Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående - anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1956-05-18 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående - anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956

1

Nr 142

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

- anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms högskola

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten

104, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret

1956/57 till Bidrag till Stockholms högskola beräkna ett förslagsanslagav

9 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 108, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

2 mars 1956, föreslagit riksdagen att dels godkänna vad departementschefen

förordat beträffande förstärkning av Stockholms högskolas personalorganisation,

m. m., dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för Stockholms högskola, som föranledes av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven huvud

stat för Stockholms högskola att tillämpas under budgetåret 1956/57, dels

ock till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 8 900 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Gärde Widemar och herr Aastrup (I: 240) och den andra inom andra

kammaren av herr Rylander m. fl. (II: 419), i vilka hemställts, såvitt häi

är i fråga, att riksdagen måtte fatta beslut om inrättande från och med

nästa budgetår vid Stockholms högskola av en preceptur i Ca 34 i civilrätt

och en preceptur i Ca 34 i straffrätt;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ohlon (I: 525) och den andra inom andra kammaren av herr Helén

och fröken Vinge (II: 702), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

om inrättande från den 1 juli 1957 av en ordinarie professur i ämnet teateihistoria

vid Stockholms högskola eller, därest detta yrkande icke bifölles,

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t understryka nödvändigheten av att

förslag om inrättande av ordinarie professur i ämnet teaterhistoria vid

1 _ Bihnng till riksdagens protokoll 11)56. 6 samt. Nr l\l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr l/f2 år 1956

Stockholms högskola från den 1 juli 1957 förelägges riksdagen vid så tidig

tidpunkt att tillsättningsförfarandet kan vara avslutat om möjligt före ingången

av höstterminen 1957;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mogård m. fl. (1:526) och den andra inom andra kammaren av

heir Håstad m. fl. (II: 701), i vilka hemställts, att en personlig forskningsprofessur

i romanska språk för professor Tilander inrättas vid Stockholms

högskola från och med budgetåret 1956/57, samt att med professuren måtte

förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning samt att i filosofie

licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande, som därtill

anmäler sig;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt

motion (II: 538), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställer om utredning om inrättande av en lärostol i filmhistoria, ett

svenskt filminstitut och en statlig filmakademi.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda

motioner hänvisas till motionerna 11:419, 11:538, 11:701 och 11:702.

Inledning

I »syfte att trygga Stockholms högskolas ställning och möjliggöra högskolans

utveckling under så gynnsamma arbetsbetingelser, som omständigheterna

medgiva», slöts år 1948 ett avtal mellan staten, Stockholms stad

och högskolan rörande högskolans finansiering. Enligt detta avtal, som

trätt i kraft den 1 juli 1949, fastställes stat för högskolan av Kungl. Maj:t.

Till bestridande av den utgiftssumma som enligt den fastställda staten icke

täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skall staten och

Stockholms stad bidraga enligt följande grunder:

a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden

med /i av densamma, dock högst med 700 000 kronor, och staten ansvarar

för resten. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår stadens

bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter och byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av

de humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.

Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten

uppgår Stockholms stads bidrag till det för staden avtalsenliga

maximibeloppet, 1 200 000 kronor, och statens bidrag till 6 738 000 kronor.

Då förutnämnda avtalsfråga anmäldes i propositionen 1948:219 framhöll

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att det av ett flertal

utredningar, i främsta rummet universitetsberedningen, socialvetenskapliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr lJf2 år 1956

forskningskommittén och naturvetenskapliga forskningskommittén, påvisats,

att en betydande, både personell och materiell upprustning vore av

nöden för att sätta Stockholms högskola i stånd att uppnå och bibehålla

paritet med statsuniversiteten.

I två vid 1954 års riksdag väckta, likalydande motioner (1:474 och

II: 617) yrkades, bland annat, att, riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

skulle hemställa, att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga en sådan

plan för upprustning av Stockholms högskola, att högskolan vid utgången

av budgetåret 1957/58 uppnått en för undervisningen betryggande effekt.

Med anledning av det i motionerna I: 474 och II: 617 framställda yrkandet

om en upprustningsplan för Stockholms högskola förordade statsutskottet

i sitt utlåtande nr 137 — under framhållande av nödvändigheten av

att högskolan inom rimlig tid komme i paritet med universiteten i Uppsala

och Lund — att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhölle om att en

översyn genom en på lämpligt sätt sammansatt organisationskommitté

komme till stånd rörande högskolans nuvarande resurser, utbyggnadens

lämpliga utformning, behovens angelägenhetsgrad, åtgärdernas fördelning

på olika budgetår m. m. De dittills verkställda utredningarna i ämnet

borde enligt utskottets mening utgöra en lämplig grund för kommitténs blivande

arbete. Då ifrågavarande arbetsuppgifter näppeligen enligt statsutskottets

mening kunde bli fullgjorda inom sådan tid, att resultatet av på

desamma grundat förslag kunde föreläggas redan 1955 års riksdag, förutsatte

utskottet, att Kungl. Maj:t utan hinder av det genom kommittén pågående

utredningsarbetet vid budgetberedningen för budgetåret 1955/56

komme att tillgodose de ändamål vid högskolan, som kunde betecknas som

särskilt angelägna. Statsutskottet hemställde, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte i anledning av motionerna I: 474 och II: 617, i vad de avsåge

en upprustningsplan för Stockholms högskola, i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om en översyn av dittills verkställda utredningar för upprustning

av högskolan och utarbetande av en organisationsplan härför i enlighet

med vad av statsutskottet angivits i dess utlåtande. I skrivelse den

25 maj 1954, nr 323, anmälde riksdagen, att riksdagen fattat beslut i enlighet

med vad utskottet föreslagit.

Genom beslut den 14 januari 1955 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla en utredningsman för att utarbeta

av den av riksdagen begärda organisationsplanen för upprustning av Stockholms

högskola och verkställa de utredningar i övrigt, som utredningsmannen

kunde finna påkallade i samband därmed. Tillika uppdrog Kungl.

Maj:t åt byggnadsstyrelsen att vara utredningsmannen behjälplig vid utarbetande

av en plan för tillgodoseende av högskolans lokalbehov. Genom

beslut sistnämnda dag tillkallades såsom utredningsman för sagda ändamål

byråchefen i ecklesiastikdepartementet Torsten Sigvard Arén.

Utredningsmannen för utarbetande av eu organisationsplan för upprust
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956

ning av Stockholms högskola har den 27 december 1955 avgivit betänkande

med utredning och förslag angående förstärkning av Stockholms

högskolas personalorganisation, m. in. (stencilerat). Häröver har y 11 r a nd

e n avgivits av kanslern för rikets universitet, efter hörande av styrelsen

för Stockholms högskola och högskolans rektorsnämnd, samt av riksräkenskapsverket

och statskontoret.

Utredningsmannen uttalar inledningsvis, att han funnit den del av utredningsuppdraget,

som avser utarbetande av en plan för tillgodoseende av

Stockholms högskolas lokalbehov, vara av så tidskrävande och omfattande

natur, att en mera fullständig dylik plan icke kunnat framläggas i så god

tid, att den kunde underställas 1956 års riksdag, å andra sidan syntes det

utredningsmannen angeläget, att den av riksdagen begärda organisationsplanen

för högskolans upprustning i övrigt skulle kunna föreligga inom

sådan tid, att den kunde läggas till grund för Kungl. Maj:ts och riksdagens

prövning av Stockholms högskolas anslagsäskanden redan för budgetåret

1956/57. Med hänsyn härtill har utredningsmannen ansett det lämpligt,

att i det nu framlagda betänkandet i fråga om högskolans lokalförhållanden

endast taga ställning till vissa byggnadsfrågor, vilka från högskolans sida

upptagits i dess anslagsäskanden för nämnda budgetår. Utredningsmannen

uttalar, att han har för avsikt att i ett senare betänkande framlägga en

plan för tillgodoseende av högskolans lokalbehov i övrigt. Härefter anför

utredningsmannen bland annat följande.

