Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt forskningen beträffande framställning av alkoholfria drycker av frukt och bär.
1956-11-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:177, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt forskningen beträffande framställning av alkoholfria drycker av frukt och bär.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1956
5
x\r 177
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt
forskningen beträffande framställning av alkoholfria
drycker av frukt och bär.
(5 :e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lundström och Åkesson (1:230) och den andra inom andra kammaren
av herr Nilsson i Lönsboda m. fl. (II: 379), har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t till nästa
ars riksdag måtte framlägga förslag om ökat stöd åt forskningen i fråga
om framställningen av alkoholfria safter, juicer och must av frukt samt
bär.
Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen II: 379 följande.
Med hjälp av moderna tillverkningsmetoder är det nu möjligt att bättre
tillvarataga de värdefulla beståndsdelarna i frukt och bär vid tillverkning
av saft än vad som tidigare varit fallet. Tidigare var man hänvisad till att
genom kokning, tillsättandet av konserveringsmedel eller genom jäsning
åstadkomma önskvärd hållbarhet hos saften. Dessa konserveringsmetoder
innebära betydande olägenheter. Aromänmena i frukt och bär påverkas ofta
i försämrande riktning av nämnda åtgärder och vitaminerna gå till stor del
förlorade. Vid jäsning övergår saftens frukt- och druvsocker till viss del i
alkohol.
Genom de moderna metoderna att framställa rå pressaft av frukt och bär
och konserveringen av densamma genom t. ex. sterilfiltrering, skonsam pastörisering
eller djupfrysning ha helt nya möjligheter öppnat sig att tillvarataga,
förvara och till en större allmänhet effektivt distribuera "de värdefulla
närings- och aromämnena i frukt och bär. Den utveckling på detta område,
som under senare år skett i USA, är ett talande exempel på hur fruktodlingen
kunnat främjas genom modern tillverkning och distribution av råsaft
och hur befolkningens konsumtionsvanor kunnat påverkas i gynnsam riktning.
Under senare år har mer än tre fjärdedelar av hela skörden i USA av
citrusfrukter använts till råsaft, och konsumtionen av sådan saft har år
efter år stegrats. Vissa lokala erfarenheter i vårt land, från orter med utbredd
fruktodling och effektivt driven musteriverksamhet, tyda på alt användningen
av must kan i hög grad stegras. En kraftig konsumtionsstegring
på detta område är eftersträvansvärd även ur andra synpunkter. Den ligger
helt i linje med önskemålet att få fram goda alternativ till alkoholhaltiga
drycker med hänsyn till folkhälso-, nykterhets- och trafiksäkerhetssträvandena.
Med hänsyn till både fruktodlingens och det allmännas intresse är del viktigt
att framställning av ett tillräckligt sortiment av drycker av verkligt god
kvalitet sker och alt dessa drycker kunna tillhandahållas till konkurrens
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1956
mässigt pris. Samhälleliga åtgärder för att stödja en sådan utveckling äro
därför i hög grad motiverade.
I vårt land framställes numera must av frukt och bär i ökande omfattning
i goda kvaliteter. Dessa svenska produkter anses innehålla värdefulla
näringsmedel, och de ha under senaste tiden blivit alltmera uppmärksammade
både för vardagsbruk och som fest- och sällskapsdrycker. De svenska
producenterna disponera ej i allmänhet stora ekonomiska resurser i samma
utsträckning som vissa utländska tillverkare av t. ex. citrusdrycker. De senare
förfoga ofta över stora anläggningar och kapitaltillgångar. Med hjälp
av mycket påkostade forsknings- och rationaliseringsåtgärder går utvecklingen
mycket fort på detta område, vilket har till följd att allt bättre produkter
undan för undan komma fram.
Då svenska frukter och bär äro mycket goda utgångsmaterial för framställning
av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker, med stora möjligheter
att bli omtyckta, torde det vara ett samhällets intresse att den svenska produktionen
kan hållas i nivå med den utländska.
