterskor i 7 lönegraden och 2 ekonomibiträden i

5 lönegraden. För nämnda befattningshavare torde tills vidare böra avses

endast extra anställning i avbidan på slutförande av nu pågående organisationsutredning

av den vid de kemiska rutinlaboratorierna bedrivna verksamheten.

Dessutom bör tillkomma 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång

med halvtidstjänstgöring.

F. Bakteriologiska laboratoriet

Vid detta laboratorium räknar departementschefen med följande personal,

nämligen 2 laboratoriebiträden, varav 1 i högst Ce 13 och 1 i Ce 11, 1 vaktmästare

i Ce 10, 1 1/2 ekonomibiträde i Ce 5 och 1 kontorsbiträde enligt reglerad

befordringsgång med halvtidstjänstgöring.

För kandidatlaboratorium samt bad- och bågljusbehandling beräknas 2

ekonomibiträden i Cg 5 samt 1 översköterska i Ce 14 och 2 sjukvårdsbiträden

i Ce 6. Vad angår för klinikerna gemensam personal förordas anställande

av följande personal, nämligen 1 föreståndarinna i Ce 17, 1 kurator

i Ce 18, 2 sjukgymnaster i Ce 14, 1 arbetsinstruktör i Ce 14, 1 kontorist i

Ce 13, 1 kanslibiträde i Ce 11, 2 kontorsbiträden med reglerad befordringsgång,

2 ekonomibiträden i Ce 6, 5 ekonomibiträden i Ce 5 och 2 ekonomibiträden

i Cg 5. Dessutom beräknas högst 8 000 kronor för anställande av en

tandläkare.

Med anledning av lungklinikernas tillkomst bör slutligen följande personal

tillkomma vid sjukhusets centrala anläggningar, nämligen 2 laboratoriebiträden

i Cg 11 och 1 undersköterska i Cg 7 vid det kemiska centrallaboratoriet,

1 laboratoriebiträde i Cg 11 och 1/2 ekonomibiträde i Cg 5 vid det

bakteriologiska centrallaboratoriet, 1 köksföreståndare i Ce 15, 1 ekonomibiträde

i Ce 7, 5 ekonomibiträden i Ce 6 och 5 1/2 ekonomibiträden i Cg 5 i

köket, 1 ekonomibiträde i Ce 6 och 5 ekonomibiträden i Ce 5 vid tvätteriet, 2

reparatörer i Ce 13 och 1 hantverkare i Ce 12 vid maskinavdelningen resp.

snickarverkstaden, 1 vaktmästare i Ce 11 och 2 kontorsbud vid vaktcentralen,

1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång för telefonväxeln,

V* kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång och 3 ekonomibiträden

i Ce 6 vid centralförrådet samt 1 assistent i Ce 17, 1 kanslibiträde i Ce 11

och 2 kontorsbiträden enligt reglerad befordringsgång vid den centrala

administrationen.

Det sammanlagda antalet befattningshavare skulle i enlighet härmed

uppgå till 279. Kostnaden för denna personal under ett halvt år uppskattas

till 1 500 000 kronor.

För den endokrinologiska avdelningen, vilken beräknas kunna tagas i

bruk den 1 april 1957, föreslås ett arvode av 1 500 kronor till den labora
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

17

tor, som tillika skall vara överläkare vid avdelningen. Härutöver föreslås

anställande av 1 förste underläkare, 1 andre underläkare, 11/s översköterska

i Cg 15, 1 förste laboratoriebiträde i Cg 15, varvid förutsättes, att vederbörande

har erforderlig utbildning för beredande av patientkost, 1 översköterska

i Ca 14, 1 översköterska i Cg 14, 2 sjuksköterskor i Ce 12, 1 sjuksköterska

i Cg 12 med deltidstjänstgöring, 1 undersköterska i Cg 7, 4 sjukvårdsbiträden

i Cg 5, 3 ekonomibiträden i Ce 5 samt 1 kontorsbiträde med

reglerad befordringsgång. Härvid har extra anställning avsetts för den personal,

som icke kommer att överflyttas från serafimerlasarettet. Kostnaden

för personalen vid den endokrinologiska avdelningen under ett kvartal beräknas

till 53 300 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till 25 070 000 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med 5 188 000 kronor. Anslaget bör fördelas på

olika poster på sätt framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

1 personalförteckningen bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad

departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

De i propositionen nr 132 framlagda förslagen avseende förevarande anslag

redovisar utskottet under punkten 8 i detta utlåtande.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Huss och Sunne (1:487) och den andra inom andra kammaren av

fröken Höjer och herr von Friesen (II: 645), har hemställts, att riksdagen

vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 55 beslutar, dels att föreståndarinneorganisationen

skall vara direkt underställd överdirektören och

vad gäller medicinska frågor vice direktören, dels att omprövning av föreståndarinnornas

löneställning snarast sker, dels ock att nio sjukskötersketjänster

i Ce 12 inrättas vid de allmänna kirurgiska vårdavdelningarna och

anslaget härför i erforderlig utsträckning uppräknas.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen II: 645.

Utskottet. Vad först angår besparingssa k kunnigas utredning

och förslag vill utskottet understryka vad departementschefen

anfört om, att besparings- och rationaliseringssträvandena vid ifrågavarande

sjukhus inte får anses avslutade i och med att dessa sakkunniga

slutfört sitt uppdrag. Fastmer bör det av besparingssakkunniga förebragta

utredningsmaterialet i väsentliga hänseenden kunna läggas till grund för

direktionens fortsatta arbete på att för framtiden i görligaste mån begränsa

utgiftsbehovet vid sjukhusen och därigenom nedbringa kostnaderna,

vilka såsom departementschefen framhållit är förhållandevis höga.

Utskottet understryker vikten av att tillgängliga vårdplatser utnyttjas

så effektivt som möjligt och har intet att erinra mot vad departementschefen

i detta hänseende anfört.

2 — Bilxang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 117

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

Besparingssakkunniga har uttalat, att det bör övervägas, om inte ett

nytt sjukhus eller utnyttjande i ökad omfattning av andra sjukhus skulle

ställa sig fördelaktigare än en fortsatt utbyggnad av karolinska sjukhuset

utöver redan planerade kliniker. Departementschefen har i anslutning härtill

anfört att det med säkerhet på grund av den snabba utveckling, som

kännetecknar våra dagars medicin, kommer att för framtiden ställas krav

på ytterligare institutioner, vilka fordrar viss kontakt och visst samarbete

med karolinska sjukhuset.

