Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska sjukhuset samt vissa andra anslag till universitetssjukhusen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1956-05-11 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:117, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska sjukhuset samt vissa andra anslag till universitetssjukhusen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
1
Nr 117
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska
sjukhuset samt vissa andra anslag till universitetssjukhusen
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3 :e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkten
57, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag
av 25 070 000 kronor.
I samma proposition har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna
36, 58, 60—62 och 67, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956, framlagt de förslag, vilka
framgår av den följande redogörelsen.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 55, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 20 januari
1956, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för karolinska sjukhuset, vilka påkallas
av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 25 070 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen nr 132, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 16 mars
1956, föreslagit riksdagen att — med ändring i tillämpliga delar av vad därutinnan
föreslagits i statsverkspropositionen och propositionen nr 55 —- dels godkänna av departementschefen förordad överenskommelse rörande
vissa läkarbefattningar vid karolinska sjukhuset in. fl. undervisningssjukhus,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,
som kan bli erforderliga i anledning av överenskommelsen och att jämväl i
övrigt vidtaga erforderliga åtgärder för överenskommelsens genomförande
fr. o. m. den 1 juli 1956, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om avlöningsförstärkning
till överläkaren vid den thoraxkirurgiska kliniken vid
akademiska sjukhuset i Uppsala, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningarna för psykiatriska kliniken i Uppsala,
karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska sjukhuset i Uppsala,
som påkallas av vad departementschefen förordat, dels bemyndiga
1-—Dihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 117
2
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
Kungl. Maj :t att beträffande avlöningsanslagen till psykiatriska kliniken i
Uppsala, karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska sjukhuset
i Uppsala verkställa den omföring av medel mellan anslagsposter, som
kan föranledas av vad sålunda föreslagits, dels ock godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för Sabbatsbergs sjukhus.
1 :o) Psykiatriska kliniken i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl. Maj :t
har i propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 36, s. 147—151)
föreslagit riksdagen att dels godkänna den personalförteckning för psykiatriska
kliniken i Uppsala, som föreslagits av departementschefen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för psykiatriska kliniken
i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels
ock till Psykiatriska kliniken i Uppsala: Avlöningar till läkare för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 271 000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår har upptagits ett förslagsanslag
till kostnader för driften av psykiatriska kliniken i Uppsala å 1 400 000 kronor.
Från anslaget bestrides dels kostnaderna för löner åt läkarpersonalen,
dels ock klinikens driftkostnader i övrigt dvs. kostnader för avlöning åt
annan personal än läkare samt omkostnader.
Departementschefen anför, att utvecklingen inom medicinen under senare
år bl. a. kännetecknats av ett allt starkare framhävande av de förebyggande
åtgärdernas stora betydelse icke minst i fråga om psykiska sjukdomar.
Många av dessa har sin rot i rubbningar under uppväxtåren. Under de sista
decennierna har därför barnpsykiatrien vuxit fram som en särskild disciplin,
vilken kommit att erbjuda ett synnerligen omfattande arbetsfält. Vid akademiska
sjukhuset i Uppsala finnes sedan den 1 mars 1947 en barnpsykiatrisk
avdelning omfattande en vårdavdelning med 14 platser för barn och
6 platser för halvvuxen ungdom. Med hänsyn till den stora och numera allmänt
erkända betydelse, som barnpsykiatrien har i modern sjukvård, är
det angeläget, att den barnpsykiatriska avdelningen erhåller den chefsbefattning,
som är nödvändig för sjukvården, för undervisning av de studerande
samt för utbildning av specialister inom facket. Departementschefen
anser sig därför böra förorda, att en överläkartjänst i Ce 29 inrättas vid
avdelningen, varvid samtidigt en befattning som förste underläkare kan
indragas. För överläkartjänsten bör i fråga om anställningsvillkor och tillsättningsförfarande
gälla enahanda bestämmelser som beträffande motsvarande
överläkartjänster vid akademiska sjukhuset i övrigt. Föreskrifter i
angivna hänseenden bör inflyta i gällande bestämmelser för driften av psykiatriska
kliniken, vilka alltså i tillämpliga delar bör ändras. Med överläkartjänsten
bör förenas skyldighet att mot ersättning meddela undervisning i
den omfattning, som må komma att av kanslern för rikets universitet bestämmas.
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
3
Vidare föreslås, att kliniken tillföres en förstärkning av läkarkrafterna
med en förste underläkare fr. o. m. nästa budgetår. Arvodet till encephalografiläkaren
föreslås uppräknat med 600 kronor.
Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen med
21 024 kronor. För vikariatersättningar beräknas 3 000 kronor. Härtill kommer
den automatiska utgiftsstegringen med 103 000 kronor för ändrade
lönegradsplaceringar för sjukvårdspersonal m. m. För omkostnader beräknas
en ökning med 300 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår skulle
således uppgå till 1 527 324 kronor eller avrundat 1 527 000 kronor.
Enligt gällande bestämmelser för psykiatriska kliniken i Uppsala skall
vid kliniken finnas anställda underordnade läkare till det antal och med
den löneställning, som Kungl. Maj :t föreskriver. Då kostnaderna för löner
åt läkarpersonalen i sin helhet faller på staten, anses ett särskilt anslag
fr. o. in. nästa budgetår böra upptagas på riksstaten för bestridande av
dessa kostnader. Anslaget bör erhålla benämningen Psykiatriska kliniken
i Uppsala: Avlöningar till läkare och uppföras med 271 000 kronor. Vid
bifall till vad sålunda föreslagits anses anslaget böra uppdelas på följande
anslagsposter, nämligen arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt rörligt
tillägg.
Med undantag för läkarna är personalen vid psykiatriska kliniken underkastad
bestämmelserna i landstingens tjänstereglemente eller gällande kollektivavtal.
Denna anordning faller sig naturlig, eftersom motsvarande personal
vid akademiska sjukhusets övriga avdelningar avlönas efter dessa
bestämmelser. Någon ändring härutinnan anses icke böra ifrågakomma. Med
hänsyn härtill bör vad som erfordras i statsanslag till bestridande av klinikens
kostnader för annat än läkarlöner upptagas i riksstaten såsom ett
från anslaget till läkarlöner skilt anslag, för vilket anslag beräknas ett
medelsbehov av 1 256 000 kronor.
De i propositionen nr 132 framlagda förslagen avseende förevarande anslag
redovisar utskottet under punkten 8 i detta utlåtande.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för psykiatriska
kliniken i Uppsala:
Personalförteckning
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25
Befattning Lönegrad
1 överläkare.................................. Ce 29;
b) godkänna följande avlöningsstat för psykiatriska kliniken
i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57;
4
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t ..........................
1 800
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ..............................
221 200
48 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis
Summa kronor 271 000;
c) till Psykiatriska kliniken i Uppsala: Avlöningar till
läkare för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 271 000 kronor.
2:o) Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillkallades den 28 november 1952 två sakkunniga — ledamoten
av riksdagens andra kammare G. F. Thapper, ordförande, och förre
lasarettsläkaren G. F. Borner —- för att med beaktande av vad statsutskottet
uttalat i utlåtande den 28 mars 1952, nr 11, punkten 41, verkställa en översyn
av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet i syfte att undersöka möjligheterna att förbättra
driftekonomien vid de bägge sjukhusen. Genom beslut den 5 juni 1953 och
den 18 mars 1955 uppdrog Kungl. Maj:t sedermera åt de sakkunniga, vilka
antagit benämningen besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet, att jämväl verkställa utredning rörande möjligheterna
att dels nedbringa väntetiderna för patienterna vid karolinska sjukhusets
och serafimerlasarettets polikliniker, dels ock samordna vid karolinska sjukhusets
hormonlaboratorium bedriven verksamhet och den verksamhet, som
avsågs skola bedrivas vid den planerade endokrinologiska forskningsinstitutionen
vid sistnämnda sjukhus.
Med skrivelse den 15 juli 1955 har besparingssakkunniga, vilka under
sitt arbete fortlöpande samrått med överdirektören för karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet samt berett samtliga klinikchefer och övriga överläkare
ävensom representanter för läkar-, sjukvårds-, ekonomi- och administrationspersonalen
vid nämnda sjukhus tillfälle att framföra sina synpunkter,
överlämnat ett betänkande (stencilerat) innefattande bl. a. vissa
förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder. En redogörelse för besparingssakkunnigas
utredning och förslag samt däröver avgivna yttranden
finnes införd i statsrådsprotokollet (propositionen nr 55 s. 2—21), till vilket
utskottet torde få hänvisa.
Innan departementschefen övergår att taga ställning till de olika avsnitten
i den utredning med förslag till besparings- och rationaliseringsåtgärder
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som framlagts av besparingssakkunniga,
berör han i korthet bakgrunden till denna utredning samt
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956 5
klargör sin inställning till de allmänna synpunkter, som framförts av de
sakkunniga.
Departementschefen anför följande.
I sitt av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 11 framhöll statsutskottet,
att kostnaden per vårddag vid karolinska sjukhuset alltsedan sjukhuset
togs i bruk undergått en ständig stegring och måste — även med
beaktande av motsvarande tendens vid andra sjukhus och sjukhusets karaktär
av undervisningsanstalt — anses hög. Det förefölle utskottet uppenbart,
att den höga vårdkostnaden i avsevärd mån var beroende av, att beläggningsprocenten
särskilt vid en del avdelningar varit anmärkningsvärt låg.
Man hade enligt utskottet kunnat vänta, att den låga beläggningen bort
föranleda till viss reduktion av personalen, som torde ha beräknats med
utgångspunkt från normal beläggning. Såvitt utskottet kunnat finna, hade
en sådan reduktion icke, i varje fall icke genomgående, kommit till stånd.
Utskottet erinrade vidare om, att särskilda av besparingsutredningen tillkallade
sakkunniga år 1941 verkställt en ingående utredning rörande möjliga
besparings- och rationaliseringsåtgärder vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet. De sakkunnigas förslag, som innebar besparingar till
ett belopp av omkring 370 000 kronor, hade endast delvis genomförts. Mot
bakgrunden härav och med hänsyn bl. a. till de vittgående krav, som framförts
av direktionen för karolinska sjukhuset i dess anslagsäskanden, fann
utskottet det ofrånkomligt, att besparingssträvandena intensifierades. I sådant
syfte borde vid karolinska sjukhuset redan påbörjade organisationsundersökningar
och rationaliseringsutredningar vidgas så, att de komme
att innefatta eu allmän och såvitt möjligt fullständig översyn av arbetsuppgifter
och arbetsförhållanden vid de bägge sjukhusen samt en förutsättningslös
undersökning av möjligheterna att förbättra driftekonomien. Vad
sålunda från riksdagens sida anförts och hemställts ledde till att besparingssakkunniga
tillkallades.
Av statsutskottets utlåtande framgår, att den föreslagna besparings- och
rationaliseringsutredningen motiverats av statsfinansiella skäl. Besparingssakkunnigas
förslag utgör således närmast ett fullföljande av tidigare strävanden
att genom en översyn av statsförvaltningen så långt sig göra låter
genom besparingar motverka den fortgående utgiftsstegringen.
De sakkunniga har efter ingående undersökningar och jämförelser med
förhållandena vid andra sjukhus ansett sig kunna konstatera, att utfallet
av karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets verksamhet icke giver
stöd för antagandet, att dessa båda sjukhus skulle i avsevärd mån vara
dyrare i drift eller mer personalkrävande än andra undervisningssjukhus.
Det är med tillfredsställelse jag konstaterar detta uttalande, som måste
anses innebära ett erkännande av sjukhusledningens hittillsvarande strävanden
att genom ett fortlöpande rationaliseringsarbete söka förbättra driftekonomien.