Ett utökat stöd åt forskningen speciellt i fråga om framställning av alkoholfria
safter, juicer och must av frukt samt bär är därför en mycket angelägen
uppgift.
Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord
framställning, statskontoret avgivit utlåtande, varjämte Svenska institutet
för konserveringsforslcning, Sveriges grkesfruktodlares riksförbund och
Kristianstads läns hushållningssällskap beretts tillfälle att yttra sig över
motionerna.
Statskontoret har anfört följande.
Statskontoret vill erinra, att bidrag av statsmedel redan nu utgår för alt
stimulera konsumtionen av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Sålunda
har under det å sjunde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till upplysningskampanj
i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker
för innevarande budgetår beräknats 200 000 kronor för kampanj
för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Vidare har under samma huvudtitel
såsom bidrag till föreningen fruktdrycker anvisats ett anslag å 25 OCH)
kronor. Samma belopp har föreslagits skola utgå för budgetåret 1956/57.
Även om nyssnämnda anslagsmedel icke direkt komma de svenska producenterna
av här avsedda varor tillgodo utan främst avse att täcka utgifterna
för en allmän upplysningsverksamhet på området, lärer det icke kunna bortses
från att detta stöd från statens sida kan antagas få gynnsamma ekonomiska
konsekvensesr för vederbörande företag inom branschen.
I samband med behandlingen av frågan om medelsanvisning för de ändamål,
som ovan nämnts, hade statsmakterna att taga ställning till ett förslag
om anvisande av bidrag till en fortlöpande kvalitetskontroll av alkoholfria
fruktdrycker genom föreningen fruktdryckers försorg. Beträffande sistnämnda
uppslag, vilket avstyrktes bl. a. av statskontoret, framhöll föredragande
departementschefen, att vissa principiella skäl kunde anföras mot att staten
lämnade bidrag till en sådan verksamhet; denna borde enligt sakens natur
åvila de ekonomiska intressenterna själva. Med fog synes samma invändning
kunna riktas mot föreliggande förslag om stöd åt forskningen ifråga om
framställning av här avsedda drycker.
På grund av det anförda får statskontoret avstyrka bifall till motionerna.
Svenska institutet för konserveringsforskning har anfört följande.
Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956
7
Redan vid sammanträde med institutets styrelse den 22 augusti 1951 upptogs
frågan om intensifierad forskning rörande fruktjuice till behandling,
varvid beslöts att dessa frågor skulle upptagas på institutets arbetsprogram.
Man gick också i författning om inköp av en koncentreringsanläggning (typ
Mojonnierlaboratoriemodell) för försöksändamål. Genom särskilt anslag från
Stiftelsen svensk konserveringsforskning anskaffades också denna.
Erfarenheterna visade dock snart, att institutet ytterligare måste komplettera
sin utrustning för att effektivt kunna tillgodose dessa behov. Motiveringen
härför framgår av bilagda skrivelse av den 1 september 19541, vari
hemställdes om ett anslag å 29 400 kronor för sådan utrustning för direkt
framställning av fruktjuicer. De skäl, som åberopades för denna särskilda
framställning, överensstämmer i allt väsentligt med de synpunkter, som
fastlagts i de översända motionerna. Denna hemställan blev dock ej bifallen.
Begäran om anslag för dessa ändamål upprepades i institutets framställning
av den 1 november 1955 om kompletterande utrustning på sammanlagt
kronor 453 800:—, vilken framställning likaledes bilägges.1 Enligt Kungl.
Maj :ts beslut av den 23 februari 1956 erhölls för kompletterande utrustning
100 000 kronor, vilka medel dock i första hand måste tagas i anspråk för
andra mera angelägna behov.
Utöver de synpunkter, som anförts i institutets ursprungliga hemställan,
kan vi endast tillfoga, att behoven av utrustning för framställning av fruktjuicer
nu framträder ännu starkare än då den ursprungliga hemställan gjordes.
