Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1956/57 till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

1956-05-18 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:143, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1956/57 till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr U3—1U

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

1

Nr 143

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1956/57 till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar jämte

i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln (punkten

35, s. 79—126 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 4 januari 1956) föreslagit riksdagen att dels godkänna

den personalförteckning för fångvårdsanstalterna, som föreslagits av

departementschefen, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1956/57,

dels ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 18 226 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 16 587 400 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 har departementschefen

samma dag tillkallat tre sakkunniga med uppdrag att framiägga

förslag till åtgärder för genomförande av den vid 1953 års riksdag beslutade

administrativa omläggningen inom fångvården och till ändringar i

fångvårdsstyrelsens organisation efter reformens genomförande. De sakkunniga,

som antog benämningen fångvårdens organisationskommitté, har

med skrivelser den 26 februari, den 31 mars och den 24 april 1954 överlämnat

förslag dels till regler och anvisningar för behandlingsplanering i fångvårdsanstalt

som ingår i anstaltsgrupp, dels till registreringsåtgärder avseende

i sådan anstalt intagna, dels till bestämmelser beträffande fångvårdsanstalternas

ekonomiska förvaltning och kassarörelse, dels ock till instruktioner

för fångvårdsdirektör, fångvårdsinspektör, överläkare vid psykiatrisk

avdelning, ingenjör och fångvårdsassistent. Den 30 september 1954 har kommittén

överlämnat betänkande (stencilerat) angående fångvårdsstyrelsens

organisation. Den 24 oktober 1955 har kommittén överlämnat sitt slutbetänkande,

kallat Räjongplanens fullföljande (SOU 1955:40). Häri redovisar

kommittén resultaten av den administrativa reformen — vilken avsåg bildandet

av anstaltsgrupper för det ordinära fångklientelet — samt föreslår

bl. a. att nya grupper bildas av anstalterna för förvarade och internerade

samt för fångvårdens ungdomsklientel.

En redogörelse för organisationskommitténs förslag ävensom vissa förslag

av fångvårdsbyggnadsutredningen och fångvårdsstyrelsens petita samt

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 143—144

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1956

däröver avgivna yttranden har intagits i statsrådsprotokollet (s. 80—114),

till vilket utskottet får hänvisa.

Departementschefen anför inledningsvis följande allmänna synpunkter

rörande bland annat det s. k. räjongsystemet.

Genom 1953 års riksdags beslut angående indelning av fångvårdsanstalterna

för det ordinära fångklientelet i anstaltsgrupper togs ett avgörande

steg för en administrativ nyordning inom fångvården. Reformen väntades

medföra såväl administrativa förenklingar som ett kraftigare betonande av

vårdsynpunkterna. Anstalterna skulle gruppvis samverka under ledning av

en större och i vårdtekniskt hänseende bättre utrustad anstalt såsom centralanstalt.

Frågor om de intagnas placering och förflyttning samt åtskilliga

andra ärenden rörande deras behandling decentraliserades från fångvårdsstyrelsen

till styresmännen för dessa centralanstalter. En bättre organisation

av det kamerala arbetet och av ledningen för arbetsdriften genomfördes.

Dessa frågor bedömdes såsom betydelsefulla för att underlätta en

effektivare behandling av de intagna. Ungdoms- och säkerhetsanstallerna

med sitt mera komplicerade klientel lämnades tills vidare åsido. Räjongindelningen

för det ordinära fångklientelet trädde i kraft den 1 oktober

1954.

Vid framläggande av förslag angående vissa anslag till 1955 års riksdag

(prop. 140) redogjorde jag för fångvårdsbyggnadsutredningens förslag till

ny- och ombyggnader av ungdoms- och säkerhetsanstalter samt för utredningens

förslag till personalorganisation för dessa. Jag framhöll att frågan

om ett genomförande av anstaltsgrupperingen beträffande dessa anstalter

torde vid lämplig tidpunkt få upptagas och övervägas med ledning

av vunna erfarenheter. Statsutskottet uttalade (uti. nr 142) att dess vederbörande

avdelning under hösten 1954 varit i tillfälle att vid besök på fångvårdsanstalten

i Härnösand ta något närmare kännedom om hur anstaltsgrupperingen

i praktiken tedde sig. Ehuru räjongplanen tillämpats alltför

kort tid för att tillåta några säkra slutsatser, hade utskottets allmänna intryck

av den nya ordningen varit övervägande gynnsamt. Utskottet hade

därför intet att erinra mot vad jag anfört om att frågan om ett genomförande

av anstaltsgruppering även för ungdoms- och säkerhetsanstalterna

vid lämplig tidpunkt upptoges och övervägdes med ledning av vunna erfarenheter.

Fångvårdens organisationskommitté har utfört en noggrann undersökning

om erfarenheterna av räjongsystemets tillämpning inom anstalterna för

ordinärt fångklientel. Kommittén har konstaterat, att det nya systemet fungerar

tillfredsställande och väl motsvarar förväntningarna vid dess tillkomst.

Särskilt vägande synes vara att vården av de intagna blivit bättre och mera

ändamålsenlig. Kommittén har med hänsyn till de vunna erfarenheterna

rekommenderat att räjongsystemet nu införes även för säkerhetsanstalter

och för anstalter för unga. Detta förslag har också tillstyrkts av flertalet

remissinstanser.