Att kostnaderna vid dessa sjukhus ändå är förhållandevis höga,
torde till väsentlig del sammanhänga med, att de sjukhus, som det här gäller,
icke är endast sjukvårdsinrättningar i sedvanlig bemärkelse, såsom våra
länslasarett, utan jämväl anstalter både för undervisning av medicine studerande
och för vetenskaplig forskning. Av dessa sjukhusens uppgifter följer,
att desamma ifråga om byggnadssätt, utrustning och personaluppsättning
kommer att väsentligt skilja sig från andra sjukvårdsinrättningar. Medan
vid dessa endast erfordras de lokaler, som behövs för sjukvården, tillkom
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
mer vid ett undervisningssj ukhus en hel del lokaler för undervisningen och
den vetenskapliga forskningen. Enahanda är förhållandet med avseende å
sjukhusens utrustning samt instrumentarium och annan materiel av olika
slag. Denna undervisningssj ukhusens speciella karaktär torde överhuvud
alltid få hållas i minnet, när det gäller att på ett fullt rättvist sätt bedöma
sjukvårdskostnaderna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Jag
vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamheten på det förhållandet,
att kostnaderna för garnisonssjukvården i Stockholm stannar på statsverket
och bortsett från vissa lönekostnader bestrides från de till karolinska
sjukhuset anvisade anslagen. Av vårdkostnaderna vid karolinska sjukhuset
belöper alltså en viss del på denna speciella sjukvårdsuppgift, till
vilken i regel icke finnes motsvarighet vid andra kroppssjukhus.
Även om sålunda storleken av de nuvarande vårddagkostnaderna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet med beaktande av samtliga
på frågans bedömande inverkande omständigheter icke giver stöd för antagandet,
att statens kostnader för sjukvården vid dessa sjukhus är anmärkningsvärt
höga, får detta givetvis icke utesluta, att en omsorgsfull prövning
sker av möjligheterna att för framtiden i görligaste mån begränsa utgiftsbehovet
vid sjukhusen ifråga liksom vid andra statliga inrättningar. De
sakkunniga har i dessa hänseenden framlagt vissa förslag och rekommendationer,
som enligt mitt förmenande förtjänar stort beaktande. De sakkunniga
har sålunda understrukit vikten av att tillgängliga vårdplatser utnyttjas
så effektivt som möjligt. Det är givetvis angeläget att så sker och jag
förutsätter, att direktionen för karolinska sjukhuset ägnar denna fråga
fortlöpande uppmärksamhet. Som direktionen framhållit är den mindre
tillfredsställande beläggningen emellertid till väsentlig del att tillskriva
rådande brist på sjukvårdspersonal. Vid vårdavdelningar och dylika arbetsplatser
inom karolinska sjukhuset uppgår denna brist i genomsnitt till
30—40 sjukvårds- eller ekonomibiträden per dag. En väsentlig orsak till
rådande personalbrist torde vara föreliggande svårigheter att bereda personalen
bostäder. I syfte att förbättra bostadstillgången inom karolinska sjukhuset
har chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition å
fastighetsfondens stat till reparations- och underhållskostnader in. m. föreslagit
anvisande av 65 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten inom det
nuvarande elevhemmet. Direktionen har därjämte vidtagit vissa åtgärder
för att förbättra bostadstillgången. Överläggningar i ämnet har sålunda
förts med representanter för olika statliga och kommunala myndigheter,
varvid olika alternativ till lösning av bostadsfrågan diskuterats. Det är min
förhoppning, att dessa överläggningar skall leda till ett sådant resultat, att
direktionen för framtiden beredes ökade möjligheter att ställa personalbostäder
till förfogande med en förbättrad personaltillgång som följd.
Karolinska sjukhuset inklusive garnisonssjukhuset har f. n. 1 648 vårdplatser
och preciserade beslut har fattats om inrättande av ytterligare 277.
Vidare har förslag om förläggande av en ortopedisk klinik till sjukhuset
godkänts av riksdagen. Den 1951 för riksdagen redovisade generalplanen
upptager kliniker med tillhopa 2 141 platser och härtill kommer i planen
ej förutsatta. De sakkunniga har understrukit vikten av, att sjukhusets
utbyggnad och utveckling från början planlägges rationellt, vilket enligt de
sakkunniga hittills icke skett. Vidare bör enligt de sakkunniga övervägas,
om icke ett nytt sjukhus eller utnyttjande i ökad omfattning av andra
sjukhus skulle ställa sig fördelaktigare än en fortsatt utbyggnad av karo
-
7
Statsutskottets utlåtande nr 117 är 1956
linska sjukhuset utöver redan planerade kliniker. Med anledning harav vill
jag till en början understryka, att den snabba utveckling, som kännetecknar
våra dagars medicin, i hög grad försvårar upprättande av en definitiv dispositionsplan
för sjukhusets utbyggnad. Med säkerhet kommer pa grund av
denna utveckling att för framtiden ställas krav på ytterligare institutioner,
vilka fordrar viss kontakt och visst samarbete med karolinska sjukhuset.
Sjukhusets starka tillväxt har ställt statsmakterna och sjukhusledningen
inför mycket svårlösta problem, vilka kommer att ytterligare accentueras
vid en fortsatt utbyggnad. Mot bakgrunden härav framstår det som angelaget
att förstärka sjukhusets administrativa ledning i syfte att bereda densamma
vidgade möjligheter att aktivt medverka till en rationell framtida utveckling
av sjukhuset. Sjukhusledningens arbetsbörda torde ha varit och fortfarande
vara synnerligen betungande och många stora och viktiga frågor har mast
undanskjutas på grund av bristande möjlighet att med tillgängliga arbetskrafter
hinna med undersökningar och utredningar, som för sjukhusets
verksamhet och organisation är av vital betydelse. Ett viktigt led i övervägandena
att möjliggöra en rationell planläggning av sjukhusets utbyggna
och utveckling är vidare, att frågan om storleken av nytillkommande kliniker
och institutioner ägnas ingående uppmärksamhet. Enligt de överväganden,
som legat till grund för den av 1951 års riksdag i princip godkanda
generalplanen för sjukhusets utbyggnad, bör de olika klinikerna vid karolinska
sjukhuset icke omfatta större antal vårdplatser an som för bedrivande
av undervisningen är oundgängligen nödvändigt. Då det gäller åt
ytterligare utbygga ifrågavarande sjukhusanläggning bör denna synpunkt
tillmätas väsentlig vikt i fråga om omfattningen av kliniker och avdelningar,
vilka skall nyuppföras eller utvidgas. Enligt vad kommittén för
karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande anmält har kommittén med
hänsyn till den begränsade markyta, som inom karolinska sjukhusets
område står till förfogande, övervägt, huruvida icke vissa specialinstitutioner
vid karolinska sjukhuset kan förläggas till andra sjukhus i stockholmstrakten.
En närmare utredning har emellertid visat, att en sådan förläggning
skulle innebära betydande olägenheter för berörda institutioner med hänsyn
till deras behov av intim kontakt med vid karolinska sjukhuset och karolinska
institutet belägna forskningsinstitutioner.
Departementschefen övergår härefter till de av besparingssakkunniga
framlagda förslagen till besparings- och rationaliseringsåtgärder.
Departementschefen delar helt de sakkunnigas uppfattning angående
önskvärdheten av ett nedläggande snarast möjligt av verksamheten vid
garnisonssjukhuset på Kungsholmen, som f. n. utgör en del av kaiolinska
sjukhuset. Av vad de sakkunniga anfört framgår, att för vård av militära
patienter erfordras endast en mindre del av garnisonssjukhusets nuvarande
vårdplatser. F. n. mottages där även på vissa villkor patienter från Stockholms
stad och län. Utredningen visar emellertid, att detta icke är rationellt
och ekonomiskt, i varje fall icke så länge nuvarande avtal bcståi. Häitill
kommer den omständigheten, alL den nuvarande sjukhustomten är synnerligen
värdefull och bättre torde kunna utnyttjas för annat ändamål. Från
ekonomisk synpunkt är det sålunda mindre välbetänkt, att det nuvarande
garnisonssjukhuset användes för att tillgodose garnisonens begränsade
8
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
sjukhusbehov. Kungl. Maj:t har därför den 17 juni 1955 uppdragit åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
in. m. att upptaga förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms län
angående avveckling av garnisonsvården vid under direktionens för karolinska
sjukhuset förvaltning stående sjukhus. Kungl. Maj:t har vidare den
13 januari 1956 uppsagt nu gällande avtal mellan staten, staden och länet
rörande bidrag till vården av civila patienter vid- garnisonssjukhuset att
gälla fr. o. m. den 1 januari 1957. Resultatet av nämnda förhandlingar bör
avvaktas, innan ett definitivt beslut fattas om garnisonssjukhusets framtida
ställning. Enligt vad departementschefen under hand inhämtat möter emellertid
intet hinder mot, att man fr. o. in. den 1 april 1956 till karolinska
sjukhusets hudklinik överflyttar den vid garnisonssjukhuset f. n. bedrivna
vården av militära hud- och könspatienter under förutsättning, att hudkliniken
erhåller personalförstärkning med en förste underläkare och ett
sjukvårdsbiträde i Cg 5, vilken sistnämnda befattningshavare tänkes skola
överföras från garnisonssjukhuset. Därjämte avses en överläkare i Ce 29
vid garnisonssjukhuset skola framdeles ha sin tjänstgöring förlagd till karolinska
sjukhuset för vården av de militära patienterna. Samtidigt kan följande
befattningar indragas vid garnisonssjukhuset, nämligen en översköterska
i Ce 15, en sjuksköterska i Cg 12, ett sjukvårdsbiträde i Cg 5, ett
ekonomibiträde i Ce 5 och en vaktmästare i Cg 11, varjämte den nuvarande
biträdande läkartjänsten vid hudkliniken hålles vakant för att fr. o. in. den
1 juli 1956 indragas. Med hänsyn till den besparing på i runt tal 43 000
kronor om året, som härigenom skulle uppkomma, förordas, att ifrågavarande
överflyttning kommer till stånd fr. o. in. den 1 april 1956. Vad
salunda föiordats bör beaktas vid beräkningen i det följande av karolinska
sjukhusets avlöningsanslag.
I likhet med de sakkunniga och remissmyndigheterna anser departementschefen
angeläget, att man med hänsyn till rådande brist på operationssköterskor
vidtager de åtgärder till rationalisering av operationsarbetet, som
är möjliga att genomföra utan ett äventyrande av den sjukvårdande verksamheten.
Departementschefen förutsätter, att direktionen ägnar denna
fråga foitlöpande uppmärksamhet och vidtager de åtgärder i rationaliseringsbefrämjande
syfte, som låter sig genomföras.
I fråga om elevsjukavdelningen har — som ovan angivits — förslag om
avdelningens ianspråktagande som bostäder för biträdespersonal nyligen
underställts riksdagens prövning. Förslaget om indragning av en sjuksköterskebefattning
vid avdelningen anser departementschefen sig böra biträda.
Av de sakkunniga föreslagna åtgärder rörande städningsverksamheten
vid karolinska sjukhuset anses böra vidtagas. Det förutsättes sålunda, att
den av de sakkunniga föreslagna personalindragningen snarast genomföres.
Det synes departementschefen angeläget, att av centrala sjukvårdsberedningen
framförda synpunkter beaktas vid den ytterligare utredning angå
-
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
9
ende besparingsmöjligheter på förevarande område, som direktionen anmält
sig skola verkställa.
Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört i fråga om verksamheten vid
karolinska sjukhusets kök bör sjukhusets avlöningsanslag fr. o. in. nästa
budgetår nedräknas med ett belopp, motsvarande den årliga kostnaden för
sex ekonomibiträden.