Vid utredningsarbetets fullgörande har för mig som vägledande framstått

statsutskottets vid 1954 års riksdag understrykande av nödvändigheten av

att Stockholms högskola inom rimlig tid kommer i paritet med universiteten

i Uppsala och Lund. Vid bedömningen av högskolans personalbehov och

behov av anslag till materiel m. m. har jag därför i stort sett endast ansett

mig böra taga hänsyn till det nu aktuella studentantalet. Jag vill härvid

även erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av nådigt

bemyndigande den 30 juni 1955 samma dag tillkallat särskilda sakkunniga,

vilka antagit benämningen 1955 års universitetsutredning, med uppgift att

utreda universitetens och högskolornas behov med hänsyn till det förutsedda

starkt växande studentantalet i vårt land och det av samhällsutvecklingen

ökade behovet av universitets- och högskoleutbildad arbetskraft. Icke

minst för att möta det ökade behov av akademiska lärarkrafter, som denna

utveckling medför, framstår det för mig såsom angeläget, att Stockholms

högskolas personella och materiella resurser inom en ganska snävt begränsad

tidsperiod bringas i paritet med universitetens i Uppsala och Lund.

Vad beträffar personalorganisationen har jag ansett mig böra räkna med

en treårsperiod, omfattande budgetåren 1956/57—1958/59, med huvudvikten

lagd på de två första budgetåren, där ej lokalförhållandena föranlett

till annat. Då det gäller att utarbeta en plan för tillgodoseende av högskolans

lokalbehov, ligger det i sakens natur, att hänsyn måste tagas till det

starkt växande studentantalet. Då utredningsuppdraget på detta område

enligt mitt bedömande delvis kommer att sammanfalla med universitetsutredningens

uppdrag, har jag för avsikt att samråda med utredningen vid

byggnadsplanens uppgörande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11+2 år 1956

o

Stockholms högskolas omfattning

Stockholms högskola omfattar — förutom en allmän avdelning — en

matematisk-naturvetenskaplig, en stats- och rättsvetenskaplig och en humanistisk

avdelning. Någon motsvarighet till de teologiska och medicinska

fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund finnes sålunda icke vid

Stockholms högskola.

Enligt statistisk årsbok 1955 utgjorde antalet studerande vid Stockholms

högskola hösten 1954 3 590. Vid denna tidpunkt uppgick det sammanlagda

antalet studerande inom de juridiska och filosofiska fakulteterna vid universitetet

i Uppsala till 4 175 och vid universitetet i Lund till 3 159.

I den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1955/56 fastställda huvudstaten

för Stockholms högskola balanserar utgifter och inkomster å ett belopp av

8 686 900 kronor. Under budgetåret 1949/50 — det första budgetår under

vilket nu gällande avtal om högskolans finansiering tillämpades — utgjorde

motsvarande belopp 3 306 000 kronor. Av följande i propositionen intagna

sammanställning framgår de i huvudstaten för budgetåret 19o5/56 och för

budgetåret 1949/50 upptagna utgifts- och inkomstposternas storlek.

Utgifter Budgetår

1955/56 1919/50

1. Avlöningar, förslagsvis.................. 4 950 000 2 190 000

2. Omkostnader, förslagsvis................ 788 900 433 000

3. Materiel m. m..................•••••• 760 000 336 000

4. Engångskostnader för materielanskaffning 200 000 40 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten. ... 1 585 000

6. Bidrag till vissa institutioner............ 143 000 147 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis...... 260 000_160 000

Summa kronor 8 686 900 3 306 000

Inkomster

1. Avkastning fiån högskolans fonder....... 490 000 560 000

2. Avgifter från de studerande............. 190 000 395 000

3. Hyror och arrenden .................... 30 600 25 500

4. Bidrag från enskilt håll................. 35 600 48 200

5. Diverse inkomster ..................... 2 700 4 800

6. Bidrag från Stockholms stad ............ 1 200 000 700 000

7. Bidrag från staten ..................... 6 738 000_1 572 500

Summa kronor 8 686 900 3 306 000

De sålunda lämnade siffrorna ger enligt utredningsmannen en viss bild

av de ökade resurser, som efter nyssnämnda avtals ingående ställts till högskolans

förfogande. 1 anslutning härtill framhåller utredningsmannen, att

siffrorna för budgetåret 1955/56 dock måste ses mot bakgrunden av den

opaginerad Kontrollera mot PDF

c Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956

förändring av penningvärdet, som ägt rum efter budgetåret 1949/50, och

att antalet vid högskolan nyinskrivna undergått en icke oväsentlig ökning

sedan sistnämnda budgetar. Enligt av högskolan till utredningsmannen

lämnade uppgifter har vid högskolan höstterminerna 1950—1954 nvinskrivits

respektive 713, 965, 959, 1 025 och 1 028, innebärande en ökning med

drygt 44 procent.

Utökning av personalorganisationen

vid Stockholms högskola

Allmänna synpunkter

Utredningsmannen framhåller till en början, att den icke oväsentliga förstärkning

av Stockholms högskolas personalorganisation, som vidtagits från

och med innevarande budgetår, avgjort inneburit en viss inknappning av

de äldre universitetens försteg i detta avseende. Särskilt i fråga om docentbefattningar

och befattningar för såväl vetenskapligt utbildad som annan

biträdespersonal inom de matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska

avdelningarna är, påpekar utredningsmannen, högskolan dock alltjämt

eftersatt i förhållande till universiteten i Uppsala och Lund. Inom den statsoch

rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan vore antalet befattningar

något högre än inom de juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala

och Lund. Å andra sidan vore det totala antalet inom denna avdelning inskrivna

studerande icke obetydligt större än motsvarande antal i Uppsala,

respektive Lund. Med hänsyn härtill är enligt utredningsmannens mening

en förstärkning av avdelningens personella resurser påkallad för att högskolan

skall ernå paritet med universiteten.

Härefter anför utredningsmannen bland annat följande:

Fragan om den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen har

emellertid under senare år varit föremål för utredning genom 1949 års kommitté

för den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen. Kommittén

har den 27 april 1953 avgivit betänkande i ämnet (SOU 1953: 15 och 16).

Sedan universitetskanslern hört vederbörande universitets- och högskolemyndigheter

och tagit del av de yttranden över betänkandet, vilka avgivits

direkt till Kungl. Maj:t av andra myndigheter samt vissa organisationer

och sammanslutningar, har kanslern i utlåtande den 16 december 1954

framlagt ett modifierat förslag till omorganisation av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen. Såväl kommitténs som kanslerns förslag

innebär i fråga om Stockholms högskola en betydande utökning av personalorganisationen,

särskilt inom den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.

Den i högskolans upprustningsplan upptagna förstärkningen av

denna avdelnings personella resurser är mindre omfattande än enligt kommitténs

och kanslerns förslag, men den ligger icke helt i linje med dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 14-2 år 19-56 5

förslag. Med hänsyn härtill och då jag förutsätter, att frågan om en omorganisation

av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen inom

en snar framtid kommer att prövas av statsmakterna, anser jag mig icke

böra framlägga förslag om någon utökning eller förändring i övrigt i fråga

om stats- och rättsvetenskapliga avdelningens personalorganisation.

Utredningsmannen framhåller vidare, att en jämförelse mellan personaltillgången

för olika ämnen, representerade inom de filosofiska fakulteterna

i Uppsala och Lund, visat, att mer eller mindre betydande olikheter

i många fall föreligger för ett och samma ämne saväl i fråga om antalet

befattningar som dessas natur. Skillnaden i personaltillgång syntes i vissa

fall vara föranledd av ett eller flera speciella skäl, såsom olikheter i forskningens

omfattning och inriktning, i antalet studerande och dess fördelning

på olika stadier, i undervisningens oiganisation och omfattning samt i lokalförhållanden,

men i andra fall torde några dylika skäl icke vara för handen.