Vad beträffar säkerhetsanstalterna synes någon tvekan icke kunna råda

om lämpligheten att nu övergå till räjongsystemet. Visserligen pågår för

närvarande vissa utbyggnader på Hall och uppförande av sidoanstalter till

denna anstalt, men redan i sitt nuvarande skick lämpar sig Hall i samverkan

med det närbelägna Håga såsom centralanstalt för förvaringsklientel.

Det är synnerligen angeläget att de administrativa förenklingar och de förbättringar

av vårdarbetet som står att vinna genom räjongsystemet snarast

möjligt kommer även förvaringsklientelet till godo.

Fångvårdsstyrelsen har mot förslaget huvudsakligen invänt, att styres
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr li3 år 1956

3

mannen på Hall såsom fångvårdsdirektör skulle få en alltför betungande

arbetsbörda. Om några speciella svårigheter av dylikt slag skulle visa sig

efter genomförandet, torde erforderliga jämkningar då få vidtagas. Det kan

dock knappast vara något skäl alt nu tveka inför reformen.

Beträffande den föreslagna ungdomsräjongen föreligger den svårigheten

att flera av de anstalter som nu står till förfogande i vissa avseenden icke är

lämpliga för sitt ändamål. För det klientel, som döms till ungdomsfängelse,

kommer visserligen moderna och mycket väl utrustade anstalter att stå till

förfogande på Roxtuna och Skenäs, men annorlunda ställer det sig för de

ungdomar som döms till vanligt fängelse eller straffarbete. Detta förhållande

framhöll jag redan förra året, då ett principförslag i ämnet framlades för

1955 års riksdag (prop. 140). Sålunda anförde jag då, att anstalterna i Uppsala,

Nyköping, Ystad och Västerås alla är av ålderdomlig typ och att de visserligen

på senare år upprustats och förbättrats men dock är opraktiska och

relativt dyra i drift. Jag ansåg emellertid såsom ofrånkomligt att de icke kunde

omedelbart ersättas med moderna anstalter utan alltjämt måste vara i

bruk under en följd av år och föreslog vissa åtgärder för att förbättra deras

kapacitet. Även statsutskottet (uti. nr 142), som tolkade det föreliggande förslaget

så att detta icke borde uppfattas som en definitiv lösning utan snarare

innebar att en bättre ordning än den rådande tillskapades intill dess omständigheterna

medgav en mera definitiv lösning, ansåg att förslaget väl icke i

allo var tillfredsställande, men hyste betänkligheter mot att föreslå riksdagen

att begära ytterligare utredningar rörande fångvårdens förhållanden.

Det uttalande statsutskottet sålunda gjort anser jag vara väl avvägt. Det

är enligt min mening icke möjligt att åstadkomma en ungdomsräjong som

i fråga om anstaltsbeståndet från början är fullt tillfredsställande. Å andra

sidan anser jag att de anstalter, som nu kan ställas till förfogande, bör

kunna tjäna sin uppgift, till dess det blir möjligt att genomföra moderniseringar

över hela linjen. Jag vill alltså icke nu föreslå några ändringar i det

föreliggande och till stor del av riksdagen redan godkända byggnadsprogrammet

för de närmaste åren beträffande fångvårdens anstalter. Frågan om nybyggnader

för det unga fångklientelet bör upptagas så snart det visar sig

lämpligen kunna ske.

Då det gäller att ta ställning till anordnandet av en ungdomsräjong, måste

även beaktas att det klientel som ifrågakommer för denna räjong tillhör två

grupper av intagna med olika slags brottspåföljder. Ett sammanförande av

dessa båda grupper på samma anstalt bör, såsom även statsutskottet understryker

i nyssnämnda utlåtande, icke äga rum. Därigenom uppkommer emellertid

vissa svårigheter för den personal, som har ledningen av behandlingsarbetet.

Skenäs kan icke fungera såsom centralanstalt i vanlig mening, då

de unga fångar som dömts till ordinärt frihetsstraff icke kan intagas där. A

andra sidan är det. såsom från flera håll påpekats, angeläget att vården

inom båda grupperna blir likartad och att sålunda de erfarenheter, som vunnits

på de egentliga ungdomsanstalterna, också kan komma det unga fängelseklientelet

tillgodo. Såsom en mera provisorisk lösning, vilken längre

fram då tillfälle (lärtill kan visa sig bör ersättas med en bättre ordning, torde

enligt organisationskommitténs förslag Skenäs i samverkan med Nyköping

fä fungera såsom centralanstalt. Trots den ogynnsamma splittringen av

centralanstalten torde dock ett införande av räjongsystemet för ungdomsgruppen

medföra betydande fördelar, främst för vårdarbetet.

Vad särskilt beträffar uppgiften såsom räjongpsykiater bär ungdomsfängelsenämnden

framhållit, att det icke är praktiskt genomförbart att lägga

dessa uppgifter på den överläkare, som är anstaltschef vid Roxtuna. Organisationskommitténs

förslag innebär att överläkaren på Roxtuna skal)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

tjänstgöra som gruppens psykiater med det undantaget att sinnesoroliga

och särskilt svårbehandlade unga fångar liksom hittills skall kunna mottagas

på den för sådana intagna särskilt anordnade psykiatriska avdelningen

i Malmö och vidare på Håga sjukhus samt att fortlöpande psykiatrisk

kontroll av de på Ystad- och Hilderoanstalterna intagna även i fortsättningen

bör mot särskilt arvode utövas av överläkaren vid centralanstalten i Malmö.