Styrelsen vill sålunda vitsorda riktigheten av de påpekanden, motionärerna
gjort angående de näringsmässigt och kvalitativt högt stående inhemska
råvaror för framställning av fruktjuicer, som står landet till buds, och
angående nödvändigheten av att de skilda nyare metoder, som inom olika
länder kommit till användning vid juiceframställning, kommer att prövas
på de till disposition stående inhemska råvarorna för att eventuellt möjliggöra
en industriell utveckling inom området.
Vi önskar dock framhålla, att institutets hittillsvarande framställningar
gällt den grundutrustning, som skulle krävas för en sådan forskning. För ett
effektivt utnyttjande av sådan utrustning kräves dock visst driftsanslag. Det
synes oss rimligt om utöver ev. betalta undersökningar för resp. industrier
en viss gemensam grundläggande forskning av den art, motionärerna förutsätter,
kunde förverkligas. Rån sådana medel anskaffas genom särskilt engångsanslag
skulle arbetets omedelbara igångsättande underlättas. För detta
ändamål borde tills vidare ett årligt belopp av förslagsvis 25 000 kronor utgå
för avlöning av teknisk hjälppersonal och laboratoriebiträde jämte medel för
täckande av materialkostnader.
Då således motionärernas hemställan i allt väsentligt överensstämmer med
de framställningar institutets styrelse gjort enligt ovan givna redogörelse,
får institutet tillstyrka, att utskottet måtte överväga de åtgärder, som kan
vara ägnade att förverkliga ifrågavarande motioners syften, och är institutet
i sådant fall berett att åtaga sig de forskningsarbeten, som detta skulle ge anledning
till.
Ur den i institutets yttrande omförmälda skrivelsen av den 1 september
1954 till Kungl. Maj:t må anföras följande.
Under senare tid har framträtt ett utbrett intresse för tillverkning av frukt,
juicer närmast föranlett av de båda statliga utredningarna dels om skattelindring
för vissa fruktdrycker och dels om åtgärder för främjandet av ett
alkoholfritt umgängesliv. Olika intressenter har hos SIK sökt råd och upp
1
Här ej återgiven.
8
Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1956
lysningar i avseende på tillverkningen av fruktjuicer. Institutet förfogar över
e"n lågtemperaturindunstare för fruktjuicer men saknar sådan utrustning
som medger att ur frukten framställa juicer.
Detta liar framstått som en allvarlig brist, enär institutet ej kunnat ge sådana
besked om olika svenska råvarors lämplighet utan har därvid fått begränsa
sin rådgivning till frågan om dessa juicers koncentrering och helt varit
hänvisat till att experimentera med de i handeln förekommande juicerna,
vilka ingalunda alltid uppfyller de kvalitetsanspråk, som man har anledning
att kräva.
Lågtemperaturindunstaren har inköpts genom särskilda medel (27 000
kr.), som ställts till förfogande av Stiftelsen år 1951. Det synes därför Styrelsen
riktigast att det åvilade statsmakterna att tillhandahålla de 29 350 kronor,
som enligt bilagd förteckning1 skulle krävas för att komplettera denna
anläggning så att tillverkning av juice i halvstor skala bleve möjlig. Styrelsen
hemställer således för detta ändamål om ett anslag å 29 400 kronor för komplettering
av ovan angivna utrustning.
Sveriges yrkes fruktodlares riksförbund har anfört följande.
