Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr ISO nr 195ti

1956-11-12 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:180, Statsutskottets utlåtande nr ISO nr 195ti

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ISO nr 195ti

1

Nr 180

Utlåtande i anledning an Knngl. Maj.ts proposition med förslag

angående visst lotteriförfarande i samband med

återbetalning av överskjutande preliminär skatt jämte

i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 189 har Kungi. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 oktober 19öti,

föreslagit riksdagen att dels besluta att genom fullmäktiges i riksgäldskontoret

försorg skall utfärdas skattepremieobligationer och anordnas vinstutlottning

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen förordat,

dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å 9 000 000 kronor till Anordnande

av vinstutlottning in.in. i samband med återbetalningen av översk jutande

preliminär skatt.

Under senare år har konstaterats att statens inkomster och utgifter är i

hög grad ojämnt fördelade över kalenderåret. Sålunda är utbetalningarna

särskilt stora mot slutet av året, vilket bl. a. sammanhänger med att återbetalningarna

av överskjutande preliminär skatt i huvudsak verkställes

under december månad.

För att åvägabringa en utjämning i ifrågavarande hänseende föreslås i

propositionen att sådana skattskyldiga, som bar att återfå överskjutande

preliminär skatt, skall beredas tillfälle att i samband med återbetalningen

av sådan skatt förvärva för ändamålet särskilt utfärdade premieobligationer,

kallade skattepremieobligationer, vilka efter vinstdragning i april 1957

skall inlösas med början den 10 maj 1957.

I statsrådsprotokollet erinras inledningsvis om de vid innevarande års

riksdag väckta motionerna I: 599 och II: 791 samt bevillningsutskottets däröver

avgivna betänkande nr 50. Vidare lämnas eu redogörelse för gällande

bestämmelser om återbetalning av överskjutande preliminär skatt m. m.

I dessa hänseenden får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 2 5.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De nu gällande reglerna för återbetalning av överskjutande preliminär

skatt och uppbörd av kvarskatt leder såsom i olika sammanhang påpekats

t —-171r. sb Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr ISO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1956

till att de säsongmässiga svängningarna mellan utgifts- och inkomstöverskott

på statsbudgeten blir väsentligt större än de vid en utjämning av

nämnda betalningar över budgetåret skulle behöva vara. Förhållandet belyses

av utvecklingen under det gångna budgetåret. Statsupplåningen uppgick då

för hela budgetåret till ca 950 miljoner kronor. Denna nettoupplåning var

emellertid resultatet av en total upplåning om närmare 1 560 miljoner kronor

under hösthalvåret och av återbetalningar på lån om ca 600 miljoner

kronor under vårhalvåret. Till en betydande del — 500 å 600 miljoner kronor

— sammanhängde det stora utgiftsöverskottet under hösthalvåret med

utbetalningarna av överskjutande skatt under årets sista månader.

De stora tillfälliga upplåningsbehov som även vid en under budgetåret i

dess helhet totalbalanserad budget normalt uppstår under hösthalvårc!

måste vanligen till allra största delen finansieras genom kortfristiga bankkrediter,

vilka därefter under vårhalvåret avbetalas i den utsträckning som

det då uppstående inkomstöverskottet på budgeten medger. Effekten av

det statliga medelsbehovets svängningar och den finansieringsform som användes

har bl. a. blivit, att bankväsendet årligen under hösthalvåret erhåller

ett omfattande likviditetstillskott och under vårhalvåret utsätts för eu

stark likviditetsåtstramning. Ur kreditpolitik synpunkt har dessa svängningar

visat sig olägliga och en utjämning bör såvitt möjligt åvägabringas.

Den synes i viss utsträckning kunna uppnås genom alt returskaltebetalningarna

uppskjutes, så att de kommer att sammanfalla med kvarskatteuppbörden.