För egen del vill utskottet ge sin anslutning till vad besparingssakkunniga

härutinnan anfört. Utskottet föreslår alltså att riksdagen beslutar att

uppförande av nya institutioner vid karolinska sjukhuset utöver dem,

beträffande vilka principbeslut redan fattats, tills vidare inte bör ifrågakomma.

Emellertid torde det som framgår av vad departementschefen anfört

för framtiden ställas krav på ytterligare institutioner, vilka fordrar viss

kontakt och visst samarbete med undervisningssjukhus. Med hänsyn härtill

föreslår utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om en

förutsättningslös och allsidig utredning av frågan, på vilket sätt behovet av

ytterligare sjukvårdsavdelningar i landet i samband med den pågående

upprustningen av läkarutbildningen bäst bör tillgodoses. Utredningen bör

klarlägga, vilket av olika tänkbara alternativ som ur samtliga på frågan

inverkande synpunkter, främst allmänekonomiska, statsfinansiella samt

forsknings- och undervisningssynpunkter, framstår som det lämpligaste.

Utredningen synes böra bedrivas skyndsamt. Med hänsyn till det intresse,

som frågan har för de kommunala sjukvårdshuvudmännen, förutsätter

utskottet att Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet blir

representerade vid utredningen.

Vad departementschefen anfört i anledning av de förslag, besparingssakkunniga

framlagt till särskilda besparings- och rationaliseringsåtgärder,

har inte givit utskottet anledning till andra uttalanden än följande.

Utskottet tillstyrker att verksamheten vid garnisonssjukhuset på Kungsholmen

nedlägges snarast möjligt och har intet att erinra mot vad departementschefen

i detta sammanhang föreslagit.

Utskottet understryker att åtgärder till rationalisering av operationsarbetet

är angelägna och förutsätter, med hänsyn till det allmänna intresse

denna fråga äger för sjukvårdshuvudmännen, att direktionen för karolinska

sjukhuset i lämplig form redovisar de resultat, som må vinnas vid

den fortsatta bearbetningen av denna fråga.

Vad departementschefen anfört beträffande den polikliniska verksamheten

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet har i och för sig

inte givit anledning till erinran. Med hänsyn till angelägenheten, inte minst

ur humanitär synpunkt, av att väntetiderna för patienterna nedbringas

så långt som rimligen kan fordras utgår utskottet likväl från att direktionen

ägnar denna fråga fortlöpande uppmärksamhet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956 19

Departementschefens förslag i fråga om personalbehovet vid

karolinska sjukhusets redan nu befintliga avdelningar

och kliniker innebär bl. a., att föreståndarinnorna skall

inordnas under chefen för den föreslagna kansli- och personalavdelningen.

I motionerna 1:487 och 11:645 har yrkats att föreståndarinneorganisationen

skall vara direkt underställd överdirektören och vad gäller medicinska

frågor vicedirektören.

Mellan departementschefen och motionärerna råder, såvitt utskottet kunnat

finna, enighet om att föreståndarinnorna skall hänföras till sjukhusets

administrativa ledning, för vilken en av huvuduppgifterna enligt vad utskottet

ovan förutsatt skall vara fortlöpande rationaliseringsåtgärder. Enighet

synes också råda om att en av de främsta uppgifterna för föreståndarinneorganisationen

är att verksamt bidraga till att befintlig arbetskraft

å vård- och behandlingsavdelningar utnyttjas pa bästa sätt. Det är beträffande

frågan, huruvida föreståndarinnorna skall ingå i den föreslagna

kansli- och personalavdelningen, såsom besparingssakkunniga föreslagit,

eller utanför avdelningsorganisationen vara direkt underställda överdirektören

och vicedirektören som meningarna går isär.

Utskottet anser för egen del att betydelsen av om föreståndarinneorganisationen

hänföres till kansli- och personalavdelningen eller direkt underställes

sjukhusets båda chefstjänstemän inte får överdrivas. Det centrala

är i båda fallen ett förtroendefullt och friktionsfritt samarbete. Med hänsyn

härtill och då ett av syftemålen med den föreslagna omorganisationen

är att bereda överdirektören lättnad i hans arbetsbörda är utskottet inte

berett att tillstyrka detta yrkande i motionerna. För den händelse framtida

erfarenheter av den nya organisationen skulle visa, att olägenheter

är förknippade med detaljutformningen av densamma, föreligger uppenbarligen

ej hinder att då vidtaga erforderliga jämkningar.

Ovan har utskottet understrukit angelägenheten av att åtgärder för

rationalisering av operationsarbetet vidtages. Då sådana åtgärder kan tänkas

påverka behovet av sjukskötersketjänster vid de kirurgiska vårdavdelningarna,

är utskottet inte berett tillstyrka yrkandet i motionerna

om inrättande av nio sjukskötersketjänster i Ce 12 vid de allmänna kirurgiska

vårdavdelningarna och uppräkning av anslaget för detta ändamål.

Det i motionerna I: 487 och II: 645 gjorda yrkandet att riksdagen skulle

besluta att en omprövning snarast skall ske av föreståndarinnornas löneställning

innefattar ett spörsmål, vilket synes utskottet böra upptagas till

behandling i den för frågor om löneställning vedertagna ordningen. Med

hänsyn härtill avstyrker utskottet detta yrkande.

Departementschefens förslag i fråga om lung klinikernas p erson

a 1 s t a t innebär att sammanlagt 271) befattningshavare skulle anställas

mot 227 enligt en av 1944 års byggnadskommitté år 1950 framlagd

uppskattning. Ehuru ökningen är ägnad att inge betänkligheter, finner

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

sig utskottet med hänsyn till vad departementschefen anfört böra tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag även i denna del.

Den för den endokrinologiska avdelningen föreslagna

personaluppsättningen kan av utskottet förordas.

Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningarna synes

böra godtagas hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. beträffande föreståndarinneorganisationens ställning i

administrationen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:487 och 11:645, såvitt nu är

i fråga, besluta att föreståndarinnorna skall inordnas under

chefen för kansli- och personalavdelningen;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:487 och 11:645, till den del de icke behandlats

under I.,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för karolinska sjukhuset, vilka påkallas

av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 20 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 2 940 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ...... 804 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 16 540 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 4 786 000

Summa kronor 25 070 000;

c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 25 070 000 kronor;

III. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en förutsättningslös,

allsidig och skyndsam utredning av frågan, på

vilket sätt behovet av ytterligare sjukvårdsavdelningar i

landet i samband med den pågående upprustningen av läkarutbildningen

för framtiden bäst bör tillgodoses.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

21

3:o) Karolinska sjukhuset: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

i propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 58, s. 178—181) framlagda

förslag, vilket innebär en med 1 286 000 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 8 630 000 kronor.

4:o) Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 60, s. 181—192) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för serafimerlasarettet, vilka påkallas av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1956/57, dels ock till Serafimerlasarettet: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 7 403 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 533 700 kronor.

Departementschefen föreslår, att vid medicinska kliniken inrättas en

befattning som undersköterska i Ce 7 i utbyte mot en sjukvårdsbiträdestjänst

i Ce 6.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor tillstyrkes, att ett kontor

sbiträde vid neurologiska kliniken uppflyttas till kanslibiträde i Ce 11.

Med paraplegivård avses den speciella form av sjukvård, som erfordras

för adekvat behandling och rehabilitering av personer, vilka drabbats av

ryggmärgsskador medförande förlamningar av de nedre extremiteterna

samt urogenitalapparat och tarm. Vården av paraplegiker är mycket komplicerad

och fordrar medverkan dels av läkare med specialkunskaper inom

bl. a. neurologi, neurokirurgi, ortopedi och urologi, dels ock av specialtränad

sjukvårdspersonal i övrigt. Vårdens psykiska och sociala sidor kräver

jämväl särskild sakkunskap. Paraplegikernas behandling är f. n. ett eftersatt

vårdområde i vårt land. Verkställda undersökningar har visat, att 80

—100 personer årligen drabbas av sjukdomar eller skador i ryggmärgen

av sådan art, att paraplegivård med rehabilitering är indicerad. Man torde

kunna utgå från alt för flertalet sjuka med total paraplegi prognosen f. n.

är mycket dålig och knappast någon torde bliva återförd till produktivt

arbete. Detta är desto mer tragiskt som många av patienterna är unga personer,

som drabbats av paraplegi genom olycksfall i arbete eller till följd

av trafikolyckor. Vid serafimerlasarettets neurologiska klinik har behandling

av paraplegiker enligt moderna metoder upptagits i liten skala, och

resultaten av denna verksamhet har visat sig gynnsamma. Uppträdande

komplikationer har kunnat bemästras och patienterna göras rörliga. Den

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

knappa tillgången på läkare vid kliniken har emellertid gjort, att endast

ett fåtal patienter kunnat behandlas. Överläkaren vid kliniken, professorn

Kugelberg, har emellertid förklarat sig beredd att för framtiden ställa sex

vårdplatser till förfogande för paraplegivård under förutsättning, att en

befattning som biträdande läkare tillkommer. Då departementschefen finner

det angeläget, att förbättrade vårdmöjligheter på ifrågavarande område

tillskapas, tillstyrker han inrättande av den föreslagna vårdavdelningen.

De erfarenheter av paraplegibehandling, som härigenom kan samlas,

kommer att vara av stort värde icke minst vid planeringen av en mera

definitiv lösning av paraplegivården. Sålunda förordas, att en befattning

som biträdande läkare inrättas vid den neurologiska kliniken fr. o. m. nästa

budgetår. Denna läkare bör jämväl tjänstgöra som paraplegikonsult vid

den neurotrauinatologiska avdelningen samt övervaka och biträda vid korttidsrehabilitering

av andra kroniskt nervsjuka. Denna kombination anses

lämplig, då behandlingsmetoderna för paraplegiker och övriga kroniskt

nervsjuka delvis sammanfaller.

För att möjliggöra en rationell operationsorganisation vid neurokirurgiska

kliniken tillstyrkes, att en befattning som sjuksköterska i Ce 12 inrättas.

Samtidigt härmed kan en motsvarande befattning vid karolinska

sjukhuset indragas.

Med hänsyn till den ökade arbetsbördan vid det bakteriologiska centrallaboratoriet

tillstyrkes, att en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11 inrättas vid

laboratoriet fr. o. m. nästa budgetår. Det bakteriologiska centrallaboratoriets

nuvarande lokaler är i de flesta avseenden högst bristfälliga och tilllåter

ingen utökning av verksamheten. Situationen är för laboratoriet sådan,

att större och funktionsdugliga lokaler erfordras inom en snar framtid.

En möjlighet att tillgodose de mest trängande utrymmesbehoven synes

yppa sig i samband med överförande till karolinska sjukhuset av den endokrinologiska

avdelningen, vilket beräknas kunna ske omkring den 1 april

1957. I och med erhållandet av ökade lokaler kommer laboratoriets arbetsuPP§ifter

att väsentligt öka. I första hand avses att till laboratoriet återföra

de undersökningar, som f. n. måste lämnas till andra laboratorier,

men som ur saklig synpunkt bör utföras vid sjukhusets egna bakteriologiska

laboratorium. En ovillkorlig förutsättning härför är dock, att viss

personalförstärkning sker. Departementschefen räknar därvid i likhet med

direktionen med följande personalökning fr. o. in. den 1 april 1957, nämligen

en förste underläkare, ett laboratoriebiträde i Ce 11 och ett ekonomibiträde

i Ce 5. Samtidigt därmed bör vid endokrinologiska avdelningen anställd

personal eller en förste underläkare, en översköterska i Ca 14, två

sjuksköterskor i Ce 12, 3 ekonomibiträden i Ce 5 samt ett kontorsbiträde

på halvtid överföras till karolinska sjukhusets stat, varjämte nu utgående

arvode till en biträdande överläkare bortfaller.