Vid såväl karolinska sjukhuset som serafimerlasarettet bedrives f. n. en
omfattande poliklinisk verksamhet, vilken är av stor betydelse för den vid
sjukhuset bedrivna kliniska undervisningen. Det är uppenbart, att allmänheten
har ett mycket starkt intresse av, att väntetiderna blir så korta som
möjligt vid denna verksamhet. En undersökning har genom besparingssakkunnigas
försorg utförts rörande möjligheten att nedbringa väntetiderna för
patienterna vid karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets polikliniker,
varvid jämväl gränsdragningen mellan den statliga och kommunala sjukvården
beaktats. De sakkunniga har härvid utförligt redogjort för de omständigheter,
som i förevar ande sammanhang förtjänar beaktande, samt i
anslutning därtill redovisat sina synpunkter på frågan. Departementschefen
anser sig helt kunna dela den uppfattning, varåt de sakkunniga härvidlag
givit uttryck. I likhet med de sakkunniga finner departementschefen sålunda,
att vid poliklinikerna numera vidtagits de åtgärder för nedbringande
av väntetiderna, som rimligen kan fordras.
De sakkunniga har icke funnit möjligheter föreligga till samordning
mellan hormonlaboratoriet och den endokrinologiska forskningsinstitutionen.
Däremot har de sakkunniga anfört vissa synpunkter på samordningen
mellan denna institution och övriga laboratorier vid sjukhuset. Dessa synpunkter
bör i framtiden beaktas av direktionen.
Frågan om förstärkning av den administrativa ledningen och föreståndarinneorganisationen
vid karolinska sjukhuset upptages till behandling nedan.
Med hänsyn till vad lärarkollegiet vid karolinska institutet anfört i sitt
remissyttrande har departementschefen för avsikt att utverka Kungl. Maj :ts
uppdrag åt kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets
utbyggande in. in. att upptaga förhandlingar med Stockholms stad rörande
upprättande av en behandlingscentral för s. k. konstgjord njure.
Departementschefen betonar slutligen, att han tagit fasta på direktionens
förklaring, att direktionen ämnar låta genom egna organ verkställa en fortsatt
undersökning rörande besparingsmöjligheter vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet. Besparings- och rationaliseringsåtgärderna vid ifrågavarande
sjukhus får icke anses avslutade. Det av besparingssakkunniga
förebragta utredningsmaterialet bör i väsentliga hänseenden kunna läggas
till grund för det fortsatta arbetet härmed och därav föranledda framtida
avgöranden.
10
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
Departementschefen övergår härefter att behandla karolinska sjukhusets
avlöningsanslag för budgetåret 1956/57 i anslutning till direktionens anslagsäskanden
och upptager först frågan om personalbehovet vid sjukhusets
redan nu befintliga avdelningar och kliniker.
Avdelning C inom den radiofysiska institutionen föreslås förstärkt genom
inrättande av en tjänst i lönegraden Cg 15.
Fr. o. m. budgetåret 1955/56 har under karolinska sjukhusets avlöningsanslag
beräknats 15 000 kronor för arvode till en vid radiofysiska institutionen
anställd fysiker. Genom beslut den 30 december 1955 har Kungl. Maj:t
medgivit, att å arvodet må fr. o. in. den 1 januari 1956 tills vidare under
budgetåret 1955/56 läggas särskilt tillägg av sådan storlek, att arvodet uppgår
till 16 200 kronor per år. Departementschefen förordar, att ifrågavarande
arvode fr. o. in. den 1 juli 1956 fastställes att utgå med 16 860 kronor per år.
Brännskadeavdelningen föreslås förstärkt med en sjuksköterska i Ce 12.
Vid den urologiska avdelningen föreslås inrättad en befattning som förste
underläkare.
Vid radiumhemmet bör två kontorsbiträden i Ce 8 uppflyttas till kanslibiträden
i Ce 11. Under nästföljande punkt i detta utlåtande beräknas
130 000 kronor för anskaffning av apparatur för högvoltsterapi. För betjäning
av denna apparatur erfordras inrättande av en befattning som översköterska
i Ce 14 och en ekonomibiträdestjänst i Ce 5. Tillkomsten av ytterligare
en översköterskebefattning vid telegammaavdelningen medför enligt
i proposition nr 209/1955 fastlagda principer, att en vid avdelningen befintlig
tjänst som översköterska i Ca 14 bör uppflyttas till Ca 15.
Personalen vid barnkliniken föreslås utökad med tre barnsköterskor i
Ce 6—7. Vidare föreslås inrättande vid den kardiologiska avdelningen av en
förste underläkarbefattning samt vid såväl den barnpsykiatriska avdelningen
som barnklinikens röntgenavdelning av en kontorsbiträdesbefattning
i reglerad befordringsgång.
Vid röntgendiagnostiska avdelningen bör på grund av det till följd av
reumatologiska klinikens tillkomst betydligt ökade arbetet inrättas en befattning
som förste underläkare. Avdelningen anses vidare böra förstärkas
med ett kanslibiträde i Ce 11. En befattning som kanslibiträde i Ca 11 vid
avdelningen bör uppflyttas till kontorist i Ca 13.
Departementschefen biträder förslaget om anställande av särskild läkarpersonal
för de patologiska undersökningarna. Med hänsyn till vad universitetskanslern
anfört och i avvaktan på närmare erfarenhet av omfattningen
av den patologiska avdelningens genom lungklinikernas ianspråktagande
nytillkommande uppgifter anses personalförstärkningen böra begränsas
till en förste underläkare och ett laboratoriebiträde i Ce 11. Förste
underläkarbefattningen föreslås tillkomma fr. o. m. den 1 januari 1957.
För det bakteriologiska centrallaboratoriet tillstyrkes en förstärkning
av personalen med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
11
befordringsgång. Därjämte bör ett laboratoriebiträde i Cg 11 vid laboratoriet
förändras till extra ordinarie befattning i Ce 11.
Som en konsekvens av Kungl. Maj :ts av riksdagen godkända proposition
nr 212/1954 bör vid det kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet tillkomma
en förste underläkare. Vidare föreslås inrättande vid laboratoriet av en befattning
som kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång.
Vid det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet förordas inrättande av en befattning
som laboratoriebiträde i Ce 11 och en ekonomibiträdestjänst i Ce 5.
Vid laboratoriet bör därjämte i enlighet med i proposition nr 212/1954
framlagda förslag tillkomma en förste underläkare.
För att tillgodose det alltmer stegrade behovet av sjukgymnastisk behandling
icke minst vid den reumatologiska kliniken bör tillkomma en
befattning som sjukgymnast i Ce 14. Departementschefen vill i detta sammanhang
bringa till riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t den 16 december
1955 på därom av direktionen gjord framställning medgivit anställande
för tiden den 1 januari—30 juni 1956 av en sjukgymnast i Cg 14.
Med anledning av direktionens förslag om inrättande av två vaktmästarbefattningar
vid vaktcentralen förordas, att en befattning som vaktmästare
i Ce 11 inrättas. Därjämte tillstyrkes att befattningen som trädgårdsmästare
uppflyttas från Ca 14 till Ca 15.
En tvättföreståndare föreslås uppflyttad från Ca 15 till Ca 17 och en biträdande
tvättföreståndare från Ce 10 till Ce 12.
Vad besparingssakkunniga och direktionen anfört har övertygat departementschefen
om, att en väsentlig förstärkning av föreståndarinneorganisationen
är nödvändig, om drägliga arbetsförhållanden för föreståndarinnepersonalen
skall kunna erhållas och föreståndarinnorna beredas tillfälle att
aktivt medverka i det fortlöpande rationaliserings- och besparingsarbetet vid
sjukhuset. I anslutning till direktionens förslag tillstyrker departementschefen
därför, att personalen vid föreståndarinneexpeditionen ökas med en föreståndarinna
i Ce 17, ett kanslibiträde i Ce 11 och ett kontorsbiträde enligt
reglerad befordringsgång. I likhet med besparingssakkunniga anser departementschefen,
att den nuvarande föreståndarinnan vid radiumhemmet i görligaste
mån bör avlastas nuvarande arbetsuppgifter beträffande patienter och
liksom övriga föreståndarinnor ingå i den centrala föreståndarinneorganisationen.
Förslaget om inrättande av en överstäderskebefattning i Ce 10 anser departementschefen
sig böra biträda och framhåller, att tillkomsten av en dylik
befattning utgör en förutsättning för det i det föregående framlagda
förslaget om minskning av antalet städerskor vid sjukhuset.
Kuratorsorganisationen föreslås förstärkt med ytterligare en kurator i
Ce 18.
I sitt förenämnda utlåtande nr 1 1/1952 framhöll statsutskottet, att fragan
om en förstärkning av karolinska sjukhusets administrativa ledning borde
12
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
med hänsyn till den omfattning som verksamheten numera tagit utredas.
Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen framgår har besparingssakkunniga
numera verkställt den av statsutskottet föreslagna utredningen.
Besparingssakkunniga har därvid framhållit angelägenheten av, att sjukhusets
administrationspersonal förstärkes och i vissa fall beredes en bättre
löneställning än f. n. De sakkunnigas förslag till uppdelning av administrationen
på en kansli- och personalavdelning samt en kameral- och intendenturavdelning
har i remissyttrandena lämnats utan erinran. Även departementschefen
anser de sakkunnigas förslag innebära sådana förbättringar
i fråga om administrationens funktioner, att en omorganisation av densamma
i enlighet med förslaget bör komma till stånd. Därför tillstyrkes, att administrationen
tills vidare organiseras på nämnda två avdelningar med den
uppdelning på underavdelningar och sektioner, som av de sakkunniga
föreslagits. Härav följer, att departementschefen anser föreståndarinnorna
böra inordnas under chefen för den föreslagna kansli- och personalavdelningen.
Som tidigare framhållits har sjukhusledningens f. n. stora arbetsbörda
medfört, att många och viktiga frågor måst undanskjutas på grund
av bristande möjlighet att med tillgängliga arbetskrafter medhinna erforderliga
undersökningar och utredningar. Mot bakgrunden härav ter sig icke
minst ur driftekonomisk synpunkt en förstärkning av administrationspersonalen
som angelägen. Härtill kommer, att sjukhusets successiva utbyggnad
ställer ökade krav, som icke kan tillgodoses utan personalförstärkning.
Även om departementschefen sålunda i likhet med besparingssakkunniga
och samtliga remissmyndigheter anser en utökning av personalen samt en
förbättrad löneställning för vissa befattningshavare nu böra komma till
stånd, är han icke beredd att till alla delar biträda vad de sakkunniga härutinnan
föreslagit. Departementschefen är ense med de sakkunniga om nödvändigheten
att bereda överdirektören lättnad i dennes f. n. alltför stora
arbetsbörda och tillstyrker därför, att en befattning som byrådirektör i Ca 31
inrättas, vars innehavare skall vara chef för kansli- och personalavdelningen.
Därvid förutsättes att överdirektören nu tillkommande beslutanderätt
i viss utsträckning delegeras på den nye befattningshavaren. I vilken utsträckning
delegeringen skall ske torde få bero på ärendenas art och svårighetsgrad.
Enligt departementschefens mening bör en delegering av beslutanderätt
kunna ske i icke obetydlig utsträckning i fråga om personalärenden,
löneklassplaceringsfrågor och liknande ärenden. Vid bifall till vad nu föreslagits
kan f. n. utgående sekreterararvode å 2 400 kronor utgå.
Vidare förordas inrättande av en befattning som assistent i Cg 15 samt
uppflyttning av en assistenttjänst i Ca 21 till tjänst som förste assistent i
Ca 25 med placering som föreståndare för inköpssektionen. Jämväl till
sistnämnde befattningshavare bör i viss utsträckning delegering av beslutanderätt
ske. Å befattningshavaren bör sålunda ankomma att besluta om
inköp av inventarier intill ett visst värde samt i frågor rörande exempelvis
13
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
fastighetsförvaltning och reparationer av inventarier in. m. Erforderlig förstärkning
av kontorspersonalen anses nu böra ske genom inrättande av två
kontorsbiträdesbefattningar i reglerad befordringsgång, varav en med halvtidstjänstgöring.
I likhet med lönenämnden anser departementschefen att
löneställningen för den nuvarande befattningen som förste kansliskrivare i
Ca 17 bör omprövas vid uppkommande vakans. För att tillgodose det mest
trängande behovet av vaktmästarhjälp tillstyrkes, att ett belopp av 5 000
kronor ställes till direktionens förfogande för ändamålet.