På överläkaren vid Roxtuna skulle alltså falla en ganska betungande

skyldighet att besöka andra anstalter inom gruppen. Särskilt måste regelbundna

besök göras på Skenäs och i Nyköping. Det kan uppenbarligen vara

förenat med svårigheter för en anstaltschef att medhinna dessa resor. Frågan

kommer emellertid i ett annat läge om, såsom jag i det följande föreslår,

vid Roxtuna inrättas en ny tjänst såsom förste läkare. Det bör vara

möjligt för dessa båda läkare att medhinna såväl arbetet vid Roxtuna som

de angivna uppgifterna vid anstaltsgruppen. Jag vill sålunda uttala, att

överläkaren på Roxtuna i princip bör ha ansvaret också för räjongpsykiateruppgifterna

i nyss angiven omfattning och att det bör ankomma på honom

att på lämpligt sätt fördela arbetsuppgifterna mellan de båda läkarna.

Organisationskommittén har föreslagit, att inom ungdomsräjongen skall

mottagas — förutom de till ungdomsfängelse dömda — sådana unga fångar

som vid intagningstillfället icke uppnått 22 års ålder samt därutöver, i mån

av platstillgång efter prövning från fall till fall, även dömda i närmast äldre

årsklasser. Fångvårdsstyrelsen anser, att det icke bör komma i fråga att

schematiskt överföra alla unga fångar, tillhörande vissa åldersgrupper, till

anstalt inom ungdomsräjongen utan att dit borde hänvisas endast sådana

dömda som med hänsyn till strafftidens längd och personliga förhållanden

vore i behov av särskild utbildning och vård. Fångvårdsstyrelsen har även

framhållit, att anstalterna i Uppsala, Nyköping och Ystad alltjämt är belagda

med ungdomsfängelseelever och att det icke kan beräknas när dessa

anstalter kan tagas i anspråk för unga fångar. Antalet till fängelse och

straffarbete dömda som vid straffverkställighetens början icke fyllt 22 år

uppgick den 1 januari 1955 till 215 eller ungefär samma antal som hela det

tillgängliga antalet platser.

Vad kommittén föreslagit rörande omfattningen av det klientel, som bör

hänföras till ungdomsräjongen, anser jag — med hänsyn till att anstalterna

inom denna räjong kommer att erbjuda relativt goda differentieringsmöjligheter

— böra i princip godtagas. Vid tillämpningen därav bör dock

Kungl. Maj:t äga frihet att med hänsyn till de anstalter som står till förfogande

för klientelgruppen unga fångar vidtaga nödvändiga jämkningar.

Som allmän regel bör dock de som vid verkställighetens början icke uppnått

22 års ålder generellt hänvisas till ungdomsräjongen. Därest det i undantagsfall

skulle visa sig, att bland dem finns någon som lämpligen bör

intagas inom annan anstaltsgrupp, torde beslut därom få meddelas enligt

de regler som gäller om förflyttning av intagen från en anstaltsgrupp till

annan eller om intagning inom annan anstaltsgrupp än den fångvårdsstyrelsen

bestämt. I vissa fall bör, såsom kommittén föreslagit, även sådana

som fyllt 22 år kunna hänvisas till ungdomsräjongen. Dessa spörsmål och

andra frågor som sammanhänger med inrättandet av de nya räjongerna

torde få närmare behandlas vid framläggandet av förslag till erforderliga

ändringar i lagen om verkställighet av frihetsstraff in. in.

Departementschefen övergår därefter att behandla de olika av fångvårdens

organisationskommitté, fångvårdsbyggnadsutredningen och fångvårdsstyrelsen

framlagda förslagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

5

Departementschefen föreslår, att räjongsystemet införes jämväl för säkerhetsanstalter

och för anstalter för ungt klientel.

De båda grupperna bör indelas på följande sätt (centralanstalten namnes

först):

säkerhetsan stalte ma: Hall, Norrköping, Karlstad, Kalmar, Västervik,

Orretorp, Sjöboda;

anstalterna för ungt klientel: Skenäs med Aspliden, Roxtuna,

Hildero för ungdomsfängelseklientel, Nyköping, Västerås, Uppsala,

Ystad samt fyra mindre kolonier (ännu ej anskaffade) för straff- och fängelsefångar.

Kungl. Maj :t bör emellertid såsom hittills gällt om räjongerna för det

ordinära fångklientelet vara oförhindrad att företaga de jämkningar i fördelningen

av anstalterna på samtliga räjonger, som kan visa sig ändamålsenliga.

Vid tillkomsten av nya anstalter bör det ankomma på Kungl. Maj :t

att besluta om deras inplacering i anstaltsgrupp.

Gruppen av säkerhetsanstalter kommer att omfatta 418 platser, och gruppen

av ungdomsanstalter — efter ombyggnad och nyanskaffning — 395.

