Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt samarbete mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

1956-05-24 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt samarbete mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

1

Nr 155

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

fortsatt samarbete mellan staten och Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund i Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 171 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 13 april 1956, föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att å statens vägnar med

TGO träffa överenskommelse i enlighet med vid propositionen fogade förslag

till avtal, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att uppdraga åt de av staten

valda ledamöterna i LKABrs nuvarande styrelse att träffa avtal om anställning,

om inköp eller förhyrning av lokaler samt om övriga förhållanden,

som må föranledas av statens övertagande av bolagets ledning.

Propositionen

I propositionen, som grundar sig på en vid förhandlingar mellan en av staten

tillsatt förhandlingsdelegation och Trafikaktiebolaget Grängesberg—

Oxelösund (TGO), under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande, träffad

överenskommelse om fortsatt samarbete mellan staten och TGO i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag (LKAB), föreslås bemyndigande för

Kungl. Maj :t att å statens vägnar godkänna nämnda överenskommelse.

överenskommelsen innefattar tre avtal och gäller för tiden från och med

den 1 oktober 1957, nämligen dels ett avtal mellan staten och TGO om

TGO:s delägarskap i LKAB, dels ett avtal mellan LKAB och TGO om försälj

ningssamarbete, och dels ett avtal mellan LKAB och TGO om samarbete

i fråga om inalmskeppningar. Därjämte har vissa frågor av den natur att

de icke ansetts böra intagas i förstnämnda avtal föreslagits böra regleras i

särskild skriftväxling mellan staten och TGO.

Avtalsförslagen innebär i huvudsak följande.

TGO kommer att kvarstå i LKAB med ett belopp av 100 milj. kronor,

motsvarande omkring en niondel av TGO:s nuvarande intresse i LKAB.

Som en följd härav behåller TGO en andel av LKAB:s aktiekapital och

vinst, som likaledes utgör omkring en niondel av dess nuvarande vinstandel

i LKAB, vilket innebär, att TGO:s framtida andel i LKAB:s aktiekapital

och vinst blir drygt 4 procent. Både staten och TGO skall kunna påkalla

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 155

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

inlösen av TGO:s andel; sådan inlösen skall dock icke kunna äga rum före

år 1977. En av styrelseledamöterna i LKAB skall tillsättas av TGO.

Det belopp som staten enligt det år 1955 fattade beslutet om inlösen har

att erlägga till TGO för dess nuvarande andel i LKAB, kommer till följd

av det nya avtalet att minskas med 100 milj. kronor. Återstoden skall staten

erlägga till TGO i fem lika stora årliga poster med början år 1957.

Avtalet om försäljningssamarbete mellan LKAB och TGO förutsätter att

bolagen skall samverka i ett försäljningsbolag, där bolagen blir hälftendelägare.

Försäljningsbolaget skall medverka vid försäljningsförhandlingarna

samt handha avvecklingen av bolagens försälj ningskontrakt och deras

förbindelser i övrigt med malmköparna. Det skall också svara för utlandsorganisationen,

vilken sålunda blir gemensam för båda företagen även i

framtiden. Det slutliga ansvaret för försäljningarna skall emellertid åvila

vartdera bolaget självständigt.

Genom avtalet om samarbete i fråga om malmskeppningarna åtar sig

TGO, som kommer att behålla malmflottan i sin ägo, att ombesörja utskeppningen

av LKAB:s malmer enligt i huvudsak samma riktlinjer som hittills

tillämpats.

Avtalen avses skola träda i kraft den 1 oktober 1957, då det nuvarande

avtalskomplexet upphör att gälla.

Vidare föreslås att de av staten valda ledamöterna i LKAB :s styrelse skall

få i uppdrag att handlägga och avgöra frågor i samband med förberedandet

av statens övertagande av bolagets ledning.

I en särskild skriftväxling mellan staten och TGO har slutligen överenskommits

att någon fondering av vinstmedel icke skall äga rum vid 1956 och

1957 års bolagsstämmor ävensom att den vid 1955 års stämma beslutade

fonderingen skall utdelas per den 30 september 1957. Med hänsyn härtill

och till den pågående omfattande investeringsverksamheten inom LKAB

förordas, att för framtida investeringar i LKAB belopp svarande mot den

staten tillkommande utdelningen från bolaget, nämligen 81,4 och 111,4 milj.

kronor, reserveras å budgetutjämningsfonden för budgetåret 1955/56 respektive

1956/57.

I propositionen redovisas de olika frågorna under följande avsnitt, till

vilka utskottet får hänvisa:

Inledning (s. 3 och 4).

I. Gällande bestämmelser (s. 4—7).

II. Tidigare förhandlingar mellan staten och TGO (s. 7 och 8).

III. Förhandlingsdelegationens förslag (s. 9—30).

Förhandlingsdelegationen (s. 9—11).

A. Avtal om delägarskap i LKAB (s. 11—23).

B. Avtal om försåljningssamarbete (s. 23 och 24).

C. Avtal om samarbete i fråga om malmskeppningar (s. 24_27).

D. Skriftväxling mellan staten och TGO (s. 27 och 28).

Yttrandena (s. 29 och 30).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

3

IV. Organisationskommitténs förslag (s. 30—34).

A. Skrivelse den 26 november 1955 (s. 30 och 31).

Yttranden (s. 31—33).

B. Betänkande (s. 33 och 34).

För egen del anför departementschefen följande:

»I det framlagda förslaget till överenskommelse mellan staten och TGO

har förhandlingsdelegationen sökt finna en anordning, varigenom de olägenheter,

vilka vidlåder nu gällande malmavtal, undanröjes och de av staten

framförda önskemålen blir tillgodosedda under skäligt hänsynstagande till

båda parternas berättigade intressen.

Syftet med det nya huvudavtalet mellan staten och TGO har främst

varit att träffa anstalter, vilka är ägnade att tillgodose statens önskemål att

såsom den största intressenten i LKAB erhålla det avgörande inflytandet

på LKAB:s bolagsstämma och i dess styrelse, samt att beakta det förhållandet

att malmfyndigheterna utanför LKAB:s utmål i sin helhet befinner sig

i statlig ägo. TGO har icke ansett sig kunna acceptera en överenskommelse

efter dessa linjer och samtidigt kvarstå i LKAB med hela sitt nuvarande

intresse i företaget. För att vinna åsyftade resultat och för att trygga ett

fortsatt samarbete mellan de två största svenska malmexportföretagen har

därför en uppgörelse eftersträvats enligt vilken TGO skall kvarstå i LKAB

med allenast en mindre kapitalinsats.

TGO skall sålunda i stället för att som tidigare ha varit hälften-delägare

med den faktiska beslutanderätten i LKAB i framtiden bli innehavare av

allenast en minoritetspost. TGO:s kapitalinsats skall uppgå till 100 milj.

kronor, eller i runt tal blott en niondel av TGO:s nuvarande engagemang

i LKAB. Denna insats skall berättiga TGO till en andel i LIvAB:s aktiekapital

och utdelningsbara vinst, som i stort sett skall förhålla sig till den

vinstandel TGO enligt hittillsvarande regler åtnjuter på hela sitt nuvarande

intresse i LKAB på samma sätt som 100 milj. kronor förhåller sig till det

sammanlagda beloppet av lösesumman för de TGO före den 1 oktober 1957

tillhöriga stamaktierna och de TGO enligt 1932 års avtal tillkommande ersättningarna,

i huvudsak avseende TGO:s andel i LKAB:s fonderade medel.

Denna TGO:s andel i LKAB:s aktiekapital och vinst — som definitivt kan

beräknas först då nyssnämnda lösesumma och ersättningar fastställts —

torde komma att uppgå till något mer än 4 procent. För beräknandet av

TGO:s vinstandel skall som utgångspunkt tas den vinst som må uppkomma,

därest nu gällande grunder för fastställandet av malmfrakter till statens

järnvägar alltjämt kommer att tillämpas oförändrade. Därest dessa grunder

ändras, skall den ökning eller minskning av vinsten, som i anledning

därav må uppkomma för LKAB, icke påverka TGO:s vinstandel. Likaledes

skall en ökning av den årliga kvantitet malm, som enligt nu gällande avtal

må försäljas till Norrbottens järnverk aktiebolag under gängse marknadspris,

högst 500 0(10 ton, icke ha till följd alt TGO:s vinstandel minskas.

Såsom förhandlingsdelegationen framhållit är TGO:s framtida vinstandel

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

sedd i förhållande till det kapital TGO binder i LKAB uppenbarligen förmånligare

än vad staten rimligen skulle ha kunnat erbjuda andra eventuella

intressenter, vilkas medverkan i LKAB:s drift och förvaltning icke på samma

sätt anknutit till den tidigare utvecklingen av LKAB. Med hänsyn till

detta tidigare samarbete mellan staten och TGO samt de påtagliga praktiska

fördelarna av ett fortsatt samarbete mellan landets två största malmexportföretag

finner jag emellertid liksom remissinstanserna förhandlingsdelegationens

förslag i denna del vara fullt godtagbart.

