Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vuckta motioner om utredning rörande utökad sjömätningsverksamliet på de norrländska farvattnen.

1956-11-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:173, Utlåtande i anledning av vuckta motioner om utredning rörande utökad sjömätningsverksamliet på de norrländska farvattnen.

Dokumentets text

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1956

23

Nr 173

Utlåtande i anledning av vuckta motioner om utredning rörande

utökad sjömätningsverksamliet på de norrländska

farvattnen.

(1 :a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Ragnar Bergh och Grym (I: 79) och den andra inom andra kammaren

av herr östlund m. fl. (II: 211), har hemställts, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj :t anhålla, att sjöfartsstyrelsen får i uppdrag att verkställa utredning

rörande den erforderliga omfattningen av sjömätningsverksamheten

på de norrländska farvattnen och inkomma med förslag till denna verksamhets

intensifiering.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 211.

Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden begärts av sjöfartsstyrelsen (Bilaga) och Sveriges redareförening.

Sistnämnda yttrande återfinnes såsom Bilaga B i statsutskottets

denna dag avgivna utlåtande nr 172 i anledning av väckta motioner om utredning

rörande den norrländska vintersjöfartens framtida möjligheter för

kontinuerlig drift.

Utskottet. Av sjöfartsstyrelsens yttrande framgår, att de norrländska sjömätningarnas

otillräcklighet särskilt uppmärksammats av styrelsen liksom

tidigare av sjökarteverket. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har

styrelsen framhållit, att med hänsyn till de allvarliga olycksrisker, som ett

osäkert hydrografiskt underlag för sjökorten innebär för all sjötrafik, och

till de stora ekonomiska värden, som härvid stå på spel — ett förhållande

som till följd av den tekniska utvecklingen på fartygsområdet väsentligt

ökat i betydelse — styrelsen anser sig icke kunna taga på sitt ansvar, att nuvarande

takt bibehålies i fråga om sjömätningarnas bedrivande. En forcering

av arbetet är enligt styrelsens mening erforderlig, varvid uppmärksamheten

hör ägnas norrlandsfarvattnen, där eftersläpningen är mest framträdande.

Med stöd härav har styrelsen äskat medel för att åstadkomma en

kapacitetsökning på ifrågavarande område.

I motionerna yrkas, att utredning verkställes rörande den erforderliga

omfattningen av sjömätningsverksamheten på de norrländska farvattnen i

syfte all åstadkomma cn intensifiering av denna verksamhet. Av sjöfartsstyrelsens

yttrande i ärendet framgår, att en dylik utredning pågår inom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1956

styrelsen och att denna koncentrerats till de norrländska farvattnen men

även avser övriga områden med undermåligt hydrografiskt underlag. Vid

sådant förhållande synes syftet i de föreliggande motionerna bliva tillgodosett.

Med hänsyn till frågans vikt och betydelse förutsätter utskottet, att

nämnda utredning påskyndas så långt förhållandena det medgiva och att

förslag i ämnet förelägges riksdagen.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 79 och II: 211 må anses besvarade med

vad utskottet anfört.

Stockholm den 6 november 1956

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD

Närvarande: se under utlåtandet nr 170.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 ur ltlöli

25

Bilaga

Till riksdagens statsutskott

I anledning av att Kung], Maj:t åt sjöfartsstyrelsen uppdragit att direkt

till Riksdagens statsutskott avgiva utlåtande rörande två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herrar Ragnar Bergh och

Grym och den andra inom andra kammaren av herr östlund in. fl., om utredning

rörande ökad sjömätningsverksamhet på de norrländska farvattnen,

får sjöfartsstyrelsen härmed lämna följande utlåtande.

Den i motionerna lämnade allmänna bilden rörande de norrländska sjökortens

låga tillförlitlighet äger full riktighet. Särskilt allvarligt blir detta

i och med den kraftiga ökning av fartygens storlek och djupgående som av

transportekonomiska skäl f. n. äger rum. Det otillfredsställande hydrografiska

underlaget innebär i havsbands- och utsjöområdet för de största fartygen

stora risker för svåra fartygskatastrofer och utgör i farledernas inre

delar i vissa fall ett hinder för industrier in. in. att för sina frakter välja

fartyg av den storleksordning som ur ekonomisk synpunkt är fördelaktigast

och som de reella djupförhållandena skulle medgiva. Vidare kan säkerhetsanordningar

såsom fasta fyrar, bojar, prickar in. in. icke projekteras innan

tillförlitligt sjömätningsunderlag föreligger, ej heller kan isbrytartjänsten

bedrivas rationellt.

Bottentopografin i de norrländska kust-, havsbands- och utsjöfarvattnen

har danats av inlandsisen och kännetecknas i hög grad av åsbildningar,

ofta av rätt betydande höjd och utsträckning men ibland av strängt lokal

art. Vid en sjömätning, som utfördes kring sekelskiftet med dåtidens enkla

hjälpmedel, lades lodskotten enligt nutida måttstock mycket glest. För utsjömätningen

var en täthet om 5—85 punkter/100 km2 förhållandevis normal

mot de numera ca 5 000 punkter/100 km2 som utväljes ur mätningsmaterialet

och införes i mätningskartorna, de storskaliga undersökningarna

över själva grundklackarna ej medräknade. För kustsjömätning är motsvarande

antal punkter 100 resp. 400 per km2.

