Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1956-05-15 · 71 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:121, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 121—122

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

i

Nr 121

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret

1956/57 under fjärde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(1 :a avd.)

1 :o) Militärterritoriell indelning och regional ledningsorganisation. I

propositionen nr 110 har Kungl. Maj :t (punkt 1, s. 3—13 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1956) föreslagit

riksdagen att godkänna vad departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

föreslagit rörande den militärterritoriella indelningen samt den

regionala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet.

Med skrivelse den 19 december 1955 har överbefälhavaren ingivit principförslag

beträffande den militärterritoriella indelningen samt den regionala

ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet. Förslaget ansluter

i sistnämnda del till förslag som utarbetats av cheferna för marinen

och flygvapnet.

Departementschefen erinrar om att sedan en längre tid tillbaka utredningar

bedrivits rörande den militärterritoriella indelningen och därmed

sammanhängande spörsmål i syfte att åstadkomma förenklingar och rationaliseringar.

Departementschefen hälsar med tillfredsställelse att utredningarna

nu lett fram till förslag, som synes ägnade att bringa nämnda

frågor till en ändamålsenlig lösning. För sin del kan departementschefen

i allt väsentligt tillstyrka vad överbefälhavaren föreslagit såväl beträffande

den militärterritoriella indelningen som i fråga om de därmed sammanhängande

spörsmålen om den regionala ledningsorganisationen vid marinen

och flygvapnet.

Sålunda tillstyrker departementschefen att principbeslut nu fattas om

att endast en militärterritoriell indelning till lands, i militärområden och

försvarsområden, skall finnas.

Rörande militärbefälhavarnas och försvarsområdesbefälhavarnas uppgifter

i den nya organisationen har överbefälhavaren framhållit, att militärbefälhavaren

som under överbefälhavaren utövar ledningen av det territoriella

försvaret, även i vad rör marinens och flygvapnets baser, är och hör

1—631 66 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 121—122

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

i princip vara den, som i regional instans -— i samarbete med berörda

chefer ur marinen och flygvapnet — på militär sida svarar för samverkan

med det civila försvaret (civilbefälhavaren). Han har att samordna verksamhet

avseende t. ex. järnvägs- och landsvägstransporter, telekommunikationer,

viss reparationstjänst och vissa befästningsarbeten, sjukvårdstjänst,

livsmedelsförsörjning, kommunikationsskydd o. s. v. Försvarsområdesbefälhavarna

har under militärbefälhavarna att i samverkan med länsstyrelserna

svara för verkställigheten. Departementschefen kan även i huvudsak

ansluta sig till de synpunkter som överbefälhavaren sålunda framfört.

I och med att en enhetlig militärterritoriell indelning kommer till stånd,

försvinner den hittillsvarande indelningen av landet i marindistrikt och

flygbasområden. De regionala staber vid marinen och flygvapnet som hitintills

haft territoriella funktioner — marindistriktsstaber och flygbasområdesstaber

—- skall därvid enligt överbefälhavarens förslag utnyttjas

för den regionala operativa ledningsorganisationen vid dessa försvarsgrenar.

Det av marinchefen framlagda förslaget till regional operativ ledningsorganisation

har i sina huvudpunkter i princip tillstyrkts av överbefälhavaren.

Departementschfen har icke heller något att invända mot de i

förslaget uppdragna riktlinjerna och tillstyrker sålunda att ledningen av

den marinoperativa verksamheten i regional instans skall ankomma på

fyra marinkommandon Nord, Ost, Syd och Väst svarande mot i huvudsak

de av marinchefen angivna operationsområdena.

Införandet av marinkommandon medför vissa förändringar i chefens

för kustflottan ställning. Under krig avses chefen för kustflottan i regel

komma att underställas den marinkommandochef till vars operationsområde

huvuddelen av sjöstridskrafterna avdelas och därvid utöva det taktiska

befälet till sjöss. I fred skall chefen för kustflottan tilldelas viss

operativ planläggning och under chefen för marinen leda utbildningen av

huvuddelen av de rustade sjöstridskrafterna. Han förutsättes därjämte

leda och samordna den taktiska utbildningen vid samtliga rustade sjöstyrkor

och därvid åläggas viss utökad inspektionsskyldighet.

I fråga om marinkommandochef underställda förband m. in. ur flottan

ansluter sig marinchefens förslag till av honom framlagt förslag till centralisering

av flottans personalredovisning och ändrad utbildningsorganisation

för flottan, örlogsstationerna förutsättes sålunda ha utgått ur organisationen.

De nytillkommande utbildningsorganisationerna i Karlskrona

och Göteborg samt Bergaskolorna avses bli underställda cheferna för marinkommandona

Syd, Väst och Ost. Kustartilleriets förband anses i fråga om

personal, utrustning och organisation m. m. samt i marinoperativt hänseende

böra lyda under vederbörande marinkommandochefer. Beträffande

det territoriella försvaret skall dock cheferna för de nuvarande kustartilleriförsvaren

i egenskap av försvarsområdesbefälhavare underställas vederbörande

militärbefälhavare. Chef för marinkommando anses vidare böra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

3

ha viss direktivrätt i förhållande till andra stridskrafter än marina i vad

rör marinoperativ verksamhet.

Enligt departementschefens mening bör kustartillerichef, även om han

icke tillika är försvarsområdesbefälhavare, beträffande det territoriella försvaret

vara underställd vederbörande territorielle chef. I övrigt anser departementschefen

sig i huvudsak kunna godtaga vad marinchefen föreslagit

rörande marinkommandochefs befäls- och direktivrätt. Till frågan

om och i vilken utsträckning marinkommandochef i fred bör utöva ledningen

av och uppsikten över förvaltningsverksamheten vid underställda

förband och anstalter är departementschefen icke för närvarande beredd

att fatta ståndpunkt. I avbidan på resultaten av pågående utredningar och

undersökningar räknar departementschefen därför med att marinkommandochef

tills vidare kommer att i förvaltningshänseende intaga ungefär

samma ställning som för närvarande tillkommer marindistriktschef.

Marinchefen har räknat med att personalbehovet för marinkommandona

i huvudsak skall kunna tillgodoses inom ramen för befintliga personalstater

för flottan och kustartilleriet. Viss personalförstärkning bedömer

marinchefen dock bli erforderlig framdeles. Departementschefen tar icke

nu ställning till dessa frågor utan förutsätter att personalbehovet för marinkommandona

får prövas i vanlig ordning i samband med de årliga medelsäskandena.

Det förslag som chefen för flygvapnet framlagt rörande ny regional ledningsorganisation

vid flygvapnet bär i princip tillstyrkts av överbefälhavaren.

Förslaget innebär i korthet att eskadercheferna ålägges ansvaret

för såväl flygoperationer som bas- och underhållstjänst, jakteskaderchef

jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning, samt att härvid

eskader- och flygbasområdesstaber sammanslås. Departementschefen tillstyrker

att en sådan sammanslagning av staberna kommer till stånd. Vissa

kostnadsbesparingar synes kunna vinnas genom en dylik omorganisation.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om att Kungl. Maj :t genom

beslut den 28 oktober 1955 medgivit att nuvarande tredje eskaderstaben

och östra flygbasområdesstaben försöksvis sammanföres till en enhetlig

stab.

Eskaderindelningen i fred föreslås av chefen för flygvapnet bli följande:

första eskadern liksom för närvarande omfattande de fyra attackflottiljerna;
andra

eskadern omfattande jaktflottiljerna F 3, F 9, F 10 och F 12;

tredje eskadern omfattande jaktflottiljerna F 1, F 8, F 13, F 16 och

F 18; samt

fjärde eskadern omfattande jaktflottiljerna F 4 och F 15 samt spaningsförbanden

Fil och F 21.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot förslaget.

Det förutsättes såsom för närvarande få ankomma på Kungl. Maj:t att an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

passa eskaderindelningen efter ändrade förhållanden beträffande eskadrarnas

krigsuppgifter m. m.

Eskaderchef bör enligt departementschefen liksom för närvarande vara

placerad i Mo 15. Som chefen för flygvapnet föreslagit bör vid varje eskader

finnas en ställföreträdande eskaderchef, till vilken beslutanderätten rörande

främst bas- och underhållstjänsten förutsättes skola delegeras. Ställföreträdande

eskaderchef vid fjärde eskadern bör vara chefen för Norrbottens

flygbaskår. Såsom ställföreträdande eskaderchefer i övriga eskadrar torde

få avses pensionerade beställningshavare i 2: 14.

Enligt flygvapenchefens förslag skall eskaderstaben i fred vara delad i

två delar, eskaderstab 1 och eskaderstab 2. Ärenden rörande flygoperationer,

luftbevakningstjänst och signaltjänst bör förberedas inom eskaderstab

1, medan frågor rörande bas- och underhållstjänsten bör ankomma

på eskaderstab 2. Samverkanspersonal ur armén och marinen förutsättes

i samma utsträckning som för närvarande skola vara knuten till eskaderstaberna.

Eskaderstab 1, vars chef förutsättes vara i första eskaderstaben major

och i övriga eskaderstaber överstelöjtnant eller major, bör uppdelas i

en operationsavdelning, en signalavdelning samt — inom andra—fjärde

eskadrarna -— en luftbevakningsavdelning. Sistnämnda eskadrars signalavdelningar

anses böra förstärkas med en major eller kapten, en kapten

och en flygdirektör av 2. graden.

Eskaderstab 2 bör uppdelas i en bas- och underhållsavdelning, en flygfältsavdelning

samt en expedition. Chefen för eskaderstab 2 bör liksom

stabscheferna i de nuvarande flygbasområdesstaberna vara major. Han

förutsättes tillika skola vara chef för bas- och underhållsavdelningen. I

fjärde eskaderns eskaderstab 2 anses härutöver en major böra ingå med

särskilda uppgifter i fråga om bas- och underhållstjänsten. Chef för den

i bas- och underhållsavdelningen ingående underhållssektionen förutsättes

vara kapten (i intendenturbefattning) i stället för såsom för närvarande

löjtnant. I flygfältsavdelningen bör liksom för närvarande tjänstgöra

driftingenjör och fältmästare. I andra—fjärde eskaderstaberna anses två

(nu en) fältmästare behövliga.

Flygvapenchefens förslag beträffande eskaderstabens uppdelning i eskaderstab

1 och eskaderstab 2 samt arbetsfördelningen mellan och inom stab

1 och stab 2 kan departementschefen i huvudsak biträda. Chefen för eskaderstab

1 bör placeras i Ma 30 vid första eskadern. Även befattningarna

såsom chef för stab 1 vid övriga eskadrar bör enligt departementschefens

mening besättas med majorer. För att undvika alltför täta ombyten på befattningarna

föreslår departementschefen emellertid att för dessa avses

beställningar i Ma 33 eller Ma 30. Till frågan om förstärkning av eskaderstabernas

signalavdelningar, vilken icke har samband med förevarande omorganisation,

tar departementschefen icke ställning i detta sammanhang.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

5

De i denna del framställda äskandena för nästa budgetår upptar departementschefen

till behandling under flygvapnets avlöningsanslag i det följande.

Chef för eskaderstab 2 bör placeras i Ma 30. Huruvida ytterligare

en beställningshavare i Ma 30 bör ingå i eskaderstab 2 vid fjärde eskadern

torde framdeles få prövas. Chefen för underhållssektionen bör i vart fall

tills vidare liksom för närvarande vara löjtnant (i intendenturbefattning).

1 eskaderstab 2 bör vidare ingå driftingenjör och fältmästare. Till frågorna

om ändrad anställningsform för driftingenjörerna och utökning av antalet

tjänster för fältmästare tar departementschefen ej nu ställning.

Enligt flygvapenchefens förslag anses de nya eskaderstaberna i allmänhet

böra förläggas till flottilj. Första eskaderstaben anses sålunda på längre

sikt böra förläggas till F 6 (Karlsborg) eller F 7 (Såtenäs) men föreslås

tills vidare bli förlagd till Göteborg, där lokaler frigöres genom andra eskaderstabens

bortflyttning. Denna stab föreslås förlagd till F 10 (Barkåkra),

medan fjärde eskaderstaben förlägges till F 21 (Luleå). Tredje eskaderstaben

slutligen förutsättes bibehålla nuvarande förläggningsort (Stockholm).

För att denna förläggning av eskaderstaberna slutligt skall kunna

genomföras erfordras byggnader vid F6 eller F 7, F 10 och F21.

Vad chefen för flygvapnet föreslagit beträffande eskaderstabernas förläggning

på längre sikt föranleder i princip icke någon erinran från departementschefens

sida. Departementschefen erinrar om att överbefälhavaren

ansett det särskilt viktigt att en eskaderstab förlägges till Norrland.

Till frågan om medel för om- eller nybyggnader, som kan erfordras för

eskaderstaberna, tar departementschefen icke nu ställning. Denna fråga

torde få prövas i vanlig ordning.

Övergången till den nya organisationen bör enligt departementschefen

ske efter hand med början under nästa budgetår. Till de för nästa budgetår

erforderliga personalförändringarna återkommer departementschefen i det

följande vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag.

Utskottet vill erinra om att föregående års riksdag fattade principbeslut

om upphävande av skillnaden mellan lantmilitära och marina försvarsområden

samt om sammanslagning av vissa marina försvarsområden med omgivande

lantmilitära.

Enligt det nu föreliggande förslaget skall till lands endast finnas en

militärterritoriell indelning, nämligen i militärområden och försvarsområden.

Därvid skall den nuvarande indelningen av landet i marindistrikt

och flygbasområden upphöra. Genom förslaget kommer den militärterritoriella

indelningen att i huvudsak sammanfalla med den civiladministrativa.

Den förenkling och rationalisering, som härvid åstadkommes, är att hälsa

med tillfredsställelse. Utskottet vill därför tillstyrka förslaget.

1 samband med förenämnda förändringar avses nuvarande marindi•4

rik t sstaber och flygbasområdesstaber, vilka för närvarande ha territo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

riella funktioner, att utnyttjas respektive infogas i organisationen såsoin

marin- och flygoperativa ledningsorgan åt de chefer, som föra befäl över

vederbörliga operativa enheter.

Vad marinen beträffar innebär förslaget, att ledningen av den marinoperativa

verksamheten i regional instans skall ankomma på fyra marinkommandon,

ett för varje havsområde. Cheferna för dessa kommandon

skola under chefen för marinen föra befälet över alla marina stridskrafter,

som kunna verka inom vederbörligt havsområde, jämte tillhörande baser

och underhållsförband. Med hänsyn till kravet på enhetlig ledning bör

Gotland icke längre bilda en särskild marin enhet i regional instans. De

marina bevakningsorganen därstädes anses dock alltjämt böra sammanföras

till ett särskilt bevakningsområde. Utskottet finner detta förslag till

förändrad ledningsorganisation vara förenat med organisatoriska och ekonomiska

fördelar och tillstyrker alltså detsamma.

Införandet av marinkommandon medför vissa ändringar i chefens för

kustflottan ställning. Förslaget härutinnan ger icke utskottet anledning

till erinran.

Den nya regionala ledningsorganisationen vid flygvapnet innebär, att

eskader- och flygbasområdesstaberna sammanslås, varvid eskadercheferna

åläggas ansvaret såväl för flygoperationer som för bas- och underhållstjänst,

jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning och luftbevakning. Då förslaget

syftar till att åstadkomma förenkling och rationalisering i organisationen

och samtidigt innebär vissa besparingar vill utskottet biträda detsamma.

Mot föreslagen uppdelning av eskaderstab i eskaderstab 1 och

eskaderstab 2 har utskottet icke något att erinra. Detsamma gäller arbetsfördelningen

mellan stab 1 och stab 2. På anförda skäl vill utskottet vidare

tillstyrka, att vid varje eskader skall finnas en ställföreträdande eskaderchef,

som skall äga besluta i frågor rörande främst bas- och underhållstjänst.

Utskottet har i princip icke något att invända mot framfört förslag beträffande

eskaderstabernas förläggning på längre sikt men vill erinra om

att förslaget i denna del kommer att medföra vissa nybyggnader. Kostnaderna

för desamma kunna i frågans nuvarande läge icke angivas.

Departementschefens förslag i övrigt rörande den militärterritoriella indelningen

samt den regionala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet

biträdas jämväl av utskottet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit

rörande den militärterritoriella indelningen samt den

regionala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

2:o) Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 13—48) att besluta, att försvarets

fastighetsförvaltning skall omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 2 mars 1956 angivits.

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen

att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen

inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål

samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den närmare

utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de fastighetsförvaltande

organen. Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den

20 januari 1956 avgivit förslag i ämnet.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,

chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets

civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, statens organisationsnämnd,

statskontoret, statens lönenämnd, Svenska byggnadsingenjörers riksförbund,

Statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges arbetsledareförbund, Försvarets

civila tjänstemannaförbund, Svenska officersförbundet, Svenska underofficersförbundet,

Försvarsväsendets underbefälsförbund och Sveriges

civilingen j örsf örbund.

Frågan om den militära fastighetsförvaltningens ordnande i regional

och lokal instans har nu, framhåller departementschefen, varit föremål

för utredningar i mer än femton år. Departementschefen erinrar om att

den avsedda omorganisationen utgör ett komplement till den omorganisation

av den centrala fortifikations- och byggnadsverksamheten, som beslöts

av 1947 års riksdag. Den nuvarande regionala och lokala organisationen

lider av bristande enhetlighet, otillfredsställande anpassning till den

centrala organisationen och bristfälliga resurser, vilket allt måste ogynnsamt

påverka det ekonomiska utfallet av den totala verksamheten. Det

nu framlagda förslaget synes departementschefen innebära tillbörlig garanti

för att de sammanlagda kostnaderna för organisationen skall vid oförändrad

byggnadsvolym icke blott hålla sig inom nuvarande ram utan kunna

ej oväsentligt nedbringas. Då förslaget jämväl i övrigt synes väl ägnat att

med endast smärre jämkningar läggas till grund för ett beslut om omorganisation

anser departementschefen det i likhet med överbefälhavaren

och statens organisationsnämnd angeläget att staten snarast tillgodogöi sig

de vinster, som följer av förslagets genomförande.

Den regionala organisationen

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 18 23;

vartill torde få hänvisas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Departementschefen framhåller, att de av fortifikationsförvaltningen anförda

skälen, såväl militärt betingade som allmänna lämplighetsskäl, för

att vid samtliga militärbefälstaber organisera fortifikationssektion synes

beaktansvärda. Genom de av ämbetsverket angivna, enligt departementschefens

mening lämpligt uppdragna allmänna riktlinjerna för fördelning

av arbetsuppgifter och ansvar inom sektionens ram mellan fortifikationsofficeren

såsom sektionschef och den civile byggnadsdirektören erhåller den

senare en i tekniskt och ekonomiskt avseende självständig ställning. Då

härigenom grunden för departementschefens tidigare tveksamhet om den

lämpligaste organisationsformen undanröjts anser departementschefen, att

organisationen bör vid samtliga militärbefälsstaber uppbyggas inom ramen

av sektion. Beträffande förslagets enskildheter i vad avser sektionernas

sammansättning inom de olika militärområdena har departementschefen

ingen annan erinran än alt den för avdelningarna gemensamma expeditionen,

som inrymmer organ för helt skilda verksamhetsgrenar, bör stå

under direkt ledning av sektionschefen.

I fråga om personalberäkningarna för militärbefälsstaberna — departementschefen

bortser tills vidare från fortifikationskårens personal — samt

löneställningen för tjänsterna biträder departementschefen det av statens

lönenämnd och försvarets civilförvaltning tillstyrkta förslaget beträffande

byggnadsdirektörerna och de biträdande byggnadsdirektörerna med allenast

de ändringarna, att även byggnadsdirektören i V. militärbefälsstaben bör

placeras i Cs 10 och att de biträdande byggnadsdirektörerna bör erhålla

tjänstebenämningen förste driftingenjör (Ce 29) respektive driftingenjör

(Ce 27). Med stöd av vad statens organisationsnämnd anfört godtager

departementschefen beräkningen av antalet driftingenjörer vid de olika

militärbefälsstaberna. Enär arbetsuppgifterna för driftingenjörerna med

ett undantag icke synes motivera högre löneställning än Ce 25 anser departementschefen

icke anledning föreligga att, såsom yrkats av vissa personalorganisationer,

trångå förslaget i denna del. Det synes departementschefen

naturligt att räkna med att dugliga driftingenjörer kan komma att vinna

befordran till tjänster i mellanlönegrader även hos centralmyndigheten.

Departementschefen anser att vvs- och elingenjörerna vid VII. militärbefälsstaben

bör placeras i Ce 25 liksom motsvarande befattningshavare vid II.

och V. militärbefälsstaberna. I likhet med lönenämnden föreslår departementschefen

att vid VI. militärbefälsstaben inrättas en tjänst för förste

verkmästare i Ce 22 i stället för tjänst för verkstadsföreståndare i Ce 23.

Departementschefen biträder icke förslaget att utbyta tre tjänster för verkstadsförman

i Ce 17 vid samma stab mot tjänster för verkmästare. Sedan

det av civilförvaltningen och lönenämnden berörda, organisatoriskt mindre

lämpliga förhållandet i fråga om ledningen av expeditionen bragts att upphöra

i enlighet med vad nyss föreslagits, är det enligt departementschefens

mening liktigt att såsom ansvarig för den betydelsefulla kamerala verksam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

9

heten avse kontorsskrivare i Ce 19. Enär den för förste skogvaktare vid VI.

militärbefälsstaben föreslagna tjänsten är avsedd att i organisationen utnyttjas

på motsvarande sätt som vid IV. militärbefälsstaben och detta synes

organisatoriskt lämpligt, biträder departementschefen fortifikationsförvaltningens

förslag i fråga om denna tjänst. Även i övrigt ansluter departementschefen

sig till fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om militärbefälsstabernas

icke fortifikationsutbildade personal.

Den lokala organisationen

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 23 29,

vartill torde få hänvisas.

Departementschefen framhåller, att beträffande den lokala fastighetsförvaltningens

ordnande fortifikationsförvaltningen föreslår, att en del anläggningar

av mindre omfattning, som icke utnyttjas av trupp, i förvaltningshänseende

överföres till annan myndighet. En i vissa delar samordnad

förvaltningsverksamhet i Stockholm föreslås även. Departementschefen

erinrar om att en viss samordning av fastighetsförvaltningen kommer till

stånd å garnisonsorterna Skövde, Solna och Umeå såsom en direkt följd av

1955 års riksdagsbeslut om ändrad organisation av vissa där belägna förband.