Kan denna omfördelning åstadkommas genom ett frivilligt

sparande ligger det ur samhällsekonomisk synpunkt en vinst dessutom

däri, att även om sparandet primärt är av kortfristig natur, betingelser härigenom

skapas för att det skall bli bestående även på längre sikt.

Vid övervägande av olika tänkbara möjligheter att erhålla allmänhetens

medverkan till en framflyttning av skatteåterbetalningarna har jag av skäl

som bevillningsutskottet anfört inte funnit mig kunna förorda motionärernas

förslag. Detta är, såsom utskottet påpekat, förbundet med avsevärda

administrativa olägenheter. Utskottet har även ifrågasatt om anordningen,

Irots den föreslagna förmånliga ränteersättningen, skulle ge nämnvärd

effekt. Vad utskottet anfört i sistnämnda hänseende bestyrkes av de förut

redovisade undersökningarna angående fördelningen av återbetalningsposterna.

Medelbeloppet för dessa poster är ca 240 kronor. Den i motionerna

föreslagna räntan å detta belopp uppgår blott till 8 kronor 40 öre eller 3 kronor

60 öre mer än vanlig sparbanksränta. Av det sagda torde framgå all

ränteersättningen endast skulle kunna få betydelse i fråga om avsevärt större

äterbetalningsposter och således endast beträffande en mindre del av del

belopp som skall återbetalas i form av överskjutande skatt.

Den avsedda allmänna anslutningen skulle emellertid kunna erhållas för

eu rimlig kostnad, om staten såsom en ersättning för att överskjutande

skatt får innestå erbjuder de återbetalningsberättigade att deltaga i ett

lotteri. Staten skulle med andra ord, bland dem som väntar med att uttaga

överskjutande skatt, utlotta ett belopp innefattande den räntevinst som därigenom

erhålles.

En nära till hands liggande metod att anordna ett sådant lotteri skulle

vara att verkställa dragning på debetsedelnumren. De återbetalningsberättigades

medverkan skulle härigenom kunna inskränkas till den minsta

möjliga, och även administrativt skulle vissa fördelar kunna uppnås. Dragningen

skulle emellertid bli mycket komplicerad. Därtill kommer — vilket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ISO är 1950

3

i delta sammanhang måste vara avgörande — all det, sävill nu kan bedömas,

inte torde vara möjligt att skapa betryggande garantier för att dragningen

blir fullt rättvis.

Lotteriet synes med tanke härpå böra anordnas i närmare anslutning till

redan prövade former. Vad bär närmast skulle kunna ifrågakomina synes

vara en anordning med kortfristiga premieobligationer. Även en sådan

anordning kan göras mycket enkel för allmänheten.

Vad jag i enlighet härmed funnit mig böra förorda innebär följande. När

den återbetalningsberättigade på posten lämnar in sitt återbetalningskorl

eller ulbetalningskort å överskjutande skatt, får han välja mellan att utfå

beloppet kontant eller att köpa obligationer, förslagsvis kallade skattepremieobligationer,

för hela eller en del av skattebeloppet. Ett meddelande

härom bör medfölja debetsedeln å slutlig skatt. Att de återbetalningsberättigade

individuellt kan bestämma bur mycket de vill låta innestå utgör enligt

min uppfattning en särskild fördel. Obligationerna bör av praktiska

skäl endast utges i en valör, lämpligen 100 kronor. Överskjutande belopp

kan antingen utbetalas kontant eller av den återbetalningsberättigade utfyllas

till fullt hundratal. På samma sätt bör den, vars överskjutande skatt

understiger 100 kronor, genom fyllnadsbetalning kunna förvärva en skattepremieobligation.

Åtcrbetalningskortens giltighet utgår den Öl januari, och då bör även

obligationsförsäljningen vara avslutad. Dragningen bör ske i april månad,

och utbetalningen av vinster och de belopp som de återbetalningsberättigade

låtit innestå — d. v. s. obligationernas kapitalbelopp — kan lämpligen äga

rum med början den 10 maj.