På grund av att malmerna genom sin sido- och fältstupning mot djupet

kommer utanför LKAB:s utinål blir staten automatiskt ensamägare till de

av LKAB bearbetade fyndigheterna långt innan fyndigheternas totala malmtillgångar

börjar sina. Med hänsyn härtill har staten enligt det utarbetade

huvudavtalet åtagit sig att, när brytning av malm utanför LKAB:s och

Frejas utinål blir aktuell, ge LKAB rätt att mot en arrendeavgift å högst

13 procent av den brutna malmens värde vid gruvan bryta och bortfrakta

statens malm. För att kunna nå en överenskommelse har det varit nödvändigt

att bestämma denna arrendeavgift redan nu. Genom denna anordning

kommer, samtidigt som staten erhåller arrendeinkomster, LKAB:s vinst

och således också TGO:s vinstandel att minskas, när LKAB:s utmålsgränser

nås. Dessutom kan staten genom arrendeavgiftens anknytning till malmpriset

även såsom arrendeupplåtare av dessa fyndigheter tillgodogöra sig en

eventuell framtida värdestegring för malmen. Med hänsyn härtill har jag

i princip icke något att erinra mot förhandlingsdelegationens förslag i denna

del.

Vad beträffar de av kommerskollegium framförda anmärkningarna mot

den närmare utformningen av § 4 i huvudavtalet må framhållas, att denna

bestämmelse allenast torde innebära en förpliktelse för staten att till LKAB

utarrendera vissa utmål. Genom densamma har staten däremot icke åtagit

sig några förpliktelser gentemot LKAB eller TGO beträffande utmålens skick

och den ekonomiska möjligheten att bryta desamma. Eventuella kostnader

för undanröjande av inmutningshinder enligt gruvlagen och dylikt skall

därför åvila LKAB. Frågan om brytningen skall fortsättas inom ett nytt

utmål eller ej får avgöras av LKAB efter vanliga ekonomiska överväganden.

Likaledes torde det vara uppenbart att statens förpliktelser icke gäller de

utmål, som redan nu utarrenderats till annan eller som uppenbarligen icke

har någon som helst anknytning till LKAB:s nuvarande gruvfält.

Beträffande bestämmandet av den brutna malmens värde »på gruvbäcken»

finner jag liksom kollegium det ligga i sakens natur att — om LKAB

själv förädlar malmen genom anrikning, sintring eller metallurgisk behandling

— den sålda varans pris i sådana fall skall nedräknas till ett skäligt

malmvärde »på gruvbäcken». I motsats till kollegium anser jag att om

LKAB levererar malm till köpare till nedsatt pris någon uppräkning av

värdet »på gruvbäcken» icke är erforderlig. Det torde vara uppenbart, att

de transportkostnader, som skall avdragas från exportpriset resp. det fakturerade

nettoförsäljningspriset till förbrukare inom landet, skall vara den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

5

faktiska kostnaden vid tiden i fråga. Vad slutligen beträffar frågan om arrendeavgiften

skall innefatta avgäld till markägare jämlikt 53 § gruvlagen

lämnar förslaget eller delegationens betänkande icke någon uttrycklig ledning

härutinnan. Med hänsyn till att så normalt är fallet i de av kollegium

träffade gruvarrendeavtalen och dessa avtal uppenbarligen legat till grund

för § 4 har jag utgått ifrån att i de detaljerade arrendeavtal, som i framtiden

får göras upp mellan staten och LKAB, av kollegium omfattad praxis

i detta hänseende skall komma att gälla.

För undvikande av varje tveksamhet i framtiden rörande innebörden av

§ 4 har jag delgivit TGO dessa mina synpunkter och därvid fått bekräftat,

att de helt överensstämmer med TGO:s uppfattning. På grund härav har

jag icke ansett mig böra föreslå någon ändring av § 4.

Den möjlighet, som enligt nu gällande avtal beretts staten att, därest så

finnes önskvärt, förvärva full äganderätt till malmtillgångarna i dess helhet

genom att inlösa TGO:s aktier, står alltjämt öppen. Trots TGO:s begränsade

nya engagemang i LKAB torde med hänsyn till de fördelar av samarbetet

i övrigt, som ernås genom avtalsförslagen, icke något vara att erinra

mot att TGO till skydd för sitt minoritetsintresse också har erhållit rätt att

kräva inlösen av sina aktier. Sådan inlösen kan äga rum första gången vid

utgången av det räkenskapsår, som slutar under år 1977, efter fyra år tidigare

gjord tillsägelse. Sedermera äger båda kontrahenterna varje år kräva

inlösen, likaledes efter fyra års varsel. Lösesumman skall i princip uträknas

efter samma grunder som i nu gällande avtal, dock med vissa ändringar, som

i huvudsak föranledes av substansminskningen i gruvorna och äganderättsförhållandena

till desamma. Mot den närmare utformningen av dessa regler

torde icke finnas något att erinra.

Motparten till den som påyrkar inlösen äger emellertid, till skillnad från

vad som nu gäller, påfordra att lösesumman skall fastställas genom affärsmässig

värdering. Därest en dylik värdering påyrkas torde åtminstone

under den närmaste tiden inlösensumman bli avsevärt högre än om huvudprincipen

för dess fastställande skulle komma till användning. Följden blir

att under denna tid en inlösen av TGO:s aktier, påkallad av staten, kan

komma att te sig mindre förmånlig. I en framtid, då tidpunkten för brytningens

nedläggande kan bedömas relativt näraliggande, torde emellertid

omvänt en affärsmässig värdering te sig förmånligare ur statens synpunkt.

Med hänsyn till att TGO:s framtida engagemang i LKAB blir jämförelsevis

litet och statens intresse av att inlösa TGO:s aktier därigenom förlorat i

betydelse bär jag icke ansett mig böra motsätta mig TGO:s krav i denna

del.

Fn av förutsättningarna för det nya avtalet har varit, att staten genom

sina representanter i styrelsen skall omhänderha skötseln av bolagets affärer

och till följd därav äga det avgörande inflytandet å ledningen av bolaget.

Avtalet innebär att staten såsom innehavare av aktiemajoriteten äger

tillsätta styrelsen i LKAB. Med hänsyn till det intresse, som TGO alltjämt

kommer att ha i LKAB samt till det framtida samarbetet i fråga om för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

säljning och utskeppning av LKAB:s och Frejas malmer torde det emellertid

få anses rimligt, att såsom föreslagits en av ledamöterna i såväl LKAB:s

som Frejas styrelser liksom suppleanten för denne ledamot skall utses på

förslag av TGO.

I fråga om avskrivningar och fonderingar föreslås att hittills gällande begränsningar

skall försvinna. Staten har att fritt bestämma i vilken utsträckning

utdelning av vinst skall ske. TGO skall, utom vid affärsmässig värdering,

vid inlösen liksom hittills berättigas att enligt närmare angivna regler

utfå ersättning för TGO tillkommande andel i vinst, som dessförinnan icke

utdelats eller förbrukats för täckande av förlust, som uppkommit inom

LKAB. Genom dessa regler har samtliga hinder för en enligt normal företagspraxis

önskvärd avskrivningspolitik och företagskonsolidering på denna

väg slopats. Till frågan om avskrivningspolitikens och företagskonsolideringens

närmare utformning återkommer jag senare.

Bestämmelserna i övrigt i huvudavtalet mellan staten och TGO föranleder

icke heller någon erinran från min sida.

I syfte att samordna TGO:s och LKAB:s försäljningspolitik föreslås i ett

andra avtal att LKAB och TGO skall bilda ett gemensamt försäljningsbolag,

uti vilket LKAB och TGO båda skall ingå som likaberättigade

hälften-delägare. Detta bolags uppgift skall vara att i möjligaste mån

koordinera de två malmbolagens försäljningspolitik, att biträda delägarna

med vissa serviceuppgifter i samband med malmförsäljningen, t. ex. att

ombesörja avvecklingen av försäljningsavtal, samt att därutöver i den utsträckning

delägarna så begär ombesörja försäljning av malm.

Genom detta avtal har LKAB fått en självständig ställning gentemot TGO

i fråga om försäljningen av dess malm samtidigt som det blir möjligt för

LKAB och TGO att driva en gemensam försäljningspolitik samt, därest båda

parter skulle finna det förenligt med sitt ekonomiska intresse, att ordna

med en gemensam försäljning med de fördelar detta i vissa hänseenden må

innebära. På så sätt har det blivit möjligt att bevara det väsentliga av de

fördelar, som den nuvarande formen för samarbete medför.