Den fältmässiga svenska fruktodlingen omfattar f. n. ca 6 000 ha och har
inom vissa områden blivit den viktigaste produktionsgrenen inom jordbruket
och inom de utpräglade fruktodlingsdistrikten även den mest betjTdelsefulla
näringen över huvud taget. Fruktodlingsdistrikten är i första hand
koncentrerade till södra Sverige och här skall endast erinras om odlingarna
inom Båstads-, Villands-Vånga-, Kiviks-, Simrishamns- och Urshultsområdena,
där övergången från traditionell jordbruksdrift till fältmässig specialodling
av frukt verksamt bidragit till att av icke bärkraftiga jordbruk
skapa bärkraftiga brukningsenheter med möjligheter till full sysselsättning
för brukaren och dennes familj. Det bör i detta sammanhang också erinras
att ca 90 % av yrkesfruktodlingens totala trädantal återfinnes å brukningsdelar
med en areal av 15 ha åker och därunder. Den totala årliga fruktproduktionen
inom yrkesfruktodlingen uppgår f. n. till 60 å 70 milj. kg och
med hänsyn till att en stor del av träden ännu äro jämförelsevis unga och
sålunda icke uppnått full produktionsförmåga kan man räkna med en successiv
stegring av årsskördarna, vilka vid 1960-talets mitt torde komma att
vara 40 å 50 % större än nuvarande genomsnittliga skörden. Förutom den
yrkesmässiga fruktodlingen ha vi även här i landet en ansenlig fruktproduktion
i mindre trädgårdar, s. k. husbehovsodling. Huvudparten av denna
frukt konsumeras normalt av ägaren och dennes familj, men under gynnsamma
fruktår uppstår även här betydande överskott, som söker sig ut på
marknaden i konkurrens med yrkesfruktodlingens produktion, vilken sistnämnda
självfallet svarar för den dominerande delen av saluförd svensk
frukt.
I syfte att förbättra avsättningsmöjligheterna för svensk frukt och öka
den inhemska fruktens konkurrenskraft gentemot importfrukt av olika slag
har under efterkrigsåren ett intensivt arbete nedlagts för att få till stånd
enhetliga sorteringar och förpackningar av god kvalitet för svensk frukt avsedd
för direkt konsumtion. Detta har skett genom intim samverkan mellan
yrkesfruktodlarna och handeln. Regler med fastställda minimifordringar
beträffande kvalitet och emballage har tillkommit och eu kontrollorganisation
har byggts upp för att kontrollera bestämmelsernas efterlevnad. Genom
dessa åtgärder har kvaliteten å den för färskkonsumtion saluförda frukten
kunnat höjas väsentligt.
Ett av de största problemen för den svenska fruktodlingen är dock ännu
till stor del olöst nämligen att åstadkomma tillfredsställande avsättning för
1 Här ej medtagen.
Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1956
9
frukt av lägre kvaliteter och sorter, vilka icke lämpa sig för direkt konsumtion.
Problemet med dessa lägre kvaliteter blir genom de tilltagande årsskördarna
för varje år allt mera akut. Finnes icke avsättning för industriella
ändamål av denna frukt söker sig självfallet dessa industrifruktkvantiteter
ut på färskvarumarknaden och försvårar avsättningen av de bättre
kvaliteterna och sorterna.
Det område som erbjuder de största förutsättningarna att avsätta större
fruktkvantiteter är otvivelaktigt juicefabrikationen. Det skall här endast
erinras om den enorma betydelse juiceframställningen fått för citrusfrukternas
avsättning. I vårt land är ännu förbrukningen av juicer, framställda
av inhemska råvaror, tämligen blygsam. Genom intensifierad forskningsverksamhet
skulle med säkerhet avsättningen av safter, juicer och must av
svensk frukt inom en relativt snar framtid kunna ökas väsentligt. Nya typer
av juicer och av bättre kvalitet lämpliga för dels direkt konsumtion och
dels som råmaterial för framställning av kolsyrade läskedrycker skulle
med säkerhet medföra, att en tillräckligt stor och säker marknad skapades
för industrifrukten. Den marknadssanerande betydelsen för fruktodlingens
del är uppenbar och samtidigt kan man inte bortse från de folkhälso- och
nykterhetspolitiska fördelarna av en ökad tillverkning och konsumtion av
juicer, safter, muster och läskedrycker framställda av inhemska frukter
och bär.