Ämbetsverket räknar med att byggnadsverksamhet i egen regi icke

skall förekomma i sådan omfattning, att särskilda garnisonsorgan erfordras

i den normala organisationen. Vid behov skall enligt förslaget egenregiavdelningar

inrättas vid militärbefälsstaberna. Genom förslaget och den utveckling

frågan undergått uppnås i väsentliga delar den av departementschefen

eftersträvade samordningen av förvaltningsverksamheten. Departementschefen

har därför ingen erinran mot förslaget men vill understryka, att

varje vtterligare möjlighet att på lämpligt sätt sammanföra den lokala förvaltningsverksamheten

bör tillvaratagas.

Departementschefen har intet att erinra mot att anordningen med

kasernofficerare i arvodesbefattning bibehålies i nuvarande omfattning och

att nya sådana arvodesbefattningar inrättas enligt förslaget. Såsom biträden

åt arméförbandens kasernofficerare bör avses underofficerare. Förslaget att

i fortifikationskåren organisatoriskt sammanföra erforderliga underofficersbeställningar

samt att avse ett antal arvodesbefattningar för pensionerade

fortifikationsunderofficerare anser departementschefen innebära påtagliga

fördelar i flera avseenden. Departementschefen har därför intet att invända

mot förslaget i princip. Det av fortifikationsförvaltningen härvid förutsatta

utbytet av förrådsmästartjänsterna vid försvarsområdesstaberna mot underofficersbeställningar

bör dock genomföras först i mån av uppkommande

vakanser. Vissa av de nuvarande förrådsmästarna torde äga sådana kvalifikationer,

att de efter utbildning kan antagas till fortifikationsunderofficerare.

I fråga om övriga förrådsmästare bör i första hand eftersträvas att

bereda dem civil pensionsberättigande anställning inom annat arbetsområde.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Förrådsmästare, som under omorganisationsperioden icke kunnat sålunda

omplaceras, bär enligt departementschefens mening kunna erhålla extra

ordinarie anställning i innehavande befattning, dock givetvis icke om han

utan godtagbara skäl avböjt erbjuden pensionsberättigande anställning

inom annat område. Civilförvaltningens förslag att för underofficerarna

i fanjunkargrad avse alternativt beställningar på aktiv stat eller arvodesbefattningar

för pensionerad personal anser departementschefen sig icke

böra biträda. Departementschefen godtager fortifikationsförvaltningens

beräkning av antalet erforderliga fanjunkarbeställningar (46) och arvodesbefattningar

(21). Arvodesbefattningarna bör av skäl, som anförts av fortifikationsförvaltningen,

ställas till ämbetsverkets förfogande för avsedda

ändamål. Departementschefen räknar med inrättande av tjänster för

kasernföreståndare i Ce 19 vid F 8, F 9, F 10 och F 11. I avbidan på närmare

undersökningar genom organisationsnämndens försorg är departementschefen

icke nu beredd att taga ställning till behovet av beställningar för

kasernöverfurir. Mot förslagen om inrättande av tjänster för skogvaktare

vid vissa förband samt av tjänst för brandmästare vid Lv 1 har departementschefen

intet att erinra.

De av fortifikationsförvaltningen i stort angivna åtgärderna för lokal

samordning av den fasta maskintjänsten finner departementschefen ändamålsenliga.

Någon ytterligare samordning av maskintjänsten finner departementschefen

icke anledning påyrka. Personalorganisationen vid

garnisonsförbanden bör därför bringas i överensstämmelse med vad som

gäller för ensamliggande förband i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag.

Fortifikationskårens organisation

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 29—33,

vartill torde få hänvisas.

Departementschefen erinrar om att fortifikationskåren till följd av den

väntade omorganisationen av de regionala förvaltningsorganen i huvudsak

icke undergått några förändringar sedan år 1943. Genom den under senare

år alltmer ökande betydelsen av befästningsverksamheten har emellertid

behovet av fortifikationsofficerare blivit allt större, främst vid militärbefälsstaberna.

Arbetsbelastningen på kåren har vuxit avsevärt. Det synes

departementschefen icke tillrådligt att ytterligare uppskjuta prövningen av

kårens officersbehov. Någon anledning att såsom statskontoret föreslagit

låta prövningen av löneställningen för fortifikationssektionernas chefer

anstå i avvaktan på erfarenheter i fråga om dessas ansvarsställning och

uppgifter anser departementschefen i och för sig ej föreligga. I anslutning

till vad vissa remissmyndigheter uttalat anser departementschefen emellertid,

att stor återhållsamhet bör iakttagas vid bestämmandet av såväl antalet

beställningar som löneställningen för dessa med hänsyn till den kommande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

11

översynen av centralmyndighetens organisation. Departementschefen anser

sålunda att fortifikationskåren bör tillföras tre nya officersbeställningar

samt att officerskadern bör bestå av 1 chef i Mo 15, 2 överstar i Ma 37, 2

överstelöjtnanter i Ma 33, 2 överstelöjtnanter eller majorer i Ma 33 eller

Ma 30, 10 majorer i Ma 30, 15 kaptener i Ma 27 och 10 kaptener eller

löjtnanter i Ma 27 eller Ma 23/19. Något överförande av officersbeställningar

till fortifikationsförvaltningens personalförteckning anser departementschefen

för närvarande icke böra ifrågakomma. Beräkningen av antalet

förvaltarbeställningar kan departementschefen godtaga. Departementschefen

ansluter sig till civilförvaltningens uppfattning, att förvaltarbeställningar

i Ma 23 bör beräknas endast för de mest kvalificerade arbetsuppgifterna.

Utöver de av civilförvaltningen tillstyrkta fem beställningarna i

nämnda lönegrad föreslår departementschefen en beställning avsedd för

Lv 1.

Förändringar inom centralfiö^valtningen

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 33—36,

vartill torde få hänvisas.

Departementschefen anser de av fortifikationsförvaltningen föreslagna

tjänsterna för byggnadsinspektörer vara ett viktigt komplement till den

regionala och lokala organisationen. Med hänsyn till den särskilda vikten

av att centralmyndigheten — icke minst under övergången till den nya

organisationen och de närmaste åren efter dess genomförande — övar

effektiv uppsikt över byggnadsverksamheten vid de underlydande organen,

bland dem kustartilleriförsvaren som ej har tillgång till högskoleutbildade

byggnadstekniker, anser departementschefen det vara betydelsefullt att

ämbetsverket förfogar över kvalificerade organ för denna kontrollverksamhet.

Vissa myndigheter anser den föreslagna löneställningen för hög medan

fortifikationsförvaltningens byggnadschef och vissa personalorganisationer

uttala sig för en högre löneställning. Departementschefen finner icke anledning

att frångå fortifikationsförvaltningens förslag i fråga om lönegradsplaceringen,

Ce 33. För nästa budgetår kan departementschefen emellertid

icke tillstyrka att mer än en dylik tjänst för byggnadsinspektör inrättas.

— Departementschefen är på de av fortifikationsförvaltningen anförda

skälen beredd godtaga förslaget om inrättande av två tjänster för byråingenjör

i Ce 25 för besiktning av elektriska anläggningar. Två för byggnadsbyråns

elektrosektion avsedda tjänster i samma lönegrad med avlöning från

byggnadsanslag kan härvid indragas.

Tillräckliga skäl har enligt departementschefens uppfattning anförts för

utbrytande ur administrativa byråns kanslisektion av ett särskilt personalkontor

och inrättande av en tjänst för byrådirektör i 31 lönegraden såsom

chef härför. Tjänsten bör dock tills vidare inrättas som extra. I anslutning

till vad civilförvaltningen anfört anser departementschefen att frågan om

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

kontorets uppbyggnad bör särskilt uppmärksammas vid översynen av

ämbetsverkets organisation. Mot en sammanslagning av maskinanläggningen

för f. d. Lv 3 m. fl. byggnader i Stockholm med förvaltningens

maskinanläggning eller mot personalberäkningen för den nya anläggningen

har departementschefen intet att erinra.

Ansvaret för att de totala kostnaderna för uppvärmning av försvarets

anläggningar hålles på lägsta möjliga nivå bör enligt departementschefens

mening hållas samlat hos fortifikationsförvaltningen. Först därigenom

blir det möjligt att åstadkomma en allsidig och effektiv avvägning av kostnader

för bränsle, maskinutrustning och underhåll av såväl maskiner som

byggnader. Principbeslut bör därför nu fattas om överförande från arméintendenturförvaltningen

till fortifikationsförvaltningen av kontrollen av

den värmetekniska driften.

Vissa gemensamma frågor

Fortifikationsförvaltningens förslag redovisas i propositionen å s. 37—39,

vartill torde få hänvisas.

Departementschefen framhåller, att viss å förteckning för platsbefälet i

Karlsborg upptagen personal med avlöning från byggnadsanslag bör i avvaktan

på närmare undersökning av behovet alltjämt avlönas från byggnadsanslag.

Tjänsterna bör överföras till förteckning för Lv 1. I övrigt

bör lön till extra ordinarie personal utgå från avlöningsanslag.

Genomförandet av den nya organisationen bör taga sin början den 1 juli

1956. I likhet med fortifikationsförvaltningen räknar departementschefen

med en viss övergångstid, under vilken särskilda personalanordningar, såsom

bibehållande i tjänst av övertalig personal, kan bli erforderliga. Departementschefen

förutsätter att dylika anordningar skall få vidtagas i huvudsak

enligt förvaltningens förslag. I det följande kommer departementschefen

att redogöra för de arbetsuppgifter, som avses skola ankomma på

en med stöd av den 10 februari 1956 lämnat bemyndigande tillsatt personalnämnd

för försvaret. Vissa av de åtgärder, som enligt fortifikationsförvaltningen

bör ankomma på en särskild nämnd, kommer att åvila denna personalnämnd.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser,

som motiveras av uppkommande minskning av kostnaderna för

personal med avlöning från byggnadsanslag.

Utskottet

Utskottet vill erinra om att 1954 års riksdag godkände vissa principförslag

rörande försvarets regionala och lokala fortifikationsförvaltning.

Därvid förutsattes emellertid, att vissa speciella spörsmål borde ytterligare

utredas i samband med att organisationen närmare utformades och genomfördes.

Fortifikationsförvaltningen har nu verkställt förnyad utredning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

13

i ämnet, på vilken departementschefens föreliggande förslag i huvudsak

bygger. Utskottet hälsar med tillfredsställelse, att efter mångåriga utredningar

ett definitivt organisationsförslag nu förelägges riksdagen.

Utskottet har vid sin granskning av förslaget icke funnit något vara

att erinra mot principerna för organisationens utformning. Till de allmänna

riktlinjerna för arbetsuppgifternas fördelning mellan olika instanser kan

utskottet ansluta sig.

I vad avser den regionala organisationen har utskottet i valet mellan

fortifikationssektion och helt fristående avdelningar funnit övervägande

skäl tala för förstnämnda alternativ. Utskottet tillstyrker alltså, att fastighetsförvaltningen

vid militärbefälsstaberna organiseras inom ramen av en

sektion, uppdelad på befästningsavdelning under sektionschefen (fortifikationsofficer)

och en byggnadsavdelning under en byggnadsdirektör. Utskottet

finner bärande skäl ha anförts för att fortifikationssektion organiseras

inom samtliga militärområden. Den föreslagna fördelningen av

planläggningsuppgifterna mellan befästningsavdelning och byggnadsavdelning

innebär i stort sett, att planläggningen av såväl investeringar som

underhåll avseende objekt å befästningars delfond utföres inom befästningsavdelningen,

medan planläggningen för objekt å försvarsgrenarnas delfonder

ankommer på byggnadsavdelningen. Detta förslag synes i flera

avseenden innebära påtagliga fördelar. Samma gäller i fråga om det

direkta utförandet av förekommande byggnadsverksamhet. En fråga, som

tidigare varit föremål för delade meningar, gäller byggnadsdirektörens ställning

i förhållande till fortifikationsofficeren såsom sektionschef. Utskottet

anser, att genom departementschefens förslag denna fråga fått en lämplig

lösning. Sålunda bör byggnadsdirektören vara förvaltningsgrensclief och i

förhållande till sektionschefen vara självständig i tekniskt-ekonomiskt avseende,

medan sektionschefen bör ha det direkta ansvaret för militära behovsutredningar

i ärenden, som handläggas inom byggnadsavdelningen. Enligt

förslaget anses behov av byggnadsdirektör föreligga vid samtliga militärbefälsstaber

utom den sjunde. Utskottet vill tillstyrka, att vid sistnämnda

stab den odelade verksamheten ställes under ledning av fortifikationsofficer.

Mot de verkställda personalberäkningarna för regionalorganen synes

utskottet icke något vara att erinra.

Vad beträffar ordnandet av fastighetsförvaltningen vid lokalmyndighet

synes förslaget vara ur teknisk och ekonomisk synpunkt lämpligt avvägt.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att anordningen med

kasernofficerare i arvodesbefattning bör bibehållas i nuvarande omfattning

och att nya sådana arvodesbefattningar inrättas enligt förslaget. Vidare

tillstyrkes, att underofficerare avses såsom biträden åt arméförbandens

kasernofficerare. För antagning som kasernunderofficer bör jämväl enligt

utskottets mening erfordras speciell utbildning. Utskottet finner vidare

skäl tala för alt i fortifikationskåren organisatoriskt sammanföra erforder
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

liga underofficersbeställningar samt att avse ett antal arvodesbefattningar

för pensionerade fortifikationsunderofficerare. Detta förslag biträdes alltså

i princip.

Befästningsverksamheten har genom den snabba utvecklingen på vapenteknikens

område fått ökad betydelse. Detta har medfört ett ytterligare

behov av fortifikationsofficerare, särskilt vid militärbefälsstaberna. Departementschefens

i anledning härav framlagda förslag till utbyggnad av fortifikationskåren

är präglat av stor återhållsamhet, som motiverats av den

kommande översynen av centralmyndighetens organisation. Utskottet finner

sig böra biträda detta förslag, i vad det avser såväl antalet beställningar

som löneställningen för dessa.

Tillräckliga skäl ha enligt utskottets mening anförts för att principbeslut

nu fattas om överförande från arméintendenturförvaltningen till fortifikationsförvaltningen

av kontrollen av den värmetekniska driften.

Utskottet kan ansluta sig till vad departementschefen anfört i fråga om

genomförandet av den nya organisationen.

Vid sin granskning av departementschefens förslag i övrigt under nu

förevarande punkt har detsamma icke givit utskottet anledning till särskilt

uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att försvarets fastighetsförvaltning

skall omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer, som

av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 2 mars 1956 angivits.

3:o) Försvarets musikorganisation. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

''punkt 3, s. 48—64) dels besluta, att försvarets musikorganisation skall

utformas i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit, dels ock till Engångsanskaffning

av musikinstrument för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Mannerskantz m. fl. (I: 511) och den andra inom andra kammaren av

herr Nordkvist i Kalmar m. fl. (II: 679), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i vad gäller F 12 :s musikkår besluta dess bibehållande och fortsatta

förläggande till Kalmar flygflottilj,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Näsgård m. fl. (I: 513) och den andra inom andra kammaren av

fröken Liljedahl in. fl. (II: 705), i vilka hemställts, att riksdagen måtte företaga

den ändringen, att musikkåren vid Hälsinge regemente i Gävle måtte

bibehållas,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

15

av herr O hlon m. fl. (I: 515) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 704), i vilka hemställts, att förslaget till försvarets

musikorganisation måtte ändras så, att i Göteborg tillkommer en

kår av typ II, förlagd till Göta artilleriregemente (A 2),

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Gillström och Veländer (I: 516) och den andra inom andra kammaren

av herr Fröding m. fl. (II: 703), i vilka hemställts, dels i första hand

att riksdagen måtte besluta, att försvarets musikorganisation skall utformas

i överensstämmelse med vad Musikaliska akademien föreslagit, vilket innebär

bland annat ett bibehållande av militärmusikkårer såväl i Sundsvall

som Kalmar eller i andra hand att riksdagen i vart fall måtte besluta, att

en musikkår av den av departementschefen föreslagna typ II skall förläggas

till Lv 5 i Sundsvall, dels ock att riksdagen måtte medgiva de anslagshöjningar

som ett bifall till ettdera av yrkandena må komma att föranleda,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindgren m. fl. (I: 517) och den andra inom andra kammaren av

herr Sundström m. fl. (II: 706), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att Karlsborgs luftvärnsregementes musikkår icke indrages,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hansson m. fl. (I: 543) och den andra inom andra kammaren avherr

Andersson i Ronneby m. fl. (II: 719), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta bibehålla F 17:s musikkår och att den även i fortsättningen

skall vara förlagd till Blekinge flygflottilj,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Domö m. fl. (I: 544) och den andra inom andra kammaren av herr

Odhe m. fl. (II: 718), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i

försvarets musikorganisation fortfarande skall ingå en vid flygflottiljen

F 7 i Såtenäs förlagd musikkår av typ II,

dels en inom andra kammaren av herr Nihlfors m. fl. väckt motion

(II: 707), vari hemställts, dels att riksdagen måtte besluta, att flottans

musikkår skall hänföras till den i propositionen föreslagna större musikkårstypen,

dels att riksdagen måtte besluta härför erforderligt anslag för

nästa budgetår under rubriken Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl., dels ock att riksdagen måtte uttala sig för en sådan organisation av

den föreslagna armémusikkåren i Stockholm, att möjlighet finnes att inom

densamma ha en särskild, beriden musikkår (förutvarande Kl: s musikkår),

dels ock en inom andra kammaren av herr Christenson i Malmö väckt

motion (II: 717), vari hemställts, att riksdagen ville dels i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t under beaktande av i motionen

framförda synpunkter måtte till 1957 års riksdag framlägga ett närmare

utarbetat förslag angående riktlinjer för försvarets musikorganisation, dels

i avvaktan härpå bifalla de i propositionen framlagda förslagen beträffande

befordrings- och lönevillkoren samt anslagsäskande rörande Engångsan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

skaffning av musikinstrument för budgetåret 1956/57; för den händelse

ovanstående yrkande inte skulle vinna riksdagens bifall, hemställes i andra

hand att riksdagen avslår proposition nr 110, i vad den avser avskaffande

av militärmusikkåren vid Skånska luftvärnskåren i Malmö.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 11:679, 11:705, 1:515, 11:703, 11:706, 11:719,

II: 718, II: 707 och II: 717.

Överbefälhavaren bemyndigades den 3 juni 1955 att tillkalla högst fem

utredningsmän för att — med beaktande av vad departementschefen anfört

i frågan vid anmälan av propositionen 1955: 110 — utarbeta förslag till

ny musikorganisation inom försvaret. Den med stöd härav tillsatta utredningen,

som antagit namnet 1955 års militärmusikutredning, har utarbetat

ett betänkande med förslag i fråga om militärmusikens uppgifter, instrument-

och personalsammansättning, militärmusikorganisationens omfattning,

kårernas fördelning in. m. överbefälhavaren har med skrivelse den

22 november 1955 överlämnat betänkandet jämte eget förslag i ämnet.

Utredningen fortsätter sitt arbete och avser att, sedan ställning tagits till

det nu föreliggande betänkandet, framlägga förslag i fråga om personalens

utbildning, regler för kårernas användning, repertoarfrågan m. m.

Efter att ha redogjort för de brister som vidlåder försvarets nuvarande

musikorganisation i fråga om stämbesättningen samt personalens befordringsförhållanden,

framhåller departementschefen att militärmusikutredningens

förslag i dessa avseenden innebär väsentliga förbättringar. Sålunda

moderniseras stämbesättningen med nya instrumenttyper och befordringsförhållandena

förbättras avsevärt genom utökning av antalet underofficersbeställningar.

De föreslagna förbättringarna kommer emellertid att medföra

en betydande ökning av kostnaderna för varje kår och utredningen

har därför föreslagit en begränsning av antalet musikkårer, för närvarande

43, till 22, varav 4 större, typ I, och 18 mindre, typ II. Kostnaderna för

dessa 22 kårer bedömes kunna rymmas inom ramen för nuvarande kostnader.

Bland andra Musikaliska akademien har framfört kritik mot utredningens

förslag med hänsyn till de menliga konsekvenser som den föreslagna

reduceringen av antalet kårer skulle få för det civila musiklivet.

Akademien har för sin del föreslagit vissa begränsningar av personalstyrkan

vid varje kår i förhållande till vad utredningen föreslagit samt

räknat med en nedskärning av antalet kårer, typ I, till en. Därvid har

akademien emellertid förutsatt att totala antalet kårer samtidigt utökas

från de av utredningen föreslagna 22 till 28, för vilket antal utrymme

skulle finnas inom ramen för nuvarande kostnader.

För egen del vill departementschefen understryka betydelsen av att påtalade

och sedan länge befintliga brister i försvarets nuvarande musik
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

17

organisation snarast avhjälpes. Vid utformningen av en ny organisation

torde emellertid icke endast försvarets behov utan jämväl det civila musiklivets

intressen böra beaktas. Departementschefen erinrar om de betydelsefulla

insatser som de enskilda militärmusikerna gör i vårt lands allmänna

musikliv. Organisationen torde böra utformas så att en dylik verksamhet

även framdeles möjliggöres. På grund härav anser departementschefen sig

med stöd av akademiens uttalande böra föreslå en musikorganisation, som

jämfört med utredningens förslag bland annat innebär en utökning av antalet

kårer på bekostnad av de enskilda kårernas personella numerär. Härigenom

blir de civila intressena bättre tillgodosedda utan att nuvarande

kostnader behöver överskridas. Likväl åstadkommes väsentliga förbättringar

i förhållande till nuläget beträffande den instrumentala sammansättningen

och befordringsförhållandena.

I likhet med utredningen föreslår departementschefen, att musikorganisationen

i fortsättningen skall omfatta två typer av kårer, typ I och typ

II. När det gäller stämbesättningen inom musikkårerna torde en såväl

kvalitativ som kvantitativ förstärkning vara erforderlig om militärmusiken

skall kunna uppfylla de krav, som det moderna musiklivet ställer. I enlighet

härmed föreslår departementschefen att musikkårerna tillföres i huvudsak

de instrument, som utredningen föreslagit. Med stöd av musikaliska

akademiens yttrande anser departementschefen det emellertid vara möjligt

att något begränsa det av utredningen föreslagna antalet instrument och

därmed även den för stämbesättningen erforderliga personalen inom varje

kår utan att därigenom den musikaliska effekten i någon högre grad försämras.