Den närmare utformningen av avtalet om försäljningssamarbete föranleder

från min sida icke någon erinran. Mot förslaget att försäljningsbolagets

första personaluppsättning väsentligen skall tagas från LKAB:s och

TGO:s nuvarande gemensamma försäljningsavdelning har jag, med hänsyn

till önskemålet av att få en så kunnig och väl insatt stab av försäljningsexperter

som möjligt i det nya bolaget, icke något att erinra. Genom att

samtidigt posten som ordförande i styrelsen för försäljningsbolaget skall

tillsättas med eu av LKAB:s företrädare i styrelsen torde staten få en tillräcklig

garanti för att LKAB:s intressen i bolaget kommer att tillvaratagas

till fullo och i samma mån som TGO:s.

Vad beträffar det föreslagna avtalet om samarbete i fråga om

malmskeppningar torde det i framtiden liksom hittills komma att

för LKAB:s försäljningspolitik bli av grundläggande betydelse att vidmakthålla

och i möjligaste mån öka den andel av LKAB :s malmer, vilken försäl
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956 7

jes eif. Tillgången på tonnage för befordran av dessa andelar ar därför av

största betydelse för LKAB. Därest den ordning, som hittills gällt för utskeppningen

av malm, icke skulle kunna tillämpas jämväl efter den 1 oktober

1957, skulle LKAB därför bli nödtvunget att — utöver det genom inlösen

erhållna tonnaget högst 200 000 ton d. w. — till sistnämnda dag genom

köp, nybeställning eller tidsbefraktning anskaffa ett ytterligare tonnage av

storleksordningen 200 000 ton. Med hänsyn till nuvarande förhållanden på

sjöfartens område skulle såsom delegationen med rätta framhållit ett ombesörjande

av sjötransporterna i LKABts egen regi i dagens lage komma att

medföra avsevärda svårigheter. Då den ordning, som hittills galit, visat sig

ändamålsenlig, torde därför i och för sig någon erinran icke finnas mot

förhandlingsdelegationens förslag att låta LKAB träffa ett befraktningsavtal

med TGO, genom vilket utskeppningen av LKAB.s malm utan overgangssvårigheter

tryggas.

Det framlagda avtalsförslaget innebär, att LKAB får säkerhet for att utskeppningen

kan ske till marknadspris samt att LKAB för all försåld malm

erhåller fullt fob-pris. Innebörden av det föreslagna avtalet ar visserligen

också att LKAB avstår från sin lösenrätt till del av TGO:s tonnage samt att

LKAB under avtalstiden avstår från möjligheten att i egen regi transportera

cif-försåld malm med de vinstmöjligheter detta i vart fall med nuvarande

fraktmarknad kunnat innebära. Med hänsyn till de förut angivna svårigheter,

som anskaffning och drift av ett tillräckligt stort fartygsbestånd i

dagens läge skulle bereda staten, anser jag likväl overvagande skal tala tor

den vid förhandlingarna framkomna lösningen. Skulle detta samarbete i

framtiden icke visa sig fungera på ett betryggande satt eller skulle LKAB

av andra skäl önska anskaffa eget tonnage får LKAB genom avtalet god

tid att bygga upp ett rederi. Möjligheterna då att genom köp och nybestallningar

skaffa ett tonnage av önskat slag och till rimligt pris torde, såsom

delegationen också framhållit, få anses väl så goda som vid en inlösen nu

av viss del av TGO:s tonnage, särskilt som vid en sådan inlösen valfrihet ej

råder i fråga om arten och åldern av det tonnage, som skall inlösas.

Vad slutligen beträffar de frågor som föreslagits skola regleras i s a rskild

skriftväxling mellan staten och TGO, föranleder desamma

icke någon erinran från min sida.

Genom de föreslagna avtalen torde förutsättningar ha skapats för ett

fruktbärande samarbete i fråga om förvaltningen av de norrländska malmfälten.

Därjämte har kontinuiteten i LKAB:s verksamhet tryggats på olika

sätt och risken för olika friktioner under övergångstiden har reducerats. De

önskemål som från statens sida ansetts vara ovillkorliga för att staten i sin

egenskap av den störste intressenten i LKAB och den för utvecklingen i

malmsamhällena i sista hand ansvarige skulle kunna godtaga ett foitsat

samarbete, har också samtliga blivit tillgodosedda i de föreslagna avtiden.

.lag finner mig av anförda skäl böra förorda att framlagda fors ag i

avtal godtages. .. ...

Grunderna för avtalen bör underställas riksdagen. Med hansyn till olika

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

forhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under avtalstiden

vissa andringar i de avtalade bestämmelserna kan bli nödvändiga. Jag förutsätter,

att den omständigheten att avtalsgrunderna prövats av riksdagen

ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj:t att med TGO överenskomma om de

mindre jamkmngar i avtalen, som sålunda i framtiden må kunna befinnas

påkallade.

Jag övergår härefter till att i korthet beröra vissa specialfrågor rörande

den framtida organisationen av LKAB, vilka tagits upp av bland annat den

särskilt tillsatta organisationskommittén för bolaget.

Vad angår till en början den av organisationskommittén väckta frågan om

en »interimsstyrelse> för LKAB tillåter jag mig att erinra om bestämmelsen

i § 25 mom. 5 i 1927 års avtal, vilken jämväl intagits i § 8 mom. 4 sista

stycket i LKAB:s gällande bolagsordning. Enligt denna bestämmelse skall

fr. o. in. dagen efter den då tillsägelse om inlösen skett, -— d. v. s. den 22

september 1955 — i fråga om försäljning för export, anställande av och anställningsvillkor

för personal, upprättande av agenlurkontrakl och vidtagande

av liknande anordningar för försäljning samt uppgörande av befraktningsavtal,

allt i den mån sådana beslut avser tiden efter inlösningsdagen

såsom styrelsens beslut gälla den mening, som omfattas av flertalet av de

av staten valda ledamöterna. I händelse av lika röstetal skiljer lotten.

Denna bestämmelse har allenast i åtanke avgöranden, som helt hänför sig

tiH t''den efter den 1 oktober 1957. Det är emellertid uppenbart att, därest

övergångssvårigheter såvitt möjligt skall kunna undvikas, det blir nödvändigt

att redan nu fatta avgöranden som visserligen i realiteten avser LKAB:s

verksamhet efter den 1 oktober 1957 men redan dessförinnan kommer att

nödvändiggöra olika dispositioner och medföra utgifter och kostnader. Således

ar det nödvändigt att före sistnämnda dag anställa vissa tjänstemän för

att omedelbart följa verksamheten i företaget och förbereda sig så att de

då ar skickade att övertaga dess ledning. I enlighet därmed har också den

kommande innehavaren av befattningen som verkställande direktör i bolaget

designerats vid styrelsesammanträde inom LKAB den 28 mars 1956.

Genom tillmötesgående från LKAB:s nuvarande ledning har han beretts

tillfälle att i detalj följa bolagets verksamhet. Likaledes måste kontorslokaler

för LKAB anskaffas. Då dessa lokaler skall vara färdiga att tagas i

bruk senast den 1 oktober 1957, blir det nödvändigt att redan dessförinnan

inköpa eller förhyra och utrusta desamma.

1GO skall självfallet icke deltaga i kostnaderna för dessa utgifter. Det har

därför överenskommits med TGO:s representanter i LKAB:s styrelse att

angivna och liknande utgifter skall förskotteras av LKAB för att sedermera

avraknas från staten tillkommande vinstutdelning. Då det med hänsyn härtill

icke torde böra tillkomma LKAB:s hela styrelse att avgöra nu ifrågavarande

spörsmål, föreslår jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande

att uppdraga åt de av staten valda ledamöterna i styrelsen att

handlägga och avgöra dessa frågor.

Då LKAB i framtiden skall drivas efter affärsmässiga principer hör den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

9

nya företagsledningen i fråga om bolagets förvaltning och inre organisation

få en så stor handlingsfrihet som möjligt inom ramen för företagets

ändamål. Det bör därför enligt min mening i första hand ankomma på statens

ledamöter i den nuvarande styrelsen och den blivande verkställande direktören

att pröva de spörsmål, som rests i organisationskommitténs betänkande,

vilket i detta syfte kommer att överlämnas till nämnda ledamöter. Jag

avser därför icke att här närmare ingå på desamma utan inskränker mig

till att allenast framföra vissa synpunkter rörande ett par av dem som är

av mera allmänpolitisk karaktär.