Vid det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet anses fr. o. m. nästa budget
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

år böra inrättas följande befattningar, nämligen en laboratorieassistent i

Ce 19, en översköterska i Ce 14, 1 sjuksköterska i Ce 12 samt ett ekonomibiträde

i Ce 5 med halvtidstjänstgöring. I detta sammanhang meddelas, att

en av överläkarföreningen vid karolinska institutets undervisningssjukhus

nyligen verkställd utredning visat, att antalet kemiska laboranter per vårdplats

räknat är väsentligt mindre vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

än vid lasarettet i Lund och akademiska sjukhuset i Uppsala. Av

utredningen framgår bl. a. att antalet laboranter för kemiskt arbete per

1 000 vårdplatser utgör vid Lunds lasarett 31,4, vid akademiska sjukhuset

42, vid karolinska sjukhuset 20,2 samt vid serafimerlasarettet 20,3. Därest

hänsyn endast tages till sådan personal, som utför kvalificerade analyser

vid de kemiska centrallaboratorierna, utgör antalet laboranter per 1 000

vårdplatser vid Lunds lasarett 8,4, vid akademiska sjukhuset 13, vid karolinska

sjukhuset 3,9 samt vid serafimerlasarettet 5,6. Mot bakgrunden härav

framstår en förstärkning av den laborerande personalen vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet som i hög grad angelägen.

Personalen vid det kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet föreslås

förstärkt med en befattning som översköterska i Ce 15. Vidare förordas,

att en befattning som översköterska i Ce 15 inrättas för nattjänstgöring vid

den medicinska kliniken. Där så av organisatoriska skäl finnes påkallat

bör Kungl. Maj:t äga besluta, att i stället för tjänsten som översköterska

må finnas inrättad en tjänst som sjuksköterska i 12 lönegraden jämte

vikariatslön efter 15 lönegraden.

Kungl. Maj :t har numera med hänsyn till Sophiahemmets ekonomiska

ställning beslutat om höjd ersättning för tjänstgöring vid serafimerlasarettet

av elever från hemmet. Kostnadsökningen i anledning härav uppskattas

till i runt tal 800 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i fråga

om maskinpersonalen vid serafimerlasarettet vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor tillstyrkes, att en reparatör uppflyttas

från Ca 12 till Ca 13.

Under förutsättning av bifall till vad departementschefen föreslagit i

propositionen nr 55 kan det nu med 1 200 kronor uppförda arvodet till

sekreterare vid serafimerlasarettet bortfalla.

Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar med 85 400 kronor,

varvid hänsyn tagits till beräknad minskning av medelsbehovet till

följd av den endokrinologiska avdelningens överflyttning till karolinska

sjukhuset samt bortfall av nu utgående sekreterararvode. Härtill kommer

ett belopp av 800 kronor för höjd ersättning till vissa elever. För ändrade

lönegradsplaceringar till följd av riksdagens beslut i anledning av i propositionen

nr 209/1955 framlagda förslag bör avses 33 200 kronor. För vikariatsersättningar

beräknas eu ökning med 17 900 kronor. Iill automatiska ut
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

giftsstegringar bör avses 18 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt

691 000 kronor för den allmänna lönehöjningen. Anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal bör slutligen uppräknas med

23 400 kronor motsvarande det belopp, som f. n. finnes uppfört å karolinska

institutets stat till arvoden till amanuenser, som tillika är underläkare vid

serafimerlasarettet.

Medelsanvisningen föreslås alltså höjd med 869 700 kronor, och anslaget

bestämmes alltså till 7 403 400 kronor.

I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad

departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

De i propositionen nr 132 framlagda förslagen avseende förevarande anslag

redovisar utskottet under punkten 8 i detta utlåtande.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

Kungl. Maj:ts under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda

förslag om uppflyttning av ett kontorsbiträde vid neurologiska kliniken

till kanslibiträde samt av en reparatör från Ca 12 till Ca 13.

Då inte heller Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda förslag

givit anledning till erinran får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för serafimerlasarettet, vilka påkallas

av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis

1 096 400

2.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..............

383 300

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

4 560 400

4.

Rörligt tillägg, förslagsvis ................

1 363 300

Summa kronor 7 403 400;

c) till Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 7 403 400 kronor.

5:o) Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 61, s. 192—194) fram
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

25

lagda förslag, vilket innebär en ökning av anslaget med 125 700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 3 112 300 kronor.

6:o) Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs sjukhus.

I enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln

framlagda förslag (punkt 62, s. 194), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning av vissa underordnade läkare

vid Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1956/57 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 206 000 kronor.

7 :o) Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl.

Maj:t har i propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 67, s. 197—■

204) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för akademiska sjukhuset i Uppsala, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Avlöningar till läkare för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 792 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 543 000 kronor.

Direktionen för akademiska sjukhuset har hemställt bl. a. om inrättande

av en befattning som förste underläkare på vardera plastikkirurgiska kliniken

och ögonkliniken.

Departementschefen anför alt universitetskanslern framhållit, att akademiska

sjukhuset med avseende på underläkarorganisationen är underdimensionerat

och svagt utrustat. Vissa kliniker — däribland några med stor

operativ verksamhet — saknar helt fasta underläkartjänster. Departementschefen

har vidare inhämtat, att några andra kliniker har färre underläkare

än motsvarande i stor lekshänseende jämförbara avdelningar vid kommunala

sjukhus och landstingssjukhus. Härvidlag bör ihågkommas läkarstabens

vid ett undervisningssjukhus tredubbla uppgift i sjukvårdens, forskningens

och undervisningens tjänst. En jämförelse med landets övriga undervisningssjukhus

visar även, att sjukhuset i förhållande till patientomsällningen

och antalet vårdplatser har ett ringa antal läkare. Som en följd

härav torde många läkare vid akademiska sjukhuset vara pressade i sitt

arbete. Mot bakgrunden av dessa förhållanden synes det angeläget att förstärka

läkarorganisationen vid vissa kliniker. F. n. pågår emellertid genom

särskilt tillkallade sakkunniga en översyn av arbets- och anställningsförhållandena

för 1)1. a. underläkarna vid akademiska sjukhuset. I avbidan på

resultatet av denna översyn anser departementschefen att en viss återhåll
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

samhet bör iakttagas i fråga om inrättandet av nya läkartjänster och anser

sig därför böra inskränka sig till att nu framlägga förslag till inrättande

av de läkartjänster, vilka med hänsyn till föreliggande vårdbehov framstår

som mest angelägna.