Håga sjukhus bör vid sidan av sina uppgifter som rättspsykiatrisk undersökningsstation

samt sinnessjukhus, avsett för fångvården i dess helhet,

tills vidare, intill dess särskilda lokaler härför hunnit färdigställas inom

Hallanstalten, fungera även såsom särskild psykiatrisk avdelning för gruppen

av säkerhetsanstalter. Med avseende på arbetsdrift och kassarörelse föreslås

sjukhuset alltjämt skola administreras från centralanstalten Hall.

Sjukhusets överläkare bör såsom hittills varit fallet tillika tjänstgöra som

centralanstaltens psykiater. Den psykiatriska verksamheten vid övriga säkerhetsanstalter

bör tills vidare liksom hittills utövas av arvodesanställda

läkare.

Vad beträffar personalorganisationen biträder departementschefen helt

de yrkanden, som organisatoriskt och lönemässigt ansluter sig till redan

existerande räjongbildningar och hänvisar till statsmakternas beslut år

1953. De av departementschefen biträdda förslagen är följande.

1. Tjänsteförändringar

a) säkerhetsanstalterna

1 direktör Ca 29 — fångvårdsdirektör Ca 32 (Hall)

1 assistent Ca 22 — fångvårdsassistent Ce 23 (Hall)

Med befattningen som kamrerare (Ca 25) på Hall förenas de arbetsuppgifter,

som sammanhänger med anstaltens ändrade karaktär som

centralanstalt.

b) anstalterna för unga

1 direktör Ca 27 -— fångvårdsdirektör Ca 32 (Skenäs)

1 assistent Ca 22 (redogörare) — kamrerare Ca 25 (Skenäs)

1 assistent Gg 20 (lärare) — assistent Ce 23 (Skenäs)

2. Personalförstärkningar

a) säkerhetsanstalterna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

1 fångvårdsinspektör Ca 29 (Hall)

1 ingenjör Ce 25 (Hall)

1 kansliskrivare Ce 15 (kamreraren Hall)

b) anstalterna för unga

1 fångvårdsinspektör Ca 29 (Skenas)

1 ingenjör Ce 25 (Skenäs)

1 kansliskrivare Ce 15 (kamreraren Skenäs)

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål (Skenäs) samt utbyte av 1

sådant biträde vid anstalten i Ystad mot tillfällig skrivhjälp.

Arvode till styresmannen i Ystad för tillsyn av kolonien Hildero, 360

kronor, utgår.

Kostnaderna för de biträdda yrkandena uppgår till 117 200 kronor.

I enlighet med fångvårdsbyggnadsutredningens förslag och under hänvisning

till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som kanslibiträde (Ce

11) å direktörsexpeditionen å Hall uppflyttas till kontorist (Ce 13).

I samband med fångvårdsbyggnadsutredningens förslag till personalorganisation

inom ungdomsräjongen understrykes först utredningens uttalande

i principfrågan. Personalorganisationen bör anpassas efter ungdomsvårdsskolorna.

Det gäller att för denna räjong hålla en relativt stor personalorganisation,

sammansatt av väl kvalificerade befattningshavare. Betydelsen

även ur samhällets synpunkt av att det finnes pedagogiska och

andra personliga förutsättningar hos de anställda, så att var och en genom

sina insatser kan medverka till att klientelet å dessa anstalter för unga med

icke tidsbestämda straff återanpassas i samhället kan ej nog framhållas.

För att dessa betydelsefulla arbetsuppgifter skall kunna fullgöras på ett

ur samhällets synpunkt tillfredsställande sätt måste personalen besitta sanuna

kvalifikationer som närmast jämförliga personalgrupper vid ungdomsvårdsskolorna.

Tjänstebeteckningarna för tillsyns- och arbetsledarpersonalen bör

anpassas efter vad som gäller vid dessa skolor.

Mot bakgrunden av dessa synpunkter bör styresman vid större sluten sidoanstalt

inom ungdomsräjongen, för närvarande Västerås (44 platser) och

L ppsala (48 platser) inplaceras i lönegrad Ca 27 med tjänstebenämningen

anstaltsdirektör (lönegrad 23 inom räjongerna för det ordinära klientelet).

Till Nyköpingsanstalten — som skulle komma att för det unga straffarbetsoch

fängelseklientelet fungera som ett annex till huvudanstalten — återkommer

departementschefen i det följande. Styresman vid annan sluten sidoanstalt

inom ungdomsräjongen bör placeras i lönegrad 23 med tjänstebenämningen

föreståndare (lönegrad 21 inom räjongerna för det ordinära

fångklientelet).

Ehuru departementschefen är väl medveten om betydelsen av att styresmännen

vid anstalterna för ungt klientel i högre grad än kollegerna vid

andra anstalter bör avlastas ekonomiska och kamerala ärenden för att därmed

vårdarbetets effektivitet ej skall eftersättas, kan han ej biträda ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 743 år 1956

redningens förslag om att utbyta assistenttjänsterna vid de större slutna

anstalterna (utom Roxtuna) mot kansliskrivare (kanslibiträden vid vanliga

anstalter) och vid de mindre slutna anstalterna mot kontorister (biträden

för skriv- och kontorsgöromål vid andra anstalter). Departementscheten

föreslår för dessa fall utbyte av assistenttjänsterna mot kanslibiträden vid

samtliga anstalter. Skulle det senare visa sig att den kamerala organisationen

på detta sätt icke skulle fungera tillfredsställande bör frågan på nytt

övervägas mot bakgrunden av vunna erfarenheter.