Med stöd av vad här ovan anförts får Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund
för den skull odelat ansluta sig till motionärernas hemställan om ökat
stöd åt forskningen inom berörda områden.
Kristianstads läns hushållningssällskap har anfört följande.
Tillverkning av must av äpple och bär har pågått i vårt land under ca 20
år. I Kristianstads län finns en mycket stor del av landets musterier. För
länets stora fruktodling är det betydelsefullt att det finns god avsättning för
avfallsfrukten, ty ju mera frukt som går åt för annat ändamål, desto bättre
genomsnittskvalitet kan det bli pa den saluförda frukten. Musttillveikningen
har glädjande nog efter hand funnit nya användningsområden. Under de
senaste åren leverera de större musterierna sålunda must som råvara för
läskedryckstillverkning. Efterfrågan på såväl outspädd must som kolsyrade
läskedrycker innehållande ca 1/3 frukt eller bärmust har visserligen ökat,
men den hårda konkurrensen med alkoholfria druvsafter och juicer, framställda
av sydfrukter, har varit mycket kännbar. De importerade alkoholfria
dryckerna är resultat av mångårigt utländskt forskningsarbete, som dessutom
åtnjuter ett kraftigt stöd av en välskött världsomspännande reklamapparat.
Något egentligt studium rörande den svenska, mycket arom- och vitammrika
råvarans speciella egenskaper för förädling till must har hittills av
brist på medel ej kunnat utföras här i landet. Ett forskningslaboratorium
bör kunna bli till stöd för den nuvarande fabrikationen och ge stora möjligheter
för öppnandet av nya vägar för kommande utveckling på hithörande
område. Svenska bär och frukter kunna därigenom komma till ökad användning
till gagn både för folkhushållet och tör odlarna.
Hushållningssällskapet vill livligt instämma i de av motionärerna framförda
synpunkterna och tillstyrker bifall till motionärernas förslag om ökat
stöd åt forskningen rörande framställningen av alkoholfria drycker.
Utskottet. Den i motionerna berörda frågan om ökat stöd åt forskningen
beträffande framställning av alkoholfria drycker av frukt och bär är enligt
10
Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1956
utskottets mening av stor betydelse. Såsom utskottet framhöll i sitt utlåtande
nr 31 för år 1955 i anledning av propositionen nr 22 är det en viktig
förutsättning för främjandet av ett alkoholfritt umgängesliv, att alkoholfria
drycker marknadsföres i någorlunda rikligt urval och i goda kvaliteter. Härvid
är det angeläget att de svenska råvaruprodukterna kan komma till sin
rätt vid sidan av de utländska. Skall detta kunna ske med utsikt till framgång
torde emellertid forskningen på ifrågavarande område hehöva effektiviseras
och stödjas.
Av det anförda framgår att utskottet ställer sig positivt till huvudtanken
i de föreliggande motionerna. Av det yttrande i ärendet som avgivits av institutet
för konserveringsforskning framgår emellertid, att sedan år 1951
frågan om intensifierad forskning rörande frukt juice finnes upptagen på
institutets arbetsprogram men ej kunnat fullföljas på grund av att erforderliga
medel saknats. Det torde kunna förväntas att Kungl. Maj :t följer utvecklingen
på detta område och även utan en särskild begäran från riksdagen
vidtar de åtgärder som kan anses påkallade. Utskottet vill för sin del
föreslå att riksdagen i anledning av motionerna i skrivelse till Kungl. Maj :t
ger till känna vad utskottet i denna fråga anfört.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 230 och
II: 379, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört.
Stockholm den 6 november 1956
På statsutskottets vägnar:
KARL WARD
Närvarande: se under utlåtandet nr 176.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:365 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning angående samhälleliga stödåtgärder för invalidiserade barn, som vårdas i hemmen. s. 1 i texten