Mot förslagen om extraordinariesättning av två vaktmästare i Cg 10 samt
uppflyttning av en vaktmästare i Cg 9 till Ce 10 har departementschefen intet
att erinra. 25 ekonomibiträden i Cg 5 föreslås överförda till extraordinarie
stat.
Departementschefen förordar, att den av direktionen försöksvis genomförda
organisationen för åstadkommande av förbättrade arbetsförhållanden
vid vissa vårdavdelningar nu göres permanent. Därför tillstyrkes inrättande
av följande befattningar, nämligen sex barnsköterskor i Ce 6—7, ett sjukvårdsbiträde
i Ce 5 och tre barnmorskor i Ce 14, varav en med halvtidstjänstgöring,
vid kvinnokliniken, tolv sjukvårdsbiträden i Ce 5 vid medicinska
kliniken, sex ekonomibiträden i Ce 5 och ett sjukvårdsbiträde i Ce 5 med
halvtidstjänstgöring vid psykiatriska kliniken, en barnsköterska i Ce 6 7
med halvtidstjänstgöring vid hudkliniken, sju barnsköterskor i Ce 6 7
och en sjuksköterska i Ce 12 vid barnkliniken, en sjuksköterska i Ce 12
och ett sjukvårdsbiträde i Ce 5 vid brännskadeavdelningen samt en vaktmästare
i Ce 11 vid kirurgiska klinikens operationsavdelning. Samtidigt härmed
uppkommer ett minskat medelsbehov under anslaget å i runt tal 312 400
kronor till följd av minskad schemabunden övertids- och jourersättning
m. m.
Under hänvisning till vad departementschefen anfört i årets statsverksproposition
under anslaget till serafimerlasarettets avlöningar bör en sjuksköterskebefattning
i Ce 12 indragas.
Ivungl. Maj :t har numera med hänsyn till Sophiahemmets ekonomiska
ställning beslutat om höjd ersättning för tjänstgöring vid karolinska sjukhuset
av elever från hemmet. Kostnadsökningen i anledning härav uppskattas
till i runt tal 25 400 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i fråga
om maskinpersonalen i årets statsverksproposition vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor bör medel fr. o. m. nästa budgetår beräknas
för en driftingenjör i Ca 25 i utbyte mot en befattning som förste maskinmästare
i Ca 21 med f. n. vikariatslön i Ca 23, en maskinmästare i
Ca 21 samt uppflyttning till högre lönegrad av följande befattningar, nämligen
två befattningar som reparatör från Ca 12 till Ca 13 samt två befattningar
som eldare i Ca 11 till reparatörer i Ca 12. Med hänsyn till vad de
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
partementschefen anfört i propositionen nr 96/1955 bör vidare medel beläknas
för en förste underläkare vid audiologiska laboratoriet.
Med anledning av en av direktionen gjord framställning föreslås, att
de bi tränande läkarna vid ögonpolikliniken och den urologiska avdelningens
poliklinik för framtiden skall vara placerade jämväl vid ögonkliniken resp.
den urologiska avdelningen.
Vad sålunda anförts påkallar en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar
och ändrade lönegradsplaceringar med 326 700 kronor,
val vid hänsyn tagits till av departementschefen i det föregående i samband
med anmälan av besparingssakkunnigas utredning framlagda förslag. För
ändrade lönegradsplaceringar till följd av riksdagens beslut i anledning av
1 proposition nr 209/1955 framlagda förslag avses 118 000 kronor. För vikariatsersättningar
beräknas i syfte bl. a. att för framtiden onödiggöra överskridanden
en ökning med 665 000 kronor, varjämte 62 500 kronor beräknas
för extra personal vid storrengöring. Till automatiska utgiftsstegringar avses
95 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt 1 930 000 kronor för
den allmänna lönehöjningen. Med hänsyn till belastningen föreslås anslagsposterna
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt till rörligt
tillägg höjda med 350 000 resp. 87 500 kronor. Ökningen skulle alltså bli
3 634 700 kronor.
Departementschefen övergår härefter till frågan om lungklinikernas personalstat.
1944 års byggnadskommitté uppskattade år 1950 personalbehovet
till 227 befattningshavare, medan direktionen nu framlagt en personalstat
omfattande 280 tjänster. Direktionen har därvid tagit hänsyn till, att den
schemabundna arbetstiden för sjuksköterskor förkortats från 216 till 192
timmar per 4-veckorsperiod, sedan byggnadskommittén framlade sitt förslag.
Därjämte åberopar direktionen, att personalen vid den thoraxkirurgiska
kliniken tidigare varit för knappt tilltagen.
För egen del har departementschefen efter ingående prövning av personalbehovet
och i avvaktan pa att närmare erfarenhet vinnes av klinikernas verksamhet
funnit sig böra framlägga följande förslag till personalstat, varvid
hänsyn tagits till i proposition nr 209/1955 angivna grunder för lönegradsplacering.
A. Medicinska tuberkuloskliniken
Vid vårdavdelningarna räknar departementschefen i likhet med direktionen
med följande personal, nämligen 7 7, översköterskor i Ce 15, varav
2 7. för nattjänst, 1 7, översköterskor i Ce 14, 5 sjuksköterskor i Ce 12, 5
undersköterskor i Ce 7, 19 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 7 Y2 sjukvårdsbiträden
i Cg 5, 7 ekonomibiträden i Ce 5 och 4 Va ekonomibiträden i Cg 5.
I fråga om lärarpersonalen föreslås ett arvode å 1 500 till en lärare i Cg 34
pa karolinska institutets stat i dennes egenskap av överläkare vid kliniken.
Häi utöver föreslås anställande av 1 biträdande överläkare med ett arvode
av 20 196 kronor, 4 förste underläkare och 1 andre underläkare.
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
15
B. Thoraxkirurgiska kliniken
För vårdavdelningarna bör avses 7 a/« översköterskor i Ce 15, varav 3 */»
för nattjänst, 3 7^ översköterskor i Ce 14, 12 7« sjuksköterskor i Ce 12, 5
undersköterskor i Ce 7, 19 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 8 7= sjukvårdsbiträden
i Cg 5, 7 ekonomibiträden i Ce 5 och 4 s/s ekonomibiträden i Cg 5.
I fråga om läkarper sonalen föreslås ett arvode å 1 500 kronor till den
professor, som tillika är överläkare vid kliniken. Vidare räknar departementschefen
med anställande av 1 biträdande överläkare med ett arvode av
20 196 kronor, 1 narkosöverläkare i Ce 29, 6 förste underläkare och 3 andre
underläkare. Avvikelsen på denna punkt från direktionens förslag beror på,
att departementschefen ansett erforderligt med en förste underläkare för
biträde åt narkosöverläkaren.
För den kirurgiska mottagningen bör avses 1 översköterska i Ce 14 och
1 sjukvårdsbiträde i Ce 6 samt för operationsavdelningen 1 översköterska
i Ce 16, 4 översköterskor i Ce 14, 5 sjuksköterskor i Ce 12, 1 vaktmästare
i Ce 11, 4 undersköterskor i Ce 7, 4 sjukvårdsbiträden i Ce 5, 2 sjukvårdsbiträden
i Cg 5 och 3 ekonomibiträden i Cg 5.
För övervakning av ngopererade patienter bör tillkomma 3 översköterskor
i Ce 15 med nattjänstgöring.
C. Röntgenavdelningen
Med hänsyn till vad universitetskanslern anfört förordar departementschefen
inrättande av en överläkarbefattning i Cg 29. Härtill erfordras 1 biträdande
läkare med ett arvode av 22 356 kronor samt 2 förste underläkare.
I fråga om övrig personal anses behov föreligga av följande personal, nämligen
1 översköterska i Ce 15, 2 översköterskor i Ce 14, 2 sjuksköterskor i
Ce 12, 4 röntgenbiträden i Ce 11, 1 sjukvårdsbiträde i Ce 6, 1 ekonomibiträde
i Ce 5, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång
med halvtidstjänstgöring.
D. Fysiologiska laboratoriet
I likhet med vad fallet är i fråga om röntgenavdelningen föreslår departementschefen
inrättande av en överläkarbefattning i Cg 29. Dessutom bör
finnas 1 förste och 1 andre underläkare. För laboratoriet bör vidare beräknas
1 översköterska i 15 lönegraden, 1 översköterska i 14 lönegraden, 1
laboratoriebiträde i högst 13 lönegraden, 1 sjuksköterska i 12 lönegraden,
3 laboratoriebiträden i 11 lönegraden och 4 ekonomibiträden i 5 lönegraden.
Samtliga dessa befattningshavare anses i avbidan på av departementschefen
i fjolårets statsverksproposition förutsatt utredning rörande den definitiva
organisationen av hjärtkatetriseringsverksamheten vid sjukhuset endast
böra erhålla extra anställning. Vid laboratoriet bör slutligen tillkomma
1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång.
16
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
E. Kemiska laboratoriet
För laboratoriet bör förutom en förste underläkare beräknas 1 översköterska
i 15 lönegraden, 1 översköterska i 14 lönegraden, 1 sjuksköterska i
12 lönegraden, 2 undersköterskor i 7 lönegraden och 2 ekonomibiträden i
5 lönegraden. För nämnda befattningshavare torde tills vidare böra avses
endast extra anställning i avbidan på slutförande av nu pågående organisationsutredning
av den vid de kemiska rutinlaboratorierna bedrivna verksamheten.
Dessutom bör tillkomma 1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång
med halvtidstjänstgöring.
F. Bakteriologiska laboratoriet
Vid detta laboratorium räknar departementschefen med följande personal,
nämligen 2 laboratoriebiträden, varav 1 i högst Ce 13 och 1 i Ce 11, 1 vaktmästare
i Ce 10, 1 1/2 ekonomibiträde i Ce 5 och 1 kontorsbiträde enligt reglerad
befordringsgång med halvtidstjänstgöring.
För kandidatlaboratorium samt bad- och bågljusbehandling beräknas 2
ekonomibiträden i Cg 5 samt 1 översköterska i Ce 14 och 2 sjukvårdsbiträden
i Ce 6. Vad angår för klinikerna gemensam personal förordas anställande
av följande personal, nämligen 1 föreståndarinna i Ce 17, 1 kurator
i Ce 18, 2 sjukgymnaster i Ce 14, 1 arbetsinstruktör i Ce 14, 1 kontorist i
Ce 13, 1 kanslibiträde i Ce 11, 2 kontorsbiträden med reglerad befordringsgång,
2 ekonomibiträden i Ce 6, 5 ekonomibiträden i Ce 5 och 2 ekonomibiträden
i Cg 5. Dessutom beräknas högst 8 000 kronor för anställande av en
tandläkare.
Med anledning av lungklinikernas tillkomst bör slutligen följande personal
tillkomma vid sjukhusets centrala anläggningar, nämligen 2 laboratoriebiträden
i Cg 11 och 1 undersköterska i Cg 7 vid det kemiska centrallaboratoriet,
1 laboratoriebiträde i Cg 11 och 1/2 ekonomibiträde i Cg 5 vid det
bakteriologiska centrallaboratoriet, 1 köksföreståndare i Ce 15, 1 ekonomibiträde
i Ce 7, 5 ekonomibiträden i Ce 6 och 5 1/2 ekonomibiträden i Cg 5 i
köket, 1 ekonomibiträde i Ce 6 och 5 ekonomibiträden i Ce 5 vid tvätteriet, 2
reparatörer i Ce 13 och 1 hantverkare i Ce 12 vid maskinavdelningen resp.
snickarverkstaden, 1 vaktmästare i Ce 11 och 2 kontorsbud vid vaktcentralen,
1 kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång för telefonväxeln,
V* kontorsbiträde enligt reglerad befordringsgång och 3 ekonomibiträden
i Ce 6 vid centralförrådet samt 1 assistent i Ce 17, 1 kanslibiträde i Ce 11
och 2 kontorsbiträden enligt reglerad befordringsgång vid den centrala
administrationen.