Enligt den föreslagna överenskommelsen med TGO skall det nya försäljningsbolaget

ha sitt säte i Stockholm. Detta har ansetts motiverat, förutom

med hänsyn till det förhållandet att TGO ingår som hälften-delägare i bolaget,

av samma skäl som hittills bestämt förläggningen av koncernens försäljningsorganisation

till Stockholm. Härigenom underlättas såväl förbindelsen

med köparna som de handelspolitiska kontakterna med den centrala

förvaltningen. Även det sistnämnda är av stort värde i fråga om en exportvara

av den strategiska betydelse, som malmen utgör. Det fortsatta försäljningssamarbetet

och samarbetet i fråga om malmskeppningar kommer att

nödvändiggöra en intim och troligen daglig kontakt mellan LKAB:s huvudkontor,

å ena, samt det nya försäljningsbolaget och TGO:s skeppningsorganisation,

å andra sidan. Det kan icke vara riktigt att försvåra ett dylikt samarbete

genom att förlägga LIvAB:s huvudkontor å annan ort än Stockholm,

där skeppningsorganisationen också är belägen. Med hänsyn till vad sålunda

anförts kan de lokaliseringspolitiska skäl, vilka i och för sig skulle kunna

anföras för utflyttning av personal från Stockholm, icke anses såsom bärande

i detta sammanhang. Jag ansluter mig därför helt till organisationskommitténs

slutsatser i denna del.

Beträffande frågan huruvida kommunalt kapital bör beredas tillfälle att

ingå i LKAB framgår av organisationskommitténs betänkande att vissa

kommuner i Norrbottens län är intresserade för ett förvärv av aktier i LKAB.

De kräver emellertid att möjlighet öppnas för dem att lösgöra kapitalet om

det skulle behöva användas för rent kommunala ändamål, exempelvis i en

lågkonjunktur, då skatteintäkterna kan väntas nedgå. Bortsett från att detta

icke är förenligt med aktiekaraktären utan skulle förvandla insatsen till ett

slags obligationer är det såsom organisationskommittén framhållit ytterligt

svårt att finna en lämplig form för kapitalets lösgörande. En sådan kapitalinsats

kan dessutom svårligen förenas med gällande kommunallagstiftning.

Vidare torde det förhålla sig så att intresset för ett kapitaltillskott

från kommunerna bl. a. motiverats med önskemål om plats i styrelsen för

LKAB. Även om jag således på anförda skäl icke anser mig kunna förorda

insats i företaget av kommunalt kapital, finner jag emellertid — med hänsyn

till den stora betydelse, ekonomiskt och i andra avseenden, som de med

malmfälten i Norrbottens län sammanhängande frågorna har för kommunerna

och länet — det skäligt att eu representant för länet får säte och

stämma i LKAB:s styrelse. Jag förordar därför att i förelagets nya bolags
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

ordning intages bestämmelse av innehåll, att en styrelseledamot och en

suppleant skall vara bosatta i Norrbottens län och väl förtrogna med förhållandena

därstädes.

I detta sammanhang ifrågasättes om icke det av organisationskommittén

föreslagna antalet ledamöter och suppleanter är alltför begränsat med hänsyn

till önskemålet att uppnå en allsidig behandling av de frågor, som förekommer

i styrelsen. Denna fråga torde ytterligare få prövas av de av staten

valda ledamöterna i styrelsen vid uppgörandet av förslag till ny bolagsordning.

Vad beträffar frågan om malmfrakten på malmbanan, som också berörts

i organisationskommitténs betänkande, upphör nu gällande fraktavtal

mellan LKAB och järnvägsstyrelsen först den 30 september 1957. Det finns

därför icke nu anledning att ingå på denna fråga, utan det ankommer på

LKAB:s nya ledning att upptaga förhandlingar med järnvägsstyrelsen i

syfte att träffa nytt avtal härutinnan för tiden därefter.

Beträffande frågan om en omläggning av LKAB:s räkenskapsår — för närvarande

fr. o. m. 1 oktober t. o. m. 30 september — visar organisationskommitténs

utredning att en sådan omläggning till att omfatta tiden fr. o. m.

1 april t. o. m. 31 mars ur likviditetssynpunkt skulle vara mycket förmånlig

för bolaget. Å andra sidan skulle en dylik omläggning medföra ett skattebortfall

för landsting och kommuner å omkring 25 milj. kronor. Med hänsyn

härtill kan jag för närvarande icke förorda en sådan omläggning utan anser

att tidsperioden för LKAB:s räkenskapsår tills vidare bör förbli oförändrad.

Enligt förslaget till överenskommelse mellan staten och TGO kommer de

bundna avskrivningsformer för LKAB, som föreskrives i nuvarande avtal,

att upphöra att gälla. I framtiden skall avskrivningar kunna ske enligt affärsmässiga

grunder. Beräkningar, som verkställts av organisationskommittén,

utvisar att det omedelbart föreligger möjligheter till betydande engångsavskrivningar

på vissa tillgångar, vartill kommer möjlighet till höjda

kontinuerliga avskrivningsbelopp.

Med hänsyn till LKAB:s rent skattemässiga betydelse för Norrbottens län

skulle otvivelaktigt en sådan engångsavskrivning kunna få kännbara verkningar

för malmkommunerna och landstinget i länet. I detta sammanhang

vill jag emellertid påpeka att en sådan engångsavskrivning icke innebär en

definitiv reduktion av vinsten utan endast ett uppskov med vinstens framtagande.

Eventuella farhågor i detta sammanhang torde emellertid få anses

vara ogrundade. Med hänsyn till den sammansättning som styrelsen i ett

statligt bolag som LKAB kommer att få, förutsätter jag att vid behandlingen

av avskrivningsfrågan behörig hänsyn kommer att tagas till kommunernas

intressen i skattehänseende.

I fråga om avskrivningspolitiken i fortsättningen torde — såsom också

framhållits i den vid organisationskommitténs betänkande fogade reservationen

av representanten i kommittén för Norrbottens län — någon saklig

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

11

erinran icke kunna resas mot avskrivningar som står i överensstämmelse

med gängse praxis inom företagslivet.

Vad beträffar frågan om LKAB:s likviditetsställning efter omorganisationen

vill jag erinra om att enligt förslaget till överenskommelse mellan staten

och TGO ingen fondering skall äga rum vid 1956 och 1957 års ordinarie

bolagsstämmor. Detta innebär att några avsättningar till dispositionsfonder

eller medelsreservationer av annat slag icke kommer till stånd inom

LKAB för verksamhetsåren 1955/56 och 1956/57. Vidare skall enligt samma

överenskommelse den vid 1955 års ordinarie bolagsstämma gjorda avsättningen

å 50 milj. kronor till dispositionsfond, varav omkring 30 milj. kronor

faller på staten, utdelas med utbetalning den 30 september 1957. Med hänsyn

till den nu pågående omfattande investeringsverksamheten inom LKAB

kommer den föreslagna överenskommelsen mellan staten och 1GO att påverka

bolagets likviditetsställning.

Det är uppenbarligen av vikt att ett företag av LKAB:s storlek förfogar

över betydande reserver av likvida medel. Då avsättningar till dispositionsfond

av i det föregående berörda skäl icke kan påräknas för verksamhetsåren

1955/56 och 1956/57 samt för verksamhetsåret 1954/55 gjord avsättning

skall utdelas, är det följaktligen önskvärt att en reservering av medel i

andra former kommer till stånd. Med hänsyn härtill anser jag mig böra

biträda organisationskommitténs, av förhandlingsdelegationen tillstyrkta

förslag att för budgetåren 1955/56 och 1956/57 till budgetutjämningsfonden

avsätta belopp motsvarande den utdelning staten erhållit eller, \ad gäller

hudgetåret 1956/57, beräknas erhålla från LKAB. I anslutning till vad kommittén

och riksräkenskapsverket föreslagit bör ifrågavarande medel särredovisas

på budgetutjämningsfonden och motsvarande belopp av statskontoret

överföras till ett särskilt konto i riksbanken. Äterföringen av medlen till

LKAB, vilken med hänsyn till det enskilda intresset i bolaget torde böra

få formen av ett lån, bör i vanlig ordning ske genom anvisande av ett anslag

på kapitalbudgeten. Då en dylik återföring icke kan bli aktuell förrän

efter omorganisationen den 1 oktober 1957, d. v. s. under budgetåret 19o7/

58, synes emellertid något investeringsanslag för ändamålet icke böra upptagas

för nästa budgetår. Vad beträffar storleken av avsättningarna blir

dessa, som redan nämnts, beroende av utdelningsbeloppen. För innevarande

budgetår uppgår — efter avsättning till dispositionsfond — staten tillkommande

utdelning från LKAB till 81,4 milj. kronor. Avsättningen till budgetutjämningsfonden

för budgetåret 1955/56 bör upptagas till mots\ aiande

belopp.

