Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt forskningen beträffande framställning av alkoholfria drycker av frukt och bär.

1956-11-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:177, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt forskningen beträffande framställning av alkoholfria drycker av frukt och bär.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1956

5

x\r 177

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ökat stöd åt

forskningen beträffande framställning av alkoholfria

drycker av frukt och bär.

(5 :e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lundström och Åkesson (1:230) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Lönsboda m. fl. (II: 379), har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t till nästa

ars riksdag måtte framlägga förslag om ökat stöd åt forskningen i fråga

om framställningen av alkoholfria safter, juicer och must av frukt samt

bär.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen II: 379 följande.

Med hjälp av moderna tillverkningsmetoder är det nu möjligt att bättre

tillvarataga de värdefulla beståndsdelarna i frukt och bär vid tillverkning

av saft än vad som tidigare varit fallet. Tidigare var man hänvisad till att

genom kokning, tillsättandet av konserveringsmedel eller genom jäsning

åstadkomma önskvärd hållbarhet hos saften. Dessa konserveringsmetoder

innebära betydande olägenheter. Aromänmena i frukt och bär påverkas ofta

i försämrande riktning av nämnda åtgärder och vitaminerna gå till stor del

förlorade. Vid jäsning övergår saftens frukt- och druvsocker till viss del i

alkohol.

Genom de moderna metoderna att framställa rå pressaft av frukt och bär

och konserveringen av densamma genom t. ex. sterilfiltrering, skonsam pastörisering

eller djupfrysning ha helt nya möjligheter öppnat sig att tillvarataga,

förvara och till en större allmänhet effektivt distribuera "de värdefulla

närings- och aromämnena i frukt och bär. Den utveckling på detta område,

som under senare år skett i USA, är ett talande exempel på hur fruktodlingen

kunnat främjas genom modern tillverkning och distribution av råsaft

och hur befolkningens konsumtionsvanor kunnat påverkas i gynnsam riktning.

Under senare år har mer än tre fjärdedelar av hela skörden i USA av

citrusfrukter använts till råsaft, och konsumtionen av sådan saft har år

efter år stegrats. Vissa lokala erfarenheter i vårt land, från orter med utbredd

fruktodling och effektivt driven musteriverksamhet, tyda på alt användningen

av must kan i hög grad stegras. En kraftig konsumtionsstegring

på detta område är eftersträvansvärd även ur andra synpunkter. Den ligger

helt i linje med önskemålet att få fram goda alternativ till alkoholhaltiga

drycker med hänsyn till folkhälso-, nykterhets- och trafiksäkerhetssträvandena.

Med hänsyn till både fruktodlingens och det allmännas intresse är del viktigt

att framställning av ett tillräckligt sortiment av drycker av verkligt god

kvalitet sker och alt dessa drycker kunna tillhandahållas till konkurrens
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1956

mässigt pris. Samhälleliga åtgärder för att stödja en sådan utveckling äro

därför i hög grad motiverade.

I vårt land framställes numera must av frukt och bär i ökande omfattning

i goda kvaliteter. Dessa svenska produkter anses innehålla värdefulla

näringsmedel, och de ha under senaste tiden blivit alltmera uppmärksammade

både för vardagsbruk och som fest- och sällskapsdrycker. De svenska

producenterna disponera ej i allmänhet stora ekonomiska resurser i samma

utsträckning som vissa utländska tillverkare av t. ex. citrusdrycker. De senare

förfoga ofta över stora anläggningar och kapitaltillgångar. Med hjälp

av mycket påkostade forsknings- och rationaliseringsåtgärder går utvecklingen

mycket fort på detta område, vilket har till följd att allt bättre produkter

undan för undan komma fram.

Då svenska frukter och bär äro mycket goda utgångsmaterial för framställning

av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker, med stora möjligheter

att bli omtyckta, torde det vara ett samhällets intresse att den svenska produktionen

kan hållas i nivå med den utländska.

Ett utökat stöd åt forskningen speciellt i fråga om framställning av alkoholfria

safter, juicer och must av frukt samt bär är därför en mycket angelägen

uppgift.

Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, statskontoret avgivit utlåtande, varjämte Svenska institutet

för konserveringsforslcning, Sveriges grkesfruktodlares riksförbund och

Kristianstads läns hushållningssällskap beretts tillfälle att yttra sig över

motionerna.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret vill erinra, att bidrag av statsmedel redan nu utgår för alt

stimulera konsumtionen av alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Sålunda

har under det å sjunde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till upplysningskampanj

i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker

för innevarande budgetår beräknats 200 000 kronor för kampanj

för alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Vidare har under samma huvudtitel

såsom bidrag till föreningen fruktdrycker anvisats ett anslag å 25 OCH)

kronor. Samma belopp har föreslagits skola utgå för budgetåret 1956/57.