En förstärkning av läkarpersonalen anses främst erforderlig vid de kliniker,

som f. n. helt saknar underläkare. Därför tillstyrkes inrättande

fr. o. m. nästa budgetår av en förste under läkartjänst vid envar av de

thoraxkirurgiska och ortopediska klinikerna. Vidare förordas, att medel

beräknas för den förste underläkartjänst, som tidigare inrättats vid den

dermatologiska kliniken men som hittills jämlikt beslut av Kungl. Maj:t

icke fått besättas. I detta sammanhang vill departementschefen bringa till

riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t genom beslut den 16 december 1955

medgivit anställande vid den dermatologiska kliniken fr. o. m. den 1 januari

1956 av en förste underläkare i syfte att bereda klinikens överläkare avlastning

i dennes alltför stora arbetsbörda.

Även vid anestesiavdelningen anses en ökning av läkarstaben påkallad.

Särskilt med hänsyn till tillkomsten av nya kliniker för plastikkirurgi,

thoraxkirurgi och ortopedi framstår en förstärkning av läkarkrafterna som

nödvändig. Det förordas därför, att en förste underläkare anställes jämväl

vid denna avdelning.

I enlighet med beslut av 1954 års riksdag har en ny medicinsk studieordning

införts fr. o. in. den 1 september 1955. Den nya ordningen är avsedd

att genomföras successivt i fyra etapper i huvudsaklig överensstämmelse

med vad föredragande departementschefen härutinnan föreslagit i

propositionen nr 212/1954. Under läsåret 1956/57 kommer det s. k. propedeutiska

året att för första gången anordnas enligt den nya ordningen.

Som en konsekvens härav bör vid centrallaboratoriet tillkomma en förste

underläkare.

Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar med 111 600 kronor. Härtill kommer den automatiska

utgiftsstegringen med 137 000 kronor. Medelsanvisningen föreslås

alltså höjd med 248 600 eller avrundat 249 000 kronor.

De i propositionen nr 132 framlagda förslagen avseende förevarande anslag

redovisar utskottet under nästföljande punkt i detta utlåtande.

I en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 89) har

hemställts, att riksdagen, utöver de av Kungl. Maj :t föreslagna nya läkarbefattningarna

vid akademiska sjukhuset i Uppsala måtte besluta dels att

vid plastikkirurgiska kliniken från den 1 juli 1956 anställes en förste underläkare

och att anslaget uppräknas med 22 320 kronor, dels ock att vid

ögonkliniken från den 1 juli 1956 får anställas en förste underläkare och att

anslaget uppräknas med 22 320 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

Utskottet kommer att behandla de i motionen 11:89 gjorda yrkandena

under nästföljande punkt i detta utlåtande.

Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda förslag föranleder,

liksom anslagsberäkningen, ej erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademiska sjukhuset

i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

1.

2.

3.

Avlöningsstat

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t..........................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

Rörligt tillägg, förslagsvis

10 500

1 583 800

197 700

Summa kronor 1 792 000;

b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till

läkare för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 792 000 kronor.

8:o) Reglering av anställningsförhållandena för vissa läkare vid karolinska

sjukhuset m. fl. undervisningssjukhus m. m.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade departementschefen

den 2 april 1955 statskommissarien B. E. Johnsson och förbundsdirektören

I. Dahlgren att såsom sakkunniga inom inrikesdepartementet biträda med

utredning angående vissa frågor, som komme att hänskjutas till de sakkunniga.

Genom beslut den 21 oktober 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt de

sakkunniga att dels verkställa utredning rörande arbets- och anställningsförhållanden

för vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska

sjukhuset i Uppsala anställda läkare frånsett de överläkare, som

tillika är professorer eller laboratorer vid karolinska institutet resp. universitetet

i Uppsala, dels ock att i den man sa under utredningsarbetets gang

befunnes erforderligt upptaga förhandlingar med Sveriges läkarförbund

samt till Kungl. Maj:t inkomma med på förhandlingarna grundade förslag.

För att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget har

till de sakkunniga överlämnats framställningar från direktionen för karolinska

sjukhuset om inrättande av en överläkartjänst vid karolinska

sjukhusets blodgivarcentral och eu biträdande läkartjänst vid sjukhusets

kvinnoklinik.

De sakkunniga har den 22 februari 1956 avlämnat utredning och förslag

i ämnet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

I statsrådsprotokollet har intagits följande redogörelse för nuvarande

förhållanden.

Enligt gällande reglemente för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

har dessa sjukhus till uppgift att såsom vårdanstalter för sjuka tjäna

utbildandet av läkare vid karolinska institutet och bedrivandet av klinisk

forskning.

Överläkare vid ifrågavarande sjukhus är professorer eller laboratorer på

karolinska institutets stat. Därjämte finnes inrättade särskilda överläkartjänster

i Ca, Ce eller Cg 29.

Å karolinska sjukhusets stat är uppförda en laborator i Cg 31 vid hormonlaboratoriet,

en laborator i Ca 34 vid det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet

och en laborator i Ce 31 vid den patologiska avdelningen.

Underordnade läkare är skyldiga att biträda överläkarna vid fullgörandet

av deras åligganden i fråga om sjukvården samt att jämväl biträda med

handledningen av medicine studerande. De underordnade läkarna kan indelas

i 4 kategorier: biträdande överläkare, biträdande läkare samt förste

och andre underläkare.

Biträdande överläkare. Dessa är deltidsanställda med en tjänstgöringstid

av 27 timmar per vecka och åtnjuter arvode av f. n. 20 196 kronor.

Biträdande läkare. Dessa tjänstgör i allmänhet som poliklinikföreståndare

och är deltidsanställda med en tjänstgöringstid av 27 timmar per

vecka samt åtnjuter arvode av f. n. 22 356 kronor. Till de vid karolinska

sjukhusets och serafimerlasarettets gymnastikavdelningar anställda biträdande

läkarna utgår dock arvoden med 14 688 kronor resp. 9 216 kronor.

Vid karolinska sjukhusets radioterapeutiska klinik (radiumhemmet) och

serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik finnes heltidsanställda biträdande

läkare med arvode av 23 676 kronor resp. 25 968 kronor jämte tre

ålderstillägg vart och ett å 984 kronor.

Underläkare. Förste underläkare är heltidsanställda och åtnjuter arvode

av f. n. 23 676 kronor. Andre underläkare, som även är heltidsanställda,

åtnjuter arvode av f. n. 18 600 kronor. Till nämnda belopp kan komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 984 kronor.

