Utlåtande i anledning av väckta motioner angående undersökning och planläggning av trafikförhållandena i Bohusläns kustland och skärgårdar.
1956-05-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:133, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående undersökning och planläggning av trafikförhållandena i Bohusläns kustland och skärgårdar.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 133 dr 1956
1
Nr 133
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående undersökning
och planläggning av trafikförhållandena i
Bohusläns kustland och skärgårdar.
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Karl Andersson m. fl. (I: 202) och den andra inom andra kammaren
av herr Staxäng m. fl. (11:451), hav föreslagits att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj :t vidtager åtgärder för
undersökning och planläggning av trafikförhållandena i Bohusläns kustland
och skärgårdar.
Motionärerna ha inledningsvis erinrat om att den bohuslänska kusten
sedan gammalt haft en ganska livlig sjötrafik. Sedan angbåtarnas tillkomst
har reguljär trafik uppehållits längs kusten från Göteborg till Strömstad
med vissa turer utsträckta ända till Oslo. Dessutom har en del trafikföretag
haft en betydande lokaltrafik sjöledes mellan öarna och tätorterna pa fastlandet.
Längs denna cirka 20 mil långa kuststräcka ligger förutom städerna
Göteborg, Marstrand, Lysekil och Strömstad en hel råd med tätbebodda
samhällen dels på kusten och fastlandet och dels på öarna ute i skärgården.
Flera av öarna har en befolkning mellan 1 000 och 2 000 invånare. För
samtliga dessa har sjötrafiken i gångna tider varit ett trafikmedel av stor
betydelse. Ute i den bohuslänska skärgården finns cirka 40 000 bofasta invånare
som för sin utkomst och näring är beroende av goda trafikförbindelser.
Därtill kommer sommartid omkring 100 000 turister och semesterfirare
som söker sig ut till kustbandet. Om man undantager Stockholms
läns skärgård, där viss jämförelse förefinnes, torde motsvarande förhållande
icke finnas i något annat län inom vårt land.
Motionärerna erinra vidare om att transportmedlen till lands på
grund av utvecklingen slagit ut den längs kusten gående långsammare sjötrafiken,
varigenom kustsamhällena i högre grad än förut blivit beroende
av förbättrade landförbindelser.
De stödåtgärder som under senare år kommit till stånd bl. a. från
statens sida för att upprätthålla en fortsatt båttrafik har emellertid betraktats
som en övergångsåtgärd tills att andra bättre kommunikationer till
lands hunnit byggas ut. I detta sammanhang upplyser motionärerna om att
det bolag, som senast ombesörjt reguljär båttrafik mellan Göteborg och
74 t ce Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 133
2
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1956
Smögen, fi. o. m. den 2 januari i år upphört med sin verksamhet och numera
trätt i likvidation.
Härefter ha motionärerna anfört följande.
Denna allvarliga utveckling på trafikväsendets område för berörda öar
och kustområde kommer sannolikt att medföra en ökad isolering och betydande
risk för ytterligare avfolkning. Då befolkningstätheten är störst
utåt kusten och länets största samhällen där är belägna, får dessa kommunikationsfrågor
en ytterst allvarlig innebörd för hela länet.
Då trafikutvecklingen som förut nämnts nu otvetydigt pekar på landtrafik,
ligger enligt vår mening lösningen för skärgårdsbefolkningens trafikproblem
däri att fasta vägförbindelser utbyggs till skärgårdssamhällena.
Landskapets geografiska struktur har medfört att såväl järnvägen (Bohusbanan)
som den genomgående landsvägen (riksväg nr 2) går relativt långt
inne i landskapet. Härifrån har redan flera tvärgående vägar ut till kusten
kommit till stånd, men skärgårdssamhällena står i stort sett ännu utan
fasta trafikförbindelser till fastlandet och kustsamhällena utan lämpliga
vägförbindelser med varandra.
Vägförvaltningen i länet har nyligen fått i uppdrag att undersöka behovet
av vissa färjförbindelser, men det erfordras även planläggning av nya
vägar och broförbindelser om trafiken skall kunna tillgodoses och en ersättning
för den mistade båttrafiken uppnås. Vissa av skärgårdens tätbebodda
Öar t. ex. Käringön har ett sådant läge att broförbindelse är otänkbar, och
en reguljär färjtrafik ställer sig ganska dyrbar. I sådana fall bör övervägas
om passbåtförbindelser kunde insättas och därvid erhålla samma rätt som
färja d. v. s. att vägförvaltningen fick upprätthålla vägtrafik med passbåt
utan avgift för trafikanter såsom fallet är med färja.