Utredningsmannen påpekar, att samma ämnen ej heller är undantagslöst

företrädda vid båda universiteten och att sålunda exempelvis professur i

musikforskning endast finns i Uppsala och professur i jämförande språkforskning,

särskilt indoeuropeisk, endast i Lund. Under berörda omständigheter

måste en utökning av Stockholms högskolas personella resurser

för undervisning och forskning i syfte att i detta avseende bringa högskolan

i paritet med universiteten i Uppsala och Lund enligt utredningsmannens

åsikt inriktas på att tillskapa en personalorganisation vid högskolan, vilken

i stort sett kan anses likvärdig med universitetens. Utredningsmannen framhåller

att en viktig faktor vid bedömande av lärarbehovet i de särskilda

ämnena givetvis är det antal, som studerar ämnet. Denna faktor fai dock

enligt utredningsmannens mening icke överbetonas, bland annat därför att

de uppgifter som står att få många gånger är tämligen osäkra.^ Lärarbehovet

påverkades emellertid jämväl av manga andra faktorer, sasom de studerandes

fördelning på olika stadier, om särskilda ett-betygskurser och

särskilda två-betygskurser för lägre filosofiska examina anordnas, om dylika

kurser anordnas en eller två gånger per läsår och om särskilda licentiatkurser

givas. I nu berörda avseenden föreligger, påpekar utredningsmannen,

ofta för ett och samma ämne olikheter vid de skilda lärosätena, mången

gång föranledda av bristande tillgång till lärarkrafter.

Högskolan uttalar till en början, att den av utredningsmannen företagna,

utomordentligt noggranna och grundliga utredningen med full klarhet

bekräftat vad tidigare utredningar fastslagit rörande de omfattande brister

i högskolans personella och materiella utrustning, som måste fyllas för att

sätta högskolan i stånd att prestera ett effektivt arbete i forskning och

undervisning. Ett genomförande av utredningsmannens förslag innebär enligt

högskolans åsikt, att några av de för närvarande mest kännbara luckorna

i högskolans utrustning fylles. Högskolan anser det dock nödvändigt att

framhålla, att ett bifall till utredningsmannens förslag, särskilt i fråga om

lärarbefattningar av lägre grader leder till ett tillstand, som ej kan betecknas

såsom full paritet med statsuniversiteten. Särskilt framhålles, att den all
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottet* utlåtande nr 1.1,2 år 1956

varliga brist i högskolans nuvarande utrustning, som betingas av det otillräckliga

antalet assistent- och amanuensbefattningar, även vid ett bifall

i full utsträckning till utredningsmannens förslag, endast kommer att delms

avhjälpas. För rekryteringen av de högre lärarbefattningarna och för

den vetenskapliga forskningen vore dessa befattningar av utomordentligt

stor betydelse. Högskolan anser sig därför med skärpa böra understryka,

att den av utredningsmannen föreslagna personalförstärkningen utgör ett

minimum av vad som erfordras för att bringa högskolan till den paritet

med de äldre statsuniversiteten, vars uppnående inom rimlig tid av riksdagen

betecknats som nödvändigt. Förslaget måste sålunda enligt högskolans

mening obeskuret genomföras senast inom den angivna tidsfristen.

Det synes högskolan vara av största vikt, att principbeslut härom fattas

redan av 1950 års riksdag.

Universitetskanslern framhåller, att han funnit sig i stort sett kunna

ansluta sig till de i utredningsmannens betänkande för treårsperioden

1956/57—1958/59 uppdragna riktlinjerna för högskolans upprustning. Härefter

anför kanslern i huvudsak följande.

Främst på grund av den korta remisstiden och vissa frågors nära samband

med olika lokalproblem har jag emellertid icke funnit det möjligt att

mgå pa en prövning i detalj av de förslag, som hänför sig till budgetåren

efter det nästkommande. Frågan om högskolans upprustning under budgetaren

1957/58 och 1958/59 kan komma att påverkas av de förslag, som

är att förvänta från 1955 års universitetsutredning. Vidare torde i detta

sammanhang böra erinras om att fragan om högskolans framtida organisation

såsom akademiskt lärosäte alltjämt står öppen. Även detta spörsmål

har nära samband med högskolans framtida uppbyggnad. Jag utgår emellertid

från att åtgärder från Kungl. Maj:ts sida inom den närmaste tiden

kommer att vidtas för närmare utredning av detta ärende. Till följd av

angivna förhållanden är jag — med undantag för vad i organisationsplanen

föreslagits med avseende å docentinstitutionen — nu allenast beredd att

ta definitiv ståndpunkt till de i planen föreslagna åtgärderna för budgetåret

1956/57.

Statskontoret anser, att man vid en fortsatt upprustning av Stockholms

högskola bör i vad gäller personalorganisationen lägga huvudvikten vid

sådana områden, som är ägnade att befrämja en ökad utbildning av lärare

för det högre skolväsendet. Med hänsyn till de betydande utgifter, som ett

genomförande av de i betänkandet framlagda förslagen skulle komma att

medföra för statsverket, kunde statskontoret icke underlåta att fästa uppmärksamheten

vid det mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola

år 1948 ingångna avtalet rörande högskolans framtida ställning. I utlåtande

över avtalsförslaget hade ämbetsverket uttalat farhågor beträffande

de ekonomiska konsekvenserna av avtalet och bland annat pekat på att

stadens bidrag vore maximerat till 1,2 miljoner kronor. Då förefintligheten

av högskolan måste anses utgöra en mycket betydande förmån för Stockholms

stad och dess invånare, kunde det med fog krävas, att staden i sin

män bidroge till högskolans fortsatta upprustning. Föredragande departementschefen

hade vid anmälan av propositionen angående godkännande av

förberörda avtal (prop. 1948:219 s. 19) framhållit, att avtalet avsåge att i

stora drag reglera den inbördes storleksordningen av statens och stadens

gemensamma ekonomiska insatser för högskolans verksamhet och att detsamma

icke garanterade högskolan ett visst minimitillskott av statsmedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 11,2 är 1956

Med hänsyn härtill förordar statskontoret, att förhandlingar upptages med

staden i syfte att åvägabringa en revidering av avtalet i angiven riktning

samt att statsmakterna i avvaktan på resultatet av dylika förhandlingar

icke omedelbart binder sig för hela utbyggnadsprogrammet utan fattar beslut

endast för ett budgetår i sänder.

Departementschefen

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Den av utredningsmannen framlagda upprustningsplanen omfattar högskolans

matematisk-naturvetenskapliga, humanistiska och allmänna avdelningar.

Utredningsmannen har däremot icke ansett sig böra i upprustningsplanen

medtaga högskolans stats- och rättsvetenskapliga avdelning, då frågan

om en omorganisation av den juridiska utbildningen inom en snar framtid

torde komma att prövas av statsmakterna.

Utredningsmannen räknar med att förstärkningen av de matematisknaturvetenskapliga

och humanistiska avdelningarnas personalorganisation

skall genomföras etappvis under de närmaste tre budgetåren, med huvudvikten

lagd på de två första budgetåren, där ej lokalförhållandena till annat

föranleder.