Även om nyssnämnda anslagsmedel icke direkt komma de svenska producenterna

av här avsedda varor tillgodo utan främst avse att täcka utgifterna

för en allmän upplysningsverksamhet på området, lärer det icke kunna bortses

från att detta stöd från statens sida kan antagas få gynnsamma ekonomiska

konsekvensesr för vederbörande företag inom branschen.

I samband med behandlingen av frågan om medelsanvisning för de ändamål,

som ovan nämnts, hade statsmakterna att taga ställning till ett förslag

om anvisande av bidrag till en fortlöpande kvalitetskontroll av alkoholfria

fruktdrycker genom föreningen fruktdryckers försorg. Beträffande sistnämnda

uppslag, vilket avstyrktes bl. a. av statskontoret, framhöll föredragande

departementschefen, att vissa principiella skäl kunde anföras mot att staten

lämnade bidrag till en sådan verksamhet; denna borde enligt sakens natur

åvila de ekonomiska intressenterna själva. Med fog synes samma invändning

kunna riktas mot föreliggande förslag om stöd åt forskningen ifråga om

framställning av här avsedda drycker.

På grund av det anförda får statskontoret avstyrka bifall till motionerna.

Svenska institutet för konserveringsforskning har anfört följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 117 år 1956

7

Redan vid sammanträde med institutets styrelse den 22 augusti 1951 upptogs

frågan om intensifierad forskning rörande fruktjuice till behandling,

varvid beslöts att dessa frågor skulle upptagas på institutets arbetsprogram.

Man gick också i författning om inköp av en koncentreringsanläggning (typ

Mojonnierlaboratoriemodell) för försöksändamål. Genom särskilt anslag från

Stiftelsen svensk konserveringsforskning anskaffades också denna.

Erfarenheterna visade dock snart, att institutet ytterligare måste komplettera

sin utrustning för att effektivt kunna tillgodose dessa behov. Motiveringen

härför framgår av bilagda skrivelse av den 1 september 19541, vari

hemställdes om ett anslag å 29 400 kronor för sådan utrustning för direkt

framställning av fruktjuicer. De skäl, som åberopades för denna särskilda

framställning, överensstämmer i allt väsentligt med de synpunkter, som

fastlagts i de översända motionerna. Denna hemställan blev dock ej bifallen.

Begäran om anslag för dessa ändamål upprepades i institutets framställning

av den 1 november 1955 om kompletterande utrustning på sammanlagt

kronor 453 800:—, vilken framställning likaledes bilägges.1 Enligt Kungl.

Maj :ts beslut av den 23 februari 1956 erhölls för kompletterande utrustning

100 000 kronor, vilka medel dock i första hand måste tagas i anspråk för

andra mera angelägna behov.

Utöver de synpunkter, som anförts i institutets ursprungliga hemställan,

kan vi endast tillfoga, att behoven av utrustning för framställning av fruktjuicer

nu framträder ännu starkare än då den ursprungliga hemställan gjordes.

Styrelsen vill sålunda vitsorda riktigheten av de påpekanden, motionärerna

gjort angående de näringsmässigt och kvalitativt högt stående inhemska

råvaror för framställning av fruktjuicer, som står landet till buds, och

angående nödvändigheten av att de skilda nyare metoder, som inom olika

länder kommit till användning vid juiceframställning, kommer att prövas

på de till disposition stående inhemska råvarorna för att eventuellt möjliggöra

en industriell utveckling inom området.

Vi önskar dock framhålla, att institutets hittillsvarande framställningar

gällt den grundutrustning, som skulle krävas för en sådan forskning. För ett

effektivt utnyttjande av sådan utrustning kräves dock visst driftsanslag. Det

synes oss rimligt om utöver ev. betalta undersökningar för resp. industrier

en viss gemensam grundläggande forskning av den art, motionärerna förutsätter,

kunde förverkligas. Rån sådana medel anskaffas genom särskilt engångsanslag

skulle arbetets omedelbara igångsättande underlättas. För detta

ändamål borde tills vidare ett årligt belopp av förslagsvis 25 000 kronor utgå

för avlöning av teknisk hjälppersonal och laboratoriebiträde jämte medel för

täckande av materialkostnader.

Då således motionärernas hemställan i allt väsentligt överensstämmer med

de framställningar institutets styrelse gjort enligt ovan givna redogörelse,

får institutet tillstyrka, att utskottet måtte överväga de åtgärder, som kan

vara ägnade att förverkliga ifrågavarande motioners syften, och är institutet

i sådant fall berett att åtaga sig de forskningsarbeten, som detta skulle ge anledning

till.

Ur den i institutets yttrande omförmälda skrivelsen av den 1 september

1954 till Kungl. Maj:t må anföras följande.

