Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1956 församlade revisorers särskilda berättelse angående statsliggarens bihang.

1956-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:138, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1956 församlade revisorers särskilda berättelse angående statsliggarens bihang.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1956

Nr 138

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1956 församlade revisorers

särskilda berättelse angående statsliggarens bihang.

(4:e avd.)

I särskild berättelse den 8 mars 1956 ha riksdagens år 1956 församlade

revisorer upptagit frågan om statsliggarens bihang till behandling. Revisorerna

ha därvid uttalat sig för att nämnda bihang måtte ersättas av en författningshandbok

i lösbladssystem, tryckt och distribuerad genom postverkets

försorg.

Efter en redogörelse för tillkomsten av och innehållet i statsliggarens båda

delar, av vilka del II utgör det s. k. bihanget, ha revisorerna gjort följande

allmänna uttalande.

Den av statskontoret utgivna statsliggaren har kommit att bli ett viktigt

hjälpmedel såväl vid riksdagsbehandlingen av olika frågor som vid det dagliga

administrativa arbetet inom departementen, ämbetsverken och övriga

grenar av den statliga förvaltningen. Icke minst gäller detta i fråga om statsliggarens

bihang, där bl. a. de viktigaste avlönings- och pensionsförfattningarna

äro intagna. En förutsättning för att nämnda bihang skall kunna

tjänstgöra som en tillförlitlig handbok på avlöningsväsendets område är

självfallet, att detsamma såvitt möjligt innehåller författningarna i deras vid

varje tidpunkt gällande lydelse. Detta krav har emellertid under senare år

kunnat tillgodoses endast i begränsad utsträckning. Vid upprepade tillfällen

ha sålunda i den viktigaste avlöningsförfattningen — statens allmänna

avlöningsreglemente —- genom beslut vid vederbörande riksdags höstsession

vidtagits ändringar, vilka trätt i kraft den 1 januari påföljande år. Detsamma

har skett beträffande avlöningsreglementet för övningslärare. I de fall

de årliga förhandlingarna om statstjänstemännens löner resulterat i ändrade

lönebelopp, ha vidare de i bihanget intagna lönetabellerna blivit inaktuella.

Därtill kommer att bihanget på sistone av olika anledningar icke plägat

utkomma förrän i början av oktober, d. v. s. vid en tidpunkt då mer än

en fjärdedel av budgetåret gått till ända. Allt detta har lett till att under

senare år bihanget i väsentliga avseenden varit föråldrat under större delen

av den avsedda giltighetstiden. Man torde också få räkna med att nu avsedda

författningar komma att ändras under löpande budgetår jämväl i

fortsättningen, även om dessa ändringar måhända icke alltid bli lika omfattande

som under de senast förflutna budgetåren. Med hänsyn härtill hysa

revisorerna den meningen, att det knappast kan vara rationellt att utgiva

bihanget på sätt nu sker.

Då emellertid behov otvivelaktigt föreligger av cn handbok på avlöningsväsendets

område, bör enligt revisorernas uppfattning det med statsliggarens

bihang avsedda syftet tillgodoses i annan ordning. Härvidlag förtjänar

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1956

15

framhållas, att de större kommunikationsverken för sina tjänsteställen utgiva

särskilda författningssamlingar i form av lösblad, innehållande bl. a.

avlöningsreglementen och instruktioner, vilka kompletteras allteftersom nja

eller ändrade bestämmelser utkomma. Såvitt revisorerna ha sig bekant, fungerar

detta system på ett ändamålsenligt sätt. Det synes därför lämpligt,

att systemet kommer till användning vid utgivandet av den handbok som

enligt vad ovan anförts bör ersätta det nuvarande bihanget. Därmed torde

nämligen följa påtagliga fördelar. Det skulle salunda bli möjligt att praktiskt

taget ständigt ha tillgång till aktuella avlöningsbestämmelser, varigenom

de i det föregående berörda olägenheterna skulle elimineias. I motsats

till vad nu är fallet bleve det vidare icke nödvändigt att varje år trycka om

samtliga här ifrågavarande författningar. Dessutom skulle möjligheter skapas

för att i ökad utsträckning tillgodose speciella förvaltningsområdens

behov av särtryck av författningar, något som icke kan ske inom ramen for

nuvarande svstem. ..