Universitetskanslern och statskontoret har i sina remissyttranden bland

annat berört frågan, huruvida statsmakterna nu bör taga ställning till utredningsmannens

förslag i dess helhet eller allenast i de delar, som avser

nästa budgetår. Därvid har kanslern på anförda skäl helt tillstyrkt utredningsmannens

förslag i vad avser förstärkning av doeentinstitutionen men i

övrigt tagit definitiv ståndpunkt allenast till de för nästa budgetår föreslagna

åtgärderna. Statskontoret har föreslagit, att förhandlingar om en

revision av 1948 års avtal rörande högskolans finansiering upptages med

Stockholms stad. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna bör enligt

ämbetsverkets mening statsmakterna icke omedelbart binda sig för hela

utbyggnadsprogrammet utan fatta beslut endast för ett budgetår i sänder.

i''anknytning till statskontorets uttalande vill jag här nämna, att jag

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 10 februari 1956 tillkallat

fyra sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning

rörande Stockholms högskolas framtida ställning, med uppdrag tillika

att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad och högskolan

rörande statens, Stockholms stads och högskolans inbördes förhållanden

i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende. De sakkunniga utgöres av

universitetskanslern A. N. Thomson, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens

andra kammare, boktryckaren S. P. Svensson, byråchefen i ecklesiastikdepartementet

T. S. Arén och räntmästaren vid universitetet i Uppsala

S. J. II. Lindblad. De sakkunniga har ålagts att hålla mig underrättad

om arbetets fortgång och ställa sig till efterrättelse de direktiv för uppdragets

fullgörande, som av mig kan komma att meddelas.

Som allmänt omdöme om utredningsmannens förslag vill jag uttala, att

jag finner detsamma kunna i stort sett läggas till grund för en upprustning

av högskolan.

Beträffande den i universitetskanslerns och statskontorets remissyttranden

berörda frågan, huruvida ställning nu bör tagas till utredningsmannens

förslag i dess helhet eller allenast i de delar, som avser nästa budgetår, vill

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 1/2 år 1956

jag för min del framhålla, att en planmässig organisation av högskolans

upprustning enligt min mening kräver ett klarläggande redan nu vilka högre

vetenskapliga befattningar högskolan har att räkna med under de närmaste

åren. Jag anser därför, att ståndpunkt nu i regel bör tagas till utredningsmannens

förslag i vad det avser inrättande av nya professurer, laboraturer

och docenturer under de närmaste tre budgetåren. Beträffande

övriga av utredningsmannen framlagda förslag till ändringar i personalorganisationen

torde däremot det aktuella ställningstagandet böra begränsas

till att avse endast de förslag, som utredningsmannen ansett böra genomföras

under nästa budgetår. Härför talar enligt min mening, bland

annat, svårigheten att nu förutse de förändringar i statsuniversitetens personalorganisation,

som kan befinnas påkallade under budgetåren 1957/59.

, Vad beträffar högskolans tre avdelningsbibliotek och ryska institutets

bibliotek anser jag mig böra föreslå, att en organisationsundersökning

kommer till stånd.

Förslag

Kungl. Ma:ts förslag i fråga om utökning av personalorganisationen

m. m. innebär sammanfattningsvis i huvudsak följande (s. 21—73).

F orskardocentf örf attningar

Inrättande under ett vart av budgetåren 1956/59 av en för matematisknaturvetenskapliga,

humanistiska samt stats- och rättsvetenskapliga avdelningarna

gemensam forskardocentbefattning.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

Nya befattningar:

a) inrättande av ytterligare en professur i fvsik från och med budgetåret

1958/59,

b) inrättande av en laboratur i analytisk kemi tidigast från och med

budgetåret 1958/59,

c) inrättande från och med budgetåret 1957/58 av en laboratur i mamatik

med indragning samtidigt av en befattning som biträdande lärare

i ämnet,

d) inrättande under ett vart av budgetåren 1957/59 av två docentbefattningar,

e) inrättande från och med budgetåret 1956/57 av följande nya befattningar:
1)

två docenter,

2) två förste assistenter vid matematiska institutet,

3) två förste assistenter — i stället för två andre assistenter — och ett

laboratoriebiträde i Ce 11 vid fysiska institutet,

4) en förste assistent — i stället för en andre assistent — och två förste

amanuenser vid kemiska övningslaboratoriet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956

5) ett laboratoriebiträde i Ce 11 och en vaktmästare i Ce 10 vid institutet

för organisk kemi och biokemi,

6) en laborator i kvartärgeologi, särskilt tillämpad kvartärgeologi,

7) en förste assistent och en institutionsvaktmästare i Ce 14 vid geologiska

institutet,

8) en tredje amanuens vid institutet för fysiologisk botanik,

9) en förste amanuens vid institutet för morfologisk botanik,

10) ett kanslibiträde i Ce 11 vid botaniska instituten,

11) en biträdande lärare i zoologi samt en förste assistent, en andre amanuens

och en preparator i Ce 14 vid zootomiska institutet,

12) en laborator i zoofysiologi,

13) en andre assistent, en instrumentmakare i Ce 16 och ett förste laboratoriebiträde

i Ce 15 vid Wenner-Grens institut,

14) ett laboratoriebiträde i Ce 11 vid genetiska institutet,

15) en förste amanuens vid geografiska institutet,

16) ett förste laboratoriebiträde i Ca 15 i stället för en institutionsvaktmästare

i Ca 14 vid Wenner-Grens institut samt

17) en institutionsvaktmästare i Ca 14 i stället för en dylik befattningshavare

i Ca 12 vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi med

kemiska övningslaboratoriet.

Övriga förändringar från och med budgetåret 1956/57:

a) höjning av kursanslaget (kostnad 900 kronor),

b) ordinariesättning av två institutionsvaktmästartjänster i Ce 14 (en

vid mineralogiska institutet och en vid botaniska instituten),

c) ordinariesättning av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 12 vid geografiska

institutet.

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

Inrättande från och med budgetåret 1956/57 av en preceptur i Ca 34

i straffrätt.

Ett av högskolan framlagt, av universitetskanslern tillstyrkt förslag om

inrättande från och med nästa budgetår av jämväl en preceptur i Ca 34 i

civilrätt har departementschefen ej biträtt.

I de i anslutning till statsverkspropositionen väckta motionerna 1:240

och II: 419 har såsom förut nämnts yrkats, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte fatta beslut om inrättande från och med nästa budgetår vid

Stockholms högskola av en preceptur i Ca 34 i civilrätt och en preceptur

i Ca 34 i straffrätt. Beträffande motiveringen för detta yrkande torde

utskottet få hänvisa till motionen II: 419.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956

Humanistiska avdelningen

Nya befattningar:

a) inrättande av fyra nya docentbefattningar från och med budgetåret

1957/58 samt fem från och med budgetåret 1958/59,

b) inrättande från och med budgetåret 1956/57 av följande nya befattningar:
1)

tre docenter,

2) en förste assistent och ett kanslibiträde i Cell samt en institutionsvaktmästare

i Ce 12 i stället för en vaktmästare i Cg 11 vid psykologiska

institutet,

3) en biträdande lärare i pedagogik samt en andre assistent och en andre

amanuens vid pedagogiska institutet,

4) en professor i historia,

5) en andre amanuens vid seminariet för nordisk och jämförande fornkunskap,

6) en andre amanuens vid socialvetenskapliga institutet (nationalekonomi),

7) eu biträdande lärare i sociologi,

8) en biträdande lärare i statistik samt en kontorist i Ce 13 och ett räknebiträde

i Cf 4—Ce 8 vid institutet för statistik,

9) en förste amanuens vid seminariet för nordiska språk,

10) eu förste amanuens vid seminariet för tyska språket,

11) en biträdande lärare i spanska språket.

Övriga förändringar: höjning från och med budgetåret 1956/57

av kursanslaget (kostnad 8 000 kronor) samt ersättning åt universitetslektorn

i spanska språket vid Uppsala universitet för undervisning i ämnet

jämväl vid Stockholms högskola (kostnad 996 kronor).

Beträffande nedannämnda två professurer, vilka äro föremål för motionsvis

framställda förslag, inhämtas följande.