För nästa budgetår, då såsom tidigare nämnts hela vinsten kommer att

utbetalas, synes tills vidare böra räknas med en utdelning som med 30

milj. kronor överstiger utdelningen för innevarande budgetår, d. v. s. (81,4

+ 30,0 = ) 111,4 milj. kronor. Jag föreslår att avsättningen till budgetutjämningsfonden

för nästa budgetår tills vidare beräknas med sistnämnda belopp.

Med det definitiva fastställandet av ifrågavarande belopp torde böra

anstå tills bokslutet för LKAB:s verksamhet under löpande räkenskapsår

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

föreligger. Jag torde få återkomma till denna fråga vid anmälan av nästa

års statsverksproposition.

Hemställan om riksdagens medgivande till nu berörda avsättningar till

budgetutjämningsfonden torde lämpligen böra göras i propositionen angående

komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1956/57, vilken

jag senare denna dag kommer att anmäla för Kungl. Maj :t.

I detta sammanhang vill jag slutligen meddela, att jag senare i dag också

har för avsikt att föreslå tillkallandet av särskilda sakkunniga med uppdrag

att bevaka statens intressen vid det förfarande, som föranledes av statens

inlösen av TGO:s stamaktier i LKAB.»

Motionerna

I anledning av förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Grym (I: 589) och den andra inom andra kammaren av herr Jansson

i Kalix m. fl. (II: 781), i vilka hemställts, att riksdagen dels i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer om utredning för upprättande av en fond till uppbyggnad

av Norrbottens läns näringsliv efter de principer motionärerna utvecklat,

dels uttalar sig för att det av staten dominerade LKAB lämpligen

må förlägga sitt huvudkontor till Norrbottens län;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Svärd m. fl. (1:590) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmarson m. fl. (11:782), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 171 måtte 1. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om så skyndsam utredning, att förslag kan föreläggas 1957 års riksdag dels

i syfte att åstadkomma starkast möjliga spridning till medborgarna —

skattebetalarna av aktier motsvarande inlösningssumman till TGO, dels rörande

möjligheterna att bereda malmkommunerna ökat inflytande i bolaget,

dels angående borttagande av den nuvarande dolda subventionen från LKAB

till Norrbottens Järnverk och införande av en klar kostnadsredovisning

inom resp. företag; 2. uttala dels att huvudkontoret för LKAB fr. o. m. den

1 oktober 1957 bör förläggas till Norrbottens län, dels att nytt fraktavtal

mellan statens järnvägar och LKAB skall underställas riksdagens prövning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrai Helmer Persson och Norling (I: o91) och den andra inom andra kammaren

av herr Holmberg m. fl. (II: 780), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att med avslag på propositionen nr 171 bemyndiga Kungl.

Maj :t att organisera det nya LKAB såsom ett statligt aktiebolag med kommunal

medverkan i huvudsaklig överensstämmelse med förslag härom av

reservanten i organisationskommittén, landstingsdirektören Viklund, samt

i yttranden av länsstyrelsen och landstinget i Norrbotten, att inlösa största

möjliga del av TGO:s malmbåtsflotta enligt gällande avtal, samt att bemyn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

13

diga Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder, som är erforderliga i samband

med det nya bolagets tillkomst, inklusive åtgärder för att ordna malmförsäljning

och malmfrakt;

dels två likalydande" motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lars Andersson (1:592) och den andra inom andra kammaren av

herr Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 784), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandling av propositionen nr 171 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla att LKAB:s huvudförvaltning må förläggas till lämplig plats inom

Norrbottens län eller, därest så icke kan ske, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag senast till 1957 års

riksdag, syftande till slopande av eller i vart fall skälig jämkning nedåt av

LKAB:s huvudkontorsandel i fråga om den kommunala beskattningen;

dels en inom första kammaren av herr Nyström väckt motion (I: 593),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att malmkommuner och landsting

i Norrbotten medgives rätt att teckna aktier i det ombildade LKAB till

belopp, som de nu anser möjliga att disponera för detta ändamål eller framdeles

kan finna lämpligt placera i bolaget, samt att LKAB:s huvudkontor

förlägges till Norrbottens län;

dels ock en inom andra kammaren av herr Löfroth in. fl. väckt motion

(11:783), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa att Kungl. Maj:t ville uppta förhandlingar med LKAB:s styrelse i

syfte att trygga a) att LKAB:s huvudkontor efter den 1 oktober 1957 förlägges

till Kiruna, b) att de av bolaget planerade engångsavskrivningarna

första verksamhetsåret fördelas på ett flertal år, förslagsvis 3 till 5 år, c) att

vid en eventuell framtida omläggning av bokföringsåret ett sådant tillvägagångssätt

väljes att kommunernas intresse av kontinuerliga, varje år inflytande

skatteinkomster tillgodoses, samt d) att frågan om nytt fraktavtal

mellan bolaget och statens järnvägar omedelbart upptages till underhandling,

så att det kan föreligga klart till 1957 års riksdag.

I fråga om motiveringen för förestående yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna II: 781, I: 590, II: 780, II: 784, I: 593 och II: 783.

Utskottet

Sedan 1955 års riksdag lämnat Kungl. Maj:t ett i propositionen nr 192

begärt bemyndigande att göra för staten bindande tillsägelse om inlösen av

de Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund (TGO) tillhöriga aktierna i

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) per den 30 september 1957,

har sådan tillsägelse skett den 22 september 1955. I anslutning härtill har

en förhandlingsdelegation tillsatts med uppdrag att förhandla med TGO

rörande villkoren för ett fortsatt samarbete i fråga om förvaltningen av

de norrländska malmfälten. Vidare har en organisationskommitté tillkallats

med uppdrag att planlägga och förbereda de åtgärder som blir erforderliga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

vid statens inlösen av TGO:s aktieinnehav i LKAB. Förhandlingsdelegationen

har överlämnat förslag till överenskommelse om fortsatt samarbete

mellan staten och TGO i LKAB och hemställt att överenskommelsen, som

godkänts av TGO:s styrelse, måtte godkännas jämväl för statens del; nämnda

överenskommelse innefattar tre avtal ävensom en skriftväxling beträffande

vissa frågor. Organisationskommittén har avlämnat en skrivelse angående

dispositionen av vissa vinstmedel i LKAB samt ett betänkande angående

omorganisation av LKAB. I förevarande proposition har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att å statens vägnar

med TGO träffa överenskommelse i enlighet med framlagda förslag till

avtal.

Vad först angår det förslag till avtal mellan staten och TGO, som avser

TGO:s delägarskap i LKAB (bilaga 1 till statsrådsprotokollet), innebär detsamma

i huvudsak att TGO kvarstår i LKAB med ett belopp av 100 milj.

kronor, motsvarande omkring en niondel av TGO:s nuvarande intresse i

LKAB, att såsom en följd härav TGO:s framtida andel i LKAB:s aktiekapital

och vinst blir drygt fyra procent, att både staten och TGO skall

kunna påkalla inlösen av TGO:s andel, dock icke före år 1977, samt att en

av styrelseledamöterna i LKAB skall tillsättas av TGO. Till följd av avtalet

minskas det belopp, som staten har att erlägga till TGO för dess nuvarande

andel i LKAB, med 100 milj. kronor. Återstoden skall staten erlägga till

TGO i fem lika stora årliga poster med början år 1957. Departementschefen

har med hänsyn till det tidigare samarbetet med TGO samt de påtagliga

praktiska fördelarna av ett fortsatt samarbete mellan landets två största

malmexportföretag funnit förhandlingsdelegationens förslag — som biträtts

av remissinstanserna — fullt godtagbart.

För egen del har utskottet kommit till den uppfattningen, att det uppnådda

förhandlingsresultatet är väl förenligt med det uttalade syftet att

finna en anordning, varigenom olägenheterna med nu gällande malmavtal

undanröjes och de av staten framförda önskemålen tillgodoses under skäligt

hänsynstagande till båda parternas berättigade intressen. Utskottet har

därför funnit sig kunna tillstyrka huvudgrunderna i det nu avsedda huvudavtalet

och ansluter sig till vad departementschefen i detta sammanhang

anfört. Av detta ställningstagande följer att utskottet avstyrker det i motionerna

1:591 och 11:780 framställda yrkandet om avslag på propositionen.