Som exempel på oupptäckta grund kan nämnas att i dagarna brittiska

amiralitetet i dess sjöf artsunderrättelser rapporterat, att ett holländskt

mindre handelsfartyg på sitt ekolod erhållit tillförlitliga djupangivelser om

22, 20 och 16 meter, där enligt svenskt sjökort baserat på gamla mätningar

djupen i allmänhet är omkring 100 meter utom en till läget tveksam klack

med 32 meters djup. Rapporten, som omgående resulterat i att en första

provisorisk uppmätning påbörjats, eftersom sannolikheten är stor att än

grundare vatten förekommer, avser en punkt 10 sjömil sydväst om Sydostbrottens

fyrskepp i ett livligt trafikerat sjöfartsstråk.

Inom större delar av de norrländska farvattnen är förutsättningarna för

existensen av hittills oupptäcka grund väsentligt större än inom det område,

varifrån nyssnämnda exempel är hämtat.

Inom sjöfartsstyrelsen har eu utredning verkställts beträffande den ökning

av resurserna, som erfordras för eu sådan forcering av sjömätningen,

att all återstående ^sjömätning, varav ca 40 % norr om Ålands hav, avslutas

på 15 å 20 år och 80 % av återstående kustsjömätning, varav ca 35 "fn

efter norrlandskusten, på ca 25 år. Enligt preliminära beräkningar erfordras

härför eu fördubbling av utsjömätningskapaciteten och eu tredubbling

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1956

av kustsjömälningskapaciteten. Sjöfartsstyrelsen har emellertid ej varit beredd

att i årets petita omedelbart föreslå denna kraftiga ökning utan begränsat

begärda anslagsökningar till att avse ca 50 % kapacitetsökning bl. a.

genom säsongförlängning.

Med hänsyn till den förhållandevis korta mätningssäsongen inom norra

Bottenhavet och Bottenviken förutsätter ett kraftigt påskyndande av sjömätningarna

dels en väsentlig ökning av antalet mätningsenheter, dels eu

fortsatt utveckling av metoder och materiel. För sistnämnda ändamål har

sjöfartsstyrelsen i årets petita äskat ett mindre anslag. Ytterligare resurser

erfordras emellertid.

Beträffande dispositionen av de nuvarande sjömätningsresurserna må följande

nämnas.

Den fullständiga nymätningen av Bohuslän — där de äldre mätningarnas

tillförlitlighet är synnerligen låg — har partiellt uppskjutits genom att

norr om Sotefjorden endast viktigare vattenområden nymätes. Detta arbete

kommer sannolikt att kunna avslutas med 6 kustsjömätningsenheter under

1957.

Utsjömätningen av sydvästra Bottenhavet upp till i höjd med Agö fyr har

i huvudsak avslutats under den nu tilländalupna mätningssäsongen, likaså

kustsjömätningen inom industriområdet kring Söderhamn ned till och med

Vallvik.

Under sommaren har sjömätning vidare utförts i havsbandet utanför och

i skärgården in till Karlsborgsverken dels för att öppna en farled för mer

djupgående tonnage, dels för att underlätta isbrytningsverksamheten.

Utsjömätningsresurserna kommer att under 1957 disponeras, på våren för

kalibrering av den av marinen under etablering varande kommersiella deccakedjan

och därefter, när isförhållandena det medgiver, för mätningar

inom Norra Kvarken, dit styrelsens för ^sjömätning använda deccakedja

nu är under flyttning.

Av resterande kustsjömätningsenheter avses fyra enheter kombineras

med utsjömätningen i Norra Kvarken och övriga 6 enheter insättas på sydvästra

Bottenhavets kuster (Storjungfrun—Björnsfyr).

Som framgår av vad i det föregående anförts och av vad som framlägges

i sjöfartsstyrelsens bifogade petita rörande sjömätningsverksamheten å sidorna

7—12, 14, 18/19, 21, 34 pkt 2, 48—50, 35 pkt 4, 36/37 pkt 2 och i eu

till densamma fogad kartbilaga har de norrländska sjömätningarnas otillräcklighet

särskilt observerats av sjöfartsstyrelsen liksom tidigare av sjökarteverket

och viss förstärkning av resurserna begärts redan för budgetåret

1957/58. Den väsentligt kraftigare kapacitetshöjning som den genomförda

utredningen visat vara nödvändig synes böra ske successivt.

Sjöfartsstyrelsen har i och för sig intet att invända mot motionärernas

förslag att åt sjöfartsstyrelsen skulle uppdragas att utreda den erforderliga

omfattningen av sjömätningsverksamheten på de norrländska farvattnen

och inkomma med förslag till denna verksamhets intensifiering. Som ovan

nämnts pågår emellertid redan en dylik utredning. Utredningen går dock

mindre i detalj än vad motionärerna synes ha tänkt sig. Därtill kommer, att

den förutom de norrländska farvattnen jämväl avser övriga områden med

undermåligt hydrografiskt underlag.

Stockholm den 15 oktober 1956

C. G. WIDELL

P. O. Fagerholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.