Ordinariesättning av den för Agne Beijer personliga

professuren i teaterhistoria. Teaterhistoria är examensämne

endast vid Stockholms högskola, där en för Beijer personlig professur

i detta ämne inrättades från och med den 1 juli 1946 genom att

Stockholms stad ställde medel till förfogande för ändamålet. Beijer är samtidigt

intendent för Drottningholms teatermuseum, till vars bibliotek och

bildarkiv högskoleinstitutionen i teaterhistoria och undervisningen däri i

huvudsak är förlagda. En andre intendent vid museet svarar för skötseln

av biblioteket och bildarkivet. Utöver professuren finns icke någon befattning

för ämnet vid högskolan. Högskolan har begärt att Beijers professur

från och med den 1 juli 1956 ordinariesättes och därvid åberopat i huvudsak

samma motivering, som i fjol anfördes till stöd för ett då framlagt

av universitetskanslern tillstyrkt förslag om ordinariesättning av profes
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets -utlåtande nr 142 år 1956

suren från och med den 1 juli 1955. Beträffande sistnämnda förslag uttalade

departementschefen i 1955 års huvudtitel, att ställning till frågan

om den fortsatta undervisningen i teaterhistoria icke behövde tagas redan

nämnda år.

Universitetskanslern uttalar, att han — efter att ha erfarit att Beijer

erhållit tillstånd att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957 — icke

funnit anledning taga ställning till förslaget att från och med den 1 juli

1956 överföra ifrågavarande professur till personalförteckningen över ordinarie

tjänstemän.

Utredningsmannen uttalar, att såväl det relativt stora antalet studerande

i ämnet teaterhistoria som den kulturella betydelsen av att ämnet

alltfort finns företrätt i vårt land av en akademisk lärare i professors ställning

utgör starka skäl för inrättande av eu ordinarie professur i ämnet.

Då Beijer erhållit rätt att kvarstå vid sin personliga professur till och med

utgången av juni 1957, anser sig utredningsmannen böra föreslå, att en

ordinarie professur i teaterhistoria inrättas vid Stockholms högskola från

och med den 1 juli 1957. Utredningsmannen framhåller därvid, att ett nedläggande

av professuren i teaterhistoria enligt hans mening skulle illa rimma

med strävandena att bringa högskolans resurser i paritet med de äldre

universitetens. Härefter anför utredningsmannen i huvudsak följande.

Vid de äldre statsuniversiteten finns flera av professurer företrädda ämnen

inom de filosofiska fakulteterna, vilka ämnen saknar motsvarighet vid

högskolan. Så finnes t. ex. en ordinarie professur i musikforskning vid universitetet

i Uppsala.

Drottningholmsteaterns bibliotek och bildarkiv fungerar såsom högskoleinstitution.

Detta förhållande torde ha sin grund i den omständigheten,

att Beijer i sin egenskap av intendent för Drottningholms teatermuseum

är föreståndare för dess bibliotek och bildarkiv, och någon formell upplåtelse

av dessa till högskolan för undervisning och forskning synes icke

föreligga. I skrivelse den 2 november 1955 till universitetskanslern har

Drottningholms teatermusei nämnd meddelat, att nämnden är beredd upplåta

de för teatermuseets arkiv och bibliotek m. m. av nämnden förhyrda

lokalerna i fastigheten Linnégatan 7 i Stockholm (frånsett de av kungl.

teatern och det svenska ITI-rådet disponerade rummen) såsom institution

för ämnet teaterhistoria vid Stockholms högskola, därest en ordinarie professur

i ämnet inrättas vid högskolan efter Beijers avgång från sin personliga

professur i ämnet, dock under villkor att det till institutionens förfogande

stående, från högskolan utgående materielanslaget komme att

höjas med minst 1 000 kronor. Av högskolans anslag till materiel in. in.

disponeras för innevarande budgetår 1 600 kronor för teaterhistoria. En

höjning av dessa anslagsmedel med minst 1 000 kronor anser jag vara av

behovet påkallad.

Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda förslaget om överförande

till ordinarie stat av den nu i övergångsstat uppförda personliga professuren

i teaterhistoria. Som skäl härför anför ämbetsverket, att ifrågavarande professur

endast i förhållandevis ringa utsträckning torde bli till omedelbart

gagn för undervisningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956

Departementschefen har framhållit, att han med hänsyn till att Beijer

erhållit tillstånd att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957 icke

funnit det nödvändigt, att ställning i år tages till frågan om inrättande

av en ordinarie professur i teaterhistoria.

I motionerna I: 525 och II: 702 har anförts följande.

I proposition nr 108 redovisas de överväganden, som skett inom berörda

myndigheter om inrättandet av en ordinarie professur vid Stockholms

högskola i teaterhistoria, då nuvarande professorn Agne Beijer avgår

med pension från den av honom innehavda personliga professuren i ämnet.

Såväl högskolan som den särskilde utredningsmannen har förutsatt att

en sådan professur skall inrättas. Då professor Beijer, som innevarande år

fyller 68 år, erhållit förlängt tillstånd att kvarstå i tjänsten intill den

1 juli 1957, har utredningsmannen funnit det naturligt att den nya professuren

inrättas från detta datum. Departementschefen har på denna

grund inte funnit det nödvändigt att nu taga ställning till frågan.

Vi vill starkt understryka att denna frågas avgörande redan länge fördröjts,

vilket icke varit till gagn vare sig för de studerande i ämnet eller

dem som närmast berörs av den blivande professorskonkurrensen i ämnet.

Flera sökande inom ämnet litteraturhistoria torde dock vara beredda att,

därest redan nu ett beslut om professurens inrättande fattas, fullborda

sina meriteringsarbeten i en riktning som väl gagnar en fullvärdig konkurrens

kring den nya professuren.

Skulle först 1957 års riksdag komma att fatta beslut om den nya professurens

inrättande, innebär det att den ordinarie befattningshavaren

ingalunda kan träda till från 1 juli samma år. Trots de upprepade förlängningar

av professor Beijers tjänstetid som nu har skett skulle alltså

ett ytterligare provisorium ifrågakomma, kanske över ett helt läsår.

Personlig forskningsprofessur i romanska språk

för professorn i romanska språk vid högskolan A. G.

T i 1 a n d e r. Romanska språk företrädes vid ettvart av universiteten och

vid Stockholms högskola av en professur i romanska språk. Tilander, som

är född den 22 juli 1894, är sedan den 1 november 1937 innehavare av

den vid högskolan inrättade professuren i romanska språk. Högskolan har

begärt, att en för Tilander personlig forskningsprofessur i romanska språk

inrättas från och med nästa budgetår. Till stöd för förslaget — motsvarande

förslag framfördes av högskolan redan i anslagsäskanden för innevarande

budgetår — har högskolan anfört bland annat följande.

Tilander har under sin vetenskapliga bana gjort insatser såsom forskare

inom större delen av det romanska språkområdet. Inom vissa delar

av området är dessa insatser betydande, på några av dem banbrytande.

Det är i första hand inom hispanistiken, som han vunnit internationellt

erkännande. Genom sina arbeten rörande de medeltida spanska landskapslagarna

har han förvärvat ställningen som en av vår tids ledande hispanister.

Han är den förste, som underkastat detta rika område ett grundligt

studium, och han har lyckats draga fram i ljuset flera hittills okända eller

såsom förlorade betraktade lagar. I början av förra året erhöll professor

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 1J+2 år 1956

Tilander av kungl. spanska akademien och av lokala myndigheter i Navarra

det för svensk forskning hedrande uppdraget att utgiva den gamla

landskapslagen för Navarra. Utgåvan av denna lag anses grundläggande

för den ordbok över fornspanska språket, som förberedcs av den spanska

akademien.

Tilander har emellertid även på andra områden gjort högst betydande

insatser. Sålunda har han i ett flertal arbeten behandlat med jakt och

djurfrågor sammanhängande filologiska spörsmål och därvid utfört ett

pionjärarbete på ett okänt fält. Tilanders forskning omfattar textutgivning,

textkritik, käll- och handskriftstudier, dialektforskning, syntax,

ordforskning och etymologi. På det senare området har Tilander producerat

ett hundratal arbeten, flera av betydande omfattning. Det skulle utan

tvivel vara av största värde om Tilander, som sålunda tillvunnit sig en

mycket framstående ställning på det språkvetenskapliga området, finge

tillfälle att ostörd ägna sig åt sitt vetenskapliga arbete. Den omfattande

examinationen inom ämnet romanska språk och övriga med professuren

förbundna ämbetsgöromål är förvisso till hinder för en önskvärd koncentration

på det mödosamma forskningsarbetet inom Tilanders specialområden.