På grundval av förslag som fångvårdsbyggnadsutredningen framlagt för

ungdomsanstalternas personal föreslår departementschefen följande.

Tjänsteförändringar

2 direktörer Ca 27 — anstaltsdirektörer Ca 27 (Uppsala resp. Västerås)

1 föreståndare Ca 22 — föreståndare Ca 23 (Ystad)

1 assistent Ca 22 (Uppsala), 1 assistent Ca 20 (Västerås), 1 assistent Ce 20

(Ystad) — kanslibiträde resp. Ca 11, Ca 11, Ce 11

1 vaktkonstapel Ce 12 (Nyköping) — kanslibiträde Ce 11

1 vaktfru Ce 10 (Ystad) — ekonomibiträde Ce 7 (i överensstämmelse med

förhållandena å övriga anstalter för ungt klientel)

1 vaktkonstapel Ce 12 (Hildero) — vårdare Ce 12.

Departementschefen finner motiverat att göra de personalindragningar

och arvodesbesparingar, som fångvårdsbyggnadsutredningen förordat, dock

med den inskränkningen att posten till ersättning för yrkesrådgivning ej

nedsättes med föreslagna 10 700 kronor, då denna minskning hade till förutsättning

att en psykologtjänst vid Skenäsanstalten inrättades. Vidare bör

i samband med indragningen av en assistenttjänst (lärare) vid anstalten i

Uppsala arvoden till fritidsassistenter beräknas med 5 000 kronor. Genom

denna anordning skulle frivilliga krafter, närmast folkbildningsintresserade

ungdomsledare, tagas i anspråk för fritidsverksamheten.

Kostnadsminskningen på grund av de under detta avsnitt av departementschefen

biträdda förslagen uppgår till 65 200 kronor.

Fångvårdens organisationskommitté hävdar, att styresmännen vid säkerhetsanstalterna

— utom centralanstalten — trots räjongsystemets införande

ej bör nedflyttas i lönegrad. Den oförändrade lönegradsplaceringen motiveras

med att realiserandet av byggnadsprogrammet bör avvaktas och hänsyn

tagas till arbetsuppgifternas kvalificerade art med hänsyn till klientelets

beskaffenhet. I samband med att kassarörelsen vid anstalterna i

Norrköping och Karlstad centraliseras till Hallanstalten föreslår utredningen

att de nuvarande tjänsterna som redogörarassistent i lönegrad Ca 22,

respektive Ca 20 vid de båda förstnämnda anstalterna utbytes mot kansliskrivare.

Ehuru det torde vara otvivelaktigt att arbetet å säkerhetsanstalterna för

styresmännen kan vara i många hänseenden betungande även efter räjongplanens

införande, finner departementschefen dock att den för dessa an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

stalter bör medföra en anpassning av lönegraderna för styresmännen till

dem som gäller för räjongerna inom det ordinära fångklientelet. På grund

härav bör styresmannabefattningarna vid anstalterna i Norrköping, Karlstad

och Västervik förändras från respektive direktör Ca 29 till anstaltsdirektör

Ca 27, direktör Ca 27 till föreståndare Ca 23 och föreståndare Ca

22 till föreståndare Ca 23. Styresmannabefattningen Ca 23 vid anstalten

i Kalmar bör bibehållas oförändrad. I den kamerala organisationen bör

assistenterna i Norrköping och Karlstad — i likhet med vad departementschefen

föreslagit i fråga om ungdomsanstalterna — utbytas mot kanslibiträden.

Även bör tjänstebeteckningen för en assistent Ca 22 (jordbruksdriften

på Hall) förändras till lantbruksinspektor Ca 22.

Vad angår anstalterna för unga biträder departementschefen kommitténs

förslag att utbyta föreståndartjänsten vid anstalten i Nyköping mot en tjänst

som biträdande fångvårdsinspektör i Ca 27. Därvid hänvisas till vad i det

föregående anförts om denna anstalts uppgift som annex till centralanstalten,

när det gäller det unga straff- och fängelseklientelet.

Betiäffande kommitténs förslag i anledning av översyn av räjongerna för

det ordinära fångklientelet framhålles följande.

Med hansyn till vad medicinalstyrelsen anfört om överläkartjänster för

de räjongpsykiatriska uppgifterna vill departementschefen ej förorda inrättande

av tjänster som överläkare vid anstalterna å Långholmen, å Härlanda,

i Malmö och i Härnösand. Därmed faller också kommitténs förslag

om vissa sjukhuschefsarvoden.

Departementschefen förordar, att 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål

anställes för assistenterna å centralanstalter för det ordinära fångklientelet,

2 å Långholmen och 1 å vardera anstalterna å Härianda, i Malmö och

i Härnösand samt 1 kanslibiträde i Ce 11 å kamrerarexpeditionen å Långholmen.

Däremot anses den tillfälliga skrivhjälpen å direktörs- och kamrerarexpeditionerna

på denna anstalt få bestå helt oförändrad.