Till biträdande läkaren vid serafimerlasarettets kvinnopoliklinik, prosektorn

och assistenten vid lasarettets patologiska avdelning samt konsulterande

pediatrikern vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik utgår f. n.

arvoden å resp. 3 900 kronor, 20 196 kronor, 6 558 kronor och 7 500 kronor.

För den kliniska undervisningen vid sjukhusen svarar vederbörande professorer

och laboratorer. Undervisningen meddelas dels i form av katedrala

föreläsningar, dels som rond-, poliklinik- eller laboratorieundervisning. I

undervisningsarbetet biträdes professorerna och laboratorerna dels i fråga

om den katedrala undervisningen av vid karolinska institutet arvodesanställda

biträdande lärare, dels beträffande undervisningen i övrigt av

vid sjukhusen anställda läkare. Förordnande som biträdande lärare meddelas

i regel vid sjukhusen deltidsanställda läkare men även heltidsanställda

sådana samt läkare, som icke är knutna till berörda sjukhus.

Vid akademiska sjukhuset i Uppsala gäller i huvudsak enahanda förhållanden

som vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Särskilda

tjänster som biträdande överläkare och biträdande läkare finnes dock icke

inrättade vid detta sjukhus. Efter därom av vederbörande överläkare gjord

framställning kan direktionen emellertid förordna underläkare att, med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

29

bibehållande av åligganden som underläkare, i egenskap av biträdande

överläkare på eget ansvar handhava vården av de sjuka a vissa sjukrum.

I fråga om nu föreliggande förslag anföres följande.

De sakkunniga har för sin del funnit, att den nuvarande läkarorganisationen

vid ifrågavarande sjukhus ur olika synpunkter icke är tillfredsställande.

De sakkunniga erinrar om att 1954 års riksdag i princip godkänt

1948 års läkarutbildningskommittés förslag om inrättande av vissa lärartjänster

i Ce 30 vid universiteten och karolinska institutet med högst 130

timmars undervisningsskyldighet om året. Innehavarna av dessa tjänster

förutsättes samtidigt vara biträdande överläkare vid vederbörande klinik

för att på rätt sätt kunna fullgöra sin andel av klinikens samlade undervisningsbörda.

Tjänsterna skall tillsättas medelst förordnande på sex år

med rätt till omförordnande. De sakkunniga har vid sina överväganden

funnit lönetekniska svårigheter föreligga vid ett inlemmande av dessa

tjänster i nuvarande läkarorganisation vid sjukhusen.

Då det gällt att finna en organisation, som på en gång tillgodoser kraven

på mera fasta läkartjänster och pensionsrätt för tjänsteinnehavarna, har

de sakkunniga funnit den ändamålsenligaste lösningen vara, att nuvarande

biträdande överläkar- och biträdande läkartjänster omändras till heltidstjänster

samt att i arbetsuppgifterna inlägges jämväl undervisningsskyldighet.

Härigenom kan dessa tjänster tjäna den kliniska undervisningen

på samma sätt som avsetts med nyssnämnda lärartjänster och en enhetlig

personalorganisation vinnas. Ett ytterligare motiv för en sådan anordning

har de sakkunniga funnit i det förhållandet, att nuvarande biträdande

överläkare och biträdande läkare ofta samtidigt är förordnade som biträdande

lärare ävensom att i deras arbetsuppgifter såsom sjukhusläkare ingår

bedrivandet av forskning. Anledning föreligger icke att såsom hittills uppdela

tjänsterna på biträdande överläkare (i första hand avsedda för den

slutna vården) och biträdande läkare (poliklinikföreståndare). Samtliga

bör lämpligen benämnas biträdande överläkare.

Vid det samråd i frågan, som ägt rum med representanter för karolinska

institutets lärarkollegium, medicinska fakulteten i Uppsala och vederbörande

sjukhusledningar ävensom med universitetskanslersämbetet, medicinalstyrelsen

och 1955 års läkarutbildningsutredning, har framgått, att

den av de sakkunniga tänkta organisationen allmänt ansetts godtagbar ur

såväl undervisnings- som sjukvårdssynpunkt.

Mot bakgrunden av nu angivna överväganden har de sakkunniga upptagit

förhandlingar med Sveriges läkarförbund. Såsom resultat av de förda

förhandlingarna har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande — träffats följande överenskommelse rörande vissa läkarbefattningar

vid karolinska sjukhuset (inklusive kvinnokliniken och patologiska

institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus), serafimerlasarettet och

akademiska sjukhuset i Uppsala.

överenskommelsen redovisas i statsrådsprotokollet (propositionen nr 132,

s. 6—16) till vilket utskottet torde få hänvisa.

De sakkunnigas förslag innebär inrättande av följande nya tjänster, nämligen

åtta biträdande överläkartjänster, varav två vid karolinska sjukhuset

och sex vid akademiska sjukhuset, samt sju förste underläkartjänster, var
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

av tre vid karolinska sjukhuset, en vid serafimerlasarettet och tre vid akademiska

sjukhuset. Samtidigt föreslås att — förutom ett par smärre arvoden

— en andre underläkartjänst vid karolinska sjukhuset och en biträdande

överläkartjänst vid serafimerlasarettet skall indragas. Föreslagna

tjänsteförändringar och nya tjänster beräknas medföra en kostnadsökning

med i runt tal 83 000 kronor. Å andra sidan kommer enligt de sakkunniga

ett genomförande av förslaget att medföra ett minskat behov av arvoden

till biträdande lärare å karolinska institutets och universitetets i Uppsala

stat om i runt tal 95 000 kronor. Ett genomförande av de sakkunnigas

förslag kan således beräknas medföra en kostnadsminskning med i runt

tal 10 000 kronor.

I särskilt yttrande har läkarförbundets förhandlingsdelegerade i anslutning

till den träffade överenskommelsen framhållit, att den av de sakkunniga

föreslagna läkarbesättningen icke får tagas till intäkt för uppfattningen,

att frågan om antalet läkare är ens för en kortare tidsperiod definitivt

reglerad. Enligt de delegerade borde spörsmålet om antalet tjänster

vid sjukhusen med hänsyn till denna frågas betydelse för utformningen

av arbetsförhållandena ha upptagits inom ramen för förhandlingarna. En

oavvislig förutsättning för att sjukvårdens krav skall tillfredsställande

kunna tillgodoses med den nu föreslagna läkarbesättningen är, att arbetet

i hög grad rationaliseras genom en förbättrad tillgång till skrivpersonal

och tekniska hjälpmedel. Delegerades önskemål, att även hithörande spörsmål

skulle upptagas till prövning, har emellertid av utredningen tillbakavisats.