Det sammanlagda antalet befattningshavare skulle i enlighet härmed
uppgå till 279. Kostnaden för denna personal under ett halvt år uppskattas
till 1 500 000 kronor.
För den endokrinologiska avdelningen, vilken beräknas kunna tagas i
bruk den 1 april 1957, föreslås ett arvode av 1 500 kronor till den labora
-
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
17
tor, som tillika skall vara överläkare vid avdelningen. Härutöver föreslås
anställande av 1 förste underläkare, 1 andre underläkare, 11/s översköterska
i Cg 15, 1 förste laboratoriebiträde i Cg 15, varvid förutsättes, att vederbörande
har erforderlig utbildning för beredande av patientkost, 1 översköterska
i Ca 14, 1 översköterska i Cg 14, 2 sjuksköterskor i Ce 12, 1 sjuksköterska
i Cg 12 med deltidstjänstgöring, 1 undersköterska i Cg 7, 4 sjukvårdsbiträden
i Cg 5, 3 ekonomibiträden i Ce 5 samt 1 kontorsbiträde med
reglerad befordringsgång. Härvid har extra anställning avsetts för den personal,
som icke kommer att överflyttas från serafimerlasarettet. Kostnaden
för personalen vid den endokrinologiska avdelningen under ett kvartal beräknas
till 53 300 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till 25 070 000 kronor, vilket
innebär en anslagshöjning med 5 188 000 kronor. Anslaget bör fördelas på
olika poster på sätt framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.
1 personalförteckningen bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad
departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
De i propositionen nr 132 framlagda förslagen avseende förevarande anslag
redovisar utskottet under punkten 8 i detta utlåtande.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Huss och Sunne (1:487) och den andra inom andra kammaren av
fröken Höjer och herr von Friesen (II: 645), har hemställts, att riksdagen
vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 55 beslutar, dels att föreståndarinneorganisationen
skall vara direkt underställd överdirektören och
vad gäller medicinska frågor vice direktören, dels att omprövning av föreståndarinnornas
löneställning snarast sker, dels ock att nio sjukskötersketjänster
i Ce 12 inrättas vid de allmänna kirurgiska vårdavdelningarna och
anslaget härför i erforderlig utsträckning uppräknas.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen II: 645.
Utskottet. Vad först angår besparingssa k kunnigas utredning
och förslag vill utskottet understryka vad departementschefen
anfört om, att besparings- och rationaliseringssträvandena vid ifrågavarande
sjukhus inte får anses avslutade i och med att dessa sakkunniga
slutfört sitt uppdrag. Fastmer bör det av besparingssakkunniga förebragta
utredningsmaterialet i väsentliga hänseenden kunna läggas till grund för
direktionens fortsatta arbete på att för framtiden i görligaste mån begränsa
utgiftsbehovet vid sjukhusen och därigenom nedbringa kostnaderna,
vilka såsom departementschefen framhållit är förhållandevis höga.
Utskottet understryker vikten av att tillgängliga vårdplatser utnyttjas
så effektivt som möjligt och har intet att erinra mot vad departementschefen
i detta hänseende anfört.
2 — Bilxang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 117
18
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
Besparingssakkunniga har uttalat, att det bör övervägas, om inte ett
nytt sjukhus eller utnyttjande i ökad omfattning av andra sjukhus skulle
ställa sig fördelaktigare än en fortsatt utbyggnad av karolinska sjukhuset
utöver redan planerade kliniker. Departementschefen har i anslutning härtill
anfört att det med säkerhet på grund av den snabba utveckling, som
kännetecknar våra dagars medicin, kommer att för framtiden ställas krav
på ytterligare institutioner, vilka fordrar viss kontakt och visst samarbete
med karolinska sjukhuset.
För egen del vill utskottet ge sin anslutning till vad besparingssakkunniga
härutinnan anfört. Utskottet föreslår alltså att riksdagen beslutar att
uppförande av nya institutioner vid karolinska sjukhuset utöver dem,
beträffande vilka principbeslut redan fattats, tills vidare inte bör ifrågakomma.
Emellertid torde det som framgår av vad departementschefen anfört
för framtiden ställas krav på ytterligare institutioner, vilka fordrar viss
kontakt och visst samarbete med undervisningssjukhus. Med hänsyn härtill
föreslår utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om en
förutsättningslös och allsidig utredning av frågan, på vilket sätt behovet av
ytterligare sjukvårdsavdelningar i landet i samband med den pågående
upprustningen av läkarutbildningen bäst bör tillgodoses. Utredningen bör
klarlägga, vilket av olika tänkbara alternativ som ur samtliga på frågan
inverkande synpunkter, främst allmänekonomiska, statsfinansiella samt
forsknings- och undervisningssynpunkter, framstår som det lämpligaste.
Utredningen synes böra bedrivas skyndsamt. Med hänsyn till det intresse,
som frågan har för de kommunala sjukvårdshuvudmännen, förutsätter
utskottet att Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet blir
representerade vid utredningen.
Vad departementschefen anfört i anledning av de förslag, besparingssakkunniga
framlagt till särskilda besparings- och rationaliseringsåtgärder,
har inte givit utskottet anledning till andra uttalanden än följande.
Utskottet tillstyrker att verksamheten vid garnisonssjukhuset på Kungsholmen
nedlägges snarast möjligt och har intet att erinra mot vad departementschefen
i detta sammanhang föreslagit.
Utskottet understryker att åtgärder till rationalisering av operationsarbetet
är angelägna och förutsätter, med hänsyn till det allmänna intresse
denna fråga äger för sjukvårdshuvudmännen, att direktionen för karolinska
sjukhuset i lämplig form redovisar de resultat, som må vinnas vid
den fortsatta bearbetningen av denna fråga.
Vad departementschefen anfört beträffande den polikliniska verksamheten
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet har i och för sig
inte givit anledning till erinran. Med hänsyn till angelägenheten, inte minst
ur humanitär synpunkt, av att väntetiderna för patienterna nedbringas
så långt som rimligen kan fordras utgår utskottet likväl från att direktionen
ägnar denna fråga fortlöpande uppmärksamhet.
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956 19
Departementschefens förslag i fråga om personalbehovet vid
karolinska sjukhusets redan nu befintliga avdelningar
och kliniker innebär bl. a., att föreståndarinnorna skall
inordnas under chefen för den föreslagna kansli- och personalavdelningen.
I motionerna 1:487 och 11:645 har yrkats att föreståndarinneorganisationen
skall vara direkt underställd överdirektören och vad gäller medicinska
frågor vicedirektören.
Mellan departementschefen och motionärerna råder, såvitt utskottet kunnat
finna, enighet om att föreståndarinnorna skall hänföras till sjukhusets
administrativa ledning, för vilken en av huvuduppgifterna enligt vad utskottet
ovan förutsatt skall vara fortlöpande rationaliseringsåtgärder. Enighet
synes också råda om att en av de främsta uppgifterna för föreståndarinneorganisationen
är att verksamt bidraga till att befintlig arbetskraft
å vård- och behandlingsavdelningar utnyttjas pa bästa sätt. Det är beträffande
frågan, huruvida föreståndarinnorna skall ingå i den föreslagna
kansli- och personalavdelningen, såsom besparingssakkunniga föreslagit,
eller utanför avdelningsorganisationen vara direkt underställda överdirektören
och vicedirektören som meningarna går isär.
Utskottet anser för egen del att betydelsen av om föreståndarinneorganisationen
hänföres till kansli- och personalavdelningen eller direkt underställes
sjukhusets båda chefstjänstemän inte får överdrivas. Det centrala
är i båda fallen ett förtroendefullt och friktionsfritt samarbete. Med hänsyn
härtill och då ett av syftemålen med den föreslagna omorganisationen
är att bereda överdirektören lättnad i hans arbetsbörda är utskottet inte
berett att tillstyrka detta yrkande i motionerna. För den händelse framtida
erfarenheter av den nya organisationen skulle visa, att olägenheter
är förknippade med detaljutformningen av densamma, föreligger uppenbarligen
ej hinder att då vidtaga erforderliga jämkningar.
Ovan har utskottet understrukit angelägenheten av att åtgärder för
rationalisering av operationsarbetet vidtages. Då sådana åtgärder kan tänkas
påverka behovet av sjukskötersketjänster vid de kirurgiska vårdavdelningarna,
är utskottet inte berett tillstyrka yrkandet i motionerna
om inrättande av nio sjukskötersketjänster i Ce 12 vid de allmänna kirurgiska
vårdavdelningarna och uppräkning av anslaget för detta ändamål.
Det i motionerna I: 487 och II: 645 gjorda yrkandet att riksdagen skulle
besluta att en omprövning snarast skall ske av föreståndarinnornas löneställning
innefattar ett spörsmål, vilket synes utskottet böra upptagas till
behandling i den för frågor om löneställning vedertagna ordningen. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet detta yrkande.
Departementschefens förslag i fråga om lung klinikernas p erson
a 1 s t a t innebär att sammanlagt 271) befattningshavare skulle anställas
mot 227 enligt en av 1944 års byggnadskommitté år 1950 framlagd
uppskattning. Ehuru ökningen är ägnad att inge betänkligheter, finner
20
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
sig utskottet med hänsyn till vad departementschefen anfört böra tillstyrka
Kungl. Maj :ts förslag även i denna del.
Den för den endokrinologiska avdelningen föreslagna
personaluppsättningen kan av utskottet förordas.
Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningarna synes
böra godtagas hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. beträffande föreståndarinneorganisationens ställning i
administrationen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:487 och 11:645, såvitt nu är
i fråga, besluta att föreståndarinnorna skall inordnas under
chefen för kansli- och personalavdelningen;
II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:487 och 11:645, till den del de icke behandlats
under I.,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för karolinska sjukhuset, vilka påkallas
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 20 januari 1956;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ................................ 2 940 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ...... 804 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 16 540 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 4 786 000
Summa kronor 25 070 000;
c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 25 070 000 kronor;
III. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en förutsättningslös,
allsidig och skyndsam utredning av frågan, på
vilket sätt behovet av ytterligare sjukvårdsavdelningar i
landet i samband med den pågående upprustningen av läkarutbildningen
för framtiden bäst bör tillgodoses.
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
21
3:o) Karolinska sjukhuset: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
i propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 58, s. 178—181) framlagda
förslag, vilket innebär en med 1 286 000 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 8 630 000 kronor.
4:o) Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 60, s. 181—192) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för serafimerlasarettet, vilka påkallas av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1956/57, dels ock till Serafimerlasarettet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 7 403 400 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 533 700 kronor.
Departementschefen föreslår, att vid medicinska kliniken inrättas en
befattning som undersköterska i Ce 7 i utbyte mot en sjukvårdsbiträdestjänst
i Ce 6.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor tillstyrkes, att ett kontor
sbiträde vid neurologiska kliniken uppflyttas till kanslibiträde i Ce 11.
Med paraplegivård avses den speciella form av sjukvård, som erfordras
för adekvat behandling och rehabilitering av personer, vilka drabbats av
ryggmärgsskador medförande förlamningar av de nedre extremiteterna
samt urogenitalapparat och tarm. Vården av paraplegiker är mycket komplicerad
och fordrar medverkan dels av läkare med specialkunskaper inom
bl. a. neurologi, neurokirurgi, ortopedi och urologi, dels ock av specialtränad
sjukvårdspersonal i övrigt. Vårdens psykiska och sociala sidor kräver
jämväl särskild sakkunskap. Paraplegikernas behandling är f. n. ett eftersatt
vårdområde i vårt land. Verkställda undersökningar har visat, att 80
—100 personer årligen drabbas av sjukdomar eller skador i ryggmärgen
av sådan art, att paraplegivård med rehabilitering är indicerad. Man torde
kunna utgå från alt för flertalet sjuka med total paraplegi prognosen f. n.