Enligt förslaget till avtal mellan staten och TGO har vid bestämmandet

av TGO:s vinstandel förutsatts bl. a., att leveranser från LKAB och Freja

till Norrbottens järnverk intill en årlig kvantitet av högst 500 000 ton skall

beräknas ha skett på de villkor som innehålles i de vid tiden för avtalets

ingående gällande avtalen rörande sådana leveranser från LKAB, samt överskjutande

kvantiteter till gängse marknadspris. I anslutning härtill anför

departementschefen att eu ökning av den årliga kvantitet malm, som enligt

nu gällande avtal må försäljas till Norrbottens järnverk under gängse

marknadspris, högst 500 000 ton, inte skall ha till följd att TGO:s vinstandel

minskas. I motionerna 1:590 och 11:782 beröres bl. a. nämnda för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

15

hållande att leveranser av järnmalm från LKAB till Norrbottens järnverk

intill en viss årlig kvantitet sker till självkostnadspris och i anslutning

härtill yrkas, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om utredning

angående borttagande av den nuvarande »dolda subventionen» från LKAB

till Norrbottens järnverk och införande av en klar kostnadsredovisning

inom resp. företag.

Utskottet finner för sin del ej tillräckliga skäl att i detta sammanhang

ingå på frågan om villkoren för leveranser av malm från LKAB till Norrbottens

järnverk och anser sig fördenskull ej böra tillstyrka ifrågavarande

motionsyrkande.

Enligt förslaget till avtal om försälj ningssamarbete (bil. 2 till statsrådsprotokollet)

skall LKAB och TGO samverka i ett särskilt försäljningsbolag,

i vilket de skall ingå som likaberättigade hälftendelägare. I likhet med departementschefen

har utskottet inte tunnit anledning till erinran mot utformningen

av ifrågavarande avtal.

Beträffande avtal om samarbete i fråga om malmskeppningen (bil. 3 till

statsrådsprotokollet) har departementschefen med hänsyn till nuvarande

förhållanden på sjöfartens område lämnat utan erinran förhandlingsdelegationens

förslag att låta LKAB träffa ett befr ktningsavtal med TGO, genom

vilket utskeppningen av LKAB:s malm utan övergångssvårigheter kan

tryggas. Utskottet får för sin del tillstyrka vad sålunda förordats och avstyrker

fördenskull det i motionerna I: 591 och II: 780 gjorda yrkandet att

riksdagen måtte besluta att inlösa största möjliga del av TGO:s malmbåtsflotta

enligt gällande avtal.

De frågor som avses skola regleras genom särskild skriftväxling (bil. 4

till statsrådsprotokollet) föranleder intet särskilt uttalande från utskottets

sida.

Enligt departementschefen bör den omständigheten att avtalsgrunderna

prövats av riksdagen inte utgöra hinder för Kungl. Maj :t att med TGO överenskomma

om de mindre jämkningar i avtalen, som i framtiden kan befinnas

påkallade. Utskottet anser sig kunna ansluta sig härtill och förutsätter

härvid, att ifrågavarande jämkningar inte avser förhållanden av mera

betydelsefull natur.

På av departementschefen anförda skäl har utskottet inte något att erinra

mot att Kungl. Maj :t bemyndigas uppdraga åt de av staten valda ledamöterna

i LKAB:s nuvarande styrelse att träffa avtal om anställning, om

inköp eller förhyrning av lokaler samt om övriga förhållnaden som må

föranledas av statens övertagande av bolagets ledning — en anordning

som synts utskottet nödvändig och ändamålsenlig.

Vad därefter angår de spörsmål som rests i organisationskommitténs betänkande

har departementschefen ansett, att det i första hand bör ankomma

på statens ledamöter i den nuvarande styrelsen och den blivande verkställande

direktören att pröva dessa. I nu förevarande sammanhang har

departementschefen inskränkt sig till att framföra vissa synpunkter rörande

ett par av dem. Innan utskottet ingår härpå får utskottet uttala sig be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

träffande vissa i motionsväg framförda spörsmål, som inte särskilt berörts

i propositionen.

I motionerna I: 589 och II: 781 framföres vissa allmänna synpunkter på

statens ansvar som »storföretagare» i det framtida LKAB; i anslutning härtill

hemställes att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

utredning för upprättande av en fond till uppbyggnad av Norrbottens läns

näringsliv efter de principer motionärerna utvecklat. Enligt dessa skulle

fonden bildas genom avsättning av ett visst belopp per ton bortforslad malm,

och i motionerna lämnas en summarisk redogörelse för den tilltänkta fondens

ändamal, storlek, ledning etc. Utskottet får erinra om att Kungl.

Maj :t den 18 maj 1956 bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla

utredningsmän för frågan om avsättning av viss del av statens vinst

å malmbrytningen till en fond för statligt stöd till utvecklings- och forskningsarbete

inom näringslivet, varvid förhållandena i norra Sverige kommer

att skänkas särskilt beaktande. Då det sålunda torde kunna förväntas

att huvudsyftet med ifrågavarande motionsyrkande kommer att bli föremål

för prövning även utan att riksdagen gör någon hemställan i ämnet,

får utskottet föreslå att motionerna, såvitt nu är i fråga, inte föranleder

någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 590 och II: 782 framhålles att den till staten koncentrerade

äganderätten till det nya LKAB kan ifrågasättas och framföres vissa

synpunkter på denna fråga. Motionärerna anser att krav borde kunna

framställas från skattebetalarnas sida på att utfå den mot inlösningssumman

till TGO svarande insatsen i form av aktier i LKAB. Man kan enligt

motionärerna vidare tänka sig att en viss del av aktierna i LKAB direkt försäljes

till svenska folket, varigenom statens kostnader för inlösen i motsvarande

mån skulle minskas. I motionerna hemställes att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj :t anhålla om utredning i syfte att åstadkomma starkast

möjliga spridning till medborgarna av aktier motsvarande inlösningssumman

till TGO.

Utskottet har vid denna frågas övervägande funnit vad i motionerna anförts

inte innefatta tillräckliga skäl för ett tillmötesgående av ifrågavarande

förslag. Utskottet finner sig därför inte kunna tillstyrka detsamma.

Vad härefter angår de av departementschefen berörda särskilda frågorna

får utskottet anföra följande.

Beträffande frågan om huvudkontorets lokalisering har departementschefen

framhållit, att enligt den föreslagna överenskommelsen med TGO det

nya försäljningsbolaget skall ha sitt säte i Stockholm och att med hänsyn

till den intima kontakten mellan LKAB:s huvudkontor å ena samt försäljningsbolaget

och skeppningsorganisationen å andra sidan även huvudkontoret

bör förläggas till Stockholm, på sätt organisationskommitténs majoritet

förordat. I motionerna I: 589 och II: 781, I: 590 och II: 782, I: 592 och

II: 784, I: 593 och II: 783 påyrkas åtgärder i syfte att LKAB:s huvudkontor

skall förläggas till Norrbottens län resp. till Kiruna.

Utskottet har tagit ingående kännedom om de skäl som kan åberopas till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

17

förmån för den ena eller den andra ståndpunkten i fråga om förläggningen

av LKAB:s huvudkontor.

I de nämnda motionerna har anförts åtskilliga synpunkter som kan anses

tala till förmån för en förläggning av LKAB:s huvudkontor till Norrbotten.

Utskottet har likväl ej kunnat bortse från de betydande olägenheter i förvaltningsekonomiskt

och företagsmässigt hänseende, som — med hänsyn

jämväl till samarbetet med TGO — otvivelaktigt skulle bli förenade med en

förläggning av huvudkontoret till annan ort än den där försäljningsbolaget

är beläget; om det sistnämndas lokalisering till Stockholm råder inga

delade meningar. Det må ock framhållas, att en förläggning av huvudkontoret

till Norrbotten under alla förhållanden skulle nödvändiggöra ett lokalkontor

i Stockholm, varigenom en viss dubbelorganisation skulle uppkomma.

Även om rent lokaliseringspolitiska synpunkter kan anses tala till förmån

för en förläggning av huvudkontoret till Norrbotten har utskottet därför

i nuvarande läge funnit övervägande skäl tala för Kungl. Maj :ts förslag

på denna punkt och får fördenskull avstyrka de ifrågavarande motionerna,

såvitt nu är i fråga.

1 anledning av detta ståndpunktstagande har utskottet att uttala sig om

det i motionerna I: 592 och II: 784 alternativt framställda yrkandet om åstadkommande

av en utredning syftande till slopande av eller i vart fall skälig

jämkning nedåt av LKAB:s huvudkontorsandel i fråga om den kommunala

beskattningen. För närvarande är enligt tillämpad praxis 10 procent

av LKAB:s till kommunal beskattning skattepliktiga inkomst beskattningsbar

på den plats där huvudkontoret är beläget, d. v. s. i Stockholm, detta

med hänsyn även till försälj ningsverksamheten. Motionärerna anser att

företaget ej bör till så stor del vara skattepliktigt i Stockholm och att huvudkontorsandelen

i fortsättningen bör fastställas till 5 procent. I anledning

härav vill utskottet framhålla, att frågan om huvudkontorsandelen

kommer i ett nytt läge vid inrättande av ett särskilt försäljningsbolag i

Stockholm; dettas vinst blir givetvis helt beskattningsbar där. Utan att

närmare ingå på skattespörsmål får utskottet omnämna, att man enligt

vad utskottet inhämtat torde kunna räkna med att inom ramen för nuvarande

skattelagstiftning möjlighet skall föreligga att bestämma huvudkontorsandelen

för det nya LKAB till allenast 5 procent. Då syftet med ifrågavarande

motionsyrkande sålunda till väsentlig del torde kunna bli tillgodosett,

bör detsamma ej föranleda någon åtgärd.