Departementschefen anför, att den överenskommelse, som nu föreligger

till bedömande, främst innebär en lösning av pensionsfrågan för flertalet

läkare vid de statliga undervisningssjukhusen i Stockholm och Uppsala

samt för vissa läkare vid Sabbatsbergs sjukhus genom att dessa beredes

extra ordinarie anställning. Överenskommelsen innefattar dessutom en

reglering av frågan om underläkarna tillkommande jourersättning, varjämte

rätten för biträdande överläkare att utöva privatpraktik inom sjukhusen

närmare reglerats. I likhet med de sakkunniga anser departementschefen

icke att någon invändning kan resas mot att ifrågavarande läkare

nu beredes pensionsberättigande anställning. Överenskommelsen tillstyrkes

därför i denna del. Jämväl i övrigt anser departementschefen sig böra acceptera

den träffade överenskommelsen, därvid den speciella löneförmån, som

i vissa fall skall tillkomma docentkompetent förste underläkare, enligt departementschefens

mening lämpligen bör utgå i form av särskilt tilläggsarvode.

Förslag till de ändringar, som med anledning av överenskommelsen kan

erfordras i tillämpliga avlönings- och pensionsreglementen, anmäles av

chefen för civildepartementet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

31

Enligt överenskommelsen skall biträdande överläkare framdeles vara

skyldig att utan särskild ersättning fullgöra viss undervisning. Som ett

särskilt villkor för dessa tjänster anses med hänsyn härtill böra föreskrivas,

att vederbörande styrkt erforderlig skicklighet som lärare. Departementschefen

erinrar om att motsvarande redan gäller i fråga om tillsättning av

befattning som självständig överläkare.

Med läkarnas lönefråga sammanhänger givetvis nära spörsmålet om

deras arbetsförhållanden. De sakkunniga, som ägnat även denna fråga sin

uppmärksamhet, har framlagt förslag till inrättande av ett icke ringa antal

nya läkartjänster i syfte att åstadkomma gynnsammare arbetsförhållanden

för läkarpersonalen. Departementschefen är icke nu beredd att frånsett ett

utbyte av en biträdande överläkartjänst vid serafimerlasarettets ögonpoliklinik

mot en förste underläkartjänst vid karolinska sjukhusets ögonklinik

föreslå inrättande av några nya tjänster vid karolinska sjukhuset utan

anser, att ställningstagandet till de sakkunnigas förslag i denna del bör

anstå till höstens budgetarbete. Däremot anser departementschefen sig böra

tillstyrka, att vid serafimerlasarettet inrättas en förste under läkar tjänst vid

anestesiavdelningen. Behovet av denna tjänst anses vara klart dokumenterat,

och densamma har tidigare tillstyrkts av såväl universitetskanslern som

besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Vad angår akademiska sjukhuset erinrar departementschefen om att han

i årets statsverksproposition vid anmälan av anslaget till avlöningar till

läkare vid detta sjukhus framhöll, att en förstärkning av läkarpersonalen

vid vissa kliniker framstod som angelägen. I avbidan på resultatet av pågående

översyn av arbets- och anställningsförhållandena för bl. a. underläkarna

vid sjukhuset syntes dock en viss återhållsamhet böra iakttagas i

fråga om inrättandet av nya läkartjänster. Sedan ifrågavarande översyn nu

ägt rum, bör erforderlig förstärkning av läkarorganisationen enligt departementschefens

mening komma till stånd. Departementschefen biträder därför

de sakkunnigas förslag om nya läkartjänster vid akademiska sjukhuset

med den jämkningen, att ökningen av läkarpersonalen vid kvinnokliniken

f. n. anses kunna begränsas till en biträdande överläkare. Således förordas,

alt vid serafimerlasarettet nyinrältas 1 förste underläkartjänst samt vid

akademiska sjukhuset i Uppsala 5 biträdande överläkartjänster och 3 förste

underläkartjänster. Den av departementschefen föreslagna läkarorganisationen

vid berörda sjukhus framgår av uppställning, vilken såsom bilaga

fogats till statsrådsprotokollet i detta ärende. Uppställningen avser förhållandena

fr. o. m. den 1 juli 1956 eller beträffande karolinska sjukhusets

lungkliniker den 1 januari 1957 och beträffande den endokrinologiska avdelningen

den 1 april 1957, därest av departementschefen i det föregående förordade

förslag samt i övrigt av Kungl. Maj:t i propositioner till årets riksdag

föreslagna personalförändringar berörande sjukhusen biträdes av riksdagen.

I vad avser den thoraxkirurgiska kliniken vid akademiska sjukhuset

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

har ifrågasatts viss avlöningsförstärkning för överläkaren. Frågan har av

de sakkunniga ansetts böra upptagas till prövning vid nya förhandlingar.

Kungl. Maj :t torde därför bemyndigas att efter sådana förhandlingar besluta

om eventuell avlöningsförstärkning.

De sakkunniga har framhållit, att vid bifall till av dem framlagt förslag

till läkaruppsättning vissa av 1954 års riksdag beslutade lärartjänster

i Ce 30 blir obehövliga samt att ett med cirka 95 000 kronor minskat anslagsbehov

för lärararvoden torde uppkomma. Ehuru departementschefen

förutsätter att nämnda besparingar torde kunna genomföras framhålles

dock, att det — bland annat med hänsyn till avtalad övergångsanordning

— icke utan närmare undersökning är möjligt att bedöma, om ett genomförande

av de sakkunnigas förslag kan leda till de av de sakkunniga beräknade

kostnadsbesparingarna. Det anses böra ankomma på vederbörande

fakultet (lärarkollegium) att beakta de kostnadsbesparingar som de nuvarande

biträdande överläkarnas och de biträdande läkarnas fastare inlemmande

i undervisningen kan komma att medföra.