Under senare tid har framträtt ett utbrett intresse för tillverkning av frukt,

juicer närmast föranlett av de båda statliga utredningarna dels om skattelindring

för vissa fruktdrycker och dels om åtgärder för främjandet av ett

alkoholfritt umgängesliv. Olika intressenter har hos SIK sökt råd och upp
1

Här ej återgiven.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1956

lysningar i avseende på tillverkningen av fruktjuicer. Institutet förfogar över

e"n lågtemperaturindunstare för fruktjuicer men saknar sådan utrustning

som medger att ur frukten framställa juicer.

Detta liar framstått som en allvarlig brist, enär institutet ej kunnat ge sådana

besked om olika svenska råvarors lämplighet utan har därvid fått begränsa

sin rådgivning till frågan om dessa juicers koncentrering och helt varit

hänvisat till att experimentera med de i handeln förekommande juicerna,

vilka ingalunda alltid uppfyller de kvalitetsanspråk, som man har anledning

att kräva.

Lågtemperaturindunstaren har inköpts genom särskilda medel (27 000

kr.), som ställts till förfogande av Stiftelsen år 1951. Det synes därför Styrelsen

riktigast att det åvilade statsmakterna att tillhandahålla de 29 350 kronor,

som enligt bilagd förteckning1 skulle krävas för att komplettera denna

anläggning så att tillverkning av juice i halvstor skala bleve möjlig. Styrelsen

hemställer således för detta ändamål om ett anslag å 29 400 kronor för komplettering

av ovan angivna utrustning.

Sveriges yrkes fruktodlares riksförbund har anfört följande.

Den fältmässiga svenska fruktodlingen omfattar f. n. ca 6 000 ha och har

inom vissa områden blivit den viktigaste produktionsgrenen inom jordbruket

och inom de utpräglade fruktodlingsdistrikten även den mest betjTdelsefulla

näringen över huvud taget. Fruktodlingsdistrikten är i första hand

koncentrerade till södra Sverige och här skall endast erinras om odlingarna

inom Båstads-, Villands-Vånga-, Kiviks-, Simrishamns- och Urshultsområdena,

där övergången från traditionell jordbruksdrift till fältmässig specialodling

av frukt verksamt bidragit till att av icke bärkraftiga jordbruk

skapa bärkraftiga brukningsenheter med möjligheter till full sysselsättning

för brukaren och dennes familj. Det bör i detta sammanhang också erinras

att ca 90 % av yrkesfruktodlingens totala trädantal återfinnes å brukningsdelar

med en areal av 15 ha åker och därunder. Den totala årliga fruktproduktionen

inom yrkesfruktodlingen uppgår f. n. till 60 å 70 milj. kg och

med hänsyn till att en stor del av träden ännu äro jämförelsevis unga och

sålunda icke uppnått full produktionsförmåga kan man räkna med en successiv

stegring av årsskördarna, vilka vid 1960-talets mitt torde komma att

vara 40 å 50 % större än nuvarande genomsnittliga skörden. Förutom den

yrkesmässiga fruktodlingen ha vi även här i landet en ansenlig fruktproduktion

i mindre trädgårdar, s. k. husbehovsodling. Huvudparten av denna

frukt konsumeras normalt av ägaren och dennes familj, men under gynnsamma

fruktår uppstår även här betydande överskott, som söker sig ut på

marknaden i konkurrens med yrkesfruktodlingens produktion, vilken sistnämnda

självfallet svarar för den dominerande delen av saluförd svensk

frukt.

I syfte att förbättra avsättningsmöjligheterna för svensk frukt och öka

den inhemska fruktens konkurrenskraft gentemot importfrukt av olika slag

har under efterkrigsåren ett intensivt arbete nedlagts för att få till stånd

enhetliga sorteringar och förpackningar av god kvalitet för svensk frukt avsedd

för direkt konsumtion. Detta har skett genom intim samverkan mellan

yrkesfruktodlarna och handeln. Regler med fastställda minimifordringar

beträffande kvalitet och emballage har tillkommit och eu kontrollorganisation

har byggts upp för att kontrollera bestämmelsernas efterlevnad. Genom

dessa åtgärder har kvaliteten å den för färskkonsumtion saluförda frukten

kunnat höjas väsentligt.

Ett av de största problemen för den svenska fruktodlingen är dock ännu

till stor del olöst nämligen att åstadkomma tillfredsställande avsättning för

1 Här ej medtagen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1956

9

frukt av lägre kvaliteter och sorter, vilka icke lämpa sig för direkt konsumtion.

Problemet med dessa lägre kvaliteter blir genom de tilltagande årsskördarna

för varje år allt mera akut. Finnes icke avsättning för industriella

ändamål av denna frukt söker sig självfallet dessa industrifruktkvantiteter

ut på färskvarumarknaden och försvårar avsättningen av de bättre

kvaliteterna och sorterna.