Det naturligaste sättet att lösa problemet är att en personlig forskningsprofessur

i romanska språk inrättas för Tilander. Genom tillkomsten

av en sådan professur skulle Tilander tillförsäkras ostörd arbetsro under

de sista åren av sin ämbetstid, så att han under denna tid finge tillfälle

att fullborda det banbrytande vetenskapliga arbete, som han på ett så

fruktbringande sätt inlett.

Därest den föreslagna professuren inrättas, bör med densamma förenas

viss skyldighet att meddela forskningsundervisning samt att i filosofie

licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande, som därtill

anmäler sig.

Universitetskanslern understryker i utlåtande över högskolans anslagsäskanden

för nästa budgetår, att Tilander genom sin forskargäming tillvunnit

sig en mycket framstående ställning på det språkliga området.

Kanslern är ense med högskolan om betydelsen av att Tilander tillförsäkras

sådana arbetsförhållanden under de sista åren av sin ämbetstid,

att han därunder kan ägna sig åt det banbrytande vetenskapliga arbete,

som han på ett så fruktbringande sätt inlett. Kanslern tillstyrker därför,

att för Tilander från och med den 1 juli 1956 inrättas en personlig forskningsprofessur

i romanska språk. I likhet med högskolan anser kanslern,

att med denna professur bör förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning

samt att i filosofie licentiatexamen i romanska språk examinera

de studerande, som därtill anmäler sig.

Utredningsmannen framhåller till en början, att han funnit ett genomförande

av förslaget om inrättande av personlig forskningsprofessur i romanska

språk för professorn Tilander vara en mycket angelägen åtgärd.

Han tillstyrker därför varmt, att en dylik professur inrättas från och

med nästa budgetår. Med denna professur bör enligt utredningsmannens

mening förenas skyldighet att meddela forskningsundervisning samt att

i filosofie licentiatexamen i romanska språk examinera de studerande, som

därtill anmäler sig.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956

Statskontoret förklarar sig icke kunna biträda förslaget om inrättande

av en personlig forskningsprofessur i romanska språk för Tilander och

åberopar till stöd härför, att den ifrågasatta professuren endast i förhållandevis

ringa utsträckning torde bli till omedelbart gagn för undervisningen.

Departementschefen har ej heller i år ansett sig kunna biträda förslaget

om en personlig forskningsprofessur för Tilander.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:526 och II: 701 om inrättande

av ifrågavarande forskningsprofessur i romanska språk har anförts i huvudsak

följande.

Inledningsvis vill vi framhålla att universitetens och högskolornas syfte

är forskning och undervisning. Professorerna har nu genom den starka

tillströmningen av studerande till vissa ämnen genom den ökade examinationsbördan

fått den tid de kan ägna åt forskning mycket starkt beskuren.

Detta måste anses vara en synnerligen olycklig utveckling, som

i det långa loppet måste få allvarliga följder.

Professor Tilander har — som nämnes i propositionen — tillvunnit sig

en mycket framstående ställning på det språkvetenskapliga området. Han

har under många års mödosamma forskningar samlat ett synnerligen omfattande

vetenskapligt material främst kanske på de spanska landskapslagarnas

område. Detta ur rent språkliga synpunkter utomordentligt värdefulla

material har även rättshistoriskt och etnologiskt intresse genom

sin stora rikhaltighet, som möjliggör en kartläggning av den dåtida i vissa

fall mycket ålderdomliga rättsuppfattningen. Dessa landskapslagar har

även ur svensk synvinkel sitt stora intresse genom att den germanska

rätten genom förmedling av västgöterna haft ett delvis mycket stort inflytande

på rättsbildningens område. Värdet av detta forskningsarbete

belyses törhända främst av att Tilander helt nyligen kallats till ledamot

av den kungl. spanska akademien, en — speciellt för en utlänning —

mycket hedrande utmärkelse. Detta synnerligen omfattande och värdefulla

material måste emellertid bearbetas och utgivas för att bliva helt

användbart för undervisning och vidare forskning. För att bereda professor

Tilander, som är född 1894, tillfälle att med obruten kraft fullfölja sitt

utomordentligt fruktbärande och banbrytande forskningsarbete, måste det

anses väsentligt att den för Tilander föreslagna personliga professuren

inrättas så snart som möjligt.

Kansliet och kassaförvaltningen in. in.

Nya befattningar:

a) amanuensbefattning i Cf 19—Ce 25,

b) tre kontorsbiträdestjänster i Cf 4—Ce 8.

Övriga förändringar:

a) ordinariesättning av två kontoristtjänster i Ce 13 (en vid kansliet

och en vid kassaförvaltningen),

b) ordinariesättning av en kanslibiträdestjänst i Cell vid kansliet,

c) ordinariesättning av en expeditionsvakttjänst i Ce 10,

d) ordinariesättning av en telefonisttjänst i Ce 8.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1J+2 år 1956

17

Övriga förslag

Anvisande av 6 800 kronor till arvoden åt högskolans dekaner (sammanhänger

med frågan om utfärdande av nya universitetsstatuter).

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag, inberäknat vissa automatiska

anslagsökningar till följd av löneklassuppflyttningar, allmänna lönehöjningen

m. m., en höjning för nästa budgetår av utgiftsposten till avlöningar

med 1 217 000 kronor till 6 167 000 kronor.

Bidrag till vissa institutioner

I gällande huvudstat för Stockholms högskola är denna utgiftspost uppförd

med 143 000 kronor. Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t

med stöd av riksdagens i skrivelsen 1955: 260 anmälda beslut medgivit,

att posten må under budgetåret 1955/56 överskridas med 9 900 kronor.

Departementschefen har föreslagit att posten för nästa budgetår uppföres

med 153 000 kronor.

Omkostnader

Denna utgiftspost i huvudstaten är nu uppförd med 788 900 kronor.

Departementschefen har förordat att posten för nästa budgetår höjes med

179 100 kronor till 968 000 kronor.

Materiel m. m.

Utgiftsposten till Materiel m. m. är nu uppförd med 760 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt en uppräkning av posten med 65 000

kronor.

Nyanskaffning av apparater m. m.

I Stockholms högskolas huvudstat har alltsedan budgetåret 1949/50

varit uppförd en utgiftspost till Engångskostnader för materielanskaffning,

avsedd att disponeras för förnyelse och utökning av högskolans uppsättning

av instrument och apparater in. m. Under denna utgiftspost har för innevarande

budgetår anvisats 200 000 kronor.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt Nr H2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956

Departementschejen har föreslagit att utgiftspostens rubrik i huvudstaten

ändras till Nyanskaffning av apparater m. m. samt tillstyrkt, att

medelsanvisningen för nästa budgetår höjes med 50 000 kronor till 250 000

kronor.

Engångskostnader för byggnadsarbeten

För innevarande budgetår har 1 585 000 kronor anvisats till engångskostnader

för byggnadsarbeten.

Departementschejen föreslår, att ifrågavarande utgiftspost för nästa

budgetår upptages med 2 000 000 kronor och fördelas sålunda:

1. Putsning av fasaden å högskolans kanslibyggnad ........ 60 000

2. Inredning och utrustning av kanslibyggnaden............ 50 000

3. Nybyggnad för fysiska institutet ...................... 1 690 000

4. Utarbetande av program och ritningar m. m. till nybyggnad

för kemiska övningslaboratoriet och institutet för oorganisk

och fysikalisk kemi .................................. 100 000

5. D:o för de botaniska instituten........................ 100 000

Summa kronor 2 000 000

Departementschefen har beträffande dessa frågor anfört bland annat

följande.