Beträffande kår av typ I biträder departementschefen i detta avseende

akademiens förslag, vilket i förhållande till vad utredningen föreslagit

innebär en minskning av antalet klarinetter med en och således en

minskning av personalbehovet för stämbesättningen till 37 man. För stämbesättningen

av kår, typ II, räknar akademien med 23 man mot av utredningen

föreslagna 27 man. Minskningen drabbar huvudsakligen klarinettstämmorna.

Därjämte föreslår akademien bland annat en reducering av

föreslagna två tromboner till en. Då det, såsom framgår av vad utredningen

anfört, måste förutsättas att kårerna skall kunna uppträda delade

anser departementschefen det emellertid vara nödvändigt att räkna med

två tromboner i varje kår av förevarande typ. Utan att i övrigt taga ställning

till frågan om stämbesättningen anser departementschefen sig kunna

föreslå att denna för kår, typ II, beräknas till 24 instrument, innebärande

ett personalbehov för stämbesättningen av likaledes 24 man.

Mot den av utredningen skisserade utbildningsgången för musikpersonalen

har departementschefen intet att erinra. Departementschefen räknar

således med att musikelev anställes vid lägst 16 års ålder med förmåner

som värnpliktig samt att elev efter ett år anställes som musikaspirant i

2—031 so Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 121—122

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Mf 7 för att under två års aspiranttid genomgå erforderlig utbildning för

befordran till furir. För befordran till underofficer torde erfordras studier

vid musikhögskolan på sätt utredningen föreslagit. Att, som statskontoret

framkastat, förlägga denna utbildning till förbanden torde inte vara möjligt

bland annat emedan utbildningen avses skola få en pedagogisk inriktning

för att göra underofficerarna lämpade som lärare för musikelever

och musikaspiranter.

Utredningens förslag till personaluppsättning av musikkårerna innebär

en förbättring av de för närvarande mindre goda befordringsförhållandena.

All den för stämbesättningen erforderliga personalen skall enligt utredningen

utgöras av underofficerare och furirer. Musikaspirant skall dock

kunna fungera som ersättare för dylik musiker. Departementschefen har

intet att erinra mot denna princip men departementschefens förslag rörande

stämbesättningen medför i förhållande till utredningens förslag en minskning

av det sammanlagda antalet underofficerare och furirer vid varje

kår. Utredningen har vidare räknat med en furir som ersättningsreserv

vid varje kår. Enligt departementschefens mening torde man emellertid

kunna räkna med att detta behov skall kunna tillgodoses genom ianspråktagande

av aspiranter. Antalet aspiranter och elever beräknar departementschefen

i likhet med utredningen till fyra respektive tre vid kår av

typ I och till tre respektive två vid kår av typ II. Med beaktande av vad

nu anförts föreslår departementschefen att personalen vid de olika kårtyperna

får den sammansättning som framgår av följande tablåer.

Typ I Typ II

Beställning

Löne-

grad

Antal

Musikdirektör...........

Ma 27

1

Musikfanjunkare (motsv.)

Ma 19

13

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

12

Musikfurir.............

Me 11/10

12

Musikaspirant..........

Mf 7

4

Musikelev..............

3

45

Beställning

Löne-

grad

Antal

Musikdirektör ..........

Ma 27 el.

23/19

Ma 19

1

Musikfanjunkare (motsv.)

8

Musiksergeant (motsv.) ..

Ma 16

8

Musikfurir .............

Me 11/10

8

Musikaspirant...........

Musikelev..............

Mf 7

3

2

30

Detta förslag innebär en reducering av de av utredningen beräknade

personalbehoven med två man för kår, typ I, och fyra man för kår, typ II.

När det gäller att bedöma vilken omfattning den nya musikorganisationen

bör ha, gör sig de civila intressena särskilt gällande. Ett genomförande

av utredningens förslag skulle medföra att det allmänna musiklivet

på flera orter komme att äventyras genom att de värdefulla insatserna

från enskilda militärmusiker icke längre skulle kunna påräknas. Den av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

19

departementschefen förordade personaluppsättningen av kårerna gör det

möjligt att utan stegring av nuvarande kostnader något utöka det föreslagna

antalet kårer. Departementschefen finner det synnerligen angeläget

att tillvarataga dessa möjligheter. I kostnadsbegränsande syfte bör även

övervägas om inte antalet kårer av typ I kan nedbringas i förhållande till

vad utredningen föreslagit. Denna har räknat med tre kårer av den större

typen i Stockholm och en dylik kår i Göteborg. För de uppgifter av representativ

art in. in., som åvilar militärmusiken i huvudstaden, bör det enligt

departementschefens mening vara tillräckligt att räkna med en kar av den

större typen, om därjämte två kårer av den mindre typen förlägges till

denna stad. I likhet med akademien räknar departementschefen vidare

med att för Göteborg avses en kår av typ II. Departementschefen föreslår

således att antalet kårer av typ I begränsas till en. Den för Stockholm avsedda

större kåren bör hänföras till armén och anslutas till Svea livgarde.

Kåren i Göteborg bör hänföras till marinen och anslutas till Älvsborgs kustartilleriregemente.

Då emellertid denna kår kan väntas i stor utsträckning

komma att fullgöra representativa uppgifter in. m. för flottans del, bör

musikerna vid dylika tillfällen uppträda i flottans uniformer. Med den angivna

begränsningen av antalet kårer, typ I, finnes inom ramen för nuvarande

kostnader utrymme för sammanlagt 26 kårer. Departementschefen

föreslår på förut angivna skäl att antalet musikkårer fastställes till detta

antal, varav 25 kårer av typ II. Av dessa 26 kårer bör 22 få den placering

med anknytning till förband och försvarsgren, som framgår av tablån å

s. 55 i propositionen, dock med beaktande av vad nyss sagts om kåren i

Göteborg. De övriga fyra kårerna bör med hänsyn tagen främst till de

civila musikintressena placeras i Västerås, Örebro, Jönköping och Växjö

och förläggas till respektive Västmanlands flygflottilj, Livregementets grenadjärer,

Smålands artilleriregemente och Kronobergs regemente. Utredningen

har närmare angivit de förband, som varje av utredningen föreslagen

musikkår skall betjäna. Därest musikorganisationen ges den omfattning,

som departementschefen föreslagit, torde vissa jämkningar få vidtagas

i denna räjongindelning.

Personalbehovet för denna musikorganisation uppgår till 1 musikdirektör

av 1. graden i Ma 27, 25 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27

eller Ma 23/19, 213 musikfanjunkare (motsvarande) i Ma 19, 212 musiksergeanter

(motsvarande) i Ma 16, 212 musikfurirer i Me 11/10, 79 musikaspiranter

i Mf 7 och 53 musikelever. Av beställningarna för musikdirektör

i Ma 27 eller Ma 23/19 bör högst 12 få vara placerade i Ma 27.

Vidare erfordras en musikinspektör, vilken skall ha ansvaret för utbildningen

och tjänstgöra som rådgivare i personalfrågor m. in. Dessa arbetsuppgifter

torde komma att bli av sådan omfattning att befattningen icke

längre bör vara förenad med musikdirektörsbefattning. Utredningen har

föreslagit en uppflyttning av musikinspektörsbeställningen från Ma 30 till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Ma 33. I likhet med lönenämnden in. fl. remissmyndigheter kan departementschefen

emellertid icke tillstyrka en dylik uppflyttning utan räknar

med oförändrat Ma 30. Inberäknat musikinspektören uppgår det totala

musikerbehovet till 796 man. Departementschefen räknar icke med någon

särskild biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

I likhet med utredningen räknar departementschefen med att militärmusiken

organiseras försvarsgrensvis. Personalkårcheferna torde såsom

utredningen föreslagit få utses av försvarsgrenscheferna.

Beträffande frågan om årskostnaderna för musikorganisationen torde

först få erinras om att departementschefen vid anmälan av propositionen

1955:110 framhöll önskvärdheten av att om möjligt kunna sänka nuvarande

kostnader. Utredningens förslag innebär också en minskning med

cirka 35 000 kronor. Den av departementschefen föreslagna organisationen

omfattar en personalstyrka som antalsmässigt något understiger den av

utredningen föreslagna och torde, med hänsyn härtill samt till proportionerna

mellan de olika kategorierna av beställningar, fullt genomförd

komma att medföra en minskning av nuvarande årliga kostnader med cirka

200 000 kronor. En ytterligare kostnadsminskning hade givetvis varit önskvärd

men är icke möjlig att åstadkomma, om erforderliga förbättringar

av befordringsförhållandena m. m. skall kunna genomföras och de civila

musikintressena någorlunda tillgodoses.

Utredningen har föreslagit att de årliga kostnaderna för musikorganisationen

skall redovisas gemensamt för de tre försvarsgrenarna å ett avlönings-

och ett omkostnadsanslag. För egen del har departementschefen

icke funnit skäl att härvidlag föreslå någon ändring av nuvarande system,

enligt vilket avlöningskostnaderna bestrides från försvarsgrenarnas allmänna

avlöningsanslag, rese- och traktamentskostnaderna från reseanslagen

etc. Ett bibehållande av detta redovisningssystem torde, därest

militärmusiken organiseras försvarsgrensvis, vara det mest ändamålsenliga.

Musikpersonalen inom varje försvarsgren bör uppföras under en gemensam

rubrik å vederbörlig personalförteckning.

Den nya organisationen med en moderniserad stämbesättning erfordrar,

som utredningen anfört, en icke oväsentlig nyanskaffning av musikinstrument.

Kostnaderna härför har av utredningen beräknats till cirka 800 000

kronor, vilket belopp föreslagits skola uppdelas på fyra år. Utredningen

har räknat med att erforderliga medel skall anvisas under ett särskilt

reservationsanslag. Civilförvaltningen har däremot föreslagit att arméns

musikfond skall tagas i anspråk för detta ändamål. Sedan riksdagens år

1954 församlade revisorer föreslagit en avveckling av denna fond, har

riksdagen (SU 1955:119; rskr. 1955:272) bemyndigat Kungl. Maj :t att

vidtaga de åtgärder, som erfordras för en avveckling av bland andra förevarande

fond, uppgående till cirka 1,3 miljon kronor. Av skäl, som angivits

i Kungl. Maj :ts skrivelse nr 35 till innevarande års riksdag, före
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

21

ligger emellertid ännu icke något Kungl. Maj :ts beslut härom. Av samma

skäl är departementschefen icke nu beredd att tillstyrka civilförvaltningens

förslag utan föreslår i likhet med utredningen, att för nästa budgetår anvisas

ett särskilt reservationsanslag av 200 000 kronor, avsett för instrumentanskaffning.

Det nya anslaget torde böra uppföras efter anslaget till

järnvägskrigsbromateriel under den i riksstaten under fjärde huvudtiteln

upptagna rubriken D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål. Såsom

framgår av Kungl. Maj:ts nyssnämnda skrivelse avser departementschefen

att senare i vår upptaga frågan om musikfondens avveckling till förnyade

överväganden. I samband därmed torde ställning få tagas till frågan om

formerna för bestridande av ytterligare kostnader för engångsanskaffning

av instrument.

Departementschefen räknar med att den nya organisationen genomföres

från och med nästa budgetår och föreslår därför i enlighet med vad som

i det föregående anförts att för nämnda budgetår de för musikorganisationen

erforderliga beställningarna uppföres på personalförteckningarna för

försvarsgrenarna enligt följande. På personalförteckningarna för armén

uppföres beställningar för 1 musikinspektör i Ma 30, 1 musikdirektör av

1. graden i Ma 27 (+ 1), 18 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27

eller Ma 23/19 (—M0), 149 musikfanjunkare i Ma 19 (+101), 8 musikstyckjunkare

i Ma 19 (—6), 156 musiksergeanter i Ma 16 (+38), 156

musikfurirer i Me 11/10 (—44) och 58 musikaspiranter i Mf 7 (+58).

Musikinspektörsbeställningen skall vara gemensam för hela musikorganisationen

men torde, då flertalet musikkårer avses skola tillhöra armén,

lämpligen böra uppföras på arméns personalförteckning. Vidare bör

under arméns avlöningsanslag cirka 39 000 kronor beräknas för anställande

av 39 musikelever (—1). På personalförteckningarna för marinen

uppföres beställningar för 3 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i

Ma 27 eller Ma 23/19 (—1), 24 flaggunderofficerare i Ma 19 (+6), 24

underofficerare av 2. graden i Ma 16 (+1), 24 musikfurirer i Me 11/10

(—22) och 9 musikaspiranter i Mf 7 (+ 9). För anställande av 6 musikelever

(—13) bör cirka 6 000 kronor beräknas under marinens avlöningsanslag.

På personalförteckningarna för flygvapnet uppföres beställningar

för 4 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19

(+2), 32 musikfanjunkare i Ma 19 (+16), 32 musiksergeanter i Ma 16

(+8), 32 musikfurirer i Me 11/10 (—8) och 12 musikaspiranter i Mf 7

(+12). För anställande av 8 musikelever (—8) erfordras cirka 8 000

kronor nnder flygvapnets avlöningsanslag.

Ifrågavarande organisation medför att följande beställningar i den nuvarande

organisationen blir övertaliga, nämligen vid armén beställningar

för 10 musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 6

musikstyckjunkare i Ma 19, 44 musikfurirer i Me 11/10, 55 musikkorpraler

(musikkonstaplar) i Mha 2 samt 137 musikvicekorpraler (musikvicekon
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

staplar) och -meniga i Mha 1, vid marinen beställningar för 1 musikdirektör

av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19, 2 musikdirektörer

av 2. graden i Ma 23/19, 22 musikfurirer (furirer) i Me 11/10, 21 musikkorpraler

(korpraler) i Mha 2 samt 28 musikvicekorpraler och -meniga i

Mha 1 samt vid flygvapnet beställningar för 6 musikdirektörer av 2.

graden i Ma 23/19, 8 musikfurirer i Me 11/10, 8 musikkorpraler i Mha 2

samt 24 musikvicekorpraler och -meniga i Mha 1.

Såsom utredningen anfört torde man i princip kunna räkna med att

den musikpersonal, som finnes anställd vid tidpunkten för omorganisationen,

skall kunna beredas fortsatt anställning. Vid behov bör personal

kunna överföras från en försvarsgren till en annan. Beträffande

musikdirektörerna bör emellertid särskilda åtgärder vidtagas, då samtliga

dylika beställningshavare icke kan placeras på motsvarande befattningar

i den nya organisationen. Beställningarna för sådana övertaliga musikdirektörer

torde få överföras till övergångsstat. För närvarande är två

musikdirektörsbeställningar, en i Ma 27 eller Ma 23/19 vid armén och en

i Ma 23/19 vid flygvapnet, vakanta och kan följaktligen indragas. Med

hänsyn härtill och då nuvarande musikdirektörsbeställningar uppgår till

42 medan i den nya organisationen erfordras 26 dylika beställningar, räknar

jag med att 14 beställningar överföres till övergångsstat. Möjligheterna

att placera de övertaliga musikdirektörerna på andra befattningar

bör undersökas. Övriga övertaliga beställningar kan utgå ur personalförteckningarna

för nästa budgetår. Då emellertid den nya organisationen

icke torde kunna genomföras i sin helhet redan vid budgetårsskiftet bör

då befintlig personal med tillämpning av nuvarande personalförteckningar

övergångsvis få kvarstå i sina tidigare beställningar, i den mån den icke

omedelbart kan inplaceras i den nya organisationen.

Utredningen har ansett att en särskild organisationsnämnd bör få i uppdrag

att undersöka nuvarande personals lämplighet och önskemål rörande

anställning i den nya organisationen in. m. Departementschefen anser det

vara av mycket stor vikt att vid organisationens genomförande hänsyn i

möjligaste mån tages till personalens önskemål och dessa intressen torde

bäst kunna tillvaratagas, därest en särskild organisationsnämnd tillskapas

på sätt utredningen föreslagit. Det förutsättes få ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela beslut härom.

Utskottet. Försvarets nuvarande musikorganisation är behäftad med

betydande brister och svagheter. Detta gäller såväl stämbesättning som

personalens befordringsförhållanden. Vad personalsammansättningen beträffar

utmärkes densamma för närvarande av ett förhållandevis stort antal

beställningar för korttidsanställda blandavlönade underbefäl och meniga.

Huvuddelen av denna personal kan icke erhålla pensionsberättigande

beställningar och kvarstannar därför relativt kort tid i tjänst. Militär
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

23

musikeryrket är därför för närvarande ett genomgångsyrke, vilket inverkat

hämmande på rekryteringen.

Utskottet finner med tillfredsställelse, att förslag nu framlagts till ny

musikorganisation. Enligt detsamma kommer rekryteringen av aspiranter

att begränsas till i stort sett nettobehovet för fyllande av vakanser genom

avgång. Den för stämbesättningen erforderliga personalen avses skola i

princip utgöras av underofficerare och furirer, varvid antalet underofficerare

ökas. Härigenom komma befordringsförhållandena att avsevärt förbättras.

Samtidigt skapas förutsättningar för att militärmusikyrket blir ett

framtidsyrke i likhet med vad som är fallet beträffande motsvarande militära

personal. Att notera är härvid, att den föråldrade kontraktsanställningen

slopas. För att åstadkomma en jämn befordringsgång föreslås, att

musikpersonalen sammanföres försvarsgrensvis till befordringsenheter.

Erinras må att för närvarande varje enskild kår i princip utgör befordringsenhet.

Utskottet finner förslagen i nu berörda delar välbetänkta och

biträder desamma.

Såsom departementschefen framhållit göra sig de civila intressena särskilt

gällande vid bedömande av omfattningen av den nya musikorganisationen.

I syfte att tillvarataga dessa intressen är det givetvis önskvärt, att

antalet kårer blir så stort som möjligt. Departementschefen bär funnit

detta önskemål kunna tillgodoses genom att begränsa antalet instrument

och därmed minska de enskilda kårernas personella numerär utan att

härvid den musikaliska effekten kommer att i någon högre grad försämras.

Utskottet vill i angivna syfte helt ansluta sig till en sådan lösning, som

står i huvudsaklig överensstämmelse med de av Musikaliska akademien

angivna riktlinjerna rörande stämbesättningen. På anförda skäl vill utskottet

vidare tillstyrka, att det nuvarande systemet med musikkårer av

i huvudsak tre olika typer ersättes av ett system med två typer. Det beräknade

personalbehovet inom varje kår har icke givit utskottet anledning

till erinran. Detsamma gäller utbildningsgången för musikpersonalen.

Med utgångspunkt från i det föregående angivna riktlinjer skulle inom

ramen för nuvarande kostnader utrymme finnas för 26 musikkårer, därav

1 kår av typ I och återstoden av typ II. Enligt förslaget skall den större

kåren förläggas till Stockholm, som även skall tillföras två kårer av tvp II.

Vid bestämmande av de övriga kårernas förläggning har hänsyn tagits

bland annat till antalet förband på respektive orter, förbandsstorleken och

representationsbehovet. Vidare har strävan varit att i möjligaste män förlägga

musikkårerna till sådana orter, där ett borttagande av en miltär

musikkår skulle få menliga följder för ortens allmänna musikliv. Departementschefen

har utgått från att varje musikkår skall kunna betjäna en

räjong, vari ingå flera förband.

I skilda motioner har yrkats ökning av antalet musikkårer utöver depaitementschefens

förslag. Sålunda skulle musikkårer finnas i Malmö, Gävle,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Sundsvall, Kalmar, Karlsborg, Såtenäs och Kallinge. Vidare föreslås, att

flottans musikkår inom Stockholmsområdet skall hänföras till den större

musikkarstypen, d. v. s. typ I, och att ytterligare en musikkår skall tillföras

Goteborg. Slutligen har yrkats, att den föreslagna armémusikkåren i Stockolm

organiseras så, att möjlighet finnes att inom densamma bibehålla

en beriden musikkår. I en av motionerna har alternativt framställts, att ett

närmare utarbetat förslag angående riktlinjer för försvarets musikorganisation

förelägges nästa års riksdag.

Då det icke gärna låter sig göra att ytterligare minska stämbesättningen

mom musikkårerna och det i motionerna icke förutsättes, att någon av de

av departementschefen föreslagna musikkårerna skall indragas, skulle vid

bifall till motionerna den angivna kostnadsramen ökas med sammanlagt

ca tre miljoner kronor.

Vid sin granskning av de motionsvis framförda förslagen vill utskottet

icke förneka, att i många fall beaktansvärda synpunkter ha anförts för inrättande

av ett ytterligare antal musikkårer. Med all rätt har därvid understrukits

den stora betydelse, som militärmusiken har för landets allmänna

musikliv, och de stora insatser, som de enskilda militärmusikerna ha utfört

som musiklärare i skolor och inom det frivilliga bildningsarbetet samt som

ledare för amatörmusikorkestrar.

_ Vid övervägande av frågan om antalet musikkårer samt desammas förläggning

ävensom fördelning på olika typer har utskottet dock funnit, att

vad i motionerna anförts icke utgjort tillräckliga skäl för utskottet att

franga Kungl. Maj:ts efter ingående prövningar framlagda förslag. Vid

detta utskottets ställningstagande ha givetvis de ekonomiska synpunkterna

tillmätts beaktande. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att departementschefens

förslag till lösning av musikväsendets organisation dock

innebar inrättande av fyra musikkårer utöver det av 1955 års militärmusikutredning

förordade antalet. Utskottet finner med tillfredsställelse,

att det lyckats departementschefen att med tillvaratagande av till buds

stående möjligheter och med bibehållen kostnadsram uppnå detta resultat.

I motionen II: 707 har yrkats, bland annat, att riksdagen måtte uttala

sig för en sådan organisation av den föreslagna armémusikkåren i Stockholm,

att möjlighet finnes att inom densamma ha en särskild, beriden

musikkår (förutvarande K 1 :s musikkår). Utskottet har funnit de i motionen

härför anförda skälen vara värda beaktande. Enligt vad utskottet

under hand inhämtat, skulle ett bifall till förslaget icke medföra några

okade kostnader. Utskottet föreslår därför, att sådana organisatoriska

anordningar vidtagas, att ifrågavarande förslag kan realiseras.

I övrigt kan utskottet icke biträda de i ämnet väckta motionerna.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande utformningen av

försvarets musikorganisation, som avses skola genomföras från och med

nästa budgetår, har icke givit utskottet anledning till uttalande annat än

i nedan angivna avseenden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

25

Vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag komma musikkårer på ett flertal

orter att indragas. Utskottet förutsätter, att avvecklingen genomföres så,

att de lokala musikintressena därvid lida minsta möjliga avbräck. Utskottet

vill vidare framhålla, att bestämmelser böra utfärdas, som bereda möjlighet

för de olika orterna inom en räjong att i likvärdig utsträckning få

disponera den för räjongen avsedda musikkåren.