Beträffande frågan huruvida kommunalt kapital bör beredas tillfälle

att ingå i LKAB bär departementschefen, i likhet med organisationskommitténs

majoritet, på anförda skäl inte ansett sig kunna förorda insats i företaget

av dylikt kapital. För tillgodoseende av önskemålet om kommunalt

inflytande har departementschefen emellertid förordat, att en styrelseledamot

och en suppleant skall vara bosatta i Norrbottens län. I motionen 1: 593

yrkas, att malmkommuner och landsting i Norrbotten medgives rätt att

teckna aktier i det ombildade LKAB till belopp som de nu anser möjliga

2 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 155

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

att disponera för detta ändamål eller framdeles kan finna lämpligt placera

i bolaget. I motionerna I: 590 och II: 782 påyrkas utredning rörande möjligheterna

att bereda malmkommunerna ökat inflytande i bolaget; av motiveringen

till detta yrkande framgår, att motionärerna inte anser den förordade

kommunala representationen i LKAB:s styrelse tillfyllest.

Utskottet har vid bedömandet av frågan om kommunernas rätt att teckna

aktier i LKAB visserligen funnit vissa skäl kunna åberopas till förmån härför.

Utskottet har emellertid inte kunnat undgå att fästa avgörande vikt

vid den av departementschefen åberopade omständigheten att en kapitalinsats

av ifrågavarande slag svårligen kan förenas med gällande kominunallagstiftning.

Utskottet är för sin del inte berett att medverka till en åtgärd

av ifrågavarande slag, vars konsekvenser inte kan bedömas. Med hänsyn

härtill och då ifrågavarande spörsmål inte synes böra upptagas annat

än i ett vidare sammanhang än det nu förevarande, kan utskottet inte tillstyrka

yrkandet i motionen 1: 593, såvitt nu är i fråga.

Utskottet anser i nuvarande läge ej heller tillräckliga skäl föreligga att

tillstyrka den i motionerna I: 590 och II: 782 påyrkade åtgärden, att riksdagen

skulle i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning rörande

möjligheterna att bereda malmkommunerna ökat inflytande i bolaget.

Beträffande frågan om malmfrakten på malmbanan har departementschefen

framhållit, att nu gällande fraktavtal mellan LKAB och järnvägsstyrelsen

upphör först den 30 september 1957, varför det inte nu finns anledning

att ingå på denna fråga. Enligt departementschefen bör det ankomma

på LKAB:s nya ledning att uppta förhandlingar med järnvägsstyrelsen i

syfte att träffa nytt avtal. I motionerna 1:590 och II: 782 yrkas att nytt

fraktavtal mellan statens järnvägar och LKAB skall underställas riksdagens

prövning, och i motionen II: 783 yrkas att frågan om nytt fraktavtal omedelbart

upptages till underhandling, så att det kan föreligga klart till 1957

års riksdag.

Då av departementschefens anförande framgår att förhandlingar avses

skola upptagas i syfte att träffa nytt fraktavtal för tiden efter den 30 september

1957 och då det torde kunna förutsättas att olika på frågan inverkande

omständigheter härvid blir vederbörligen beaktade, finner utskottet inte

anledning tillstyrka de ifrågavarande motionerna. Det må för övrigt i detta

sammanhang framhållas, att riksdagens medverkan inte plägat erfordras för

avslutande av fraktavtal med statens järnvägar.

LKAB:s räkenskapsår omfattar f. n. tiden 1 oktober—30 september. Enligt

organisationskommitténs utredning skulle en omläggning till tiden 1

april—31 mars vara ur likviditetssynpunkt mycket förmånlig för bolaget.

Med hänsyn till att en dylik omläggning å andra sidan skulle medföra ett

betydande skattebortfall för landsting och kommuner har departementschefen

inte f. n. kunnat förorda en omläggning utan ansett att tidsperioden

för räkenskapsåret tills vidare bör förbli oförändrad. Utskottet vill för sin

del instämma häri och får tillika, i anslutning till vad i motionen II: 783 an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

19

föres, understryka angelägenheten av att, därest det eventuellt framdeles

skulle anses påkallat att överväga en omläggning av räkenskapsåret, detta

sker under sådana former att skälig hänsyn tages till kommunernas berättigade

anspråk på skattemedel. I den mån nämnda motion i nu ifrågavarande

del inte kan anses tillgodosedd genom detta uttalande bör den inte

föranleda någon åtgärd.

Enligt förslaget till överenskommelse mellan staten och TGO skall de

bundna avskrivningsformer för LKAB, som föreskrives i nuvarande avtal,

upphöra att gälla, och i framtiden skall avskrivningar kunna ske enligt

affärsmässiga grunder. Gjorda beräkningar utvisar att det omedelbart föreligger

möjligheter till betydande engångsavskrivningar. Departementschefen

har, med hänsyn till att en engångsavskrivning kan få kännbara verkningai

i skattehänseende för malmkommunerna och landstinget, förklarat sig förutsätta

att vid behandlingen av avskrivningsfrågan behörig hänsyn kommer

att tagas till kommunernas intressen i skattehänseende. I motionen II: 783

hemställes om åtgärd i syfte att de planerade engångsavskrivningarna första

verksamhetsåret fördelas på ett flertal år, förslagsvis 3 5 år. Utskottet vill

för sin del understryka departementschefens uttalande om att behörig hänsyn

bör tagas till kommunernas intressen i denna fråga, något som framstår

som särskilt motiverat med hänsyn till den omläggning av avskrivningsförfarandet

som i detta fall avses skola ske. I anslutning härtill vill

utskottet förorda att avskrivningarna under övergångstiden fördelas över

en ej alltför kort tidsperiod, förslagsvis minst 3 år. I fråga om avskrivningspolitiken

i fortsättningen torde, såsom departementschefen framhållit,

denna böra utformas i överensstämmelse med gängse praxis inom företagslivet.

Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till

känna vad utskottet här anfört.

Beträffande slutligen av departementschefen för budgetåren 1955/56 och

1956/57 förordad avsättning till budgetutjämningsfonden av belopp motsvarande

den utdelning staten erhållit eller beräknas erhålla från LKAB,

har hemställan gjorts i prop. nr 175 angående komplettering av riksstatsförslaget

för nästa budgetår. Utskottet återkommer till denna fråga i sitt

utlåtande över sistnämnda proposition.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 591 och II: 780 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionerna I: 590 och II: 782, i vad de avser villkoren

för leveranser av malm från LKAB till Norrbottens

järnverk, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 589 och II: 781, i vad de avser utredningen

om upprättande av en fond till uppbyggnad av Norrbottens

läns näringsliv, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att motionerna 1: 590 och II: 782, i vad de avser utredning

i syfte att åstadkomma spridning till medborgarna av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

aktier i LKAB, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

V. att motionerna 1:589 och 11:781, 1:590 och 11:782,

I: 592 och II: 784, I: 593 samt II: 783, i vad de avser förläggning

till Norrbottens län resp. Kiruna av LKAB:s huvudkontor,

icke må av riksdagen bifallas;

VI. att motionerna I: 592 och II: 784, i vad de avser utredning

om slopande eller jämkning av LKAB:s huvudkontorsandel,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VII. att motionen I: 593, i vad den avser rätt för kommuner

och landsting att teckna aktier i LKAB, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna I: 590 och II: 782, i vad de avser utredning

rörande möjligheterna att bereda malmkommunerna

ökat inflytande i LKAB, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IX. att motionerna 1:590 och II: 782 samt motionen II: 783,

i vad de avser upprättande av nytt fraktavtal mellan statens

järnvägar och LKAB, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

X. att motionen II: 783, i vad den avser räkenskapsårets

omfattning och i den mån den icke kan anses tillgodosedd genom

vad utskottet anfört, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XI. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 783, i vad

den avser fördelning av engångsavskrivningarna, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

XII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

i de delar som icke behandlats i det föregående,

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens vägnar med TGO

träffa överenskommelse i enlighet med vid statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 13 april 1956 fogade förslag

till avtal;

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att uppdraga åt de av staten

valda ledamöterna i LKAB:s nuvarande styrelse att träffa

avtal om anställning, om inköp eller förhyrning av lokaler

samt om övriga förhållanden, som må föranledas av statens

övertagande av bolagets ledning.