Genom beslut den 17 juni 1955 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att, i samråd med högskolan och utredningsmannen, verkställa

en översyn av det från högskolans sida framlagda byggnadsprogrammet

för nybyggnad för dess fysiska institut. Översynen är icke avslutad. Högskolan

har, utgående från att nybyggnaden kommer att förläggas invid

Norrtulls sjukhus inom kvarteret Mimer, beräknat byggnadskostnaderna

till 5 100 000 kronor. Hittills har för ändamålet anvisats 1 150 000 kronor.

Utredningsmannen framhåller, att byggnadsföretaget sannolikt kan påbörjas

först hösten 1956, och anser med hänsyn härtill en medelsanvisning

av ytterligare 1 000 000 kronor för nästa budgetår i och för sig tillräcklig.

För att under de närmaste budgetåren erhålla en jämnare anslagsfördelning

på här ifrågavarande utgiftspost föreslår emellertid utredningsmannen,

att till byggnadsföretaget för nästa budgetår anvisas 1 690 000 kronor. Jag

anser mig böra biträda utredningsmannens förslag.

Såsom av det föregående framgår har byggnadsstyrelsen inkommit med

förslag till överenskommelse mellan Stockholms stad och kronan rörande

upplåtelse med tomträtt av del av kvarteret Mimer för nybyggnaden för högskolans

fysiska institut m. m. Den tomträttsavgäld, som kronan enligt överenskommelsen

skulle erlägga, har för den närmaste tioårsperioden beräknats

till 118 000 kronor per år. Enligt överenskommelsen äger kronan rätt att

förvärva det upplåtna markområdet med äganderätt, därest kronan till

staden överlåter mark, som i värde motsvarar det upplåtna området och

som till belägenhet och i övrigt kan av staden godtagas. Över avtalsförslaget

torde yttrande böra inhämtas från de nyligen tillkallade sakkunniga

för utredning och förhandlingar rörande Stockholms högskolas framtida

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956

ställning. Kungl. Maj:t torde först härefter få taga ställning till avtalsförslaget.

Ifrågakommande tomträttsavgäld torde böra bestridas av byggnadsstyrelsen

från den i staten för allmänna fastighetsfonden upptagna utgiftsposten

till hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler

och arrenderade markområden. Härvid torde, därest riksdagen icke framställer

erinran häremot, byggnadsstyrelsens delfond böra tillgodoföras mot

avgälden svarande belopp från förslagsanslaget till Ersättning för vissa till

Stockholms högskola upplåtna lokaler. Som en följd härav kan belastningen

å detta anslag komma att för innevarande och nästa budgetår avsevärt

överstiga anslagsbeloppet.

Till frågan om nybyggnad i kvarteret Bergsmannen mindre av annexet

till institutet för organisk-kemisk forskning, för vilken nybyggnad kostnaderna

preliminärt beräknats till 350 000 kronor, torde Kungl. Maj:t få taga

ställning, sedan utredningen i ärendet avslutats. Därest utredningen skulle

ge vid handen, att nybyggnaden bör komma till stånd och därvid lämpligen

utföras i samband med byggnadsarbeten å angränsande fastigheter i samma

kvarter, torde Kungl. Maj:t få besluta härom. För nybyggnaden under nästa

budgetår ifrågakommande kostnader torde böra bestridas ur de för nybyggnaden

för högskolans fysiska institut beräknade medlen.

Pensioner och livräntor

Utgiftsposten Pensioner och livräntor är i högskolans huvudstat för budgetåret

1955/56 uppförd med 260 000 kronor.

Departementschefen har beräknat, att för nästa budgetår under förevarande

post erfordras ett belopp av 300 000 kronor, vilket innebär en

höjning med 40 000 kronor.

Terminsavgifter

Departementschefen har föreslagit, att terminsavgifterna vid Stockholms

högskola skola avskaffas från och med nästa budgetår och därvid anfört

följande.

Terminsavgifter uttages för närvarande endast vid Stockholms högskola,

de tekniska högskolorna och handelshögskolorna samt farmaceutiska

institutet. Terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna har redan till

viss del avvecklats. I årets statsverksproposition har förslag framlagts

om ett totalt slopande från och med nästa budgetår av terminsavgifterna

vid de tekniska högskolorna och handelshögskolorna samt farmaceutiska

institutet. Det synes mig följdriktigt, att motsvarande åtgärd nu vidtages

även för Stockholms högskolas del. I likhet med utredningsmannen

och statskontoret förordar jag sålunda, att terminsavgifterna vid Stockholms

högskola helt avskaffas från och med nästa budgetår. Vid bifall

härtill bör den nu med 190 000 kronor uppförda inkomstposten Avgifter

från de studerande utgå ur högskolans huvudstat.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 1J+2 år 1956

Anslagsbehovet

Högskolans inkomster — utöver statsbidrag och bidrag från Stockholms

stad — har av departementschefen beräknats sålunda:

Avkastning från högskolans fonder ........................ 500 000

Hyror och arrenden ...................................... 23 600

Bidrag från enskilt håll ................................... 35 600

Diverse inkomster ........................................ 3 800

Summa kronor 563 000

Såsom av den föregående redogörelsen framgått har huvudstatens ut
-

giftssida beräknats sålunda:

Avlöningar, förslagsvis .................................. 6 167 000

Bidrag till vissa institutioner ............................ 153 000

Omkostnader, förslagsvis ................................ 968 000

Materiel m. m.......................................... 825 000

Nyanskaffning av apparater m. m......................... 250 000

Engångskostnader för byggnadsarbeten ................... 2 000 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis........................ 300 000

Summa kronor 10 663 000

Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.

Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå

till (10 663 000 — 563 000 =) 10 100 000 kronor, varav Stockholms

stads bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag

återstoden eller 8 900 000 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms

högskola bör alltså för nästa budgetår uppföras med sistnämnda

belopp, vilket innebär en anslagshöjning med 2 162 000 kronor.

Utskottet

Kungl. Maj:t har på grundval av ett av byråchefen T. S. Arén såsom

särskilt tillkallad utredningsman avgivit betänkande med organisationsplan

för upprustning av Stockholms högskola framlagt förslag till en avsevärd

förstärkning av högskolans personella och materiella resurser. För

nästa budgetår föreslås sålunda inrättande av ett 50-tal nya tjänster, däribland

en professur i historia, en laboratur i kvartärgeologi, särskilt tilllämpad

kvartärgeologi, en laboratur i zoofysiologi, en preceptur i straffrätt

samt en forskardocentbefattning och fem docentbefattningar. Kungl.

Maj:ts förslag innebär vidare, att beslut redan nu fattas om inrättande

av ytterligare en professur i fysik (från och med budgetåret 1958/59), en

laboratur i analytisk kemi (tidigast från och med budgetåret 1958/59) och

en laboratur i matematik (från och med budgetåret 1957/58) ävensom två

forskardocentbefattningar, att tillföras högskolan med en vart och ett av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 1/+2 år 1956

budgetåren 1957/58 och 1958/59, samt tretton docentbefattningar, att

tillkomma sex från och med budgetåret 1957/58 och sju från och med

budgetåret 1958/59.

Under utgiftsposterna till materiel och nyanskaffning av apparater in. m.

förslås anslagsförstärkningar med respektive 65 000 och 50 000 kronor.

Utgiftsposten till engångskostnader för byggnadsarbeten har upptagits

med 2 000 000, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en

höjning med 415 000 kronor.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning av anslaget till

Bidrag till Stockholms högskola med 2 162 000 kronor, varvid Kungl. Maj:t

räknat med bortfall av en inkomstpost å 190 000 kronor, föranledd av att

departementschefen förordat, att terminsavgifterna vid högskolan helt avskaffas

från och med nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts i förevarande proposition

framställda olika förslag, innefattande jämväl slopande av terminsavgifterna.