Enligt vad utskottet inhämtat ha fall inträffat då musikensembler, sammansatta

av värnpliktiga, övertagit den ordinarie musikkårens uppgift vid

underhållningsaftnar o. dyl. Det synes utskottet vara värt att undersöka,

huruvida icke, bland annat i syfte att främja fritidsverksamheten vid de

militära förbanden, en sådan anordning kan komma mera allmänt till

stånd.

Den nya organisationen med sin moderniserade stämbesättning kommer

att medföra icke oväsentlig nyanskaffning av musikinstrument. Kostnaderna

härför ha uppskattats till sammanlagt ca 800 000 kronor. Utskottet

tillstyrker, att för nästa budgetår ett särskilt anslag av 200 000 kronor anvisas

för ändamålet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 511 och II: 679 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionerna I: 513 och II: 705 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna I: 515 och II: 704 icke må av riksdagen

bifallas;

IV. att motionerna I: 516 och II: 703 icke må av riksdagen

bifallas;

V. att motionerna I: 517 och II: 706 icke må av riksdagen

bifallas;

VI. att motionerna I: 543 och II: 719 icke må av riksdagen

bifallas;

VII. att motionerna I: 544 och II: 718 icke må av riksdagen

bifallas;

VIII. att motionen II: 707, i vad den avser flottans musikkår,

icke må av riksdagen bifallas;

IX. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag,

med bifall till motionen II: 707, i vad den icke behandlats

under VIII., samt med avslag å motionen II: 717, besluta, att

försvarets musikorganisation skall utformas i enlighet med

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 2 mars 1956 och utskottet föreslagit;

X. att riksdagen må till Engångsanskaffning av musikinstrument

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

4:o) Inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister. Kungi.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 65—74) att godkänna vad departementschefen

föreslagit i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

2 mars 1956 beträffande utbyggnad av flottans och flygvapnets reserver.

Vidare har i en inom första kammaren av herr Åman väckt motion

(1:514) hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att till högbåtsmän i

reserven vid flottan och signalistunderbefäl i reserven vid flygvapnet skall

utgå reservpension enligt för annan reservpersonal gällande grunder och

att grundbeloppet bestämmes till för högbåtsmän 540 kronor och för signalistunderbefäl,

om vederbörande avgår ur reserven vid 38 års ålder, 540

kronor och, om han avgår ur reserven vid 47 års ålder, 732 kronor, dels

ock att högbåtsmän och signalistunderbefäl i reserven tillerkännes ekiperingshjälp

efter samma regler som gäller för annan reservpersonal.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

I samband med behandlingen av flottans och flygvapnets underbefälsorganisationer

vid föregående års riksdag (prop. 1955: 110, s. 43—56) anmälde

departementschefen att cheferna för marinen och flygvapnet i sina

förslag beträffande ifrågavarande underbefälsorganisationer räknat med

inrättande av reserver för högbåtsmän vid flottan och för signalister vid

flygvapnet. Departementschefen var emellertid icke då beredd att taga

ställning till förslagen i dessa delar. Det hade nämligen icke visat sig

möjligt att slutföra beredningen av frågan om inrättande av dylika reserver

inom sådan tid att förslag skulle kunna föreläggas 1955 års riksdag.

Då emellertid tillskapandet av underbefälsreserver utgör ett viktigt led i

de förslag till omläggningar av underbefälsorganisationerna som utgjorde

underlag för riksdagens beslut i ämnet, är det enligt departementschefen

angeläget att denna fråga nu löses.

Vidkommande först behovet av de föreslagna underbefälsreserverna erinrar

departementschefen om att föregående års riksdagsbeslut för flottans del

innebar att antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat beskars högst väsentligt.

En sådan minskning ansågs möjlig därför att antalet underbefäl i

fredsorganisationen av olika skäl kunde pressas nedåt. För att i krigsorganisationen

ersätta den minskade tillgången på aktivt underbefäl hade marinchefen

förutsatt att en underbefälsreserv skulle inrättas. Beträffande flygvapnets

underbefälsorganisation gäller, såvitt avser yrkesgrenen signalister,

i huvudsak detsamma som nu sagts beträffande flottans underbefäl. Även antalet

signalistunderbefäl på aktiv stat har sålunda minskats avsevärt i den

nya organisationen. På grund härav och genom att omsättningen av underbefäl

avses skola upphöra, uppstår brist på underbefäl i signalistbefattningar

i krigsorganisationen. För att täcka denna brist föreslog flygvapenchefen

att en reserv för signalistunderbefäl skulle tillskapas. Som fram
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

27

går av vad nu anförts innebär den beslutade omläggningen av organisationen

i fråga om såväl underbefäl vid flottan som signalister vid flygvapnet

att aktivt underbefäl eller nyligen avgånget sådant befäl kommer att

finnas att tillgå i krigsorganisationen i väsentligt mindre utsträckning än

tidigare. Departementschefen finner det uppenbari att denna minskning

av tillgången på aktivt och f. d. aktivt underbefäl i någon form måste kompenseras

för att krigsorganisationens effektivitet skall bibehållas.

Departementschefen övergår härefter till spörsmålet, huruvida kompensationen

bör åstadkommas genom inrättande av underbefälsreserver på

sätt cheferna för marinen och flygvapnet föreslagit. Departementschefen

erinrar till en början om att, då förslagen till omläggning av underbefälsorganisationerna

remissbehandlades, samtliga remissinstanser tillstyrkte

inrättandet av sådana reserver eller lämnade förslagen därom utan erinran.

Vid remissbehandlingen av ett av flygvapenchefen närmare utformat

förslag i fråga om reserv för signalistunderbefäl har däremot flera

remissinstanser ställt sig avvisande till tanken att nu inrätta en sadan

reserv. Statskontoret anser sålunda att det i första hand bör undersökas

om icke värnpliktiga kan tagas i anspråk för ifrågavarande signalistbefattningar.

I varje fall kan enligt statskontorets mening införandet av

en ny reservpersonalkategori vara motiverat endast om synnerligen starka

militära skäl kan åberopas härför. — Som departementschefen nyss

uttalade är det uppenbart att krigsorganisationen för att kunna fungera

tillfredsställande måste beredas ersättning för bortfallet av aktivt

och f. d. aktivt underbefäl. De befattningar i flottans krigsorganisation

som tidigare avsetts för underbefäl på aktiv stat utgöres av viktiga förhands-

och självständiga ansvarsbefattningar, vilka anses kräva såväl

grundlig utbildning och praktisk sjötjänst som möjlighet att vidmakthålla

och komplettera denna utbildning. Enligt marinchefens förslag skall reservanställd

högbåtsman ha genomgått fullständig stamfurirsutbildning samt

ha praktisk tjänstgöring som furir i minst tre år, vartill kommer repetitionsövningar

om 60 dagar för varje femårsperiod. Underbefälsuttagna

värnpliktiga, som utgör huvuddelen av flottans värnpliktiga underbefäl,

fullgör enligt 27 § 1. värnpliktslagen tjänstgöring i en följd om 444 dagar.

Under denna tid — den enda tjänstgöringen i fredstid — genomgår de en

underbefäls- och yrkesutbildning av omkring fyra månader. Det säger sig

självt att den korta utbildningstiden liksom det förhållandet att utbildningen

icke vidmakthålles och kompletteras gör denna kategori begränsat

användbar för ansvarsfulla, självständiga befäls- eller yrkesuppgifter. Liknande

synpunkter kan anföras beträffande signalistbefattningarna i flygvapnets

krigsorganisation. Av de skäl departementschefen sålunda anfört

framgår att här ifrågavarande personalbehov i flottans och flygvapnets

krigsorganisationer icke kan täckas med värnpliktiga utan alt dessa behov

måste tillgodoses med personal, som erhåller eu grundligare utbildning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

och som fortlöpande kan vidmakthålla och komplettera denna utbildning.

Departementschefen tillstyrker därför att nya reservunderbefälskategorier

införes vid flottan och inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet.

Fullt utbyggda avses de föreslagna reservunderbefälskadrarna skola

omfatta 700 högbåtsmän och 116 signalistunderbefäl. Departementschefen

hai icke funnit anledning till erinran mot storleken av den föreslagna

kadern av signalistunderbefäl. Reservhögbåtsmannakadern bör enligt departementschefens

mening bestämmas till 600. Därvid har departementschefen

räknat med att vissa befattningar i marinens landorganisation bör

kunna bestridas jämväl av personal över 38 års ålder som icke torde behöva

vidmakthålla sin yrkesskicklighet på samma sätt som personal ombord.

Departementschefen erinrar om att enligt bestämmelser i reservbefälsförfattningarna

avganget reservbefäl kan krigsplaceras såsom värnpliktiga

intill 56 års ålder. Musikmän bör icke få inträda såsom högbåtsmän i

reserven.

Enligt marinchefens förslag skall såsom reservanställd högbåtsman

kunna antagas furir på aktiv stat, som avgår ur tjänst efter minst tre års

väl vitsordad tjänstetid som furir. Högbåtsman som avgår ur tjänst före

uppnådd pensionsålder skall enligt marinchefen tillföras reservorganisationen.

Marinchefen föreslår vidare att reservanställd och förtidsavgången

liögbatsman skall kvarsta i reserven till och med det kalenderår varunder

han fyller 38 år samt därvid fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar för

\arje

förslag. Beträffande signalistunderbefälet vid flygvapnet förordar departementschefen,

i anslutning till vad försvarsväsendets underbefälsförbund

föreslagit, att inträde i reserven i förening med befordran till överfurir

skall kunna vinnas av furir på aktiv stat, som är kompetent för befordran

till överfurir. I den mån furir avgår från aktiv stat, innan han nått sådan

kompetens eller innan på aktiv stat kvarstående beställningshavare befordrats

till överfurir, bör han anställas som övergångsanställd furir

i reserven. Departementschefen räknar tills vidare icke med någon direktrekrytering

av signalistunderbefäl. Reservanställd eller förtidsavgången

ö\erfurir bör kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår, varunder

vederbörande uppnår 47 års ålder, med möjlighet dock att avgå

ur reserven vid utgången av det kalenderår varunder 38 års ålder uppnås.

Däremot anser departementschefen att överfurir i reserven icke bör

medgivas tillstånd att kvarstå efter 47 års ålder. Under anställningstiden

i reserv bör överfurir (och övergångsanställd furir) fullgöra tjänstgöring

i enahanda omfattning som annan flygvapnets personal i marktjänst.

Till personal i försvarsväsendets reserver utgår enligt för närvarande

tillämpade grunder reservpension från och med det år vederbörande fyller

56 år. Å reservpension utgår rörligt tillägg på samma sätt som i fråga

om andra statliga pensioner. Den som avgått ur reserven har emellertid möj
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

29

lighet att i stället för reservpension uppbära engångsbelopp, svarande mot

det kapitaliserade värdet av reservpensionens grundbelopp. Enligt marinchefens

och flygvapenchefens förslag skall reservpension eller däremot svarande

engångsbelopp utgå till nu ifrågavarande reservunderbefäl enligt hittills

gällande grunder. Från vissa remissmyndigheter har emellertid föreslagits

att reservpensionen skall ersättas med engångspremie. I anslutning

till remissmyndigheternas förslag och med hänsyn till de särskilda förhållanden,

som kan åberopas beträffande nu ifrågavarande reservpersonal,

anser departementschefen sig böra föreslå att denna personal i stället

för reservpension skall erhålla premie att uppbäras vid avgång ur

reserven. Avsevärda besparingar kan uppnås härigenom. Premiens storlek

bör bestämmas till 3 000 kronor om avgång ur reserven sker vid 38 års

ålder och till 5 000 kronor vid avgång efter fyllda 47 år. Vid avvägningen

av premiebeloppen har departementschefen beaktat dels storleken

av de engångsbelopp som bort utgå, därest pensionsförmåner skolat tillkomma

här ifrågavarande reservbefälskategorier enligt hittills gällande

grunder, dels ock den sannolika fördelningen av tjänstgöringstiden i reserven

före och efter 38 års ålder. För att fulla premiebeloppet skall utgå

vid avgång ur reserven vid 38 respektive 47 års ålder bör fordras att vederbörande

fullgjort tjänstgöring i reserven i den omfattning som normalt

kan fullgöras efter inträde i reserven före 29 års ålder. Om reservunderbefäl,

på grund av inträde i reserven vid högre ålder, icke vid avgång ur

reserven vid 38 eller 47 års ålder hunnit fullgöra tjänstgöring i den omfattning

sålunda angivits, bör premien nedsättas med beaktande av

den fullgjorda reservtjänstgöringens omfattning. Närmare bestämmelser i

ämnet förutsättes få meddelas av Kungl. Maj:t.

I enlighet med vad försvarets civilförvaltning och statskontoret föreslagit

tillstyrker departementschefen att högbåtsman och signalistunderbefäl

i reserven tills vidare erhåller fullständig utrustning genom kronans

försorg. Ekiperingshjälp bör alltså enligt departementschefens mening icke

utgå.

Flygvapenchefen har föreslagit att, som en övergångsanordning, avgånget

underbefäl inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet i den mån

de befinnes därför lämpade skall medgivas inträde i reserven även om

längre tid än två år förflutit efter avgången från aktiv stat. Departementschefen

har intet att erinra häremot. Det förutsättes få ankomma på Kungl.

Maj :t att, efter förslag av chefen för flygvapnet, närmare pröva vilka

villkor i fråga om tidigare tjänstgöring och eventuellt kompletterande utbildning

som bör uppställas för inträde i reserven såsom överfurir eller

övergångsanställd furir.

Det förutsättes slutligen få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de

ändringar i reservbefälskungörelserna för marinen och flygvapnet, som föranledcs

av vad departementschefen föreslagit i det föregående, ävensom

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

att meddela de bestämmelser i övrigt, som kan erfordras för genomförande

av förslagen.

Utskottet. Av riksdagen tidigare beslutade ändringar i flottans och

flygvapnets underbefälsorganisationer lia inneburit en högst avsevärd

beskärning av antalet underbefälsbeställningar på aktiv stat. För att täcka

härav uppkommande brist på underbefäl i krigsorganisationen förutsattes,

att underbefälsreserver skulle inrättas. Under nu förevarande punkt framlägges

förslag om utbyggnad av flottans och flygvapnets reserver genom

inrättande av reserver för högbåtsmän och flygsignalister.

Departementschefen har härvid undersökt möjligheten av huruvida icke

den genom riksdagsbesluten föranledda minskningen av aktivt och f.d. aktivt

underbefäl skulle kunna kompenseras genom att i stället för inrättande

av en reservbefälsinstitution taga värnpliktiga i anspråk för avsedda uppgifter.

Det har emellertid visat sig, att synnerligen starka militära skäl

tala mot en sådan anordning. Det gäller nämligen här viktiga och självständiga

ansvarsbefattningar, av vilkas innehavare kräves en grundligare

utbildning än som vederbörande som värnpliktig kan erhålla. Härtill

kommer, att denna utbildning måste fortlöpande kunna kompletteras.

Vid angivna förhållanden vill utskottet biträda departementschefens förslag,

att nya reservbefälskategorier införas vid flottan, i vad avser högbåtsmän,

samt inom yrkesgrenen signalister vid flygvapnet.

Mot storleken av de föreslagna kadrarna har utskottet icke funnit

något vara att erinra. Detsamma gäller villkoren för inträde i reserven,

tjänstgöringstiden i reserven samt tidpunkten för avgång ur denna.

Enligt för närvarande tillämpade principer utgår till personal i försvarsväsendets

reserver reservpension från och med det år, vederbörande

fyller 56 år. Beträffande nu ifrågavarande reservbefäl föreslår departementschefen

den avvikelsen, att reservpension skall ersättas med engångspremie.

I den föreliggande motionen hemställes, att vederbörande vid avgången

ur reserven skall erhålla reservpension. I anledning av detta yrkande

har utskottet verkställt en undersökning rörande skillnaden i kostnader

mellan reservpension respektive premie åt högbåtsmän och flygsignalister.

Vad först högbåtsmännen beträffar har motionären angivit reservpensionsbeloppet

inklusive tillägg till 923 kronor för år. Enär grundbeloppet

540 kronor skall undergå teknisk omreglering, blir summan i stället 1 128

kronor för år. Enär en f. d. reservhögbåtsman enligt tillgänglig statistik

kan komma att uppbära pension under i medeltal 21 år, kommer

han alltså att få uppbära (21 x 1 128 =) 23 668 kronor. Hans ersättning

— utöver lön in. fl. förmåner under tjänstgöring — blir i sådant fall i runt

tal 200 kronor för varje i reserven fullgjord tjänstgöringsdag. Härvid har

förutsatts, att högbåtsman skall ha fullgjort tjänstgöring i reserven under

minst 120 dagar (2 perioder om 60 dagar vardera). Därest i stället för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

31

reservpension premie utgår i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, blir motsvarande

ersättning 25 kronor för tjänstgöringsdag. Kostnaderna för den

av Kungl. Maj :t föreslagna reservhögbåtsmannaorganisationen, fullt utbyggd,

torde under förutsättning av jämn åldersfördelning komma att

uppgå till ca 800 000 kronor för år, om reservpension utgår enligt motionärens

förslag, och till ca 100 000 kronor för år med premier i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag. Härvid förutsättes, att ca 20 % av högbåtsmännen

avgå ur reserven utan att bli berättigade till pension respektive premie.

Vad härefter beträffar flygsignalisterna har motionären angivit reservpensionsbeloppet

inklusive tillägg till 1 252 kronor för år, varvid förutsatts

att avgång ur reserven sker vid 47 års ålder. Av samma skäl, som åberopats

beträffande högbåtsmännen, skall beloppet rätteligen utgöra 1 518 kronor.

En signalist i reserven skulle alltså, om han kvarstår till 47 års ålder och

tillerkännes pension, få uppbära 32 319 kronor. Då hans tjänstgöringstid

i reserven i allmänhet kan beräknas omfatta minst 270 dagar (6 tjänstgöringsomgångar,

var och en om 45 dagar), skulle hans ersättning för dag

-— utöver lön in. fl. förmåner — bli ca 120 kronor. Om premie utgår

enligt Kungl. Maj:ts förslag, blir motsvarande belopp ca 19 kronor. Kostnaderna

för reservorganisationen av signalistunderbefäl fullt utbyggd torde

vid bifall till motionen komma att uppgå till ca 160 000 kronor för år och

enligt Kungl. Maj :ts förslag till 25 000 kronor för år. Härvid förutsättes i

båda fallen, att samtliga signalistunderbefäl i reserven kvarstå till 47 års

ålder. I övrigt göras motsvarande antaganden som i fråga om högbåtsmannareserven.

I detta sammanhang vill utskottet även något beröra frågan om rekryteringsunderlaget

för olika reserver.

I motionen framhålles, att reservpensionen torde vara den förmån, som

betytt mest, när det gällt att animera från aktiv stat avgående beställningshavare

till anställning i reserven. Utskottet vill icke bestrida riktigheten

av detta påstående. Att märka är emellertid, att reservpensionsförmånerna

icke torde ha tillkommit för att animera beställningshavare, som

avgå från aktiv stat (förtidsavgångna), att söka inträde i reserven. Syftet

med dessa förmåner har i stället varit att förmå personer, som icke

ha för avsikt att helt ägna sig åt militäryrket, att utbilda sig för tjänst i

reserven (reservanställda). Även beträffande reservanställda underofficerare

gäller i viss mån detsamma. Dessa rekryteras visserligen från underbefäl,

som avgå från aktiv stat, men som villkor för inträde i reserven

fordras, att vederbörande erhållit kompetens som underofficer på stat

eller genomgått särskild reservunderofficerskurs. Rekryteringen till

de nu existerande reservorganisationerna har också i huvudsak skett

med reservanställd personal. Rekryteringen till de nu föreslagna reserverna

avses däremot helt bygga på personal, som avgår från aktiv tjänst

och som ej måste undergå särskild utbildning för inträde i reserven. Det

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 121 ar 1956

är alltså här fråga om personal, som i nu förevarande avseende motsvarar

den nuvarande kategorien förtidsavgångna. Med den skillnad i fråga

om rekryteringen till befintliga och nu föreslagna reservbefälskategorier, som

sålunda föreligger, följer, att bestämmelserna om ersättning för anställning

i reserven kunna utformas olika. I detta sammanhang bör även anmärkas,

att i fråga om förtidsavgången personal, som jämte reservpension

uppbär tjänstepension eller tjänstelivränta från militär eller civilmilitär

beställning, gäller, att tjänstepensionen eller tjänstelivräntan minskas

i anledning av reservpensionen (1947 års tjänstepensionsreglemente

30 § 5. och i anslutning därtill meddelade bestämmelser). Någon motsvarande

minskning i anledning av de nu föreslagna premierna, förutsätter

utskottet icke vara aktuell.

Såsom förut anförts förekommer — frånsett pensionsavgångna samt de

i detta sammanhang icke aktuella kategorierna aspirantanställda och övergångsanställda

— underbefäl i reserven icke i de nuvarande reservorganisationerna.

Utskottet vill emellertid erinra om att förutvax-ande fältflygare

och flygnavigatörer äro skyldiga att fullgöra två repetitionsövningar om

45 dagar samt må därjämte fullgöra ytterligare två sådana övningar. Denna

anordning fyller samma funktion soin en reservorganisation. Såsom ersättning

äga f. d. fältflygare och flygnavigatörer uppbära premie med 500

kronor efter fullgjorda obligatoriska repetitionsövningar och med 500 kronor

för statligt avlönade och 1 000 kronor för övriga för varje frivillig

repetitionsövning.

Vid bedömande av frågan om reservpension eller premie vill utskottet

erinra om att riksdagens revisorer i sin berättelse för år 1955 påtalat de

merkostnader för statsverket, som framför allt sammanhänga med de reservbefälet

tillförsäkrade pensionsförmånerna, och framhållit de besparingar,

som skulle uppstå genom bortfallet av reservpensionerna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet funnit sig sakna tillräcklig

anledning att frångå Kungl. Maj :ts förslag i fråga om engångspremie.

Utskottet, som alltså biträder förslaget, anser dock, att Kungl.

Maj :t bör medgiva vederbörande att uttaga premien antingen som engångsbelopp

eller i rater under förslagsvis fem år.