Stockholm den 24 maj 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

21

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Leander,

Gillström, Näsström, Boman, Pålsson, Sundelin, Einar Persson, Thun,

Holmqvist, Rikard Svensson, Svärd, Bengtson och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Åkerström, Rubbestad, Petterson i Degerfors, Andersson i Mölndal,

Staxäng, Jansson i Kalix, Gustafsson i Skellefteå, Löfroth, Gustafsson i

Stockholm, fröken Ager, herrar Nelander och Hansson i önnarp.

Reservationer

1) av herrar Boman, Sundelin, Svärd, Jacobsson, Skoglund i Doverstorp,

Staxäng, Gustafsson i Skellefteå, Löfroth, fröken Ager och herr Nelander,

vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med

»För egen del» och slutar med »på propositionen», bort ha följande lydelse:
»Utskottet

har funnit sig kunna tillstyrka huvudgrunderna i det nu avsedda

huvudavtalet och ansluter sig till vad departementschefen i detta

sammanhang anfört. Av detta ställningstagande följer att utskottet avstvrker

det i motionerna I: 591 och II: 780 framställda yrkandet om avslag

på propositionen.»

2) beträffande motionerna I: 590 och II: 782, i vad de avser villkoren för

leveranser av malm från LKAB till Norrbottens järnverk,

a) av herrar Boman, Sundelin, Jacobsson, Gustafsson i Skellefteå, Löfroth,

fröken Ager och herr Nelander, vilka ansett att det stycke i utskottets

yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet finner» och slutar med »ifrågavarande

motionsyrkande», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner skäl uttala önskvärdheten om en klar redovisning för

statliga företag i allmänhet utan att fördenskull företagens berättigade intressen

kommer i fara. Frågan bör sålunda ses i ett större sammanhang.

Utskottet förutsätter att utredningen om de statliga företagsformerna också

beaktar detta spörsmål och anser sig därför inte i nu förevarande sammanhang

kunna tillstyrka en särskild utredning.»

b) av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande», bort ha följande

lydelse:

»Då såsom motionärerna anfört det nuvarande leveransavtalet mellan

LKAB och Norrbottens järnverk innebär en icke oväsentlig subvention till

järnverket och vidare är ägnat att minska skatteunderlaget för malmkommunerna,

tillstyrker utskottet det i motionerna framställda yrkandet om en

utredning i ämnet.»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II- att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:590

och II: 782, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om utredning och förslag till 1957 års riksdag angående

borttagande av den nuvarande subventionen från

LKAB till Norrbottens järnverk och införande av en klar

kostnadsredovisning inom resp. företag;»

3) beträffande motionerna I: 590 och II: 782, i vad de avser utredning i

syfte att åstadkomma spridning till medborgarna av aktier i LKAB,

a) av herrar Boman, Sundelin, Jacobsson, Gustafsson i Skellefteå, Löfroth,

fröken Ager och herr Nelander, vilka ansett att det stycke i utskottets

yttrande på s. 16, som börjar med »Utskottet har» och slutar med »tillstyrka

detsamma», bort ha följande lydelse:

»Frågan om eventuell placering av aktier i LKAB på enskilda händer bör

enligt utskottets mening prövas i ett större sammanhang, då även andra

statliga bolag kan beröras härav. En speciell utredning rörande malmbolagets

aktier synes därför ej vara erforderlig.»

b) av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »tillstyrka detsamma», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är den i motionerna framförda tanken på en

spridning till svenska folket av aktierna i LKAB förtjänt av att närmare

undersökas. Utskottet får därför tillstyrka att en utredning i ämnet kommer

till stånd i enlighet med motionsyrkandet.»

dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:590

och II: 782, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj:t anhålla

om utredning och förslag till 1957 års riksdag i syfte att

åstadkomma starkast möjliga spridning till medborgarna av

aktier i LKAB motsvarande inlösningssumman till TGO;»

4) beträffande frågan om huvudkontorets förläggning

a) av herrar Thun, Word, Åkerström, Rubbestad och Jansson i Kalix,

vilka ansett att till del stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med

»I de» och slutar med »i fråga», bort fogas en mening av följande lydelse:

»Skulle emellertid erfarenheten visa att en förflyttning av huvudkontoret

till Norrbotten kan verkställas utan nackdelar för bolaget, bör frågan härom

upptagas till förnyad prövning.»

b) av herrar Boman, Sundelin, Svärd, Jacobsson, Skoglund i Doverstorp,

Staxäng, Gustafsson i Skellefteå, Löfroth, fröken Ager och herr Nelander,

vilka ansett att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

23

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med fl de» och

slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening har i de nämnda motionerna anförts vägande

skäl för att LKAB:s huvudkontor förlägges till Norrbotten. Såvitt utskottet

kan finna skulle en åtgärd av denna innebörd vara företagsekonomiskt

motiverad och dessutom ligga fullt i linje med de strävanden till lokalisering

av företag utom huvudstaden, som numera i olika sammanhang gör

sig gällande. Utan att i detta sammanhang vilja direkt förorda någon viss

ort i Norrbotten vill utskottet erinra om att den väsentligaste delen av brytningarna

äger rum inom Kiruna. Utskottet föreslår i anslutning till de föreliggande

motionerna, att riksdagen uttalar sig för att LKAB:s huvudkontor

skall förläggas till Norrbotten.»

dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:589

och II: 781, I: 590 och II: 782, I: 592 och II: 784, I: 593 samt

II: 783, uttala sig för att LKAB:s huvudkontor skall förläggas

till Norrbotten;»

5) beträffande motionerna 1:590 och 11:782, såvitt de avser utredning

om möjligheterna att bereda malmkommunerna ökat inflytande i LKAB,

av herrar Boman, Sundelin, Svärd, Jacobsson, Skoglund i Doverstorp, Sta.räng,

Gustafsson i Skellefteå, fröken Ager och herr Nelander, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »i bolaget», bort ha följande lydelse:

»Vad däremot angår den i motionerna 1:590 och 11:782 berörda frågan

om möjligheterna att bereda malmkommunerna ökat inflytande i bolaget

vill utskottet framhålla, att utskottet anser skäl tala för att detta spörsmål

underkastas ytterligare överväganden. Det är nämligen enligt utskottets

mening påkallat att flera utvägar i detta hänseende prövas än den

som innebär kommunal representation i bolagsstyrelsen. Utskottet får därför

tillstyrka den i de nämnda motionerna begärda utredningen i ifrågavarande

avseende.»

dels ock utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:

»VIII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:590

och II: 782, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om utredning och förslag till 1957 års riksdag rörande

möjligheterna att bereda malmkommunerna ökat inflytande

i LKAB;»

6) beträffande motionerna I: 590 och II: 782 samt motionen II: 783, i vad

de avser upprättande av nytt fraktavtal mellan statens järnvägar och LKAB,

a) av herrar Boman, Sundelin, Jacobsson, Gustafsson i Skellefteå, Löfroth,

fröken Ager och herr Nelander, vilka ansett att det stycke i utskottets

yttrande på s. 18, som börjar med »Då av» och slutar med »statens järnvägar»,

bort ha följande lydelse:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1956

»Beträffande frågan om fraktavtalet förutsätter utskottet, att i enlighet

med departementschefens uttalande förhandlingar upptages mellan det nya

bolaget och statens järnvägar samt att normala transportekonomiska hänsyn

härvid blir beaktade. Resultatet av förhandlingarna bör redovisas för

riksdagen. Utskottet finner sig däremot inte böra tillstyrka det i motionerna

gjorda yrkandet att det nya avtalet skall underställas riksdagens

prövning.»

b) av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Då av»

och slutar med »statens järnvägar», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill framhålla att frågan om utformningen av fraktavtalet innefattar

moment av största betydelse för malmkommunerna och för Norrbottens

län. Det är därför av vikt att vid avtalets utformning nödig hänsyn

tages till de berörda kommunernas intressen. Vidare bör hänsyn tagas till

de trafikekonomiska förhållandena. Med beaktande av frågans betydelse

synes det även lämpligt att riksdagen får tillfälle att medverka vid det nya

avtalets tillkomst. Utskottet får därför tillstyrka de i ämnet väckta motionerna

såvitt nu är i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:

»IX. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:590

och II: 782 samt motionen II: 783, såvitt nu är i fråga, uttala

sig för att frågan om nytt fraktavtal mellan statens järnvägar

och LKAB skall underställas riksdagens provning;»

560931 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:320 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt samarbete mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund i Luossa a1 i texten