Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1956/57 till atomforskning.
1956-05-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1956/57 till atomforskning.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1956
1
Nr 126
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
anslag för budgetåret 1956/57 till atomforskning.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten
363, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1956/57 beräkna till Atomenergiforskning ett reservationsanslag
av 3 275 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 119, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
2 mars 1956, föreslagit riksdagen att till Atomforskning för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 3 275 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.
Reservationsanslaget till Atomenergiforskning, som för budgetåret
1954/55 var uppfört med 2 475 000 kronor, är för budgetåret 1955/56
uppfört med 2 775 000 kronor.
I sin skrivelse den 14 september 1955 angående anslagsäskanden för
nästa budgetår föreslår atomkommittén ånyo, att en omorganisation av
kommittén företages, syftande till att ge kommittén en klarare definierad
ställning. Det nya organet föreslås få benämningen Sveriges atomkommission.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar kommittén vid bifall till
omorganisationsförslaget till sammanlagt 4 071 000 kronor, vilket belopp
föreslås uppdelat på ett avlöningsanslag å 145 000 kronor, ett omkost - nadsanslag å 26 000 kronor och ett forskningsanslag å 3 900 000 kronor.
De för forskning begärda anslagsmedlen överstiger de för innevarande
budgetår till forskning anvisade anslagsmedlen med omkring
1 200 000 kronor. Av höjningen avser 800 000 kronor utökning av forskningsprogrammet
inom de områden, som kommittén redan nu understöder,
samt 400 000 kronor forskning inom nya områden, främst biologiska.
Kommittén anför bland annat följande.
Vi har i Sverige kärnan till en forskning rörande strålningens inverkan
på arvsanlagen. Denna fråga har både nationellt och internationellt fått
starkt ökad vikt och kommittén skulle gärna vilja organisera en arbetsgrupp
inom detta område. En sådan arbetsgrupp skulle även ha en betydelsefull
uppgift att fylla i samband med de önskemål om ökad information
för myndigheter och allmänhet som framförts av riksdagen. Auktoritativ
kännedom av vad som sker på ett så komplicerat område som
detta kan icke ernås av andra än vetenskapsmän som själva utför kvalificerat
forskningsarbete på området. För 1956/57 måste man enligt verk
1
— liiIt(iiif/ till riksdagens protokoll 1050. G samt. Nr 126
2 Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1956
ställda kostnadsberäkningar räkna med en kostnad på cirka 280 000 kronor
för denna forskning, varav 200 000 kronor är en engångskostnad.
I anslutning till sitt förslag rörande omorganisationen av atomkommittén
har kommittén gjort framställning om förstärkning av kommitténs
kanslipersonal och förbättring av samma
personals anställningsförhållanden.
Atomkommittén har i sin skrivelse den 14 september 1955 även gjort
framställning om pensionsförsäkring av viss teknisk
personal.
Sedermera har atomkommittén i skrivelse den 15 februari 1956 hemställt,
att till prövning måtte upptagas frågan om en ökning av det
i arets statsverksproposition till Atomenergiforskning
beräknade reservationsanslaget av
3 2/5 000 kronor. Som skäl härför har åberopats bland annat, att
avsevärda merkostnader beräknades uppkomma vid byggandet av den
elektronsynkrotron vid tekniska högskolan i Stockholm, vartill Kungl. Maj:t
den 12 mars 1954 lämnat atomkommittén bemyndigande, samt att medel
erfordrades för undersökningar rörande den allmänna strålningsnivån i
Sverige. Härtill komme en efter utfallet av årets löneförhandlingar sannolik
höjning av lönerna. Nämnda omständigheter hade atomkommittén icke
haft möjlighet att beakta vid avgivande av anslagsäskandena i september
1955.
I skrivelse den 13 december 1955 har föreståndaren för radiofysiska institutionen
vid karolinska sjukhuset, professorn R. Sievert hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att anvisa ett belopp av 75 000 kronor
till utlandsresor under budgetåret 1956/57 för vissa befattningshavare
vid radiofysiska institutionen för inhämtande av specialkunskaper och uppgifter
rörande strålskyddsåtgärder vid atomenergianläggningar. Av den begärda
medelsanvisningen beräknas 45 000 kronor åtgå till resekostnadsersättningar
och traktamenten samt 30 000 kronor till avlöningar åt vikarier
för nämnda befattningshavare.
Över framställningen har yttranden avgivits av statskontoret, universitetskanslern,
medicinalstyrelsen, atomkommittén, statens medicinska forskningsråd,
1951 års strålskyddskommitté och AB Atomenergi, vilka samtliga
tillstyrkt, att medel anvisas för det med framställningen avsedda
ändamålet. Statskontoret har föreslagit, att utgifterna för resor och traktamenten
bestrides från ifrågavarande anslag, samt att utgifterna för vikarier
bestrides från karolinska sjukhusets avlöningsanslag.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Såsom av det föregående framgår har atomkommittén ånyo framlagt
förslag om omorganisation av kommittén. Enligt det nu föreliggande förslaget
skall kommittén ombildas till ett organ, benämnt Sveriges atomkommission.
Med anledning av ifrågavarande förslag får jag erinra om
3
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1956
att två nu pågående sakkunnigutredningars arbete — jag syftar härvid på
1955 års universitetsutredning och 1955 års atomenergiutredning ■ bland
annat berör atomkommittén och dess uppgifter. Med hänsyn härtill kan
enligt min mening ställning icke nu tagas till frågan om omorganisation
av atomkommittén.
I detta sammanhang anser jag mig böra föreslå, att anslagets nuvarande
rubrik »Atomenergiforskning» ändras till »Atomforskning».