Enligt det nu föreliggande förslaget skola högbåtsman och signalistunderbefäl

i reserven i stället för ekiperingshjälp erhålla fullständig utrustning

genom kronans försorg. I förenämnda motion hemställes, att vederbörande

må komma i åtnjutande av ekiperingshjälp efter samma regler,

som gälla för annan reservpersonal. Då Kungl. Maj :ts förslag i denna del

står i överensstämmelse med den principiella uppfattning i ärendet, varåt

riksdagens revisorer i sin berättelse för år 1955 givit uttryck, vill utskottet

även i nu berörda del biträda Kungl. Maj :ts förslag.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit rörande utbyggnaden av flottans

och flygvapnets reserver har icke givit utskottet anledning till erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

33

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen I: 514, godkänna vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2

mars 1956 föreslagit beträffande utbyggnad av flottans och

flygvapnets reserver.

5:o) Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Departementschefen

har (punkt 5, s. 74—76) lämnat en översikt av det aktuella läget beträffande

den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrives genom

statens organisationsnämnds försorg. Härutinnan torde få hänvisas till

propositionen.

Departementschefen framhåller, att möjligheterna att besluta om organisationsändringar

med tillämpning under budgetåret 1956/57 beträffande

Blekinge kustartilleriförsvar liksom beträffande de övriga förband m. m.,

i fråga om vilka förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas.

Departementschefen förutsätter därför att — liksom varit

fallet för innevarande och tidigare budgetår —- Kungl. Maj :t skall äga

att jämväl för budgetåret 1956/57 vidtaga de jämkningar i vederbörliga

personalorganisationer, som blir erforderliga med anledning av beslut

om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt avser personalstaterna

för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt

personal som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka vid ny

organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att, liksom fallet varit

för innevarande och tidigare budgetår, Kungl. Maj :t bör äga möjlighet att

jämväl under budgetåret 1956/57 vidtaga av departementschefen avsedda

jämkningar i vederbörliga personalorganisationer samt att bereda särskild

ersättning åt personal i de fall, som departementschefen har angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet anfört.

6:o) Särskilda ekonomiska förmåner för övertalig personal inom försvaret

m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 76—80)

att bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om särskild ersättning

till övertalig personal inom försvaret i enlighet med vad departementschefen

anfört i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars

1956.

Departementschefen framhåller, att organisationsförändringar beträffande

dels kavalleriet m. in., dels Upplands regemente m. fl. förband, som i

3—631 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 121—122

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

princip beslutats av 1955 års riksdag, ävensom översyn av organisationen

av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband måste medföra att

civil personal blir övertalig. Även andra förändringar kan förutses

få dylika verkningar. Kommande omorganisation av Blekinge kustartilleriförsvar

blir sålunda av förhållandevis genomgripande natur.

Den centralisering till försvarets civilförvaltning av avlöningsutbetalningen

för försvarets tjänstemän enligt hålkortsmetod, vilken pågår sedan något

år, kan beräknas komma att återverka på den lokala kassapersonalens antal.

Även i övrigt pekar utvecklingen mot ett ökat utnyttjande av hålkortsmaskiner

inom försvaret. Denna fråga är föremål för särskild utredning.

En dylik utveckling är givetvis ägnad att medföra personalindragningar.

En omorganisation av fastighetsförvaltningen inom försvaret enligt de

principer, som föreslås i annat sammanhang, torde även ge upphov till

övertalighetsproblem.

Såsom Försvarsverkens civila personals förbund framhållit, kan icke

obetydliga personalinskränkningar förutses komma att vidtagas i fråga om

arméns tygverkstäder. Dessa inskränkningar betingas av såväl kravet på

rationalisering av driften som det minskade reparationsbehov, vilket blir

en följd av den pågående förnyelsen av materielen.

Tidigare har berörts det successivt pågående genomförandet av ändrad

organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband.

Kavalleriets omorganisation inledes med att Livregementets husarer från

och med nästa budgetår ombildas till en bataljon som skall ha gemensam

administration med Skaraborgs pansarregemente. Även om tidpunkter inte

är fastställda för flera av de organisationsförändringar, om vilka det här

är fråga, torde man enligt departementschefen böra räkna med att de —

om man bortser från rationaliseringsarbete av natur att böra fortgå kontinuerligt

— skall vara genomförda inom en treårsperiod.

I fråga om exempelvis det successiva genomförandet av ändrad stabsoch

förvaltningsorganisation vid arméns förband har man att räkna med

så relativt få övertaliga anställningshavare vid varje förband, att några

större olägenheter knappast torde behöva uppstå. I andra sammanhang

torde däremot betydande svårigheter vara att emotse. Dessa kan mildras

genom lämpligt avpassade övergångstider och ändamålsenliga övergångsbestämmelser

i samband med organisationsförändringar samt genom aktiva

insatser från de berörda anställningshavarnas sida då det gäller att tillvarataga

möjligheterna att erhålla annan anställning. Departementschefen förutsätter

vidare att även framdeles kommer att gälla sådana allmänna bestämmelser

angående övertalig personal, som plägat intagas i de årliga regleringsbreven

för fjärde huvudtiteln. Dessa bestämmelser innebär att nytillkomna

och ledigblivna tjänster bör erbjudas övertalig personal samt att dylik

personal vid lika lämplighet i övrigt skall äga företräde till tjänst framför

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

35

andra sökande. Dessutom föreskrives vidgad rätt till ersättning för flyttningskostnader

för övertalig personal.

Med hänsyn till storleksordningen av de övertalighetsproblem som kan

väntas uppkomma under de närmaste åren har departementschefen

ansett vissa särskilda åtgärder påkallade utöver dem som nyss berörts.

Departementschefen erinrar om att i anslutning till genomförandet

av den omorganisation av försvarets centrala tyg-, intendenturoch

civilförvaltning, som beslutades av 1954 års riksdag, en organisationsnämnd

inrättades för den centrala försvarsförvaltningen med tanke

på, bland annat, den övertaliga personalens placering. Sommaren 1955

tillsattes vidare en nämnd för vissa frågor rörande övertalig personal

vid Stockholms tvgstation. Båda dessa nämnder har avslutat sin verksamhet.

Även i förevarande sammanhang bör ett organ av motsvarande slag

kunna göra värdefulla insatser. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 10 februari 1956 har departementschefen därför tillsatt en personalnämnd

för försvaret i dess helhet. Denna nämnd har erhållit direktiv vilka i

väsentliga delar ansluter sig till direktiven för de nyss berörda två nämnderna.

Den har till uppgift att i samråd med myndigheter, arbetsmarknadsorgan

och personalorganisationer verka för att annan sysselsättning beredes

övertalig personal. En företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen ingår i

nämnden. Då dess verksamhet blir av riksomfattande natur, får den att

bemästra arbetsuppgifter av annan storleksordning än de tidigare nämnderna.

Den övertaliga personalen bör, eventuellt efter omskolning, i viss utsträckning

kunna erhålla annan anställning inom försvaret eller ock

placeras i annan statstjänst eller på den privata arbetsmarknaden. Emellertid

får man räkna med att anställningshavare kan komma att entledigas

under sådana omständigheter att viss ekonomisk gottgörelse skäligen bör

tillerkännas vederbörande. Reglerna härom synes lämpligen kunna — med

beaktande av föreliggande speciella förhållanden — utformas i huvudsaklig

överensstämmelse med de principer, som varit vägledande vid utarbetande

av motsvarande bestämmelser under senare år. Departementschefen syftar

här närmast på de bestämmelser om särskilda förmåner för viss övertalig

personal vid den centrala försvarsförvaltningen m. in., vilka Kungl. Maj:t

utfärdat med stöd av riksdagens bemyndigande och enligt principer, vilka

riksdagen godkänt efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1954: 109.

Bestämmelser av likartat innehåll har med stöd av riksdagens bemyndigande

(prop. 1955:186, rd. skr. 316) även meddelats i fråga om övertalig

personal vid Stockholms tygstation in. in. Även i förevarande sammanhang

torde Kungl. Maj:t höra erhålla bemyndigande att utfärda mera

generella föreskrifter om särskilda förmåner för övertalig personal. Dessa

bestämmelser, som får ett väsentligt mera vidsträckt tillämpningsområde

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

än de tidigare nämnda, torde tills vidare böra — i den utsträckning Kungl.

Maj :t prövar skäligt — avse civila anställningshavare inom försvaret, vilka

under tiden fram till den 1 juli 1959 blir övertaliga på grund av organisationsförändringar.

I analogi med vad som tidigare skett synes departementschefen

beslutanderätten i ärenden angående ekonomisk gottgörelse

av här ifrågavarande slag böra utövas av nämnden, vars uppgift det bland

annat är att förskaffa sig en samlad överblick av personalläget.

Utskottet. Med hänsyn till förestående organisationsförändringar inom

flera områden av försvaret, varigenom civil personal till stort antal torde

komma att bli övertalig, har departementschefen med stöd av Kungl. Maj :ts

bemyndigande den 10 februari 1956 tillsatt en personalnämnd för försvaret

i dess helhet med uppgift, bland annat, att ordna den övertaliga personalens

placering. Då, såsom departementschefen framhållit, nämndens verksamhet

blir av riksomfattande natur, får den att bemästra arbetsuppgifter av

annan storlek än tidigare i samband med större organisationsförändringar

inom försvaret inrättade nämnder i enahanda syfte.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att den övertaliga personalen

bör, eventuellt efter omskolning, kunna erhålla annan anställning

inom försvaret eller placeras i annan statstjänst eller på den privata

arbetsmarknaden. Det synes utskottet rimligt, att möjligheter också föreligga

att under vissa omständigheter tillerkänna sådan personal särskilda

ekonomiska förmåner. Utskottet vill därför tillstyrka, att Kungl. Maj :t

erhåller bemyndigande att utfärda generella föreskrifter om särskilda förmåner

åt övertalig personal. Häx-vid bör, såsom förutsatts, tills vidare avses

civila anställningshavare inom försvaret, vilka under tiden fram till

den 1 juli 1959 bli övertaliga på grund av organisationsförändringar.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser

om särskild ersättning till övertalig personal inom

försvaret i enlighet med vad departementschefen anfört i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 2 mars 1956.

7 :o) Viss disposition av armétygförvaltningens rörelsekapital. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 7, s. 80—84) att medgiva att det

till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet övergångsvis

må utnyttjas i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit.

Kostnaderna för den av 1953 års riksdag godkända tioårsplanen för anskaffning

av tygmateriel in. m. för armén skall bestridas från anslaget

Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. För nästa budgetår har Kungl.

Maj :t föreslagit (prop. 1956:1, bil. 6, s. 120) att beställningar inom tio
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

37

årsplanens ram skall få utläggas till ett belopp av 215 miljoner kronor

samt att till Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. skall anvisas ett

anslag av 280 miljoner kronor. De två närmast föregående budgetåren har

anslaget varit uppfört med 272,5 miljoner kronor respektive 280 miljoner

kronor.

Det belopp om 50 miljoner kronor av det ursprungligen för krigsmaterielverket

anvisade rörelsekapitalet som står till armétygförvaltningens förfogande

kan i enlighet med av riksdagen i samband med anslagsanvisningen

godkända villkor utnyttjas endast för de anskaffningar som armétygförvaltningen

i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet utför för andra

myndigheters räkning. Då departementschefen år 1953 (statsverkspropositionen,

bil. 6, s. 85—88) tillstyrkte godkännande av arméns nu löpande tioårsplan

för anskaffning av tygmateriel in. m. betonades särskilt nödvändigheten

av att anskaffningsverksamheten planerades så att behovet av betalningsmedel

bleve jämnt fördelat. I sin planläggning har dåvarande

arméförvaltningen räknat med att det till krigsmaterielverkets förfogande

stående rörelsekapitalet skulle kunna utnyttjas för att bestrida förskott

på sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som före 1954 års omorganisation

av försvarets centrala förvaltning skolat ske genom krigsmaterielverket.

Det är uppenbart att anskaffningsverksamheten enligt den

av riksdagen godkända tioårsplanen vid en i huvudsak jämn anslagstilldelning

kommer att förryckas, därest det icke blir möjligt att, i vart fall

övergångsvis, utnyttja rörelsekapitalet i enlighet med vad som gällt före

omorganisationen. Med hänsyn till det anförda och till angelägenheten

av att hålla betalningsanslagen vid en jämn nivå föreslår departementschefen

att armétygförvaltningen tillätes att övergångsvis utnyttja det

till verkets förfogande stående rörelsekapitalet jämväl för andra anskaffningar

än dem verket har att ombesörja i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet.

Ett dylikt medgivande torde lämpligen böra begränsas att avse

endast sådana anskaffningar inom tioårsplanens ram, som enligt den närmast

före år 1954 gällande organisationen av försvarets centrala förvaltning

skolat ske genom krigsmaterielverket. Departementschefen förutsätter

vidare att medgivandet begränsas till att avse tiden intill den 1 juli 1957.

Frågan om åtgärder för tiden därefter torde få prövas i samband med anslagsäskandena

för nästa budgetår. Det förutsättes få ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela de ytterligare föreskrifter som kan visa sig erforderliga

vid bifall till förslaget.

Utskottet. Det belopp av 50 miljoner kronor av del ursprungligen för

krigsmaterielverket anvisade rörelsekapital, som står till armétygförvaltningens

förfogande, kan i enlighet med av riksdagen i samband med anslagsanvisningen

godkända villkor utnyttjas endast för de anskaffningar,

som armétygförvaltningen i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet utför

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

för andra myndigheters räkning. Utskottet anser lämplighetsskäl tala för

att armétygförvaltningen medgives att övergångsvis utnyttja ifrågavarande

rörelsekapital jämväl för andra anskaffningar än dem, verket har att ombesörja

i sin förenämnda egenskap av huvudförvaltningsmyndighet. Utskottet

vill alltså tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag under nu ifrågavarande

punkt. På sätt förutsatts bör medgivandet begränsas till att avse dels tiden

intill den 1 juli 1957, dels sådana anskaffningar inom ramen för arméns

tioårsplan för tygmaterielbeställningar, som enligt den närmast före år

1954 gällande organisationen av försvarets centrala förvaltning skolat ske

genom krigsmaterielverket.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att det till armétygförvaltningens

förfogande stående rörelsekapitalet övergångsvis må utnyttjas

i enlighet med vad departementschefen i statsrådprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit.

8:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av

2 300 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 8,

s. 84—87) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

av departementschefen förordade ändringar i fortifikationsförvaltningens

personalförteckningar, såvitt angår tjänstemän på ordinarie stat samt extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 100 000 kronor.

Under särskild punkt i det föregående har behandlats fortifikationsförvaltningens

förslag rörande organisationen av fastighetsförvaltningen inom försvaret.

Ett bifall till vad departementschefen där föreslagit rörande personaluppsättningen

inom de fastighetsförvaltande organen i olika instanser kommer

att, såvitt rör personal med avlöning från fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag, medföra följande förändringar:

ordinarie tjänster tillkommer för 1 maskinmästare i Ca 20 och 1 reparatör

i Ca 13;

21 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22 inrättas;

vad angår den icke-ordinarie personalen tillkommer tjänster för 6 byggnadsdirektörer

i Cs 10, 1 byggnadsinspektör i Ce 33, 4 förste driftingenjörer

i Ce 29, 11 driftingenjörer i Ce 27, 1 maskinist i Ce 15 och 1 repara
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

39

tör i Ce 12 samt 1 byrådirektör i Cg 31, 1 reparatör i Cg 12 och 3 eldare

i Cg 11, medan tjänster utgår för 1 byrådirektör i Ce 31, 1 förste byråingenjör

i Ce 29, 4 ingenjörer i Ce 23, 1 ingenjör i Ce 21, 1 maskinmästare

i Ce 20, 2 biträdande ingenjörer i Ce 19, 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde

i Cell.

I fråga om den personal med avlöning från byggnadsanslag,

som redovisas på fortifikationsförvaltningens personalförteckning, beräknas

ett bifall till vad som föreslagits i fråga om organisationen av försvarets

fastighetsförvaltning medföra att följande tjänster kan utgå, nämligen

tjänster för 3 byrådirektörer i Ce 31, 5 byråingenjörer i Ce 27, 11

byråingenjörer i Ce 25, 11 ingenjörer i Ce 23, 1 verkmästare i Ce 23, 14

ingenjörer i Ce 21, 1 verkmästare i Ce 21, 10 biträdande ingenjörer i Ce 19,

1 kontorsskrivare i Ce 19, 2 verkmästare i Ce 19, 4 ingenjörsbiträden i Ce 17,

1 kansliskrivare i Ce 15, 1 tekniker i Ce 15, 6 kontorister i Ce 13, 1 tekniker

i Ce 13, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 3 expeditionsvakter i Ce 10.

Av fortifikationsförvaltningen framförda förslag till inrättande av nya

tjänster eller ändring av löneställningen för redan befintliga tjänster utan

samband med omorganisationen av fastighetsförvaltningen är departementschefen

icke beredd tillstyrka. Ej heller kan departementschefen

biträda ämbetsverkets förslag om höjt arvode till en pensionerad officer,

chef för förrådskontrollkontoret.

Med beaktande av vad sålunda föreslagits och under hänsynstagande

till skedd höjning av de rörliga tilläggsförmånerna och ändrad lönegradsplacering

för vissa tjänster (prop. 1955: 209) beräknar departementschefen

anslaget för budgetåret 1956/57 till 2 800 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen

upptages i personalförteckning, som fastställes av

Kungl. Maj :t, samt med hänsyn till förhållandena i samband med omorganisationen

anses anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal för nästa

budgetår böra betecknas förslagsvis. Posten bör emellertid liksom hittills

maximeras av Kungl. Maj:t.

Utskottet, som i det föregående under punkt 2 tillstyrkt av departementschefen

framlagt förslag rörande omorganisation av försvarets fastighetsförvaltning,

har icke något att invända mot den verkställda beräkningen av

förevarande anslag. Mot vad departementschefen i övrigt föreslagit har

utskottet icke annan erinran än att, i enlighet med fortifikationsförvaltningens

förslag, en extra tjänst för förste forskningsingenjör i Cg 29 med

hänsyn till tjänsteinnehavarens långa anställning inom ämbetsverket och

den speciella arten av de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna uppföres

såsom extra ordinarie.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

fortifikationsförvaltningens personalförteckningar, såvitt angår

tjänstemän på ordinarie stat samt extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än Ce 25, som föranledas av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 2 mars 1956 och av utskottet föreslagits;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 510 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 420 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 849

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 570 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 010 160

Summa kronor 3 120 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 320 000

Nettoutgift kronor 2 800 000

c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

9:o) Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av

300 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 9,

s. 88) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 295 000 kronor.

Anslaget föreslås höjt med 5 000 kronor på grund av höjda löner för

städningspersonal. Därvid har icke räknats med några utgifter under förevaiande

anslag för sådan personal, som enligt förslag angående organisationen

av fastighetsförvaltningen inom försvaret bör inrättas vid regionala

och lokala fastighetsförvaltande organ och avlönas från fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

41

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

300 000 kronor.

10:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 29) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag

av 198 000 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110

(punkt 10, s. 88—132) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid armén, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på

personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som

genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 fastställts att lända till efterrättelse

för tillämpningen av arméns personalförteckningar för budgetåret

1955/56, dels besluta att en pansarbataljon skall organiseras i Boden

med gemensam administration med 119, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

i avseende å staterna för militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga

av departementschefen förordade provisoriska åtgärder, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns anslag

till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret

1956/57, dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 198 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 181 700 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i

arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Departementschefen tillstyrker uppflyttning av en tjänst för expeditionsvakt

i Ca 10 vid arméstaben till tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 12.

2. Förslag om att inrätta en beställning för överfurir i Ma 14 vid arméns

signalskola i utbyte mot eu furirsbeställning i Me 11 eller Me 10 vid signaltrupperna

biträdes av departementschefen. Departementschefen tillstyrker

vidare, att vid arméns fallskärmsjägarskola inrättas en överfurirsbeställning

i Ma 14.

Departementschefen föreslår, att en i gällande personalförteckning för

kavalleriet upptagen beställning för sekundchef i Mo 13, avsedd för K 3,

indrages från och med nästa budgetår.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

4. Av arméchefen framlagt förslag rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen

synes departementschefen i huvudsakliga delar

innebära en lämplig lösning av föreliggande problem på detta område.

Departementschefen anser sig därför böra tillstyrka att för igångsättande

av den nya organisationen en majorsbeställning och två kaptensbeställningar

tillkommer i utbyte mot fyra arvodesbefattningar för pensionerade

officerare i 1: 30. De nya beställningarna anses böra uppföras på fälttygkårens

stat. Vidare förordas, att två arvodesbefattningar för förrådsunderofficer

i 1:22 vid Kalmar—Växjö försvarsområde och 115 uppföras på

arméns personalförteckning under armétygförvaltningens anstalter.

5. Utbyggnaden av tygstaten bör enligt departementschefen fortsätta.

Departementschefen föreslår att tygstaten för nästa budgetår tillföres ytterbgare

beställningar för en förste tygverkmästare i Ca 22, två tygverkmästare

i Ca 21, tre förste tyghantverkare i Ca 19 och 18 armétekniker i

Ca 14, de sistnämnda i utbyte mot samma antal beställningar för extra

ordinarie furirer på tygstaten.

6. Departementschefen tillstyrker, att en majorsbeställning vid trängtrupperna

uppflyttas till överstelöjtnantsbeställning.

7. En befattning för förrådsunderofficer i 1: 22 föreslås skola överföras

från T 1 mobiliseringscentral till Stockholms försvarsområde.

Departementschefen tillstyrker, att vid Örebro försvarsområde inrättas

en kaptensbeställning i Md 27.

9. Arméchefen har föreslagit inrättande av sammanlagt 170 överfurirsbeställningar

i Ma 14, varav fem i utbyte mot överfurirsbeställningar

i hovslagartjänst, 109 i utbyte mot furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller

Ma (Me) 10 samt en i utbyte mot en bilförartjänst i Ce 10 vid V. militärbefälsstaben.

Med hänsyn till rådande vakansläge föreslår departementschefen,

att antalet nya överfurirsbeställningar i Ma 14 för nästa budgetår

begränsas till 105, varav 10 för vaktchef och 95 för instruktör. Departementschefen

räknar därvid med att fem beställningar för överfurir i hovslagartjänst

samt 100 furirsbeställningar, varav 30 ordinarie och 70 extra

ordinarie, skall utgå. Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter)

beräknar departementschefen i likhet med arméchefen

till oförändrat 700.

Utgående från vad sålunda anförts — och med beaktande av att departementschefen

i det föregående under punkt 2 tillstyrkt inrättande av två

överfurirsbeställningar, varav den ena i utbyte mot en extra ordinarie

furirsbeställning i Me 11 eller 10, samt i det följande under punkt 17 ämnar

tillstyrka inrättande av två nya överfurirsbeställningar och indragning av

tre extra ordinarie furirsbeställningar — föreslår departementschefen att

kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter),

med undantag av musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst

vid tygstaten, för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande

sammanställning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

43

Budgetår

1955/56 1956/57

Överfurirer.....................................