I detta sammanhang får utskottet hänvisa till vad utskottet anfört

och hemställt i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 55, punkten 4,

rörande avskaffande av vissa kvarvarande avgifter vid universitet och

högskolor.

I motionerna I: 240 och II: 419, såvitt här är i fråga, har förslag framställts

om inrättande vid Stockholms högskola av dels en preceptur i straffrätt,

dels ock en dylik befattning i civilrätt. Förstnämnda yrkande överensstämmer

med vad Kungl. Maj:t i ärendet nu förordat, varför motionen

i denna del icke torde böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Vidkommande

yrkandet om inrättandet jämväl av en preceptur i civilrätt från

och med nästa budgetår, vill utskottet — under hänvisning till vad utskottet

i motsvarande fråga berörande Lunds universitet anfört i sitt av

riksdagen godkända utlåtande 1956:78, punkten 7 — understryka att

utskottet utgår från att motionärernas ifrågavarande förslag kommer att

bli tillgodosett i samband med förväntat förslag till 1957 års riksdag angående

omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen.

Utskottet är därför icke berett att nu tillstyrka bifall till vad i

motionen hemställts ifråga om inrättande redan från och med nästa budgetår

av ifrågavarande preceptur i civilrätt.

Beträffande professuren i teaterhistoria får utskottet erinra om att vederbörande

högskolemyndigheter och kanslern för rikets universitet i sina

anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 begärt, att den för Agne Beijer

personliga professuren i ämnet måtte ordinariesättas från och med nämnda

budgetår. Departementschefen fann — under erinran om att Beijer väntades

avgå med pension den 30 juni 1956 — att ställning till frågan om

den fortsatta undervisningen i teaterhistoria icke behövde tagas redan

vid 1955 års riksdag. Med anledning av ett i motion (11:330) gjort yrkande

av samma innebörd som det av högskolemyndigheterna och kans
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 142 år 1956

lern framställda förslaget framhöll utskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande 1955: 55, att utskottet i likhet med departementschefen icke

fann nämnda fråga behöva avgöras för det dåvarande, varför utskottet

avstyrkte bifall till nämnda motion. Utskottet förutsatte emellertid, att

Kungl. Maj:t med hänsyn till det stora antalet studerande i ämnet hade

sin uppmärksamhet riktad på detta undervisningsproblem och noga beaktade

de olika synpunkter — icke minst av internationell och kulturell art

— som vore förknippade med ett framtida ställningstagande till förevarande

spörsmål.

Kanslern har i sitt yttrande över högskolans anslagsäskanden för budgetåret

1956/57 i anledning av begäran från högskolemyndigheternas sida att

professuren i teaterhistoria måtte ordinariesättas från och med den 1 juli

1956 framhållit, att han — efter att ha erfarit att Beijer erhållit tillstånd

att kvarstå i tjänst till och med den 30 juni 1957 — icke funnit

anledning taga ställning till ifrågavarande förslag.

Utredningsmannen har uttalat, att såväl det relativt stora antalet studerande

i teaterhistoria som den kulturella betydelsen av att ämnet alltfort

funnes företrätt i vårt land av en akademisk lärare i professors ställning

utgjorde starka skäl för inrättandet av en ordinarie professur i ämnet. Ett

nedläggande av professuren i teaterhistoria skulle enligt utredningsmannen

illa rimma med strävandena att bringa högskolans resurser i paritet med

de äldre universitetens. Då Beijer emellertid erhållit rätt att kvarstå vid

sin personliga professur till och med utgången av juni 1957 ansåg sig utredningsmannen

böra föreslå, att nämnda ordinarie professur inrättades

från och med den 1 juli 1957.

I detta sammanhang torde böra uppmärksammas, att kanslern, beträffande

de i utredningsmannens betänkande uppdragna riktlinjerna för högskolans

upprustning, pa anförda skäl funnit sig — med undantag för vad

i organisationsplanen föreslagits rörande docentinstitutionen — beredd

att allenast taga definitiv ståndpunkt till de i planen föreslagna åtgärderna

för budgetåret 1956/57.

Med hänsyn till att Beijer erhålit tillstånd att kvarstå i tjänst till och

med den 30 juni 1957 har departementschefen för sin del icke funnit det

nödvändigt att ställning nu tages till fragan om inrättade av en ordinarie

professur i teaterhistoria.

I motionerna I: 525 och II: 702 har yrkats, att riksdagen måtte besluta

inrättande från och med den 1 juli 1957 av ifrågavarande ordinarie professur,

alternativt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t understryka

nödvändigheten av att förslag om inrättande av professuren från

och med den 1 juli 1957 förelädes riksdagen så tidigt, att tillsättningsförfarandet

kunde vara avslutat om möjligt före ingången av höstterminen

1957.

Utskottet finner i likhet med departementschefen det icke nödvändigt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 1^2 år 1956

att ställning nu tages till frågan om ordinariesättande av omförmälda professur,

varför utskottet avstyrker bifall till det i motionerna därom gjorda

yrkandet. Utskottet är icke heller berett att tillstyrka motionärernas alternativt

framställda förslag om skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t. Betydelsen

av att ämnet teaterhistoria även efter Beijers avgång kommer att

företrädas av en akademisk lärare i professors ställning har understrukits

av de akademiska myndigheterna och senast starkt framhållits av utredningsmannen.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t vid sitt ställningstagande

instundande höst till förevarande fråga beaktar de enligt utskottets

mening starka skäl, som anförts för att ett nedläggande av professuren

icke bör komma i fråga.

Departementschefen har icke ansett sig böra biträda ett av högskolemyndigheterna

och kanslern åter framfört förslag — vilket är av samma

innebörd som det i motionerna I: 526 och II: 701 gjorda yrkandet — om

inrättande av en personlig forskningsprofessur i romanska språk för professorn

vid högskolan A. G. Tilander. Vid sin prövning av förevarande fråga

har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka bifall till det i nyssnämnda

motion framställda förslaget.

Utskottet avstyrker jämväl bifall till motionen II: 538, vari yrkats att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla, om utredning rörande

inrättande av en lärostol i filmhistoria, ett svenskt filminstitut och en

statlig filmakademi.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:240 och II: 419,

dessa motioner såvitt här är i fråga, ävensom motionerna

I: 525 och II: 702 samt I: 526 och II: 701,

a) godkänna vad departementschefen förordat beträffande

förstärkning av Stockholms högskolas personalorganisation,

m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Stockholms högskola,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

c) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1956/57:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr lJt2 år 1956

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis .................. 6 167 000

2. Omkostnader, förslagsvis ................ 968 000

3. Materiel m. m......................... 825 000

4. Nyanskaffning av apparater m. m......... 250 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten ... 2 000 000

6. Bidrag till vissa institutioner ............ 153 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis....... 300 000

Summa kronor 10 663 000

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder....... 500 000

2. Hyror och arrenden .................... 23 600

3. Bidrag från enskilt håll ................ 35 600

4. Diverse inkomster ..................... 3 800

5. Bidrag från Stockholms stad ............ 1 200 000

6. Bidrag från staten...................... 8 900 000

Summa kronor 10 663 000

d) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1956/57 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 8 900 000 kronor;

II. att motionen II: 538 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Leander, Gillström, Näsström, Boman, Pålsson, Einar Persson,

Birger Andersson, Nils Theodor Larsson, Sunne, fröken Ranmark, herrar

Söderberg och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Åkerström, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Widén, Johansson

i Mysinge, Cassel, Gustafsson i Stockholm, fröken Vinge, herrar Blidfors,

Andreasson och Helén.

Reservation

av fröken Vinge och herr Helén.

Ivar Hacggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956

561232

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1956/57 till tekniska högskolor m. m. jämte i ämnet vä a1 i texten