Ett genomförande av i det föregående av departementschefen förordade

förslag medför, bortsett från de tillkommande pensionskostnaderna, i fråga

om karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet en kostnadsminskning med

i runt tal 81 000 resp. 40 000 kronor. För akademiska sjukhuset i Uppsala

inklusive den psykiatriska kliniken uppkommer däremot en kostnadsökning

med i runt tal 82 000 kronor. Det anses icke vara erforderligt att med anledning

härav omräkna i årets statsverksproposition och proposition nr

55/1956 beräknade avlöningsanslag. Däremot anses Kungl. Maj :t böra bemyndigas

att inom vederbörande avlöningsstater verkställa den överföring

av medel mellan anslagsposter, som kan befinnas erforderlig.

Utskottet. Med den utveckling som på senare tid ägt rum i fråga om beredandet

av tjänste- och familjepensionsrätt åt arbetstagare i offentlig tjänst

synes, såsom departementschefen framhållit, någon invändning knappast

kunna resas mot att de läkartjänster, varom här är fråga, göres pensionsberättigande.

Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag i denna del men

förutsätter härvid, att vederbörande instanser genom begränsningar av förordnandetidens

längd och undvikande i erforderlig omfattning av omförordnanden

sörjer för att de unga läkarna inte tillätes stanna längre vid undervisningssjukhusen

än som påkallas av forskningens och utbildningens krav.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har inte heller givit

utskottet anledning till erinran.

De i motionen II: 89 gjorda, under punkten 7 i detta utlåtande redovisade

yrkandena har tillgodosetts genom Kungl. Maj :ts förslag. Motionen bör därför

inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ett bifall till de under förevarande punkt redovisade förslagen föranleder

vissa ändringar av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen och propositio
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956 33

nen nr 55 framlagda, av utskottet tidigare i detta utlåtande tillstyrkta förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må — med ändring i tillämpliga delar av vad därutinnan

av departementschefen föreslagits i årets statsverksproposition och propositionen

nr 55/1956 —

1) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 16 mars 1956 förordade

överenskommelsen rörande vissa läkarbefattningar

vid karolinska sjukhuset in. fl. undervisningssjukhus;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kan bli erforderliga i anledning av överenskommelsen,

och att jämväl i övrigt vidtaga erforderliga

åtgärder för överenskommelsens genomförande fr. o. m. den

1 juli 1956;

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om avlöningsförstärkning

till överläkaren vid den thoraxkirurgiska kliniken

vid akademiska sjukhuset i Uppsala;

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för psykiatriska kliniken i Uppsala,

karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska

sjukhuset i Uppsala, som påkallas av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 16

mars 1956 förordat;

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande avlöningsanslagen

till psykiatriska kliniken i Uppsala, karolinska

sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska sjukhuset i

Uppsala verkställa den omföring av medel mellan anslagsposter,

som kan föranledas av vad sålunda föreslagits;

6) godkänna följande personalförteckning för Sabbatsbergs

sjukhus:

Personalförteckning

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25

Befattning Lönegrad

4 biträdande överläkare Ce 30

10 förste underläkare .......................... Ce 29;

7) godkänna följande avlöningsstat för Sabbatsbergs sjukhus,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

3—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 117

3 800

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

2) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............

3) Rörligt tillägg, förslagsvis

136 600

65 600

Summa kronor 206 000:

B. att motionen II: 89 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Leander, Näsgård,

Gillström, Näsström, Boman, Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson,

Birger Andersson, Ragnar Persson, Axel Andersson, Nils Theodor Larsson,

fröken Ranmark och herr Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Åkerström,

Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Petterson i Degerfors,

Andersson i Mölndal, Widén, Johansson i Mysinge, Cassel, fru Ericsson i

Luleå, herr Almgren, fröken Ager och herr Helén.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

35

Reservation

vid punkten 2 (Karolinska sjukhuset: Avlöningar) av herr Axel Andersson,

fröken Elmén, herr Widén, fröken Ager och herr Helén, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka de i motionerna 1:487 och II: 645 gjorda

yrkandena att föreståndarinneorganisationen skall vara direkt underställd

överdirektören och vad gäller medicinska frågor vicedirektören ävensom

att nio sjukskötersketjänster i Ce 12 inrättas vid de allmänna kirurgiska

vårdavdelningarna och anslaget härför i erforderlig utsträckning uppräknas

samt att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »detta ändamål», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna att föreståndarinneorganisationen

skall vara direkt underställd överdirektören och vad gäller medicinska

frågor vicedirektören. Direktionen för karolinska sjukhuset har framhållit,

att läkarorganisationen är direkt underställd sjukhusets båda chefstjänstemän

ävensom att syftet med förstärkningen av föreståndarinneorganisationen

är att ge föreståndarinnorna ökad möjlighet att ägna sig åt den

viktiga uppgiften att ha översyn över sjukvården och att i samarbete med

läkarna verka för förbättrade arbetsmetoder och lämpligare arbetsfördelning

m. in. Då läkarorganisationen och föreståndarinneorganisationen under sådana

omständigheter uppenbarligen bör följa parallella underställningslinjer

tillstyrker utskottet detta yrkande i motionerna.

Utskottet har ovan understrukit angelägenheten av att åtgärder för rationalisering

av operationsarbetet vidtages. Även om sådana åtgärder i viss

mån kan tänkas påverka behovet av sjukskötersketjänster vid de kirurgiska

vårdavdelningarna, finner utskottet att de i motionerna I: 487 och

II: 645 föreslagna nio befattningarna med hänsyn till nuvarande låga

antal sjukskötersketjänster under alla omständigheter är erforderliga. Utskottet

tillstyrker därför även detta yrkande i motionerna och uppräknar

därför anslagets slutsumma med ett avrundat belopp av 92 000 kronor. Av

nämnda belopp hänför utskottet 73 600 kronor till icke-ordinarieposten och

18 400 kronor till posten till rörligt tillägg,»

dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:

»I. beträffande föreståndarinneorganisationens ställning

i administrationen med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:487 och 11:645, såvilt nu är

i fråga, besluta att föreståndarinnorna skall vara direkt

underställda överdirektören och vad gäller medicinska frågor

vicedirektören;

II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

1:487 och 11:645, till den del de icke behandlats under

I.,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för karolinska sjukhuset, vilka påkallas

av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 20 januari 1956;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 2 940 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ...... 804 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................... 16 613 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 4 804 400

Summa kronor 25 162 000;

c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 25 162 000 kronor.»

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 56

605728

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:270 Skrivelse till Komvngen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar’ angående anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska sjukhuset samt vissa s. 1 i texten