Furirar.........................................

Instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter). ..

1 866

2 360

700

1 970

2 256

700

Summa

4 926

4 926

10. Departementschefen föreslår, att en vakant beställning för armédirektör

i Ca 30 utgår.

11. Departementschefen tillstyrker, att beställningarna för regementsveterinär

i Ca 29 vid arméintendenturförvaltningen, bataljonsveterinär i Ca 27

vid Ing 2 och T 1 samt bataljonsveterinär i Ca 25 vid A 2 indrages.

14. Departementschefen föreslår, att en kontoristtjänst i Ca 13 vid arméöverläkarens

expedition uppflyttas till tjänst för kansliskrivare i Ca 15 och

att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben uppföres som

ordinarie.

17. Departementschefen tillstyrker, att vid Svea livgarde inrättas en beställning

för major i Ma 30, avsedd för mobiliseringsofficer och chef för

mobiliseringsavdelningen, samt en arvodesbefattning i 1:30, avsedd för biträdande

personalofficer. Departementschefen räknar vidare med att arvodesbefattningar

för en pensionerad officer i 1: 32 och en pensionerad underofficer

i 1: 22 indrages.

Departementschefen tillstyrker, att en för pensionerad officer avsedd

arvodesbefattning i 1: 30 såsom redogörare och bibliotekarie vid krigshögskolan

omvandlas till befattning för bibliotekarie i samma löneklass.

Vad angår Blekinge kustartilleriförsvar tillstyrker departementschefen

inrättande av en kaptensbeställning i Md 27 för chef för armé- och motordetaljen

samt två överfurirsbeställningar i Ma 14.

Pansartruppernas förband är för närvarande förlagda till Enköping

(Pl; IV. militärområdet), Visby (P 1 G; VII. militärområdet), Hässleholm

(P 2; I. militärområdet), Strängnäs (P3; IV. militärområdet) och Skövde

(P 4; III. militärområdet). Av förbanden skall enligt beslut av 1955 års

riksdag P 3 omorganiseras till regemente för pansarinfanteriutbildning.

Överbefälhavaren och arméchefen har understrukit betydelsen av att

pansarförband snabbt kan mobiliseras inom VI. militärområdet och har

därför ansett att eu pansarutbildningsenhet, organiserad som bataljon, bör

förläggas till Boden. Bataljonen skulle i administrativt hänseende anslutas

till I 19, varest förläggningsutrymme finnes för bataljonen. Bataljonens

behov av aktiv militär personal och arvodespersonal förutsättes skola tillgodoses

genom omplaceringar inom pansartrupperna i samband med om
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

organisationen av P 3. Det ytterligare personalbehovet skulle inskränka sig

till viss förstärkning av stabs- och förvaltningspersonalen vid I 19. Avlöningskostnaderna

härför har beräknats till cirka 80 000 kronor per år.

För egen del ansluter departementschefen sig till överbefälhavarens och

arméchefens förslag om att organisera en pansarbataljon i Boden med

gemensam administration med 119. Departementschefen föreslår därför

att principbeslut nu fattas härom. Pansarulbildningen vid bataljonen bör

påbörjas i samband med omorganisationen av P 3 våren 1957. Medel för

uppförande av erforderliga byggnader och anläggningar för bataljonen

rymmes inom ramen för anvisade eller för nästa budgetår äskade anslag

å försvarets kapitalbudget. Departementschefen avser att i proposition angående

vissa markförvärv för försvaret framlägga förslag rörande övningsoch

skjutfält för bataljonen.

Den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen av I 8 m. fl. förband

ävensom organisationen av en pansarbataljon i Boden, varom förslag

framlagts i det föregående, förutsättes skola ske successivt under

tiden omkring den 1 april 1957-—den 30 juni 1958. Ifrågavarande omorganisationer

medför omfattande omplaceringar av personal. Arméchefen har

nu med hänsyn härtill och i övrigt av praktiska skäl ansett att av riksdagen

bör utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga de jämkningar

i personalstaterna för ordinarie personal, som erfordras för genomförande

av omorganisationerna. Ändringarna förutsättes skola ske inom

fastställd personalram och sålunda icke medföra kostnadsökningar. För

egen del ansluter departementschefen sig till arméchefens förslag, vilket

ej heller föranlett någon erinran från civilförvaltningens sida. Departementschefen

vill i detta sammanhang erinra om att statsutskottet i sitt av

riksdagen godkända utlåtande 1955: 128 rörande omorganisationen av 18

m. fl. förband uttalat att man, med hänsyn till att vissa svårigheter syntes

uppkomma för den av omorganisationen berörda personalen, härvidlag

borde visa största möjliga hänsyn och i fråga om nödvändiga förflyttningar

i görligaste mån söka tillmötesgå den enskildes önskemål.

I anslutning till vad departementschefen anfört vid anmälan av försvarsstabens

avlöningsanslag till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 80) föreslås

en på kavalleriets stat uppförd överstebeställning i Ma 37 skola indragas.

Departementschefen har i det föregående under särskilda punkter behandlat

organisationen av försvarets fastighetsförvaltning och försvarets

musikorganisation samt därvid förordat vissa personalförändringar berörande

arméns förevarande anslag.

I anslutning till vad departementschefen anfört i proposition angående

ändring av huvudmannaskapet m. in. för garnisonssjukhuset i Boden

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

45

(s. 7 och 8) föreslås tjänster för två översköterskor i Ca 14 vid garnisonssjukhuset

skola uppföras på personalförteckning för armén och medel beräknas

under förevarande anslag för arvoden till vissa läkare. Vid anslagsberäkningen

torde vidare hänsyn böra tagas till förändringar i lönegradsplaceringen

för vissa tjänster, som skett på grund av riksdagens beslut

i anledning av propositionen 1955:209.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl.

Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag

redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie

personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande

av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. in. — som betingas

av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala

tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1955: 110, s. 104). Såsom

närmare utvecklats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) torde av

riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga

motsvarande provisoriska åtgärder.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till 198 200 000 kronor eller 16 500 000 kronor mera än det belopp,

som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet har i det föregående vid behandlingen av organisationen av

försvarets fastighetsförvaltning och försvarets musikorganisation förordat

vissa personalförändringar berörande förevarande anslag. Utskottet vill

vidare erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts proposition

nr 109 angående ändring av huvudmannaskapet m. m. för garnisonssjukhuset

i Boden, i vilken proposition förutsatts vissa personalförändringar

m. m., berörande förevarande anslag.

Departementschefen har biträtt ett av överbefälhavaren och chefen för

armén framlagt, på utredningar inom arméstaben grundat förslag om att

organisera en pansarbataljon i Boden med gemensam administration med

119. Även utskottet finner starka skäl tala för att en dylik bataljon organiseras

i Boden. Utskottet tillstyrker därför, att principbeslut nu fattas

härom i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att utskottet i särskilt utlåtande denna dag i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 112 angående vissa markförvärv för försvaret

tillstyrker framlagt förslag rörande övnings- och skjutfält för ifrågavarande

pansarbataljon.

Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj:t

alt vidtaga de jämkningar i personalstaterna för ordinarie personal, som

erfordras för genomförande av den av 1955 års riksdag beslutade omorganisationen

av I 8 m. fl. förband ävensom organisationen av förenämnda

pansarbataljon i Boden. Utskottet anser av sociala och praktiska skäl, att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

ett dylikt bemyndigande bör lämnas Kungl. Maj :t och biträder därför departementschefens

förslag i denna del.

Vidare tillstyrker utskottet bemyndigande för Kungl. Maj:t att jämväl

under budgetåret 1956/57 i avseende å staterna för de under förevarande

anslag redovisade militära och civilmilitära kårerna vidtaga de provisoriska

åtgärder, som betingas av övergången till den nya organisationen av försvarets

centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning.

Utskottet har slutligen ansett sig kunna godtaga övriga av departementschefen

förordade ändringar i arméns personalorganisation. De verkställda

anslagsberäkningarna tillstyrkas jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns

personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) besluta att en pansarbataljon skall organiseras i Boden

med gemensam administration med 119;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad departementschefen i förberörda

statsrådsprotokoll förordat;

e) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

U t gifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ......................................................... 101 740 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ........................... 8 550 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 270 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 51 760 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 40 277 000

Summa kronor 203 597 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956 47

Särskilda uppbördsmedel

1. Pensionsmedel, förslagsvis ........................ 3 197 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 2 200 000

Nettoutgift kronor 198 200 000

f) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 198 200 000

kronor.

11 :o) Armén: Remontering. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1

under fjärde huvudtiteln (punkt 52) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1956/57 beräkna ett reservationsanslag av 400 000 kronor, har Kungl. Maj :t

i förberörda proposition nr 110 (punkt 11, s. 132—137) föreslagit riksdagen

att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Domö m. fl.

(I: 39) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson i Dädesjö

m. fl. (II: 59), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att 400

remonter skall inköpas årligen t. o. m. år 1960.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 1:39.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Arméns utrustningsbehov av hästar i samband med planerade organisationsändringar

kommer att minskas från i runt tal 26 000 till i runt tal

10 000. I betänkande den 20 oktober 1955 med förslag angående inrättande

av civil körskola med hästdepå vid Strömsholm har det totala antalet hästar

i landet år 1955 beräknats till i runt tal 300 000. Fram till år 1960 antages

hästbeståndet komma att sjunka till 200 000. Av de siffror, som nu angivits,

framgår att arméns behov av hästar kan beräknas minska i större omfattning

än det totala antalet hästar; en förhållandevis större andel av den

totala häststocken torde följaktligen kunna användas för att tillgodose

andra behov än det militära försvarets. Enligt departementschefens uppfattning

bör det, även sedan armén minskat silt hästbestånd, bli möjligt

att i rimlig utsträckning tillgodose det totala hästbehovet.

Riksdagen beslöt föregående år att frågan om indragning av ridskolan

vid Strömsholm skulle anstå i avbidan på resultatet av den utredning, som

igångsatts rörande inrättande av en civil körskola med hästdepå vid Strömsholm.

Den för ändamålet tillkallade utredningsmannen har, såsom förut

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

omnämnts, tramlagt förslag till en sådan skola. Enligt vad departementschefen

inhämtat från chefen för jordbruksdepartementet kommer emellertid

något förslag om inrättande av en civil körskola icke att framläggas. Vid

sådant förhållande saknas enligt departementschefen anledning att uppskjuta

ställningstagandet till frågan om arméns rid- och körskolas förläggning.

Departementschef en räknar därför med att — såsom ursprungligen

föreslagits — ridskolan vid Strömsholm indrages från och med budgetåret

1957/58, i samband varmed körutbildning vid K 4 kan påbörjas.

Då någon civil körskola icke kommer att inrättas, är det ej heller aktuellt

att för framtiden inköpa arméns remonter såsom treåringar eller att bibehålla

någon av arméns remontdepåer. Departementschefen förutsätter därför

att arméns remonter fortsättningsvis inköpes som fyraåringar samt att

remontdepåerna avvecklas. Som föreslogs vid anmälan av frågan i propositionen

1955: 110, bör avvecklingen ske beträffande Gudhems remontdepå

från och med budgetåret 1956/57 samt beträffande Herrevadsklosters och

Utnäslöts remontdepåer från och med budgetåret 1957/58.

Vidkommande härefter medelsbehovet under remonteringsanslaget för

nästa budgetår har arméintendenturförvaltningen vid sina beräkningar utgått

från att 65 treåriga varmblodiga remonter skall inköpas. Som nyss

uttalats räknar departementschefen emellertid med att arméns remonter

framdeles skall inköpas som fyraåringar. I samband med omläggningen

av remontköpen erfordras under nästa budgetår icke inköp av några varmblodiga

remonter. Departementschefen föreslår därför att inköpen av hästar

för arméns räkning för nästa budgetår inskränkes till att omfatta det antal

kallblodiga hästar, 426, som arméintendenturförvaltningen föreslagit. Mot

de av ämbetsverket beräknade inköpspriserna på dessa hästar, 2 200 kronor,

har departementschefen icke funnit anledning till erinran. Antalet utrangerade

stamhästar och ackorddraghästar under nästa budgetår väntas enligt

arméintendenturförvaltningen minska med 34 respektive 130. Priserna

beräknas av arméintendenturförvaltningen till oförändrat 800 kronor respektive

900 kronor. Arméintendenturförvaltningens beräkningar av antalet

utrangerade hästar och försäljningspriserna på dessa anser departementschefen

sig i huvudsak kunna godtaga. I enlighet med vad sålunda anförts

föreslår departementschefen att anslaget för nästa budgetår uppföres med

avrundat 400 000 kronor eller samma belopp som under nu löpande budgetar.

Departementschefen har härvid även beaktat att det är önskvärt

med en i huvudsak jämn fördelning av medelsanvisningen under olika

budgetår.

I en till statsutskottet ställd, den 21 april 1956 dagtecknad skrivelse har

f. d. generaldirektören B. v. Stockenström för Skogsbrukens samarbetsdelegation

framhållit följande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 dr 1956

49

Den 20 april 1956 framförde inför Statsutskottets första avdelning representanter

utsedda av Skogsbrukets Samarbetsdelegation, till vilken äro

anslutna samtliga större sammanslutningar och organ på skogsbrukets

område, vissa synpunkter på frågan om inrättande av en civil körskola och

hästdepå vid Strömsholm, varom förslag framlagts i en av Generaldirektör

Nordlander verkställd utredning i frågan. Under hänvisning till vad som

yttrades vid denna uppvaktning inför Statsutskottets första avdelning vill

Skogsbrukets Samarbetsdelegation härmed bekräfta dels att det — med

hänsyn till hästens alltjämt stora användning inom skogsbruket — från

det samlade svenska skogsbrukets sida föreligger mycket stort intresse fölen

lycklig lösning av ovan angivna fråga och dels att representanter för

skogsbruket äro beredda att medverka vid den fortsatta beredning och

prövning av detta ärende, som enligt Samarbetsdelegationens mening snarast

bör komma till stånd.

Vidare har i en till statsutskottet ställd, den 10 april 1956 dagtecknad

skrivelse doktorn Arvid Aaby-Ericsson för Avelsföreningen för svenska

varmblodiga hästen framhållit följande.

Avelsföreningen Svenska Varmblodiga Hästen har tagit del av propositionen

nr 110 rörande bland annat arméns remontering under budgetåret

1956/57. Av försvarsministerns uttalande framgår, att han ej hyser någon

oro för försvarets tillgodoseende med hästar vid ett eventuellt krigsutbrott.

Förklaringen härtill synes närmast kunna sökas däri att de för arméns

behov redovisade siffrorna endast utgöra arméns utrustningsbehov men

ej det ersättningsbehov som erfordras. De uppgifter om hästantal, som

angives i propositionen, måste därför i sin tur betydligt ökas, vilket är av

stor betydelse vid bedömandet av frågan om näringslivets tillgodoseende

med dragkraft. Försvarsministern anser vidare, att fara för totalförsvaret

föreligger först när landets hästbestånd nedgått till 100 000 hästar. Detta

uttalande finner föreningen anmärkningsvärt, då från övriga ansvariga

myndigheter en motsatt mening gjort sig gällande och dessutom fölpålägget

under "ett par år visat, att den av försvarsministern angivna risksiffran

uppnås redan strax efter år 1960.

Då riksdagen förra året motsatte sig den av försvarsministern föreslagna

snabba reduceringen av arméns stamhästar innan totalförsvarets behov av

hästar närmare utretts, utgjorde det otillräckliga fölpålägget ett av huvudskälen

medan ett annat var den menliga inverkan som detta skulle medföra

för all hästavel i landet, härigenom motverkande det stöd, som riksdagen

nyligen lämnat hästaveln. Samma skäl synas även ha föranlett de 52

riksdagsmännen från samtliga demokratiska partier att den 18 januari

motionera i ärendet.

För att söka finna en lösning på denna för vårt totalförsvar viktiga

fråga och samtidigt hindra en ytterligare nedgång i vår hästavel, vartill

ett godtagande av proposition nr 110 i oförändrat skick otvivelaktigt skulle

leda, anhåller föreningen vördsamt att till riksdagens statsutskott få överlämna

här nedan avgivna förslag. Föreningen har därvid som utgångspunkt

tagit 1955 års riksdagsbeslut om en »samordning av olika åtgärder för

tillgodoseendet av krigsmaktens och näringslivets behov av hästar» samt

beaktat vad arméledningen, Kungl. lantbruksstyrelsen, riksnämnden för

4—631 sfi Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 121 122

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

ekonomisk försvarsberedskap samt motionärerna anfört i frågan, samtidigt

som de i nämnda proposition uttalade besparingsönskemålen på fjärde

huvudtiteln tillgodosetts.

Från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har framhållits, att

man i första hand borde »tänka på den kallblodiga aveln, då det ur beredskapssynpunkt

vore angeläget att behovet av arbetshästar täckes». Enligt

riksnämnden är det emellertid av ekonomiska skäl »icke lämpligt eller

möjligt» för näringslivet att under fred hålla en större häststam än fredsbehovet

kräver. Försvarsministern har också nyligen vid besvarandet av

en enkel fråga i riksdagen anfört, »att man gjort den iakttagelsen, att i

den mån armén ökar hästbeståndet med ett större antal ackordhästar,

detta medför att de privatägda hästarnas antal nedgår i ungefär samma

omfattning».

Oemotsagt står sålunda vad lantbruk sstyrelsen anfört i sin till Konungen

den 24 januari 1956 avgivna skrivelse angående den ogynnsamma utvecklingen,

som hästaveln undergått, och att man i första hand bör vidtaga

åtgärder »för att trygga tillgången på varmblodiga hästar för försvarets

räkning». Den reserv av för armén ridbara hästar som ridfrämjandet och

ryttarföreningar hålla, utan direkta kostnader för staten, undandrages icke

näringslivet vid krigstillfälle, då dettas behov av dragkraft är som störst,

medan såsom anförts det av kostnadsskäl »icke är möjligt eller lämpligt»

att hålla en motsvarande reserv av kallblodiga hästar. Från småbrukarhåll,

framför allt i Norrland, som svårast kommer att drabbas av arméns uttagning

vid krigstillf älle, har också framhållits betydelsen av en sådan reserv

av varmblodiga ridhästar. Den skulle medföra att vid hästutskrivningen

lika många småbrukare få behålla sin för skogs- och jordbruket oumbärliga

dragare. 8

I statsverkspropositionen redovisas arméns nuvarande utrustningsbehov

av ridbara hästar till 2 900, medan efter fullt genomförd motorisering

antalet nedgår till 2 100. Härtill kommer ersättningsbehovet.

I. Remonteringen

Det är med hänsyn till detta utrustnings- och ersättningsbehov av ridbara

hästar som såväl lantbruksstyrelsen som motionärerna föreslå, att den

årliga remonteringen ej bör understiga 400 hästar. Då man härvid räknat

med fortsatt export av 100 hästar pr år, täcker denna remontering icke

hela behovet av ridbara hästar men utgör i första hand för armén en värdefull

reserv och är dessutom för näringslivet av stor betydelse genom motsvarande

minskad uttagning av kallblodiga hästar.

Lantbruksstyrelsen och motionärerna räkna med att sedan 100 hästar

exporterats övriga 300 skola lika fördelas på armén och näringslivet (hästavelsfonden).

Försvarsministern föreslår emellertid en årlig remontering

av endast 65 remonter. I detta sammanhang anser föreningen sig böra

påpeka, att med en årlig remontering av 65 remonter man ej ens synes

hava räknat med varmblodiga instruktionshästar vid kör- och ridskolan

eller vid anspannskompanierna, ett förhållande som måste menligt inverka

på utbildningen och tjänsten. Vare sig remontering inom dessa grenar

av försvaret kommer att ske med varmblodiga hästar eller ej måste dock

omkring 85 remonter årligen placeras.

Inom arméns draghästbestånd, c:a 5 000 hästar, finnas f. n. c:a 1000

varmblodiga hästar. Genom fortsatt remontering av dessa synes denna

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 dr 1956

51

fråga lättast kunna lösas. Hästarna böra inköpas vid 3 års ålder vid

ordinarie remontuppköp och levereras till armén vid 4 års ålder. För de

50 remonter, som ersätta kallblodiga hästar, betalar armén endast ett

inköpspris motsvarande priset på en kallblodig häst. Merpriset plus utbildningskostnader

för dessa samt totala kostnaderna för resterande 35 remonter

betalas av medel från hästavelsfonden enligt riksdagens vid flera tillfällen

gjorda uttalanden angående det berättigade i att »vissa merkostnader,

som armén har för hållandet av en krigsreserv av hästar i form av varmblodiga

ackordhästar, böra gäldas från nionde huvudtiteln eller hästavelsfonden».

II. Strömsholm—Utnäslöt

Arméns kör- och ridskola kvarligger vid Strömsholm och under densamma

förlägges den av lantbruksstyrelsen föreslagna civila körskolan

jämte depå av kallblodiga hästar, vilket förslag också vunnit arméledningens

bifall. Den kallblodiga hästdepån uppsättes emellertid först sedan

arméns övertaliga hästar blivit enligt förslag här nedan placerade.

III. Remontdepåerna Gudhem och Herrevadskloster

Enligt 1955 års riksdagsbeslut skulle eventuellt en av dessa depåer kunna

kvarstå om den civila körskolan med hästdepå förlägges till Strömsholm—

Utnäslöt.

Då mer än 6(1 % av samtliga remonter uppfödas i södra Sverige bör

Herre vadskloster kvarstå och alltjämt ledas i militär regi; kostnadsfördelningen

mellan fjärde och nionde huvudtitlarna i förhållande till antalet

där placerade hästar.

IV. Arméns övertaliga hästar

För att underlätta arméns nedskärning av stamhästbeståndet och frigöra

militär personal och stallutrymmen och samtidigt hindra den mättnad av

marknaden, som en försäljning av arméhästar skulle förorsaka, böra

arméns övertaliga hästar efter hand överföras till Strömsholm—Utnäslöt,

där övertalig eller pensionsberättigad civil personal står till förfogande.

I överensstämmelse med motionärernas förslag bör dessa hästar omhändertagas

av lantbruksförbundets utrikesavdelning i samråd med vederbörande

avelsorganisation och exporteras och försäljas. De medel, som härigenom

inflyta, böra användas till betalning av de kostnader, som äro förenade med

denna successiva avveckling, varför någon uppräkning på fjärde huvudtiteln

ej behöver ske.