Det synes oss angeläget att en undersökning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg företages om hur berörda trafikbehov lämpligen bör
lösas. Härvid bör upprättas förslag om att genom en utbyggnad av vägnätet,
byggande av broar samt inrättande av nya färjor och passbåtförbindelser
skaffa trafikmöjligheter för den stora befolkning som lever och är
bofast i Bohusläns skärgårdar och kustområden.
Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen
samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
Väg- och vattenbyggnads styrelsen erinrar till en början om att frågan
om Bohusläns kommunikationer under senare år vid ett flertal tillfällen
varit föremål för styrelsens ställningstagande. Sålunda underströk styrelsen
bl. a. i utlåtande över en av 1952 års bohuskusttrafikutredning avgiven
promemoria, att den planläggning av skärgårdens förbindelser på längre
sikt, som borde genomföras innan åtgärder vidtoges i syfte att omlägga
trafiken, krävde ett omfattande utredningsarbete, som därför snarast möjligt
borde påbörjas.
Styrelsen framhåller vidare, att vissa begränsade utredningar på området
redan igångsatts genom vägförvaltningens försorg. Styrelsen anför
vidare.
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1956
3
Den nu aktualiserade frågan är icke enbart en vägfråga utan problemen
bör även ses i ett vidare sammanhang såsom med hänsyn till berörda
trafikföretags möjligheter att upprätthålla förbindelserna, näringslivets utveckling
och lokalisering, befolkningsutvecklingen o. d. Styrelsen har
sig bekant att utredningar i sistnämnda hänseenden redan pågå dels inom
Göteborgs regionplaneområde, dels utanför detta genom särskilt utrcdningsorgan.
I den mån dessa kunna nyttiggöras för att belysa skärgårdens
speciella problem synes detta böra ske.
Med hänsyn till frågans vikt är det väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
uppfattning, att en sådan allsidig utredning, varom omförmäles i motionerna,
vore av stort värde som underlag för den fortsatta trafikplaneringen
inom Bohusläns skärgård. Emellertid är projekteringsläget inom verket
för närvarande så ansträngt att en dylik utredning icke kan företagas inom
verket. Styrelsen är dock medveten om att utredningen i vissa delar kommer
att belasta verket. Styrelsen förordar alltså att utredningen kommer till
stånd snarast möjligt antingen genom en kommitté med representanter för
berörda intressen eller också genom särskild utredningsman, som till förfogande
får experter för olika områden.
Sjöfartsstyrelsen uttalar bl. a., att trots stora ekonomiska uppoffringar
från såväl enskilda intressenters som det allmännas sida förutsättningar
icke gått att skapa för det fortsatta uppehållandet av kustlinjetrafiken.
Fortsättningsvis anföres följande.
Detta måste anses bero på att det för båtlinjerna kvarstående trafikunderlaget
blivit alltför begränsat för att möjliggöra helårstrafik med kombinerade
gods- och passagerarefartyg av nuvarande typ med dessas ofrånkomligt
höga driftkostnader. Kustlinjefartygens relativa långsamhet samt
— bortsett från högsommarmånaderna — finjernas mycket ringa turtäthet
ha medfört att den fast bosatta befolkningen praktiskt taget helt övergått
till att för sina resor taga i anspråk andra kommunikationsmedel. Även
godstransporterna torde utan någon egentlig belastning av kustsamhällenas
invånare redan nu kunna omhändertagas av andra trafikföretagare. Med
hänsyn härtill kan enligt sjöfartsstyrelsens mening enbart ett bortfall av
kustlinjetrafiken knappast tagas till intäkt för åtgärder av de i motionerna
antydda syftet — även om dylika åtgärder ur andra synpunkter kunna anses
angelägna.
Betydelsen av den av Marstrandsbolaget bedrivna verksamheten ligger
numera närmast hos turisttrafiken under högsommaren. Skulle denna
trafik jämväl försvinna, går för sommargäster och turister en värdefull
rekreationsmöjlighet förlorad. Därjämte kommer under sommarmånaderna
de landväga trafikmedlen att — åtminstone tills områdets brofrågor lösts
— få en tidvis svårbemästrad merbelastning.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lön framhåller, att den av motionärerna
påtalade utvecklingen stått klar för länsstyrelsen, vilken med de
möjligheter som yppats medverkat till att bättre väg-, bro- och färjförbindelser
kommit till stånd i kustbandet. Vidare framhålles, alt åt vägförvaltningen
i länet uppdragits att verkställa utredning om erforderliga färjförbindelser
i Bohusläns skärgård. En sådan utredning är emellertid icke
4
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1956
till fyllest. Den bör även omfatta erforderliga väg- och broförbindelser.