är mycket dålig och knappast någon torde bliva återförd till produktivt
arbete. Detta är desto mer tragiskt som många av patienterna är unga personer,
som drabbats av paraplegi genom olycksfall i arbete eller till följd
av trafikolyckor. Vid serafimerlasarettets neurologiska klinik har behandling
av paraplegiker enligt moderna metoder upptagits i liten skala, och
resultaten av denna verksamhet har visat sig gynnsamma. Uppträdande
komplikationer har kunnat bemästras och patienterna göras rörliga. Den
22
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
knappa tillgången på läkare vid kliniken har emellertid gjort, att endast
ett fåtal patienter kunnat behandlas. Överläkaren vid kliniken, professorn
Kugelberg, har emellertid förklarat sig beredd att för framtiden ställa sex
vårdplatser till förfogande för paraplegivård under förutsättning, att en
befattning som biträdande läkare tillkommer. Då departementschefen finner
det angeläget, att förbättrade vårdmöjligheter på ifrågavarande område
tillskapas, tillstyrker han inrättande av den föreslagna vårdavdelningen.
De erfarenheter av paraplegibehandling, som härigenom kan samlas,
kommer att vara av stort värde icke minst vid planeringen av en mera
definitiv lösning av paraplegivården. Sålunda förordas, att en befattning
som biträdande läkare inrättas vid den neurologiska kliniken fr. o. m. nästa
budgetår. Denna läkare bör jämväl tjänstgöra som paraplegikonsult vid
den neurotrauinatologiska avdelningen samt övervaka och biträda vid korttidsrehabilitering
av andra kroniskt nervsjuka. Denna kombination anses
lämplig, då behandlingsmetoderna för paraplegiker och övriga kroniskt
nervsjuka delvis sammanfaller.
För att möjliggöra en rationell operationsorganisation vid neurokirurgiska
kliniken tillstyrkes, att en befattning som sjuksköterska i Ce 12 inrättas.
Samtidigt härmed kan en motsvarande befattning vid karolinska
sjukhuset indragas.
Med hänsyn till den ökade arbetsbördan vid det bakteriologiska centrallaboratoriet
tillstyrkes, att en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11 inrättas vid
laboratoriet fr. o. m. nästa budgetår. Det bakteriologiska centrallaboratoriets
nuvarande lokaler är i de flesta avseenden högst bristfälliga och tilllåter
ingen utökning av verksamheten. Situationen är för laboratoriet sådan,
att större och funktionsdugliga lokaler erfordras inom en snar framtid.
En möjlighet att tillgodose de mest trängande utrymmesbehoven synes
yppa sig i samband med överförande till karolinska sjukhuset av den endokrinologiska
avdelningen, vilket beräknas kunna ske omkring den 1 april
1957. I och med erhållandet av ökade lokaler kommer laboratoriets arbetsuPP§ifter
att väsentligt öka. I första hand avses att till laboratoriet återföra
de undersökningar, som f. n. måste lämnas till andra laboratorier,
men som ur saklig synpunkt bör utföras vid sjukhusets egna bakteriologiska
laboratorium. En ovillkorlig förutsättning härför är dock, att viss
personalförstärkning sker. Departementschefen räknar därvid i likhet med
direktionen med följande personalökning fr. o. in. den 1 april 1957, nämligen
en förste underläkare, ett laboratoriebiträde i Ce 11 och ett ekonomibiträde
i Ce 5. Samtidigt därmed bör vid endokrinologiska avdelningen anställd
personal eller en förste underläkare, en översköterska i Ca 14, två
sjuksköterskor i Ce 12, 3 ekonomibiträden i Ce 5 samt ett kontorsbiträde
på halvtid överföras till karolinska sjukhusets stat, varjämte nu utgående
arvode till en biträdande överläkare bortfaller.
Vid det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet anses fr. o. m. nästa budget
-
23
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
år böra inrättas följande befattningar, nämligen en laboratorieassistent i
Ce 19, en översköterska i Ce 14, 1 sjuksköterska i Ce 12 samt ett ekonomibiträde
i Ce 5 med halvtidstjänstgöring. I detta sammanhang meddelas, att
en av överläkarföreningen vid karolinska institutets undervisningssjukhus
nyligen verkställd utredning visat, att antalet kemiska laboranter per vårdplats
räknat är väsentligt mindre vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
än vid lasarettet i Lund och akademiska sjukhuset i Uppsala. Av
utredningen framgår bl. a. att antalet laboranter för kemiskt arbete per
1 000 vårdplatser utgör vid Lunds lasarett 31,4, vid akademiska sjukhuset
42, vid karolinska sjukhuset 20,2 samt vid serafimerlasarettet 20,3. Därest
hänsyn endast tages till sådan personal, som utför kvalificerade analyser
vid de kemiska centrallaboratorierna, utgör antalet laboranter per 1 000
vårdplatser vid Lunds lasarett 8,4, vid akademiska sjukhuset 13, vid karolinska
sjukhuset 3,9 samt vid serafimerlasarettet 5,6. Mot bakgrunden härav
framstår en förstärkning av den laborerande personalen vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet som i hög grad angelägen.
Personalen vid det kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet föreslås
förstärkt med en befattning som översköterska i Ce 15. Vidare förordas,
att en befattning som översköterska i Ce 15 inrättas för nattjänstgöring vid
den medicinska kliniken. Där så av organisatoriska skäl finnes påkallat
bör Kungl. Maj:t äga besluta, att i stället för tjänsten som översköterska
må finnas inrättad en tjänst som sjuksköterska i 12 lönegraden jämte
vikariatslön efter 15 lönegraden.
Kungl. Maj :t har numera med hänsyn till Sophiahemmets ekonomiska
ställning beslutat om höjd ersättning för tjänstgöring vid serafimerlasarettet
av elever från hemmet. Kostnadsökningen i anledning härav uppskattas
till i runt tal 800 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i fråga
om maskinpersonalen vid serafimerlasarettet vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor tillstyrkes, att en reparatör uppflyttas
från Ca 12 till Ca 13.
Under förutsättning av bifall till vad departementschefen föreslagit i
propositionen nr 55 kan det nu med 1 200 kronor uppförda arvodet till
sekreterare vid serafimerlasarettet bortfalla.
Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar med 85 400 kronor,
varvid hänsyn tagits till beräknad minskning av medelsbehovet till
följd av den endokrinologiska avdelningens överflyttning till karolinska
sjukhuset samt bortfall av nu utgående sekreterararvode. Härtill kommer
ett belopp av 800 kronor för höjd ersättning till vissa elever. För ändrade
lönegradsplaceringar till följd av riksdagens beslut i anledning av i propositionen
nr 209/1955 framlagda förslag bör avses 33 200 kronor. För vikariatsersättningar
beräknas eu ökning med 17 900 kronor. Iill automatiska ut
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
giftsstegringar bör avses 18 000 kronor för löneklassuppflyttningar samt
691 000 kronor för den allmänna lönehöjningen. Anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal bör slutligen uppräknas med
23 400 kronor motsvarande det belopp, som f. n. finnes uppfört å karolinska
institutets stat till arvoden till amanuenser, som tillika är underläkare vid
serafimerlasarettet.
Medelsanvisningen föreslås alltså höjd med 869 700 kronor, och anslaget
bestämmes alltså till 7 403 400 kronor.
I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar, som föranledes av vad
departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.
De i propositionen nr 132 framlagda förslagen avseende förevarande anslag
redovisar utskottet under punkten 8 i detta utlåtande.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
Kungl. Maj:ts under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda
förslag om uppflyttning av ett kontorsbiträde vid neurologiska kliniken
till kanslibiträde samt av en reparatör från Ca 12 till Ca 13.
Då inte heller Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda förslag
givit anledning till erinran får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för serafimerlasarettet, vilka påkallas
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 4 januari 1956;
b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-
slagsvis
1 096 400
2.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..............
383 300
3.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ..............................
4 560 400
4.
Rörligt tillägg, förslagsvis ................
1 363 300
Summa kronor 7 403 400;
c) till Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 7 403 400 kronor.
5:o) Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 61, s. 192—194) fram
-
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
25
lagda förslag, vilket innebär en ökning av anslaget med 125 700 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Serafimerlasarettet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 3 112 300 kronor.
6:o) Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs sjukhus.
I enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln
framlagda förslag (punkt 62, s. 194), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 13 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöning av vissa underordnade läkare
vid Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1956/57 under
elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 206 000 kronor.
7 :o) Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl.
Maj:t har i propositionen nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 67, s. 197—■
204) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för akademiska sjukhuset i Uppsala, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Avlöningar till läkare för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 792 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 543 000 kronor.
Direktionen för akademiska sjukhuset har hemställt bl. a. om inrättande
av en befattning som förste underläkare på vardera plastikkirurgiska kliniken
och ögonkliniken.
Departementschefen anför alt universitetskanslern framhållit, att akademiska
sjukhuset med avseende på underläkarorganisationen är underdimensionerat
och svagt utrustat. Vissa kliniker — däribland några med stor
operativ verksamhet — saknar helt fasta underläkartjänster. Departementschefen
har vidare inhämtat, att några andra kliniker har färre underläkare
än motsvarande i stor lekshänseende jämförbara avdelningar vid kommunala
sjukhus och landstingssjukhus. Härvidlag bör ihågkommas läkarstabens
vid ett undervisningssjukhus tredubbla uppgift i sjukvårdens, forskningens
och undervisningens tjänst. En jämförelse med landets övriga undervisningssjukhus
visar även, att sjukhuset i förhållande till patientomsällningen
och antalet vårdplatser har ett ringa antal läkare. Som en följd
härav torde många läkare vid akademiska sjukhuset vara pressade i sitt
arbete. Mot bakgrunden av dessa förhållanden synes det angeläget att förstärka
läkarorganisationen vid vissa kliniker. F. n. pågår emellertid genom
särskilt tillkallade sakkunniga en översyn av arbets- och anställningsförhållandena
för 1)1. a. underläkarna vid akademiska sjukhuset. I avbidan på
resultatet av denna översyn anser departementschefen att en viss återhåll
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
samhet bör iakttagas i fråga om inrättandet av nya läkartjänster och anser
sig därför böra inskränka sig till att nu framlägga förslag till inrättande
av de läkartjänster, vilka med hänsyn till föreliggande vårdbehov framstår
som mest angelägna.
En förstärkning av läkarpersonalen anses främst erforderlig vid de kliniker,
som f. n. helt saknar underläkare. Därför tillstyrkes inrättande
fr. o. m. nästa budgetår av en förste under läkartjänst vid envar av de
thoraxkirurgiska och ortopediska klinikerna. Vidare förordas, att medel
beräknas för den förste underläkartjänst, som tidigare inrättats vid den
dermatologiska kliniken men som hittills jämlikt beslut av Kungl. Maj:t
icke fått besättas. I detta sammanhang vill departementschefen bringa till
riksdagens kännedom, att Kungl. Maj :t genom beslut den 16 december 1955
medgivit anställande vid den dermatologiska kliniken fr. o. m. den 1 januari
1956 av en förste underläkare i syfte att bereda klinikens överläkare avlastning
i dennes alltför stora arbetsbörda.
Även vid anestesiavdelningen anses en ökning av läkarstaben påkallad.
Särskilt med hänsyn till tillkomsten av nya kliniker för plastikkirurgi,
thoraxkirurgi och ortopedi framstår en förstärkning av läkarkrafterna som
nödvändig. Det förordas därför, att en förste underläkare anställes jämväl
vid denna avdelning.
I enlighet med beslut av 1954 års riksdag har en ny medicinsk studieordning
införts fr. o. in. den 1 september 1955. Den nya ordningen är avsedd
att genomföras successivt i fyra etapper i huvudsaklig överensstämmelse
med vad föredragande departementschefen härutinnan föreslagit i
propositionen nr 212/1954. Under läsåret 1956/57 kommer det s. k. propedeutiska
året att för första gången anordnas enligt den nya ordningen.
Som en konsekvens härav bör vid centrallaboratoriet tillkomma en förste
underläkare.
Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för
personalförstärkningar med 111 600 kronor. Härtill kommer den automatiska
utgiftsstegringen med 137 000 kronor. Medelsanvisningen föreslås
alltså höjd med 248 600 eller avrundat 249 000 kronor.
De i propositionen nr 132 framlagda förslagen avseende förevarande anslag
redovisar utskottet under nästföljande punkt i detta utlåtande.
I en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 89) har
hemställts, att riksdagen, utöver de av Kungl. Maj :t föreslagna nya läkarbefattningarna
vid akademiska sjukhuset i Uppsala måtte besluta dels att
vid plastikkirurgiska kliniken från den 1 juli 1956 anställes en förste underläkare
och att anslaget uppräknas med 22 320 kronor, dels ock att vid
ögonkliniken från den 1 juli 1956 får anställas en förste underläkare och att
anslaget uppräknas med 22 320 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen.
27
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
Utskottet kommer att behandla de i motionen 11:89 gjorda yrkandena
under nästföljande punkt i detta utlåtande.
Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda förslag föranleder,
liksom anslagsberäkningen, ej erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för akademiska sjukhuset
i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1956/57:
1.
2.
3.
Avlöningsstat
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t..........................
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ..............................
Rörligt tillägg, förslagsvis
10 500
1 583 800
197 700
Summa kronor 1 792 000;
b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare för budgetåret 1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 792 000 kronor.
8:o) Reglering av anställningsförhållandena för vissa läkare vid karolinska
sjukhuset m. fl. undervisningssjukhus m. m.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade departementschefen
den 2 april 1955 statskommissarien B. E. Johnsson och förbundsdirektören
I. Dahlgren att såsom sakkunniga inom inrikesdepartementet biträda med
utredning angående vissa frågor, som komme att hänskjutas till de sakkunniga.
Genom beslut den 21 oktober 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt de
sakkunniga att dels verkställa utredning rörande arbets- och anställningsförhållanden
för vid karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska
sjukhuset i Uppsala anställda läkare frånsett de överläkare, som
tillika är professorer eller laboratorer vid karolinska institutet resp. universitetet
i Uppsala, dels ock att i den man sa under utredningsarbetets gang
befunnes erforderligt upptaga förhandlingar med Sveriges läkarförbund
samt till Kungl. Maj:t inkomma med på förhandlingarna grundade förslag.
För att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget har
till de sakkunniga överlämnats framställningar från direktionen för karolinska
sjukhuset om inrättande av en överläkartjänst vid karolinska
sjukhusets blodgivarcentral och eu biträdande läkartjänst vid sjukhusets
kvinnoklinik.
De sakkunniga har den 22 februari 1956 avlämnat utredning och förslag
i ämnet.
28 Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
I statsrådsprotokollet har intagits följande redogörelse för nuvarande
förhållanden.
Enligt gällande reglemente för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
har dessa sjukhus till uppgift att såsom vårdanstalter för sjuka tjäna
utbildandet av läkare vid karolinska institutet och bedrivandet av klinisk
forskning.
Överläkare vid ifrågavarande sjukhus är professorer eller laboratorer på
karolinska institutets stat. Därjämte finnes inrättade särskilda överläkartjänster
i Ca, Ce eller Cg 29.
Å karolinska sjukhusets stat är uppförda en laborator i Cg 31 vid hormonlaboratoriet,
en laborator i Ca 34 vid det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet
och en laborator i Ce 31 vid den patologiska avdelningen.
Underordnade läkare är skyldiga att biträda överläkarna vid fullgörandet
av deras åligganden i fråga om sjukvården samt att jämväl biträda med
handledningen av medicine studerande. De underordnade läkarna kan indelas
i 4 kategorier: biträdande överläkare, biträdande läkare samt förste
och andre underläkare.
Biträdande överläkare. Dessa är deltidsanställda med en tjänstgöringstid
av 27 timmar per vecka och åtnjuter arvode av f. n. 20 196 kronor.
Biträdande läkare. Dessa tjänstgör i allmänhet som poliklinikföreståndare
och är deltidsanställda med en tjänstgöringstid av 27 timmar per
vecka samt åtnjuter arvode av f. n. 22 356 kronor. Till de vid karolinska
sjukhusets och serafimerlasarettets gymnastikavdelningar anställda biträdande
läkarna utgår dock arvoden med 14 688 kronor resp. 9 216 kronor.
Vid karolinska sjukhusets radioterapeutiska klinik (radiumhemmet) och
serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik finnes heltidsanställda biträdande
läkare med arvode av 23 676 kronor resp. 25 968 kronor jämte tre
ålderstillägg vart och ett å 984 kronor.
Underläkare. Förste underläkare är heltidsanställda och åtnjuter arvode
av f. n. 23 676 kronor. Andre underläkare, som även är heltidsanställda,
åtnjuter arvode av f. n. 18 600 kronor. Till nämnda belopp kan komma tre
ålderstillägg, vart och ett å 984 kronor.
Till biträdande läkaren vid serafimerlasarettets kvinnopoliklinik, prosektorn
och assistenten vid lasarettets patologiska avdelning samt konsulterande
pediatrikern vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik utgår f. n.
arvoden å resp. 3 900 kronor, 20 196 kronor, 6 558 kronor och 7 500 kronor.
För den kliniska undervisningen vid sjukhusen svarar vederbörande professorer
och laboratorer. Undervisningen meddelas dels i form av katedrala
föreläsningar, dels som rond-, poliklinik- eller laboratorieundervisning. I
undervisningsarbetet biträdes professorerna och laboratorerna dels i fråga
om den katedrala undervisningen av vid karolinska institutet arvodesanställda
biträdande lärare, dels beträffande undervisningen i övrigt av
vid sjukhusen anställda läkare. Förordnande som biträdande lärare meddelas
i regel vid sjukhusen deltidsanställda läkare men även heltidsanställda
sådana samt läkare, som icke är knutna till berörda sjukhus.
Vid akademiska sjukhuset i Uppsala gäller i huvudsak enahanda förhållanden
som vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Särskilda
tjänster som biträdande överläkare och biträdande läkare finnes dock icke
inrättade vid detta sjukhus. Efter därom av vederbörande överläkare gjord
framställning kan direktionen emellertid förordna underläkare att, med
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
29
bibehållande av åligganden som underläkare, i egenskap av biträdande
överläkare på eget ansvar handhava vården av de sjuka a vissa sjukrum.
I fråga om nu föreliggande förslag anföres följande.
De sakkunniga har för sin del funnit, att den nuvarande läkarorganisationen
vid ifrågavarande sjukhus ur olika synpunkter icke är tillfredsställande.
De sakkunniga erinrar om att 1954 års riksdag i princip godkänt
1948 års läkarutbildningskommittés förslag om inrättande av vissa lärartjänster
i Ce 30 vid universiteten och karolinska institutet med högst 130
timmars undervisningsskyldighet om året. Innehavarna av dessa tjänster
förutsättes samtidigt vara biträdande överläkare vid vederbörande klinik
för att på rätt sätt kunna fullgöra sin andel av klinikens samlade undervisningsbörda.
Tjänsterna skall tillsättas medelst förordnande på sex år
med rätt till omförordnande. De sakkunniga har vid sina överväganden
funnit lönetekniska svårigheter föreligga vid ett inlemmande av dessa
tjänster i nuvarande läkarorganisation vid sjukhusen.
Då det gällt att finna en organisation, som på en gång tillgodoser kraven
på mera fasta läkartjänster och pensionsrätt för tjänsteinnehavarna, har
de sakkunniga funnit den ändamålsenligaste lösningen vara, att nuvarande
biträdande överläkar- och biträdande läkartjänster omändras till heltidstjänster
samt att i arbetsuppgifterna inlägges jämväl undervisningsskyldighet.
Härigenom kan dessa tjänster tjäna den kliniska undervisningen
på samma sätt som avsetts med nyssnämnda lärartjänster och en enhetlig
personalorganisation vinnas. Ett ytterligare motiv för en sådan anordning
har de sakkunniga funnit i det förhållandet, att nuvarande biträdande
överläkare och biträdande läkare ofta samtidigt är förordnade som biträdande
lärare ävensom att i deras arbetsuppgifter såsom sjukhusläkare ingår
bedrivandet av forskning. Anledning föreligger icke att såsom hittills uppdela
tjänsterna på biträdande överläkare (i första hand avsedda för den
slutna vården) och biträdande läkare (poliklinikföreståndare). Samtliga
bör lämpligen benämnas biträdande överläkare.
Vid det samråd i frågan, som ägt rum med representanter för karolinska
institutets lärarkollegium, medicinska fakulteten i Uppsala och vederbörande
sjukhusledningar ävensom med universitetskanslersämbetet, medicinalstyrelsen
och 1955 års läkarutbildningsutredning, har framgått, att
den av de sakkunniga tänkta organisationen allmänt ansetts godtagbar ur
såväl undervisnings- som sjukvårdssynpunkt.
Mot bakgrunden av nu angivna överväganden har de sakkunniga upptagit
förhandlingar med Sveriges läkarförbund. Såsom resultat av de förda
förhandlingarna har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens
godkännande — träffats följande överenskommelse rörande vissa läkarbefattningar
vid karolinska sjukhuset (inklusive kvinnokliniken och patologiska
institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus), serafimerlasarettet och
akademiska sjukhuset i Uppsala.
överenskommelsen redovisas i statsrådsprotokollet (propositionen nr 132,
s. 6—16) till vilket utskottet torde få hänvisa.
De sakkunnigas förslag innebär inrättande av följande nya tjänster, nämligen
åtta biträdande överläkartjänster, varav två vid karolinska sjukhuset
och sex vid akademiska sjukhuset, samt sju förste underläkartjänster, var
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
av tre vid karolinska sjukhuset, en vid serafimerlasarettet och tre vid akademiska
sjukhuset. Samtidigt föreslås att — förutom ett par smärre arvoden
— en andre underläkartjänst vid karolinska sjukhuset och en biträdande
överläkartjänst vid serafimerlasarettet skall indragas. Föreslagna
tjänsteförändringar och nya tjänster beräknas medföra en kostnadsökning
med i runt tal 83 000 kronor. Å andra sidan kommer enligt de sakkunniga
ett genomförande av förslaget att medföra ett minskat behov av arvoden
till biträdande lärare å karolinska institutets och universitetets i Uppsala
stat om i runt tal 95 000 kronor. Ett genomförande av de sakkunnigas
förslag kan således beräknas medföra en kostnadsminskning med i runt
tal 10 000 kronor.
I särskilt yttrande har läkarförbundets förhandlingsdelegerade i anslutning
till den träffade överenskommelsen framhållit, att den av de sakkunniga
föreslagna läkarbesättningen icke får tagas till intäkt för uppfattningen,
att frågan om antalet läkare är ens för en kortare tidsperiod definitivt
reglerad. Enligt de delegerade borde spörsmålet om antalet tjänster
vid sjukhusen med hänsyn till denna frågas betydelse för utformningen
av arbetsförhållandena ha upptagits inom ramen för förhandlingarna. En
oavvislig förutsättning för att sjukvårdens krav skall tillfredsställande
kunna tillgodoses med den nu föreslagna läkarbesättningen är, att arbetet
i hög grad rationaliseras genom en förbättrad tillgång till skrivpersonal
och tekniska hjälpmedel. Delegerades önskemål, att även hithörande spörsmål
skulle upptagas till prövning, har emellertid av utredningen tillbakavisats.