Statsutskottet har för yttrande remitterat Avelsföreningens för svenska

varmblodiga hästen ifrågavarande skrivelse till chefen för armén, som i

ärendet anfört följande.

1. Remonteringen

i avelsföreningens skrivelse föreslås, att armén fr. o. in. 1957 årligen

skall köpa ytterligare 85 remonter utöver de 65 remonter, som erfordras

för remontering av stamridhästbeståndet. Dessa 85 remonter skola upp
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

köpas som 3-åringar samt levereras till armén som 4-åringar efter ett års

utbildning. Avelsföreningen förutsätter att av kostnaderna för inköp och

utbildning av dessa 85 remonter endast så stor del bestrides av armén som

motsvarar inköp av 50 st. kallblodiga ackorddraghästar. Övriga kostnader

bestridas frän hästavelsfonden.

Enligt föreliggande planer kommer arméns behov av ackordhästar att

fr. o. m. 1959/60 utgöra 200—250 ackordridhästar samt 1 300 ackorddraghästar.

Ackordhästarna erfordras främst för att täcka behovet vid repetitionsövningar,

ridhästarna för jägarskvadroner och draghästarna för anspanns-(klövje-)kompanier.

Enligt preliminära planer avses ackordridhästarna

fördelas på K 4 och K 3 samt ackorddraghästarna på samtliga

infanteriregementen inom VI., II. och V. milo samt på ett infanteriregemente

inom vardera I., III. och IV, milo, d. v. s. c:a 120 ackorddraghästar

på vart och ett av 11 infanteriregementen. Samtliga ackordhästar ha

avsetts vara kallblodiga.

Avelsföreningens förslag innebär, att c:a 500 kallblodiga ackordhästar

utan merkostnader för armén kunna ersättas med c:a 850 varmblodiga

ackordhästar. Eftersom ur kvalitativ synpunkt varmblodiga hästar äro att

föredraga vid jägarskvadronerna och avelsföreningens förslag gör det

möjligt att utan kostnadsökning förse fyra skvadroner i krigsorganisationen

med varmblodiga ackordhästar, är avelsföreningens förslag ur denna synpunkt

fördelaktigt för armén.

Om förslaget skall kunna genomföras utan merkostnader för armén

måste det planlagda kallblodiga ackordhästbeståndet minskas med c:a 500

hästar. Under förutsättning att det blir möjligt att utackordera varmblodiga

hästar i stället för kallblodiga inom de aktuella områdena, kunna utan

olägenheter 200—250 kallblodiga ackordridhästar vid K 4 och K 3 samt

15—20 hästar vid vart och ett av tidigare nämnda 11 infanteriregementen

utgå, d. v. s. totalt 400—450 hästar. Ur kostnadssynpunkt är därför avelsföreningens

förslag genomförbart.

Utackordering av totalt 850 varmblodiga hästar — varav 500 i stället

för kallblodiga — torde under de närmaste åren på grund av pågående

avveckling av övertaliga stamridhästar och remonter bli förenat med svårigheter.

Chefen för armén bedömer dock, att på längre sikt utackordering

i den relativt begränsade omfattning som förslaget innebär i huvudsak

skall bli möjlig.

Med anledning av ovanstående tillstyrkes avelsföreningens förslag.

2. Strömsholm—Utnäslöt

Mot bakgrund av önskemål från näringslivets sida om en civil körskola

vid Strömsholm framhöll chefen för armén i »Kavalleriutredningen» (as

avd 0 -Vi 1955 nr 67:44) dels att det låg i försvarets intresse att en sådan

skola kom till stånd, dels att en samordning av den civila och militära

körutbildningen vore önskvärd.

I övrigt hänvisas till chefens för armén yttrande över betänkande med

förslag angående inrättande av civil körskola och hästdepå vid Strömsholm.

1 yttrandet har chefen för armén föreslagit att försöksverksamhet med en

civil körskola ansluten till arméns vid Strömsholm kommer till stånd under

budgetåret 1956/57. (As avd 0 10/i2 1955 nr 47:19.)

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

53

3. Remontdepåerna Gudhem och Herrevadskloster

Om avelsföreningens förslag genomföres måste Herrevadskloster med

hänsyn till erforderligt utrymme för remonterna bibehållas. Härvid böra

även arméns 65 remonter avsedda för remontering av stamridhästbeståndet

utbildas vid denna anstalt. Chefen för armén förutsätter — liksom avelsföreningen

— att driftskostnaderna för Herrevadskloster endast till 65/300

bestridas från arméns anslag. Gudhem kan avvecklas enligt gällande planer.

i. Arméns övertaliga hästar

Chefen för armén saknar möjlighet att bedöma vilka möjligheter lantbrukslorbundets

utrikesavdelning har att omhändertaga och exportera

arméns övertaliga hästar. Under förutsättning att förslaget kan genomföras

ulan extra kostnader för armén har chefen för armén intet att erinra.

Utskottet. Enligt i propositionen nr 110 till föregående års riksdag framlagt

förslag angående ändrad organisation av kavalleriet m. m. skulle

remontdepåerna och ridskolan vid Strömsholm nedläggas fr. o. m. budgetåret

1957/58, Gudhems remontdepå dock redan fr. o. m. budgetåret

1956/57. Enligt vad utskottet vid behandlingen av detta ärende hade inhämtat,

förelåg yttrande från chefen för armén, vari denne framhållit, att,

sedan från skogs- och jordbrukarkretsar intresse anmälts för hållande av

eu civil körskola för skogs- och jordbrukets behov och då armén fortfarande

inom överskådlig tid komme att ha behov av hästkunnig personal

och av lämpliga kärr- och klövjehästar, en samordning av den militära och

civila körutbildningen vore önskvärd. Vidare hade överbefälhavaren uttalat,

att, om en närmare undersökning härutinnan skulle leda till ett positivt resultat,

till en sådan körskola i Strömsholm kunde anslutas viss stuteriverksamhet

för kallblodsavel. Såsom framgår av nämnda proposition framhöll

även departementschefen, att, därest den civila körskolan komme att

inrättas, frågan om en eventuell samordning av verksamheten vid skolan

med den militära verksamheten på förevarande område torde få upptagas

till prövning. Med hänsyn till vad sålunda förekommit ansåg utskottet,

att en närmare utredning i ärendet vore erforderlig. I avvaktan därpå

borde frågan om indragning av ridskolan anstå, varjämte utskottet på anförda

skäl ifrågasatte, om icke endera av Gudhems eller Herrevadsklosters

remontdepåer borde bibehållas.

Av den nu föreliggande propositionen framgår, att den begärda utredningen

verkställts och att densamma utmynnat i förslag om att en civil

körskola med hästdepå skall komma till stånd med utnyttjande av personal

och byggnader vid Strömsholms hästdepå.

Då detta utredningsförslag ännu icke av Kungl. Maj:t underställts

riksdagen och riksdagen alltså icke haft tillfälle att pröva detsamma, är

det givetvis icke möjligt för riksdagen att, innan så skett, fatta beslut

beträffande den med förslaget sammanhängande frågan om indragning

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

av Strömsholms ridskola. Då det ur flera synpunkter är angeläget, att

detta spörsmål snarast bringas till lösning, bör Kungl. Maj :t till nästa års

riksdag framlägga förslag i ämnet. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t

vid ärendets fortsatta beredning ägnar särskild uppmärksamhet åt vad

Skogsbrukens samarbetsdelegation i sin i detta utlåtande återgivna skrivelse

till utskottet anfört ävensom vad chefen för armén uttalat i yttrande

över en av Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen till utskottet

ställd skrivelse, till vilken utskottet återkommer i det följande.

Utskottet vill erinra om att behovet av hästar för armén tillgodoses

med dels kronan tillhöriga hästar och dels uttagna hästar. De kronan tillhöriga

hästarna (stamridhästar, stamdraghästar, ackordridhästar och

ackorddraghästar) avses för att täcka arméns behov i fredsorganisationen,

under det att behovet av hästar i krigsorganisationen tillgodoses, förutom

med hästar som finnas i fredsorganisationen, med uttagna hästar. Enligt

Kungl. Maj :ts i förenämnda proposition nr 1955:110 framlagda förslag

skulle antalet stamridhästar nedbringas från 1 433 till 435 under budgetåret

1959/60. Behovet av remontering av varmblodiga ackordridhästar, ackorddraghästar

och stamdraghästar komme att bortfalla. Endast stamridhästarna

ansågos böra vara varmblodiga. Den erforderliga remonteringen beräknades

vid genomförd organisation till 65.

I sitt över detta förslag avgivna av riksdagen godkända utlåtande nr

128 framhöll utskottet, att det särskilt från skogs- och jordbrukarhåll uttalats

farhågor för att den föreslagna kraftiga beskärningen av hästbeståndet

skulle få omfattande verkningar beträffande möjligheterna att i händelse

av mobilisering eller krig tillgodose näringslivets behov av hästar. Utskottet

hänvisade härvid till överbefälhavarens uttalande, att det vore av

väsentlig betydelse, att avelsverksamheten totalt i landet finge en sådan omfattning

och inriktning, att såväl näringslivets fredsekonomiska synpunkter

som totalförsvarets behov av hästar i krig kunde tillgodoses. I anslutning

härtill framhöll överbefälhavaren, att, då krigsmakten även i fortsättningen

hade behov av hästar i krig, dessa härigenom alltjämt komme att undandragas

näringslivet i en situation, då hästens värde som dragkraft inom

detta område vore störst. Utskottet hänvisade vidare till chefens för armén

uttalande rörande önskvärdheten av att uttagning av hästar för fältskvadronerna

i största möjliga utsträckning kunde tillgodoses med varmblodiga

ridhästar, varför enligt arméchefens mening åtgärder borde vidtagas

för att om möjligt bibehålla den varmblodiga häststammen inom landet

i nuvarande omfattning. Med hänsyn till vad sålunda anförts framhöll

utskottet, att skäl talade för en samordning av olika åtgärder för tillgodoseendet

av krigsmaktens och näringslivets behov av hästar och fann angeläget,

att denna fråga ingående prövades och att resultatet av undersökningen

om möjligt förelädes 1956 års riksdag. I avvaktan därpå borde enligt

utskottets mening reduceringen av antalet hästar liksom antalet re
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

55

monter icke forceras i den snabba takt, som Kungl. Maj :ts då föreliggande

förslag innebar. Såsom framgår av jordbruksutskottets föregående år avgivna

utlåtande nr 28 över Kungl. Maj :ts proposition nr 102 angående

stuteristatens organisation m. m. delade jordbruksutskottet den av statsutskottet

uttalade uppfattningen, att vid en nedskärning av arméns hästbestånd

lämpliga åtgärder behövde vidtagas för att det vid en mobiliserings-

eller krigssituation nödvändiga antalet hästar säkerställdes. Likaså

ansåg jordbruksutskottet i likhet med vad statsutskottet framhållit, att

det kunde sättas i fråga, huruvida icke härigenom uppkommande merkostnader

borde bestridas av medel under nionde huvudtiteln eller ur

statens hästavelsfond. Jordbruksutskottet fann sig därför, särskilt med

hänsyn till att då helt nyligen vissa åtgärder genomförts för att främja

den inhemska hästaveln, böra ansluta sig till önskemålet om en utredning

rörande samordning av skilda åtgärder för att tillgodose krigsmaktens

och näringslivets behov av hästar.

I en vid innevarande års riksdag till utskottet ställd skrivelse, som

intagits i detta utlåtande, har Avelsföreningen för svenska varmblodiga

hästen framhållit, att inom lantbruksstyrelsen gjorts vissa beräkningar,

som i sina huvuddrag innebära, att för tillgodoseende av såväl utrustningssom

ersättningsbehovet av ridbara hästar 400 remonter ärligen böra inköpas

och uppställas på remontdepå. Utgångspunkten har härvid varit, att

armén vid krigstillfälle skall ha tillgång till för rid- och klövjning lämpliga

hästar samt att näringslivet icke ytterligare skall belastas med uttagning

av draghästar även för arméns fältskvadroner. Av nämnda antal

avses 100 hästar skola såsom hittills exporteras. Av de återstående skola

efter ett års depåvistelse och utbildning 150 övertagas av armén och 150

försäljas inom landet till ridklubbar, ridskolor, polisväsendet och enskilda.

Sistnämnda antal motsvarar, vad den civila ridningen för närvarande behöver

i årlig remontering. Den reserv av för armén ridbara hästar, som

Ridfrämjandet och övriga ryttarföreningar hålla utan direkta kostnader

för statsverket, undandrages icke näringslivet vid krigstillfälle, då dettas

behov av dragkraft är störst. Förslaget innebär alltså, att armén årligen

skall inköpa ytterligare 85 remonter utöver de 65, som erfordras för remontering

av stamridhästbestandet. Avelsföreningen förutsätter, att av

kostnaderna för inköp och utbildning av dessa 85 remonter endast sa stor

del bestrides av armén, som motsvarar inköp av 50 kallblodiga ackorddraghästar.

Merpriset jämte utbildningskostnader för ifrågavarande 50 remonter

samt de totala kostnaderna för resterande 35 remonter avses enligt Avelsföreningens

förslag skola betalas av medel från liästavelsfonden i anslutning

till av statsutskottet och jordbruksutskottet tidigare gjorda uttalanden,

att vissa merkostnader, som armén har för hållande av en krigsreserv

av hästar i form av varmblodiga ackordhästar, böra gäldas från nionde

huvudtiteln eller liästavelsfonden.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Enligt Avelsföreningens förslag skola arméns övertaliga hästar efter

hand överföras till Strömsholm (Utnäslöt), där övertalig eller pensionsberättigad

civil personal står till förfogande. Dessa hästar föreslås skola

omhändertagas av Lantbruksförbundets utrikesavdelning för export och

försäljning inom landet. De medel, som härigenom inflyta, avses skola

användas till betalning av de kostnader, som äro förenade med en successiv

avveckling av ifrågavarande hästar.

Under nu angivna förhållanden kommer sålunda någon belastning av

fjärde huvudtiteln icke att ske.

Över Avelsföreningens skrivelse har, såsom av det föregående framgår,

utskottet inhämtat yttrande från chefen för armén, som på anförda skäl

tillstyrkt föreningens förslag.

Utskottet vill ånyo understryka angelägenheten av att en nedskärning

av arméns hästbestånd icke sker utan att samtidigt betryggande åtgärder

vidtagas för tillgodoseende av krigsmaktens och näringslivets behov av

hästar vid mobilisering eller krig. Såsom riksdagen tidigare uttalat, framstår

en samordning härvidlag som önskvärd. Med hänsyn till betydelsen

av att denna för landets totalförsvar viktiga fråga snarast löses, finner utskottet

alltjämt angeläget, att den av riksdagen begärda utredningen i

ärendet kommer till stånd och att resultatet av densamma förelägges nästa

års riksdag. Avelsföreningens av arméchefen tillstyrkta förslag till åtgärder

i ämnet synas vara förtjänta av att i samband med denna utredning

närmare prövas.

Av arméchefens förberörda yttrande framgår, att ett bibehållande av

såväl Utnäslöts som Herrevadsklosters remontdepåer blir helt beroende

av resultatet av den föreslagna utredningen. Någon indragning av dessa

depåer bör alltså icke nu ifrågakomma. Detsamma gäller, av skäl som i

det föregående anförts, även ridskolan vid Strömsholm.

I likhet med Avelsföreningen och arméchefen förutsätter utskottet, att,

därest föreningens förslag genomföres, kostnaderna för den successiva avvecklingen

av arméns övertaliga hästar bestridas av medel, som inflyta

vid försäljning av dessa hästar, samt att driftkostnaderna för Herrevadskloster

endast till 65/300 belasta arméns anslag. Vidare förutsätter utskottet,

att vid inrättandet av en civil körskola vid Strömsholm skälig del av

kostnaderna härför bestrides av intresserade skogs- och jordbruksorganisationer.

Utskottet vill erinra om att för innevarande budgetår inköpas 450 remonter.

Det framtida behovet av varmblodiga hästar blir, såsom av det

föregående framgår, beroende av det resultat, till vilket förenämnda utredning

med beaktande av totalförsvarets behov av hästar kan leda. Intill dess

bör alltså varmblodsaveln upprätthållas i nuvarande omfattning. Då, såsom

såväl i motionerna som i Avelsföreningens skrivelse framhållits, detta

kan ske även vid en begränsning av remontantalet till 400, bör denna siffra

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

57

ligga till grund för reraonteringen för nästa budgetår. Någon uppräkning

av remonteringsanslaget för nästa budgetår torde i anledning härav icke

behöva ske.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Armén: Remontering för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

II. i anledning av motionerna 1:39 och 11:59 i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla,

a) att resultatet av verkställd utredning rörande inrättandet

av civil körskola och hästdepå vid Strömsholm förelägges

1957 års riksdag;

b) att utredning verkställes rörande samordning av olika

åtgärder för tillgodoseendet av krigsmaktens och näringslivets

behov av hästar och att resultatet därav förelägges 1957 års

riksdag.

12:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj .t

i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 70) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 75 200 000

kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 12, s.

137—164) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna för

ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningai

vid marinen, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende pa personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma

innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl.

Maj :ts brev den 3 juni 1955 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen

av marinens personalförteckningar för budgetåret 1955/56, dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för militära och civilmilitära

kårer vid marinen vidtaga av departementschefen förordade provisoriska

åtgärder, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tilllämpas

under budgetåret 1956/57, dels ock till Marinen: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

74 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 68 800 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i

arvodesbefattningai-. Vid framställningen följer utskottet den punktindel
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

ning, som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av depai

tementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. I anledning av förslag av marinchefen om inrättande av sammanlagt

fyra kaptensbeställningar för handläggning av frågor rörande robottjänsten

och teleinotmedel föreslår departementschefen att två beställningar såsom

kapten i Md 27 tillkommer. Beställningarna bör uppföras på marinstabens

personalförteckning och avses för kaptener ur flottan eller kustartilleriet.

Departementschefen tillstyrker indragning av en befattning för pensionerad

underofficer i 1: 22 vid marinstaben.

2 och 3. Av marinchefen föreslagen centralisering av flottans personalredovisning

m. m. synes departementschefen ändamålsenlig. Betydande

besparingar kan vinnas genom en dylik centralisering. Departementschefen

tillstyrker salunda att verksamheten pa förevarande område koncentreras

till ett i Stockholm placerat centralt organ. Departementschefen är emellei

fkl icke beredd att innan närmare undersökningar rörande organisation

och personalbehov utförts genom statens organisationsnämnds försorg

fatta ståndpunkt vare sig till den närmare utformningen av det

centrala organet eller till de planerade kontaktorganen i marindistrikten.

Sådana undersökningar har påbörjats. I avbidan på resultatet av dessa bör

personal för ifrågavarande arbetsuppgifter få disponeras i enlighet med

a ai marinchefen förutsatt. Den beställning i Mo 14, som för närvarande

avses för chef för Stockholms örlogsstation, bör enligt departementschefen

intill dess beslut fattats på grundval av undersökningarna få utnyttjas för

chef för flottans underofficerare, underbefäl och meniga, varvid tjänstebenämningen

bör ändras till kommendör.

1955 års riksdag har beslutat att Karlskrona örlogsstation skall ersättas

av en utbildningsorganisation, Karlskronaskolorna. Den sålunda beslutade

åtgärden ägde samband med centraliseringen av flottans personalredovisning.

Då beslut nu fattas i denna fråga bör som marinchefen föreslagit

jämväl Stockholms och Göteborgs örlogsstationer avvecklas. I enlighet med

marinchefens förslag bör Göteborgs örlogsstation ersättas med en utbildningsorganisation,

Flottans skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). Marinchefens

förslag att för vissa avvecklingsuppgifter i Stockholm inrätta en

särskild organisation, Flottans kaserner på Skeppsholmen, föranleder ej

heller någon erinran från departementschefens sida. Departementschefen

förutsätter att närmare undersökningar rörande personalbehovet vid såväl

Karlskronaskolorna och Göteborgsskolorna som Flottans kaserner på

Skeppsholmen kommer att ske genom statens organisationsnämnd. I avbidan

på dessa undersökningar torde personalbehovet för nämnda enheter

i huvudsak få beräknas i enlighet med vad marinchefen förutsatt. Det förutsättes

fa ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter i

fråga om örlogsstationernas avveckling och de nya enheternas organisation.

I fråga om Karlskronaskolorna räknar departementschefen bland

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

59

annat med att 5 arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare och

13 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 indrages. Ordinarie civila tjänster, vilkas

innehavare ej kan överföras till annan verksamhet, förutsättes få indras

vid uppkommande ledighet.

Departementschefen avser att i samband med anmälan av försvarets

läroverks avlöningsanslag i det följande närmare utveckla skälen till att

han biträder av marinchefen framlagt förslag att organisera marinens tekniska

skola inom Karlskronaskolorna. För marinens tekniska skola föreslås

skola tillkomma en adjunktstjänst i Ce 29.

Göteborgs ör logsstation —Göteborgsskolorna. Departementschefen

föreslår, att av två under Göteborgs örlogsstation uppförda arvodesbefattningar

för expeditionsunderofficer i 1: 22 den ena indrages och den

andra under benämningen föreståndare för rustkammare uppföres på personalförteckningen

under rubriken Göteborgsskolorna. Vidare föreslås, att

fyra kontorsbiträdestjänster i Ca 8 vid örlogsstationen indrages samt att

en dylik tjänst överföres till Västkustens marindistrikt. Beträffande indragningen

av ordinarie civila tjänster hänvisas till vad departementschefen

uttalat vid behandlingen av Karlskronaskolorna.

Bergaskolorna. Departementschfen föreslår, att nuvarande tjänster

vid Ostkustens marindistrikt för en köksföreståndare i Ca 20 och en biträdande

köksföreståndare i Ca 16 överföres till Bergaskolorna mot att motsvarande

tjänster i Ca 17 respektive Ca 14 vid dessa skolor tillföres marindistriktet

(jfr punkten 11 i det följande). Vidare föreslås att tjänsterna för

två adjunkter, varav en i Ce 29 och en i Ce 27, skola överföras från Stockholms

örlogsstation till Bergaskolorna.

Stockholms örlogsstation —Flottans kaserner på Skeppsholmen.

Departementschefen föreslår, att tre vakanta befattningar för

expeditionsunderofficer i 1: 22 vid Stockholms örlogsstation indrages.

4. Departementschefen föreslår, att på sjökrigshögskolans stat inrättas

en beställning för major eller kapten i Ma 30/Ma 27, lärare i kustartilleritaktik,

samt att en kaptensbeställning vid kustartilleriet i samband därmed

indrages.