Det område som erbjuder de största förutsättningarna att avsätta större

fruktkvantiteter är otvivelaktigt juicefabrikationen. Det skall här endast

erinras om den enorma betydelse juiceframställningen fått för citrusfrukternas

avsättning. I vårt land är ännu förbrukningen av juicer, framställda

av inhemska råvaror, tämligen blygsam. Genom intensifierad forskningsverksamhet

skulle med säkerhet avsättningen av safter, juicer och must av

svensk frukt inom en relativt snar framtid kunna ökas väsentligt. Nya typer

av juicer och av bättre kvalitet lämpliga för dels direkt konsumtion och

dels som råmaterial för framställning av kolsyrade läskedrycker skulle

med säkerhet medföra, att en tillräckligt stor och säker marknad skapades

för industrifrukten. Den marknadssanerande betydelsen för fruktodlingens

del är uppenbar och samtidigt kan man inte bortse från de folkhälso- och

nykterhetspolitiska fördelarna av en ökad tillverkning och konsumtion av

juicer, safter, muster och läskedrycker framställda av inhemska frukter

och bär.

Med stöd av vad här ovan anförts får Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund

för den skull odelat ansluta sig till motionärernas hemställan om ökat

stöd åt forskningen inom berörda områden.

Kristianstads läns hushållningssällskap har anfört följande.

Tillverkning av must av äpple och bär har pågått i vårt land under ca 20

år. I Kristianstads län finns en mycket stor del av landets musterier. För

länets stora fruktodling är det betydelsefullt att det finns god avsättning för

avfallsfrukten, ty ju mera frukt som går åt för annat ändamål, desto bättre

genomsnittskvalitet kan det bli pa den saluförda frukten. Musttillveikningen

har glädjande nog efter hand funnit nya användningsområden. Under de

senaste åren leverera de större musterierna sålunda must som råvara för

läskedryckstillverkning. Efterfrågan på såväl outspädd must som kolsyrade

läskedrycker innehållande ca 1/3 frukt eller bärmust har visserligen ökat,

men den hårda konkurrensen med alkoholfria druvsafter och juicer, framställda

av sydfrukter, har varit mycket kännbar. De importerade alkoholfria

dryckerna är resultat av mångårigt utländskt forskningsarbete, som dessutom

åtnjuter ett kraftigt stöd av en välskött världsomspännande reklamapparat.

Något egentligt studium rörande den svenska, mycket arom- och vitammrika

råvarans speciella egenskaper för förädling till must har hittills av

brist på medel ej kunnat utföras här i landet. Ett forskningslaboratorium

bör kunna bli till stöd för den nuvarande fabrikationen och ge stora möjligheter

för öppnandet av nya vägar för kommande utveckling på hithörande

område. Svenska bär och frukter kunna därigenom komma till ökad användning

till gagn både för folkhushållet och tör odlarna.

Hushållningssällskapet vill livligt instämma i de av motionärerna framförda

synpunkterna och tillstyrker bifall till motionärernas förslag om ökat

stöd åt forskningen rörande framställningen av alkoholfria drycker.

Utskottet. Den i motionerna berörda frågan om ökat stöd åt forskningen

beträffande framställning av alkoholfria drycker av frukt och bär är enligt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1956

utskottets mening av stor betydelse. Såsom utskottet framhöll i sitt utlåtande

nr 31 för år 1955 i anledning av propositionen nr 22 är det en viktig

förutsättning för främjandet av ett alkoholfritt umgängesliv, att alkoholfria

drycker marknadsföres i någorlunda rikligt urval och i goda kvaliteter. Härvid

är det angeläget att de svenska råvaruprodukterna kan komma till sin

rätt vid sidan av de utländska. Skall detta kunna ske med utsikt till framgång

torde emellertid forskningen på ifrågavarande område hehöva effektiviseras

och stödjas.

Av det anförda framgår att utskottet ställer sig positivt till huvudtanken

i de föreliggande motionerna. Av det yttrande i ärendet som avgivits av institutet

för konserveringsforskning framgår emellertid, att sedan år 1951

frågan om intensifierad forskning rörande frukt juice finnes upptagen på

institutets arbetsprogram men ej kunnat fullföljas på grund av att erforderliga

medel saknats. Det torde kunna förväntas att Kungl. Maj :t följer utvecklingen

på detta område och även utan en särskild begäran från riksdagen

vidtar de åtgärder som kan anses påkallade. Utskottet vill för sin del

föreslå att riksdagen i anledning av motionerna i skrivelse till Kungl. Maj :t

ger till känna vad utskottet i denna fråga anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 230 och

II: 379, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 6 november 1956

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD

Närvarande: se under utlåtandet nr 176.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:365 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning angående samhälleliga stödåtgärder för invalidiserade barn, som vårdas i hemmen. s. 1 i texten