Aspirantutbildningen inom fångvården synes departementschefen vara

en angelägenhet av största betydelse, och han ansluter sig till de av kommittén

framförda förslagen, vilket för budgetåret 1956/57 innebär en ökad

medelsanvisning av 5 100 kronor.

Styresmannatjänsten vid anstalten i Mariestad bör nedflyttas från anstaltsdirektör

i Ca 29 till anstaltsdirektör i Ca 27 och därmed erhålla samma

lönegrad som motsvarande tjänst i Norrköping.

I och med räjongsystemets införande för säkerhetsanstalterna bortfaller

nu utgående styresmannaarvoden för kolonierna Sjöboda och Orretorp.

I enlighet med vad departementschefen anfört om organisationskommitténs

förslag och i övrigt i detta sammanhang föreslås följande.

1. Tjänsteförändringar

1 direktör Ca 29 - anstaltsdirektör Ca 27 (Norrköping)

1 direktör Ca 27 — föreståndare Ca 23 (Karlstad)

1 föreståndare Ca 22 — föreståndare Ca 23 (Västervik)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H3 år 1956

9

1 assistent Ca 22 — kanslibiträde Ca 11 (Norrköping)

1 assistent Ca 20 — kanslibiträde Ca 11 (Karlstad)

1 föreståndare Ca 22 — biträdande fångvårdsinspektör Ca 27 (Nyköping)
1

anstaltsdirektör Ca 29 — anstaltsdirektör Ca 27 (Mariestad)

2. Personalförstärkningar

1 kanslibiträde Ce 11 (kamreraren Långholmen)

5 biträden rb [fångvårdsassistenterna Långholmen (2), Härianda, Malmö,

Härnösand]

Avlöning till deltagare i utbildningskurs (aspiranter), 5 100 kronor

Arvoden till styresmännen i Norrköping och Karlstad för tillsyn av kolonierna

Sjöboda, resp. Orretorp, tillhopa 720 kronor, utgår.

Kostnaderna på grund av de under detta avsnitt av departementschefen

biträdda förslagen uppgår till 37 100 kronor.

Fångvårdsstyrelsens yrkanden upptager i första hand tjänsteförändringar

och personalförstärkningar för anstalten å Skenäs och dess annex Aspliden.

Dessa har redovisats för 1955 års riksdag såsom förslag av fångvårdsbyggnadsutredningen

i samband med utbyggnaden av anstalten (prop. 140).

Personalorganisationen ansluter sig till den som gäller vid Roxtunaanstalten

och ungdomsvårdsskolorna och är en förutsättning för att anstalten

skall kunna fungera som centralanstalt. Såsom departementschefen framhållit

i inledningen till anslagen åt fångvården är frågan om vattenförsörjningen

nu utredd, och byggnadsarbetena komma snarast att igångsättas.

Under sådana förhållanden biträdes fångvårdsstyrelsens yrkanden i denna

del utom i fråga om uppflyttning av 1 yrkesmästare i Ce 18, 1 yrkesmästare

i Ce 14 och 1 köksföreståndare i Ca 12 samt i fråga om nyanställning av

1 förman i Ce 12.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör uppflyttas 1 befattning

som läkare i Ce 29 (sinnesundersökningsläkare) vid fångvårdsanstalten

i Malmö till förste läkare till 31 lönegraden och i samband därmed

ordinariesättas, 5 vaklkonstaplar i Ca 12 (vid anstalterna i Gävle, Karlskrona,

Kristianstad, Vänersborg och Örebro) till överkonstaplar i Ca 14 och

3 yrkesmästare i Ca 14 (1 mekaniskt arbete Kristianstad, 1 betongarbete

Skogsgård och 1 icke anstaltsbunden för byggnadsarbete, placerad vid fångvårdsstyrelsens

arbetsbyrå) till Ca 16.

5 överkonstapelstjänster Ce 14 av begärda 10 sådana tjänster och 25 vaktkonstapelstjänster

Ce 12 föreslås ordinariesatta.

Följande extra befattningar föreslås till extra ordinarie: föreståndar(jänsterna

i Cg 21 vid kolonierna Mäshult och Sjöboda, befattningen som

biträdande husföreståndare Cg 13 vid kolonien Hildero, 50 vaktkonstaplar

i Cg 12 och 1 arbetsterapeut Cg 14 å Långholmen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

Av följande 15 vaktkonstapelstjänster i Cg 12 må förändras till

a) arbetsterapeut i Ce 14

1 för diversearbete å vardera anstalterna å Långholmen och Härianda

b) yrkesmästare i Ce 14

1 för konfektion vid vardera anstalterna i Umeå, Karlstad, Västervik

och Halmstad

1 för snickeri vid vardera anstalterna i Gävle, Mariestad, Hall, Malmö

och kolonien Sjöboda

1 för tvätt vid Hallanstalten

c) överkonstaplar i Ce 14

1 för skogsarbete vid vardera anstalten i Haparanda och kolonien

Vångdalen

1 för ladugårdsarbete vid kolonien Sörbyn.

Det föreslås, att 1 tjänst som förste läkare i Ca 31 inrättas vid Roxtunaanstalten

samt 1 tjänst som reparatör i Ce 12 vid samma anstalt.

Departementschefen finner sig ej kunna framlägga förslag om några ytterligare

tjänster av dem fångvårdsstyrelsen begärt.