En förutsättning för att en författningshandbok av nu asyftat slag skall

kunna fylla sitt ändamål är uppenbarligen, att nya och ändrade författningar

så snabbt som möjligt tryckas och distribueras till berörda myndigheter.

Med beaktande härav anse sig revisorerna böra ifrågasatta, huruvida

icke bestyret därmed bör anförtros postverket, som torde ha en för ändamålet

lämplig organisation och för övrigt äger vissa erfarenheter i ämnet

genom utgivandet av postverkets författningssamling.

Till vilket årligt belopp kostnaderna för en dylik handbok kunna komma

att uppgå är icke möjligt att i dag bedöma; dessa bli nämligen helt beroende

av vilken omfattning innehållet kommer att få. Det torde emellertid icke

vara omotiverat antaga, att utgifterna komma att bli lägre än vad nu ar

fallet. Förevarande spörsmål synes likväl icke i första hand böra bedömas

ur kostnadssynpunkt utan med beaktande av de olägenheter som äro t o inbundna

med det nuvarande bihanget och de motsvarande fördelar som sta

att vinna, därest i stället utgives en författningshandbok i lösbladssystem.

Då det synes angeläget, att den ovan angivna motsvarigheten till statsliggarens

bihang om möjligt utkommer redan fr. o. m. nästa budgetar, bor

enligt revisorernas mening frågan härom snarast upptagas till provning och

avgörande.

Över revisorernas berättelse ha remissutlåtanden avgivits av Svea hovratt,

försvarets civilförvaltning, socialstyrelsen, generalpoststyrelsen, byggnadsstyrelsen,

statskontoret, lanibruksstyrelsen, sjöfartsstyrelsen och länsstyrelsen

i Stockholms län, vilka tillstyrkt revisorernas förslag, samt av riksrakenskapsverket,

skolöverstyrelsen och statens lönenåmnd, vilka avstyrkt

revisorernas förslag. Beträffande innehållet i dessa utlåtanden torde få lianvisas

till de tryckta förklaringarna.

Utskottet. 1 sin förevarande berättelse ha revisorerna föreslagit, att statsliggarens

nuvarande bihang ersättes med eu författningshandbok i losbladssystem,

tryckt och distribuerad genom postverkets försorg. Av de i ärendet

hörda remissmyndigheterna ha nio tillstyrkt och tre avstyrkt revisorernas

förslag. .

För egen del har utskottet kommit till den uppfattningen, att flera skal

tala för att det med slatsliggarens bihang avsedda syftet tillgodoses i den av

revisorerna förordade ordningen. Innan eu dylik omläggning kommer till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1956

stånd, synas emellertid vissa med frågan sammanhängande spörsmål böra

ytterligare prövas. Enligt utskottets mening kan detta lämpligast ske på så

sätt, att statskontoret och generalpoststyrelsen få i uppdrag att gemensamt

utarbeta ett detaljerat förslag i ämnet, varvid jämväl de av remissmyndigheterna

anförda synpunkterna böra skänkas vederbörligt beaktande. På

Kungl. Maj :t får sedan ankomma att vidtaga de åtgärder som med hänsyn

till resultatet av de båda förenämnda ämbetsverkens utredning må vara

motiverade.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj :t ville vidtaga åtgärder i det av utskottet angivna

syftet.

Stockholm den 15 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Leander, Gillström, Näsström, Pålsson, Sundelin, Einar Persson, Erik

Svedberg, Rikard Svensson, Söderberg, Bengtson, Jacobsson och Birke; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Andersson i

Malmö, Åkerström, Rubbestad, fröken Elmén, herrar Petterson i Degerfors,

Andersson i Mölndal, Staxäng, Widén, Jansson i Kalix, Löfroth, herrar

Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Andreasson och Nelander.

560865 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:291 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående undersökning och planläggning av trafikförhållandena i Bohusläns kustland och skärgårdar. a1 i texten