Kanslipersonalen vid atomkommittén är — liksom, motsvarande personal
vid medicinska forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet
och samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsrådet — anställd mot
arvode. I årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 3521
uttalade jag, att forskningsrådens kansliorganisation måhända inom en
relativt snar framtid — exempelvis såsom en följd av universitetsutredningens
överväganden rörande den framtida statliga anslagsgivningen till
den vetenskapliga forskningen — kunde komma att bli underkastad förändringar.
men att jag icke ville motsätta mig att som ett provisorium
vissa åtgärder vidtoges för en förbättring av kanslipersonalens anställningsförhållanden.
I detta syfte framlade jag vissa förslag beträffande kanslipersonalen
vid medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden. Med
hänsyn härtill anser jag mig även beträffande atomkommittén böra förorda
vissa åtgärder i nämnda syfte.
Innan jag går in härpå vill jag nämna, att Kungl. Maj:t genom beslut
den 30 september 1955 förordnat, att sekreteraren hos atomkommmittén,
filosofie doktorn G. W. Funke för sekreteraruppdragets fullgörande skall
äga uppbära arvode motsvarande lönen för ordinarie tjänsteman tillhörande
lönegrad 15 å löneplan nr 2 i statens allmänna avlöningsreglemente.
I samma {beslut har meddelats bestämmelser om vissa förmåner i övrigt
åt Funke samt om pensionsförsäkring av denne i Svenska personal-pensionskassan.
Till atomkommitténs förslag om utbyte av den nuvarande deltidsbefattningen
som biträdande sekreterare mot en heltidstjänst som förste
byråsekreterare i Ce 27 kan enligt min mening ställning icke nu tagas.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan ståndpunkt tagits till
atomenergiutredningens blivande förslag till den del det kommer att beröra
atomkommitténs verksamhetsområde, avgöra i vilken utsträckning
sådan administrativ arbetskraft, varom nu är fråga, bör ställas till kommitténs
förfogande och vilka avlöningsförmåner som härvidlag bör utgå.
I likhet med vad jag i årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln,
punkterna 352 och 354) föreslagit beträffande medicinska och naturvetenskapliga
forskningsråden anser jag mig böra förorda, att hos atomkommittén
får inrättas extra ordinarie tjänster, aspiranttjänster och extra tjänster
i högst 15 lönegraden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
senare närmare pröva kommitténs framtida personalbehov samt i anslutning
därtill bestämma antalet dylika tjänster och lönegradsplaceringen
för dessa.
Atomkommitténs förslag rörande pensionsförsäkring i Svenska personalpensionskassan
av viss teknisk personal är jag icke beredd att nu pröva.
Till ordförande, ledamöter och experter i atomkommittén utgår för närvarande
ersättning i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen. Atomkommittén
har i anslutning till sitt förslag till omorganisation av kommittén
förordat eu arvodesreglering som mera ansluter sig till vad som gäller
vid de statliga forskningsråden. Vägande skäl torde kunna anföras för
4
Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1956
att en dylik arvodesreglering nu genomföres, även om kommittén icke
ombildas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om ifrågavarande
arvodesreglering.
Den snabba utvecklingen inom atomforskningen ställer uppenbarligen
stora krav på anslagsmedel, och jag anser mig böra räkna med en betydande
höjning av de för forskning avsedda medlen under förevarande
anslag. Jag anser mig för nästa budgetår böra föreslå en ökning av anslaget
med 500 000 kronor till 3 275 000 kronor. Därvid utgår jag ifrån att atomkommittén
— eventuellt gemensamt med andra forskningsråd — även
kommer att ekonomiskt understödja strålningsbiologisk forskning av central^
betydelse för atomenergiens utforskning och utnyttjande.
Vad angår den av föreståndaren för karolinska sjukhusets radiofvsiska
institution begärda medelsanvisningen till utlandsresor för vissa befattningshavare
vid institutionen för studier av strålskyddsåtgärder vid atomenergianläggningar
ansluter jag mig till statskontorets förslag. Jag förordar
alltså, att resekostnadsersättningar och traktamenten till de befattningshavare
vid institutionen, som utsändes för ifrågavarande studier, utgår
från förevarande anslag samt att kostnader för vikarier för nämnda befattningshavare
bestrides från karolinska sjukhusets avlöningsanslag. Där''
t(J. förutsätter jag, att till vederbörande befattningshavare under tjänstledighet
för nämnda studier kommer att utgå oavkortad lön.
^ id innevarande budgetårs utgång förefintlig behållning å reservationsanslaget
till Atomenergiforskning torde böra överföras till det nva reservationsanslaget.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag. I likhet
med departementschefen förutsätter utskottet, att atomkommittén
— eventuellt gemensamt med andra forskningsråd — även kommer att ekonomiskt
understödja strålningsbiologisk forskning av central betydelse
för atomenergiens utforskning och utnyttjande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Atomforskning för budgetåret
1956/57 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 275 000 kronor.
Stockholm den 15 maj 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
T kl förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson.
Leander, Näsgård, Gillström, Näsström, Hesselbom. Sundelin, Einar Persson,
Bergman, Axel Andersson, Ragnar Bergh, Nils Theodor Larsson,
Söderberg och Jacobsson; samt
från a ndra kammaren: herrar Skoglund i Do vers torp, Andersson i
Malmö, Åkerström, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmen, herrar Petterson
i Degerfors, YY idén, Johansson i Mysinge, Persson i Växjö, fru Ericsson
i Lulea, herrar Löfroth och Hjalmarson, fröken Y inge och herr Andreasson.
Ivar Hieggströms Boktrjxkeri AB • Stockholm 1956
5612*9
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.