Länsstyrelsen anför vidare.
Vid uppgörandet av förslagen till flerårsplaner skulle det för länsstyrelsen
vara av stort värde att ha tillgång till en utredning rörande här berörda
kommunikationsproblem. Det skulle icke endast ge en uppfattning om det
samlade behovet av investeringar för detta ändamål utan även vara till
vägledning vid angelägenlietsgraderingen av de olika företagen.
En utredning av kommunikationsproblemen är emellertid icke endast en
vägteknisk fråga. Som grund härlör måste ligga en näringsgeografisk utredning.
En sådan pågår emellertid redan såväl inom länet som inom göteborgsregionen,
och ehuru den icke är färdigställd, torde resultaten härav
successivt kunna utnyttjas för här ifrågavarande ändamål.
Under hänvisning till det anförda får länsstyrelsen för sin del tillstyrka,
att en utredning kommer till stånd i huvudsak enligt de riktlinjer, som
angivas i motionerna. Länsstyrelsen vill emellertid framhålla, att därest
denna utredning avses skola uppdragas åt väg- och vattenbyggnadsverket,
vilket enligt länsstyrelsens mening vore det lämpligaste, det för den på vägförvaltningen
ankommande delen av utredningen erfordras, att särskild
personal ställes till förfogande, för att utredningen skall kunna genomföras
inom rimlig tid.
Utskottet. Utvecklingen på kommunikationsväsendets område har -_-
såsom framhållits av både motionärerna och de hörda remissmyndigheterna
— medfört att de snabbare landtransportmedlen i allt större utsträckning
ersatt den mera långsamt gående kusttrafiken. Det till följd härav minskade
underlaget för den senare trafiken har i sin tur medfört försämrade kommunikationsförhållanden
för befolkningen i de vidsträckta delar av de
bohuslänska kustområdena och skärgårdarna som antingen helt sakna vägoch
broförbindelser eller också ha otillfredsställande sådana. Även utskottet,
som i allt väsentligt delar motionärernas uppfattning i denna fråga,
finner det därför angeläget att utan tidsutdräkt åtgärder vidtagas för åstadkommande
av en förbättring härutinnan. Sådana åtgärder synas i enlighet
med vad som förordats av motionärerna främst böra syfta till åvägabringande
av fasta väg- och broförbindelser samt, där sådana icke rimligen
kunna utbyggas, kompletterande färj- och passbåtförbindelser. Utbyggnaden
av kommunikationslederna i fråga bör självfallet föregås av en allsidig
undersökning och planläggning av på vad sätt och i vilken turordning
denna utbyggnad bör ske. Utskottet, som alltså tillstyrker att en sådan
undersökning verkställes, förutsätter att vid densammas genomförande
de av motionärerna och remissinstanserna anförda synpunkterna vederbörligen
beaktas. Beträffande formerna för undersökningen torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning. Representanter för vägmyndigheterna
torde dock i en eller annan form böra beredas tillfälle deltaga
i utredningsarbetet. Detsamma torde vidare böra bedrivas på ett sådant
sätt att därav föranledda förslag eller delförslag kunna tagas i beaktande
vid den omprövning av flerårsplanerna för väg- och brobyggnadsverksamheten
för aren 1955—1959 som skall verkställas nästkommande år.
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1956
5
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 202 och
11:451, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl.
Maj :t ville vidtaga åtgärder för undersökning och planläggning
av trafikförhållandena i Bohusläns kustland och skärgårdar.
Stockholm den 15 maj 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Leander, Gillström, Näsström, Pålsson, Sundelin, Einar Persson,
Erik Svedberg, Rikard Svensson, Söderberg, Bengtson, Jacobsson och Birke;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Andersson i
Malmö, Åkerström, Rubbestad, fröken Elmén, herrar Petterson i Degerfors,
Andersson i Mölndal, Staxäng, Widén, Jansson i Kalix, Löfroth, Svensson
i Stenkyrka, Blidfors, Andreasson och Nelander.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:290 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående undersökning och planläggning av trafikförhållandena i Bohusläns kustland och skärgårdar. a1 i texten