Departementschefen anför, att den överenskommelse, som nu föreligger
till bedömande, främst innebär en lösning av pensionsfrågan för flertalet
läkare vid de statliga undervisningssjukhusen i Stockholm och Uppsala
samt för vissa läkare vid Sabbatsbergs sjukhus genom att dessa beredes
extra ordinarie anställning. Överenskommelsen innefattar dessutom en
reglering av frågan om underläkarna tillkommande jourersättning, varjämte
rätten för biträdande överläkare att utöva privatpraktik inom sjukhusen
närmare reglerats. I likhet med de sakkunniga anser departementschefen
icke att någon invändning kan resas mot att ifrågavarande läkare
nu beredes pensionsberättigande anställning. Överenskommelsen tillstyrkes
därför i denna del. Jämväl i övrigt anser departementschefen sig böra acceptera
den träffade överenskommelsen, därvid den speciella löneförmån, som
i vissa fall skall tillkomma docentkompetent förste underläkare, enligt departementschefens
mening lämpligen bör utgå i form av särskilt tilläggsarvode.
Förslag till de ändringar, som med anledning av överenskommelsen kan
erfordras i tillämpliga avlönings- och pensionsreglementen, anmäles av
chefen för civildepartementet.
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
31
Enligt överenskommelsen skall biträdande överläkare framdeles vara
skyldig att utan särskild ersättning fullgöra viss undervisning. Som ett
särskilt villkor för dessa tjänster anses med hänsyn härtill böra föreskrivas,
att vederbörande styrkt erforderlig skicklighet som lärare. Departementschefen
erinrar om att motsvarande redan gäller i fråga om tillsättning av
befattning som självständig överläkare.
Med läkarnas lönefråga sammanhänger givetvis nära spörsmålet om
deras arbetsförhållanden. De sakkunniga, som ägnat även denna fråga sin
uppmärksamhet, har framlagt förslag till inrättande av ett icke ringa antal
nya läkartjänster i syfte att åstadkomma gynnsammare arbetsförhållanden
för läkarpersonalen. Departementschefen är icke nu beredd att frånsett ett
utbyte av en biträdande överläkartjänst vid serafimerlasarettets ögonpoliklinik
mot en förste underläkartjänst vid karolinska sjukhusets ögonklinik
föreslå inrättande av några nya tjänster vid karolinska sjukhuset utan
anser, att ställningstagandet till de sakkunnigas förslag i denna del bör
anstå till höstens budgetarbete. Däremot anser departementschefen sig böra
tillstyrka, att vid serafimerlasarettet inrättas en förste under läkar tjänst vid
anestesiavdelningen. Behovet av denna tjänst anses vara klart dokumenterat,
och densamma har tidigare tillstyrkts av såväl universitetskanslern som
besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Vad angår akademiska sjukhuset erinrar departementschefen om att han
i årets statsverksproposition vid anmälan av anslaget till avlöningar till
läkare vid detta sjukhus framhöll, att en förstärkning av läkarpersonalen
vid vissa kliniker framstod som angelägen. I avbidan på resultatet av pågående
översyn av arbets- och anställningsförhållandena för bl. a. underläkarna
vid sjukhuset syntes dock en viss återhållsamhet böra iakttagas i
fråga om inrättandet av nya läkartjänster. Sedan ifrågavarande översyn nu
ägt rum, bör erforderlig förstärkning av läkarorganisationen enligt departementschefens
mening komma till stånd. Departementschefen biträder därför
de sakkunnigas förslag om nya läkartjänster vid akademiska sjukhuset
med den jämkningen, att ökningen av läkarpersonalen vid kvinnokliniken
f. n. anses kunna begränsas till en biträdande överläkare. Således förordas,
alt vid serafimerlasarettet nyinrältas 1 förste underläkartjänst samt vid
akademiska sjukhuset i Uppsala 5 biträdande överläkartjänster och 3 förste
underläkartjänster. Den av departementschefen föreslagna läkarorganisationen
vid berörda sjukhus framgår av uppställning, vilken såsom bilaga
fogats till statsrådsprotokollet i detta ärende. Uppställningen avser förhållandena
fr. o. m. den 1 juli 1956 eller beträffande karolinska sjukhusets
lungkliniker den 1 januari 1957 och beträffande den endokrinologiska avdelningen
den 1 april 1957, därest av departementschefen i det föregående förordade
förslag samt i övrigt av Kungl. Maj:t i propositioner till årets riksdag
föreslagna personalförändringar berörande sjukhusen biträdes av riksdagen.
I vad avser den thoraxkirurgiska kliniken vid akademiska sjukhuset
32
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
har ifrågasatts viss avlöningsförstärkning för överläkaren. Frågan har av
de sakkunniga ansetts böra upptagas till prövning vid nya förhandlingar.
Kungl. Maj :t torde därför bemyndigas att efter sådana förhandlingar besluta
om eventuell avlöningsförstärkning.
De sakkunniga har framhållit, att vid bifall till av dem framlagt förslag
till läkaruppsättning vissa av 1954 års riksdag beslutade lärartjänster
i Ce 30 blir obehövliga samt att ett med cirka 95 000 kronor minskat anslagsbehov
för lärararvoden torde uppkomma. Ehuru departementschefen
förutsätter att nämnda besparingar torde kunna genomföras framhålles
dock, att det — bland annat med hänsyn till avtalad övergångsanordning
— icke utan närmare undersökning är möjligt att bedöma, om ett genomförande
av de sakkunnigas förslag kan leda till de av de sakkunniga beräknade
kostnadsbesparingarna. Det anses böra ankomma på vederbörande
fakultet (lärarkollegium) att beakta de kostnadsbesparingar som de nuvarande
biträdande överläkarnas och de biträdande läkarnas fastare inlemmande
i undervisningen kan komma att medföra.
Ett genomförande av i det föregående av departementschefen förordade
förslag medför, bortsett från de tillkommande pensionskostnaderna, i fråga
om karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet en kostnadsminskning med
i runt tal 81 000 resp. 40 000 kronor. För akademiska sjukhuset i Uppsala
inklusive den psykiatriska kliniken uppkommer däremot en kostnadsökning
med i runt tal 82 000 kronor. Det anses icke vara erforderligt att med anledning
härav omräkna i årets statsverksproposition och proposition nr
55/1956 beräknade avlöningsanslag. Däremot anses Kungl. Maj :t böra bemyndigas
att inom vederbörande avlöningsstater verkställa den överföring
av medel mellan anslagsposter, som kan befinnas erforderlig.
Utskottet. Med den utveckling som på senare tid ägt rum i fråga om beredandet
av tjänste- och familjepensionsrätt åt arbetstagare i offentlig tjänst
synes, såsom departementschefen framhållit, någon invändning knappast
kunna resas mot att de läkartjänster, varom här är fråga, göres pensionsberättigande.
Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag i denna del men
förutsätter härvid, att vederbörande instanser genom begränsningar av förordnandetidens
längd och undvikande i erforderlig omfattning av omförordnanden
sörjer för att de unga läkarna inte tillätes stanna längre vid undervisningssjukhusen
än som påkallas av forskningens och utbildningens krav.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har inte heller givit
utskottet anledning till erinran.
De i motionen II: 89 gjorda, under punkten 7 i detta utlåtande redovisade
yrkandena har tillgodosetts genom Kungl. Maj :ts förslag. Motionen bör därför
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Ett bifall till de under förevarande punkt redovisade förslagen föranleder
vissa ändringar av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen och propositio
-
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956 33
nen nr 55 framlagda, av utskottet tidigare i detta utlåtande tillstyrkta förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må — med ändring i tillämpliga delar av vad därutinnan
av departementschefen föreslagits i årets statsverksproposition och propositionen
nr 55/1956 —
1) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 16 mars 1956 förordade
överenskommelsen rörande vissa läkarbefattningar
vid karolinska sjukhuset in. fl. undervisningssjukhus;
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,
som kan bli erforderliga i anledning av överenskommelsen,
och att jämväl i övrigt vidtaga erforderliga
åtgärder för överenskommelsens genomförande fr. o. m. den
1 juli 1956;
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om avlöningsförstärkning
till överläkaren vid den thoraxkirurgiska kliniken
vid akademiska sjukhuset i Uppsala;
4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för psykiatriska kliniken i Uppsala,
karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska
sjukhuset i Uppsala, som påkallas av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 16
mars 1956 förordat;
5) bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande avlöningsanslagen
till psykiatriska kliniken i Uppsala, karolinska
sjukhuset, serafimerlasarettet och akademiska sjukhuset i
Uppsala verkställa den omföring av medel mellan anslagsposter,
som kan föranledas av vad sålunda föreslagits;
6) godkänna följande personalförteckning för Sabbatsbergs
sjukhus:
Personalförteckning
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25
Befattning Lönegrad
4 biträdande överläkare Ce 30
10 förste underläkare .......................... Ce 29;
7) godkänna följande avlöningsstat för Sabbatsbergs sjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis
3—Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 117
3 800
34
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
2) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............
3) Rörligt tillägg, förslagsvis
136 600
65 600
Summa kronor 206 000:
B. att motionen II: 89 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 11 maj 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Leander, Näsgård,
Gillström, Näsström, Boman, Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson,
Birger Andersson, Ragnar Persson, Axel Andersson, Nils Theodor Larsson,
fröken Ranmark och herr Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Åkerström,
Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Petterson i Degerfors,
Andersson i Mölndal, Widén, Johansson i Mysinge, Cassel, fru Ericsson i
Luleå, herr Almgren, fröken Ager och herr Helén.
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
35
Reservation
vid punkten 2 (Karolinska sjukhuset: Avlöningar) av herr Axel Andersson,
fröken Elmén, herr Widén, fröken Ager och herr Helén, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka de i motionerna 1:487 och II: 645 gjorda
yrkandena att föreståndarinneorganisationen skall vara direkt underställd
överdirektören och vad gäller medicinska frågor vicedirektören ävensom
att nio sjukskötersketjänster i Ce 12 inrättas vid de allmänna kirurgiska
vårdavdelningarna och anslaget härför i erforderlig utsträckning uppräknas
samt att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »detta ändamål», bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser i likhet med motionärerna att föreståndarinneorganisationen
skall vara direkt underställd överdirektören och vad gäller medicinska
frågor vicedirektören. Direktionen för karolinska sjukhuset har framhållit,
att läkarorganisationen är direkt underställd sjukhusets båda chefstjänstemän
ävensom att syftet med förstärkningen av föreståndarinneorganisationen
är att ge föreståndarinnorna ökad möjlighet att ägna sig åt den
viktiga uppgiften att ha översyn över sjukvården och att i samarbete med
läkarna verka för förbättrade arbetsmetoder och lämpligare arbetsfördelning
m. in. Då läkarorganisationen och föreståndarinneorganisationen under sådana
omständigheter uppenbarligen bör följa parallella underställningslinjer
tillstyrker utskottet detta yrkande i motionerna.
Utskottet har ovan understrukit angelägenheten av att åtgärder för rationalisering
av operationsarbetet vidtages. Även om sådana åtgärder i viss
mån kan tänkas påverka behovet av sjukskötersketjänster vid de kirurgiska
vårdavdelningarna, finner utskottet att de i motionerna I: 487 och
II: 645 föreslagna nio befattningarna med hänsyn till nuvarande låga
antal sjukskötersketjänster under alla omständigheter är erforderliga. Utskottet
tillstyrker därför även detta yrkande i motionerna och uppräknar
därför anslagets slutsumma med ett avrundat belopp av 92 000 kronor. Av
nämnda belopp hänför utskottet 73 600 kronor till icke-ordinarieposten och
18 400 kronor till posten till rörligt tillägg,»
dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:
»I. beträffande föreståndarinneorganisationens ställning
i administrationen med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna 1:487 och 11:645, såvilt nu är
i fråga, besluta att föreståndarinnorna skall vara direkt
underställda överdirektören och vad gäller medicinska frågor
vicedirektören;
II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
1:487 och 11:645, till den del de icke behandlats under
I.,
36
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för karolinska sjukhuset, vilka påkallas
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 20 januari 1956;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 2 940 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ...... 804 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................... 16 613 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 4 804 400
Summa kronor 25 162 000;
c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret
1956/57 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 25 162 000 kronor.»
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 56
605728
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:270 Skrivelse till Komvngen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar’ angående anslag för budgetåret 1956/57 till avlöningar vid karolinska sjukhuset samt vissa s. 1 i texten