5. I fråga om flottans underbefälsorganisation in. in. räknar departementschefen

med att tre beställningar för övertaliga underofficerare i

Ma 19/16 planenligt utbytes mot samma antal beställningar för högbåtsmän

i Ma 14.

6. Departementschefen föreslår beträffande officerare vid flottan att

två beställningar för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, iartygschefer

på jagarna Halland och Småland, tillkommer i utbyte mot två kaptensbeställningar

i Ma 27 samt att för fartygschefer på motortorpedbåtar tre

kaptensbeställningar i Ma 27 inrättas i utbyte mot samma antal beställningar

för löjtnant i Ma 23/19.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Beträffande officerare vid kustartilleriet föreslår departementschefen,

att fyra kaptensbeställningar i Ma 27 tillkommer i utbyte mot

samma antal beställningar för löjtnant i Ma 23/19. Departementschefen

tillstyrker vidare, att två beställningar för flaggunderofficer i Ma 19 och

två beställningar för underofficer av 2. graden i Ma 16 inrättas samt att

41 furirsbeställningar i Me 11/10 utbytes mot samma antal överfurirsbeställningar

i Ma 14. Av överfurirsbeställningarna bör i enlighet med marinchefens

förslag 14 avses för vaktchefer. I enlighet med marinchefens förslag

bör 20 beställningar för korpral i Mha 2 utgå.

Mot föreslagen indragning av en arvodesbefattning i 1: 30 för besiktningsofficer

vid Göteborgs kustartilleriförsvar och en arvodesbefattning i

1:22 för expeditionsunderofficer vid Sydkustens marindistriktsstab har

departementschefen intet att invända.

7. I anledning av framlagda förslag om inrättande av en beställning

såsom mariningenjör av 1. graden, avsedd för lärare vid kustartilleriets

radarskola, föreslår departementschefen att en civil tjänst i Ce 29 tillkommer

för lärare vid skolan.

11. Departementschefen tillstyrker att en tjänst för biträdande köksföreståndare

inrättas vid Härnösands kustartillerikår. Med hänsyn till numera

tillämpad lönegradsplacering för biträdande köksföreståndare bör

tjänsten hänföras till Ce 15. I samband härmed föreslås emellertid indragning

av en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 15 vid Gotlands

kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår.

I enlighet med vad departementschefen anfört under punkt 3 bör de nu

för Bergaskolorna avsedda tjänsterna för en köksföreståndare och en biträdande

köksföreståndare överföras till Ostkustens marindistrikt. Tjänsten

för biträdande köksföreståndare hänföres sedan den 1 januari 1956 till

lönegrad Ca 15.

En på övergångsstat uppförd tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 vid sjökrigsskolan,

vars innehavare numera avgått, föreslås skola avföras ur personalförteckningen.

13. Förslag om inrättande av en beställning för mariningenjör av 1.

graden i Ca 29 samt om utbyte av en kaptensbeställning i Ma 27 mot en

maj or sbeställning i Ma 30, vilka förändringar bedömts nödvändiga för att

kunna genomföra den planerade rationaliseringen av Blekinge kustartilleriförsvar,

tillstyrkes av departementschefen. Departementschefen föreslår

vidare, att en kaptensbeställning vid marinintendenturkåren och en beställning

för förvaltare i Ma 21 vid kustartilleriet indrages vid uppkommande

ledighet.

Departementschefen har i det föregående under särskild punkt behandlat

försvarets musikorganisation och därvid föreslagit vissa förändringar i

staterna för musikpersonal vid marinen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

61

För budgetåren 1954/56 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i

avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av

vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. in. — som betingas av övergången

till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch

civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320).

Såsom anförts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) anses av riksdagen

böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga

motsvarande provisoriska åtgärder.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till 74 600 000 kronor eller 5 800 000 kronor mera än det belopp, som

anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet har under punkt 3 i det föregående behandlat försvarets musikorganisation

och därvid förordat vissa personalförändringar berörande förevarande

anslag.

I enlighet med departementschefens förslag torde Kungl. Maj:t böra

bemyndigas att jämväl under budgetåret 1956/57 i avseende å staterna för

de under förevarande anslag redovisade militära och civilmilitära kårerna

vidtaga de provisoriska åtgärder, som betingas av övergången till den nya

organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning.

Utskottet tillstyrker, att flottans personalredovisning centraliseras i enlighet

med departementschefens förslag och att verksamheten på förevarande

område koncentreras till ett i Stockholm placerat centralt organ.

Enligt beslut av föregående års riksdag skall Karlskrona örlogsstation

ersättas med en utbildningsorganisation, Karlskronaskolorna. Såsom departementschefen

erinrat om ägde denna åtgärd samband med centralisering

av flottans personalredovisning. Utskottet har icke något att erinra

mot att i anslutning härtill jämväl Stockholms och Göteborgs örlogsstationer

avvecklas. I samband härmed föreslås, att för vissa avvecklingsuppgifter

i Stockholm inrättas en särskild organisation, Flottans kaserner

på Skeppsholmen, samt att Göteborgs örlogsstation ersättes med en utbildningsorganisation,

Flottans skolor i Göteborg. Förslagen i fråga tillstyrkas.

Enligt departementschefens förslag har den tekniska linjen vid försvarets

läroverk förutsatts skola överflyttas till Karlskrona och där under namn

av marinens tekniska skola inorganiseras i Karlskronaskolorna. Överflyttningen

medför vissa ändringar av medelsbehovet in. m. såväl under

förevarande anslag som under anslagen till försvarets läroverk. Utskottet,

som icke funnit anledning till erinran mot att marinens tekniska skola inrättas

vid Karlskronaskolorna och att i samband därmed den tekniska

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

linjen vid försvarets läroverk slopas, tillstyrker av departementschefen i

anledning av omorganisationen förordade ändringar såvitt avser förevarande

anslag. Utskottet tager i det följande vid behandlingen av försvarets

läroverks anslag ställning till de ytterligare personalförändringar m. m.,

som föranledas av omorganisationen.

Mot de av departementschefen i övrigt under förevarande punkt förordade

ändringarna i marinens personalorganisation har utskottet icke funnit

något vara att erinra. De verkställda anslagsberäkningarna torde jämväl

böra godtagas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för

pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, som

föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1956 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tilllämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda

bestämmelser, som genom Kungl. Maj ris brev den 3 juni

1955 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av marinens personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) bemyndiga Kungl. Majri att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad departementschefen i

förberörda statsrådsprotokoll förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

U tgifter

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis .................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj ri, förslagsvis ........................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................

Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

42 300 000

1 120 000

685 000

16 700 000

14 455 000

Summa kronor 75 260 000

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956 63

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 600 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

................................................... 60 000

Nettoutgift kronor 74 600 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 74 600 000

kronor.

13:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. Sedan Kungl.

Maj :t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 102) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av

87 500 000 kronor, har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt

13, s. 164—196) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid flygvapnet, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende

å personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 fastställts att lända till

efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets personalförteckningar för

budgetåret 1955/56, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å ordinarie

personal vid flygvapnet vidtaga av departementschefen förordade provisoriska

åtgärder, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tilllämpas

under budgetåret 1956/57, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till

aktiv personal m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

86 700 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 79 000 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar. Vid framställningen

följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.

För närmare kännedom om de av departementschefen framställda

förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Utvecklingen inom flygvapnet har medfört att flygstaben blivit underbemannad

i förhållande till uppgifterna. Fn förstärkning av stabens

personal synes departementschefen därför nödvändig. Departementschefen

tillstyrker att en beställning för major i Ma 30 tillkommer för envar av

operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Framförda förslag om att indraga en befattning för pensionerad officer

i 1 :30, avsedd för registrator vid flygstaben, och att i samband därmed

utbyta en kontoristtjänst i Ca 13 mot en tjänst för kansliskrivare i Ca 15

tillstyrkes av departementschefen.

2. I fråga om den nya ledningsorganisationen för flygvapnet tillstyrker

departementschefen att tre inajorsbeställningar utbytes mot beställningar

för alternativt överstelöjtnant eller major i Ma 33 eller Ma 30.

3. I fråga om förband och skolor har personalbehovet för luftbevakningen

ånyo översetts i samband med överbefälhavarens utredning rörande

krigsmaktens fortsatta utveckling. En fortsatt förstärkning av personalen

synes departementschefen nödvändig. För nästa budgetår föreslår departementschefen

sålunda att beställningar inrättas för tre överfurirer i

Ma 14, två mästare i Ca 17 och femton flygtekniker i Ca 15.

5. Omläggningen av den grundläggande flygutbildningen vid krigsflygskolan

(F 5) till att jämväl omfatta utbildning på reaflygplan har nödvändiggjort

en förstärkning av personalen vid skolan. På grund härav har

krigsflygskolan för innevarande budgetår tillförts viss ny personal. För

nästa budgetår föreslår departementschefen en fortsatt utbyggnad genom

att beställningar inrättas för två mästare i Ca 17 och femton flygtekniker

i Ca 15.

7. Departementschefen föreslår att en beställning för major i Ma 30

inrättas för Västmanlands flygflottilj (Fl) i utbyte mot en löjtnantsbeställning

i Ma 23/19. Vidare tillstyrkes att tre överfurirsbeställningar i

Ma 14, avsedda för signalistunderbefäl, inrättas.

9. Personaluppsättningen för den militära väderlekstjänsten har i stort

sett varit oförändrad sedan 1943 då organisationen fastställdes. Sedan dess

har emellertid en mängd nya arbetsuppgifter tillkommit. En förstärkning

av personalen för den militära väderlekstjänsten synes departementschefen

därför erforderlig för att väderlekstjänsten skall kunna fungera på ett

tillfredsställande sätt. Departementschefen är emellertid icke nu beredd

att taga ställning till det framlagda förslaget i dess helhet utan anser att

detsamma först bör granskas av statens organisationsnämnd.

För nästa budgetår tillstyrker departementschefen att för centralorganet

inrättas en tjänst för förste stabsmeteorolog i Ce 31 och en tjänst

för stabsmeteorolog i Ce 29. Departementschefen räknar vidare med att

en tidigare för observationscentralen i Hagshult avsedd kontorsbiträdestjänst

i Ca 8 indrages.

10. Departementschefen tillstyrker att flottiljpolisorganisationen införes

vid ytterligare ett förband och biträder därför att beställningar inrättas

för en förste flottiljpolis i Ca 19, fem flottilj poliser i Ca 16 och åtta

flottilj poliser i Ca 14.

11. Departementschefen tillstyrker förslag om att utbyta beställningar

för en förste mästare i Ca 19 och tre mästare i Ca 17 mot beställningar

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

65

för verkmästare i Ga 21. Departementschefen föreslår vidare att för nästa

budgetår 45 beställningar för flygtekniker i Ca 15 inrättas för att tillgodose

det ökade behovet av teknisk personal för nytillkommande flygplantyper.

I fråga om förslag, som framlagts av flygvapenchefen i särskilda skrivelser

den 8 oktober 1955 samt den 21 och den 23 december samma år,

tillstyrker departementschefen att en beställning inrättas för överstelöjtnant

eller major i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för officer ur armén för

effektivisering av markstridsutbildningen inom flygvapnet. Vidare föreslår

departementschefen att två beställningar inrättas för specialflygläkare.

Dessa bör enligt departementschefen placeras i lönegrad Gp 6. Härjämte

bör utgå avlöningsförstärkning med 12 000 kronor för år. Innehavarna

av ifrågavarande beställningar bör åtnjuta flygtillägg.

Departementschefen har i det föregående under särskild punkt behandlat

ett förslag till ny musikorganisation för försvaret och därvid förordat

vissa förändringar i staterna för musikpersonalen.

För budgetåren 1954/55 och 1955/56 har riksdagen bemyndigat Kungl.

Maj :t att i avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag

redovisade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie

personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande

av vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas

av övergången till den nya förvaltningsorganisationen (jfr senast

prop. 1955: 110; SU 1955: 128, rd. skr. 1955:300). Såsom framhållits

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 27) anses av riksdagen böra inhämtas

bemyndigande att under budgetåret 1956/57 vidtaga motsvarande

provisoriska åtgärder.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till 86 700 000 kronor eller 7 700 000 kronor mera än det belopp,

som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet har i det föregående behandlat försvarets musikorganisation

samt därvid förordat vissa personalförändringar berörande förevarande

anslag.

I enlighet med departementschefens förslag torde Kungl. Maj :t böra

bemyndigas att jämväl under budgetåret 1956/57 i avseende å den ordinarie

personalen vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder, som betingas

av övergången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-,

intendentur- och civilförvaltning.

Utskottet har ansett sig kunna godtaga de jämkningar i flygvapnets

personalorganisation, som departementschefen under förevarande punkt

föreslagit. De verkställda anslagsberäkningarna torde jämväl böra godtagas.

5—031 no Biliang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 121—122

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som

föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsväsenden för den 2 mars 1956 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1955

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets

personalförteckningar för budgetåret 1955/56;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å ordinarie personal

vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet

med vad departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll

förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 48 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 1 460 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 555 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... 16 330 000

Summa kronor 88 745 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 595 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

.......................... 1 450 000

Nettoutgift kronor 86 700 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 86 700 000

kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 är 1956

67

14:o) Försvarets läroverk: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 144) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 788 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 14, s. 196—201) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring

i personalförteckningen för försvarets läroverk, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för försvarets läroverk, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Försvarets läroverk:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 737 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 740 000 kronor.

Marinchefen har föreslagit, att den tekniska linjen vid försvarets läroverk

överflyttas till Karlskrona, där den under namn av marinens tekniska

skola skulle inorganiseras i Karlskronaskolorna. Försvarets civilförvaltning

och försvarets skolnämnd har tillstyrkt förslaget. För egen del finner

departementschefen också starka skäl vara förebragta för en dylik överflyttning.

Såsom marinchefen anfört bedrives den tekniska utbildningen

vid armén och flygvapnet sedan flera år i militär regi, varför den tekniska

linjen fungerar som en rent marin utbildningslinje. För tillgodoseendet

av marinens speciella utbildningsbehov torde det vara en fördel om den

grundläggande tekniska undervisningen även vid denna försvarsgren kan

bedrivas i militär regi. Vidare erinrar departementschefen om att

goda förläggningsmöjligheter finnes i Karlskrona, medan stor trångboddhet

råder vid försvarets läroverk. Departementschefen räknar således

med att marinens tekniska skola inrättas vid Karlskronaskolorna

den 1 juli 1956, samtidigt som den tekniska linjen vid läroverket borttages.

Överflyttningen medför vissa ändringar av medelsbehovet m. in. såväl

under anslagen till försvarets läroverk som under marinens allmänna avlöningsanslag.

Beträffande beräkningarna rörande överflyttningens inverkan

på personalbehovet vid Karlskronaskolorna hänvisas till vad departementschefen

i det föregående anfört under sistnämnda anslag. I fråga om

läroverket medför den ändrade organisationen, att en ordinarie adjunkt i

Ca 29 med undervisningsskyldighet i humanistiska ämnen blir övertalig. Då

samtliga de adjunktstjänster i Ca 29 vid läroverket, som får utnyttjas, är

besatta kan någon dylik tjänst icke utan vidare indragas. Det torde emellertid

icke föreligga några svårigheter att placera den övertalige adjunkten

på motsvarande tjänst vid annan läroanstalt. På grund härav anser

departementschefen sig vid beräkning av medelsbehovet under förevarande

anslag kunna bortse från ifrågavarande adjunktstjänst. Då emellertid

något förslag till omplacering ännu icke föreligger, föreslår departementschefen

att tjänsten överföres till övergångsstat. — Marinchefen har

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

föreslagit överflyttning av en adjunktstjänst i Ca 29 från läroverket

till karlskronaskolorna, där den skulle avses för lärare i matematik,

mekanik och maskinlära. Ingen av nuvarande adjunkter i Ca 29 vid läroverket

har emellertid denna ämneskombination och ingen av dessa lärare

kan därför utnyttjas på ifrågavarande befattning vid Karlskronaskolorna.

Civilförvaltningen har föreslagit att två adjunktstjänster i reglerad befordringsgång

vid läroverket indrages. Enligt uppgifter under hand från

läroverket blir — under förutsättning att den tekniska linjen flyttas från

läroverket -— ytterligare en dylik tjänst övertalig. Vid sina beräkningar

utgår departementschefen från att tre tjänster indrages.

Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för timlärararvoden vid

läroverket till 31 100 kronor, därest den tekniska linjen flyttas. Den av

departementschefen förordade indragningen av en adjunktstjänst i reglerad

befordringsgång utöver vad civilförvaltningen föreslagit medför emellertid

ett ökat medelsbehov för timlärararvoden. Med hänsyn härtill och med

utgångspunkt i det av civilförvaltningen angivna medelsbehovet beräknar

departementschefen för timlärararvoden vid läroverket 49 800 kronor, innebärande

en ökning av nu för ändamålet anvisat belopp, 47 400 kronor,

med 2 400 kronor.

I likhet med civilförvaltningen räknar departementschefen med att den

vid läroverket nu utgående ersättningen å 1 560 kronor till en såsom lärare

tjänstgörande underofficer indrages.

Vidare räknar departementschefen med ett ökat medelsbehov av 500 kronor

för tillfällig skrivhjälp.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet, som i det föregående vid behandlingen av marinens allmänna

avlöningsanslag icke funnit anledning till erinran mot att marinens tekniska

skola inrättas vid Karlskronaskolorna och att i samband därmed den

tekniska linjen vid försvarets läroverk indrages, tillstyrker av departementschefen

i anledning av omorganisationen föreslagen personalförändring,

såvitt avser läroverket. Mot övriga av departementschefen under

förevarande punkt föreslagna personalförändringar har utskottet icke

funnit anledning till erinran. Den verkställda anslagsberäkningen synes

utskottet jämväl böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) överföra en av de på personalförteckningen för försvarets

läroverk under rubriken »Tjänstemän å ordinarie stat»

uppförda tjänsterna för adjunkt i lönegrad Ca 29 till övergångsstat;
b)

fastställa följande avlöningsstat för försvarets läroverk,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

69

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 481 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................... 4 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... in 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................. 140 100

Summa kronor 737 000

c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 737 000 kronor.

15 ro) Försvarets läroverk: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 144) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1956/57 beräkna ett förslagsanslag av 77 000 kronor, har Kungl.

Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 15, s. 201 och 202) föreslagit

riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 76 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 77 000 kronor.

Under föregående punkt har föreslagits att den tekniska linjen vid

försvarets läroverk från och med nästa budgetår förlägges till Karlskrona

under namn av marinens tekniska skola. Den minskning av elevantalet

vid läroverket, som uppkommer vid bifall till detta förslag, torde medföra

viss minskning av läroverkets omkostnader. I likhet med civilförvaltningen

beräknar departementschefen denna minskning till 1 000 kronor.

Med beaktande härav beräknar departementschefen medelsbehovet under

anslaget till 76 000 kronor.

Utskottet, som i det föregående vid behandlingen av marinens allmänna

avlöningsanslag icke funnit anledning till erinran mot att den tekniska

linjen vid försvarets läroverk förlägges till Karlskrona under namn av

marinens tekniska skola, tillstyrker departementschefens beräkning av

medelsbehovet under förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kronor.

Stockholm den 15 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 122.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

Reservationer

A. vid punkten 3 (Försvarets musikorganisation)

1) av herrar O hlon, Näsgård, Nils Theodor Larsson, fröken Elmén,

herrar Hansson i Skegrie och Svensson i Stenkyrka, vilka ansett att utskottets

hemställan under IX. bort ha följande lydelser:

»IX. att riksdagen må, med avslag å motionen II: 707, i

vad den icke behandlats under VIII., och i anledning av motionen

II: 717,

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser indragning

av nuvarande militärmusikkårer;

b) besluta att försvarets musikkårers personalorganisation

skall utformas i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 2 mars 1956

föreslagit;

c) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förnyad utredning

rörande den av Kungl. Maj :t föreslagna förläggningen av

musikkårerna och förslag till 1957 års riksdag i ämnet;»

2) av herr Gillström;

3) av herr Andersson i Malmö.

B. vid punkten 11 (Armén: Remontering) av herrar Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Leander, Näsström, Hesselbom, Andersson i Malmö,

Åkerström, Andersson i Mölndal, Jansson i Kalix och Karlsson i Olofström,

vilka ansett att utskottet bort avstyrka motionerna I: 39 och II: 59 och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens i förevarande proposition uttalade

uppfattning, att arméns utrustningsbehov av hästar i samband med planerade

organisationsändringar kommer att minskas från i runt tal 26 000

till i runt tal 10 000. Det totala antalet hästar i landet år 1955 har beräknats

till i runt tal 300 000 för att vid år 1960 ha sjunkit ytterligare till

200 000.

Med stöd av angivna siffror delar utskottet även departementschefens

mening därom, att arméns behov av hästar beräknas minska i större omfattning

än det totala antalet hästar; en förhållandevis större andel av den

totala häststocken torde följaktligen kunna användas för att tillgodose

andra behov än det militära försvarets. Det bör, även sedan armén minskat

sitt hästbestånd, bli möjligt att i rimlig utsträckning tillgodose det totala

hästbehovet.

Kungl. Maj:ts förslag till föregående års riksdag om indragning av ridskolan

i Strömsholm föranledde icke något beslut från riksdagens sida i

avbidan på resultatet av igångsatt utredning rörande inrättande av en civil

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1956

71

körskola med hästdepå vid Strömsholm. Då denna utredning numera slutförts

men utredningsmannens förslag om inrättande av en dylik skola

_ enligt vad chefen för jordbruksdepartementet på förfrågan därom av

chefen för försvarsdepartementet meddelat — icke kommer att framläggas,

anser utskottet i likhet med departementschefen, att ridskolan vid Strömsholm

indrages från och med budgetåret 1957/58, i samband varmed körutbildning

vid K 4 kan påbörjas.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit under denna punkt

godkännes ävenledes av utskottet.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att framställningen till utskottet

från dels Skogsbrukens samarbetsdelegation och dels från Avelsföreningen

för svenska varmblodiga hästen icke bör föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I anslutning härtill avstyrkes motionerna 1:39 och 11:59 med yrkande

om att 400 remonter skall inköpas årligen t. o. m. år 1960.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Armén: Remontering för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

II. avslå motionerna I: 39 och II: 59.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:279 Skrivelse till Körningen i anledning av Kungl. Maj ris i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Avsättning till statens hästavelsfond jäm a1 i texten