Kostnaderna för de av fångvårdsstyrelsen framförda, av departementschefen

biträdda förslagen, uppgår till sammanlagt 116 600 kronor.

För den tillfälliga förläggningen Grötingen, som, enligt vad departementschefen

i annat sammanhang föreslår, skall överföras till koloni, begöres

en ökning med 69 700 kronor, utgörande kostnader för en ordinär

personaluppsättning vid en koloni av den storleksordningen.

På grund av övergång till oljeeldning för värmeanläggningen vid centralanstalten

i Härnösand kan 1 tjänst som reparatör i Ce 12 indragas, vilket

innebär en kostnadsminskning med 10 100 kronor.

Under hänvisning till riksdagens skrivelse 384/1955 i anledning av Kungl.

Maj:ts prop. nr 209 angående ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster

in. m. bör anslaget uppräknas med 20 100 kronor.

Anslaget bör vidare uppräknas med 1 200 kronor under arvodesposten för

ersättning av läkarvård enligt provinsialläkartaxan vid 4 kolonier, för vilka

medel i övrigt under avlöningsanslaget redan finnes beräknade.

De av departementschefen i det föregående framlagda förslagen angående

tjänsteförändringar och nya befattningar påkallar åtskilliga åtgärder för

förslagens genomförande. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att

besluta om dessa. Sasom exempel på dylika övergångsanordningar må här

nämnas bestämmelser om löneklassplacering m. m., förande på övergångsstat

av ordinarie tjänster som i samband med tillsättning av uppflyttade

tjänster kan bli övertaliga och bibehållande — övergångsvis — av dylika

extra ordinäre tjänster. För närvarande utgående särskilda lönetillägg å 780

respektive 630 kronor för ar till direktör, föreståndare och assistent bör

indragas. Tjänsteman, som åtnjuter dylikt tillägg men som icke vinner befordran

till tjänst i högre lönegrad, bör dock övergångsvis behålla lönetillägget.

Till följd av automatiska utgiftsförändringar bör anslaget slutligen upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

11

räknas med 112 800 kronor för avlöning under hela budgetåret 1956/57 av

personalen vid tre kolonier för unga fångar, vartill 1955 års riksdag anvisat

medel för halvt budgetår, samt 1 239 600 kronor på grund av beslutade ändrade

grunder för beräkning av anslagsposten till rörligt tillägg eller sammanlagt

med 1 352 400 kronor.

Anslaget höjes alltså med 1 639 000 kronor.

I personalförteckningen bör erforderliga ändringar vidtagas.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ollén och Söderquist (I: 168) och den andra inom andra kammaren

av herr Rijlander (II: 334), i vilka hemställts, att anslaget till Fångvårdsanstalterna:

Avlöningar måtte beräknas så, att beträffande fångvårdsanstalten

i Uppsala en assistent i Ce 23 för undervisning och fritidssysselsättning

kan anställas ävensom att läkararvodet bibehålies vid 4 800 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion

(11:479), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta höja anslaget till

Fångvårdsanstalterna: Avlöningar med 20 000 kronor för uppflyttning av

3 läkare i Ce 29 till 3 överläkare i Ca 37.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna I: 168 och 11:479.

Utskottet erinrar om, att första lagutskottet i sitt av riksdagen numera

godkända utlåtande nr 28 hemställt att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om en förutsättningslös utredning angående en effektivisering

av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Då det knappast

kan vara riktigt att riksdagen, i anslutning till att den begär en sådan

utredning, genom en uppflyttning av 3 läkartjänster från Ce 29 till Ca

37 föregriper utredningens resultat, kan utskottet inte tillstyrka yrkandet

i motionen II: 479.

Första lagutskottet har vidare enligt vad statsutskottet vid underhandssamråd

inhämtat för avsikt att tillstyrka Kungl. Maj:ts i propositionen nr

156 framlagda förslag om sådana ändringar i straffverkställighetslagen, vilka

är erforderliga för att genomföra den under förevarande punkt i statsverkspropositionen

föreslagna utvidgningen av anstaltsgrupperingen till att

omfatta även säkerhetsanstalterna och anstalterna för unga.

Statsutskottet hyser för egen del inte någon tvekan om att förorda räjongsystemets

införande för säkerhetsanstalternas del. Vad angår den föreslagna

ungdomsräjongen föreligger otvivelaktigt vissa svårigheter. I motionerna

I: 168 och II: 334 har exempelvis framhållits, att eu följd av anstaltsgrupperingens

genomförande beträffande anstalter för unga skulle bli, att

en enligt motionärerna välbehövlig befattning såsom assistent för undervisning

och fritidssysselsättning vid fångvårdsanstalten i Uppsala skall utgå

och ersättas av ett belopp på 5 000 kronor till arvodesanställda fritidsledare.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna inte böra ifrågakomma, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

möjligheterna att bereda de unga internerna undervisning skulle konuna

att beskäras. Ä andra sidan synes det utskottet knappast rimligt, att en i och

för sig riktigt utformad organisation skulle ändras endast av den anledningen

att densamma i en detalj skulle medföra ett ogynnsamt resultat.

På grund härav förordar utskottet att syftet med motionen i denna del tillgodoses

på det sätt, att riksdagen vid sin tillstyrkan av förslaget förutsätter,

att Kungl. Maj :t skall äga befogenhet att inom ramen för tillgängliga

medel vidtaga erforderliga dispositioner för att sörja för en tillfredsställande

undervisning och fritidssysselsättning vid Uppsalaanstaltent Då en

sådan lösning inte kräver uppräkning av anslaget, bör motionsyrkandet av

formella skäl avslås.

I nämnda motioner har även yrkats, att läkararvodet — 4 800 kronor —

skall bibehållas vid Uppsalaanstalten för att behovet av psykiatriska konsultationer

skall kunna tillgodoses. Utskottet är även på denna punkt ense

med motionärerna om själva saken. Att märka är emellertid, att enligt

Kungl. Maj :ts förslag en ny förste läkare skall anställas vid Roxtuna. Vid

sådant förhållande synes erfarenheter av den nya ordningen böra avvaktas,

innan den av motionärerna förordade uppräkningen av anslaget i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag kommer till stånd.

Kungl. Maj :ts förslag har i övrigt inte givit utskottet anledning till annat

uttalande än att utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning

att personalorganisationen inom ungdomsräjongen bör anpassas efter ungdomsvårdsskolorna.

Å andra sidan finner utskottet olämpligt, att inom

fångvårdsstaten tillskapas två befordringsgångar, en högre för ungdomsräjongen

och en lägre för övriga räjonger. Utskottet, som inte funnit sig

böra framlägga förslag i denna fråga, förutsätter att Kungl. Maj:t ägnar

densamma erforderlig uppmärksamhet och överväger, vilka åtgärder som

må kunna vidtagas för att undvika en snedställning av tjänsterna.

Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningarna synes

böra godtagas hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 168 och II: 334 ävensom 11:479.

a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsanstalterna:
-

Personalförteckning

Befattning . Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat

Styresmän m. fl.:

1 fångvårdsdirektör ........................... Ca 34

5 fångvårdsdirektörer ......................... Ca 32

1 anstaltsdirektör ............................ Ca 29

6 fångvårdsinspektörer ........................ Ca 29

1 förste pastor och överlärare.................. Ca 29

4 anstaltsdirektörer ........................... Ca 27

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1956 13

2 biträdande fångvårdsinspektörer .............. Ca 27

2 pastorer och förste lärare .................... Ca 27

6 kamrerare.................................. Ca 25

1 arbetsassistent.............................. Ca 23

2 assistenter ...............*................. Ca 23

10 föreståndare ................................ Ca 23

3 lantbruksinspektorer ............• •.......... Ca 22

1 bokhållare..................... Ca 21

15 föreståndare................................ Ca 21

Låkarpersonal:

6 överläkare.................................. Ca 37

8 förste läkare................................ Ca 31

Personal i tillsynstjänst och arbetsdrift:

3 tillsynsmän ................................ Ca 18

7 uppsyningsmän ............................ Ca 18

6 yrkesmästare .............................. Ca 18

7 uppsyningsmän ............................ Ca 16

12 yrkesmästare . ....... Ca 16

3 arbetsterapeuter ............... Ca 14

1 uppsyningsmän ............................ Ca 14

28 yrkesmästare ...... Ca 14

81 överkonstaplar....... Ca 14

2 första vaktfruar ............................ Ca 13

2 förmän .................................... Ca 12

435 vaktkonstaplar ............................. Ca 12

17 vårdare .................................... Ca 12

27 vaktfruar ......... Ca 10

Sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal:

2 maskinmästare.............................. Ca 18

2 kansliskrivare .............................. Ca 15

2 översköterskor.......... Ca 15

1 köksföreståndare............................ Ca 14

3 kontorister ................................ Ca 13

5 maskinister ................................ Ca 13

1 reparatör .................................. Ca 13

1 biträdande köksföreståndare.................. Ca 12

8 köksföreståndare............................ Ca 12

2 reparatörer ................................ Ca 12

3 bilförare ....................................Ca 11

15 kanslibiträden .......... Ca 11

26 kontorsbiträden ............................ Ca 8

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1956

Tjänstemän å övergångsstat

1 anstaltsdirektör............................. Ca 29

3 direktörer .................................. Ca 29

1 direktör.................................... Ca 27

3 assistenter.................................. Ca 22

1 föreståndare .. ............................ Ca 22

1 lärare ...................................... Ca 22

7 assistenter ................................. Ca 20

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 25

2 förste läkare................................ Ce 31

5 läkare ..................................... Ce 29

1 psykolog ................................... Ce 29

Anm. 1: Antalet ordinarie vårdare må överstiga det i förteckningen

angivna antalet under förutsättning att motsvarande

antal ordinarie vaktkonstapelsbefattningar hållas obesatta.

Anm. 2: Antalet ordinarie vaktfruar må överstiga det i

förteckningen angivna antalet under förutsättning att motsvarande

antal ordinarie vaktfrubefattningar hållas obesatta

vid statens inom fångvårdsorganisatkmen anordnade vårdanstalt

för alkoholmissbrukare.

b) fastställa följande avlöningsslat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

ms ..................................... 7 173 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 362 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 7 250 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 440 100

Summa kronor 18 226 400

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1956/57 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 18 226 400 kronor.

Stockholm den 18 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 144.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1956/57 till Fångvårdsanstal a1 i texten