A vinsterna utgår på samma sätt som gäller i fråga om vinster å vanliga

premieobligationer 20-procentig lotterivinstskatt men inte inkomstskatt.

Antalet obligationer och vinstplanerna bör i viss mån göras beroende av

anslutningen till det avsedda lotteriet. Vid vinstplanens upprättande bör

tillses att åtminstone någon vinst på ett högt belopp, t. ex. Ö00 000 kronor,

upptages i denna. Till eu början synes det lämpligt att räkna med ett antal

obligationer av 2 miljoner, motsvarande ett sammanlagt obligationsbelopp

av 200 miljoner kronor. Vinstplanen bör upprättas efter den principen att

ö miljoner kronor per miljon obligationer skall täcka vinstbeloppen samt

de å lotteriet belöpande administrationskostnaderna. Skulle anslutningen

bli större bör möjlighet föreligga att utge ytterligare åtminstone en miljon

obligationer och att komplettera vinstplanen enligt nyss angivna princip.

Möjligen skulle kunna ifrågasättas att i stället utge två till storlek och

vinstplan lika serier av obligationer. 1 den mån särskilda kostnader uppkommer

för postverket, torde dessa få utgå från del under sjunde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till ersättning till postverket in. fl. för bestyret

med skatteuppbörden.

Obligationerna bör utfärdas genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg.

På fullmäktige bör vidare ankomma att handha administrationen,

fatta beslut om utgivande av ytterligare obligationer, bestämma vinstplaner,

verkställa vinstinlösen in. in.

För lotteriet bör under sjunde huvudtiteln anvisas ett förslagsanslag om

<1 miljoner kronor, motsvarande kostnaderna vid det större av de förut angivna

alternativen.

Vad här förordats bar närmast karaktären av ett försök, begränsat till

skalleålerbetalningen efter innevarande års taxering. På resultatet av detta

försök och de ytterligare undersökningar som kan göras får bero, om förfarandet

bör upprepas nästa år eller andra utvägar ev. får tillgripas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Slutsulskotlets utlåtande nr 180 är 1956

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehafl

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Danmans (1:629) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Boi ju och Carlsson i Tibro (II: 826), i vilka hemställts att riksdagen måtte

avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ragnar Bergh och Eskilsson (I: 632) samt den andra inom andra

kammaren av herrar Edström och Dickson (II: 835), i vilka hemställts att

riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 189 och dels anlaga

i motionerna framlagt förslag till ändring av uppbördsförordningen.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna II: 826 och II: 835.

Uiskoltet. Såsom bevillningsutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 50 för innevarande år framhållit, är det angeläget att man tillvaratar

befintliga möjligheter att minska statens säsongmässigt återkommande

lånebehov under de sista månaderna av ett kalenderår. Det nu framlagda

förslaget om utfärdande av skattepremieobligationer med vinstutlottning

torde få bedömas mot bakgrunden av nämnda uttalande. Vid den

prövning av ifrågavarande spörsmål, som i anledning av den förevarande

propositionen denna gång ankommit på statsutskottet, har utskottet funnit

den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen värd att prövas som en utväg

till vinnandet av nyss angivna syfte. Även om ur principiell synpunkt vissa

invändningar kan göras mot ifrågavarande förslag vill utskottet därför tillstyrka

detsamma. Såsom departementschefen anfört har den föreslagna

anordningen närmast karaktären av ett försök, begränsat till skatteåterbetalningen

efter innevarande års taxering. Utskottet vill i anslutning härtill

understryka, att det i frågans nuvarande läge bör hållas helt öppet, huruvida

förfarandet bör upprepas nästa år eller om andra utvägar bör prövas.

Vad i motionerna I: 629 och II: 826 samt I: 632 och II: 835 anförts innefattar

enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för ett frångående av

Kungl. Maj :ts förslag. I enlighet med sitt nyssnämnda ståndpunktstagande

får utskottet därför avstyrka nämnda motioner.

Det i propositionen framställda anslagsäskandet har utskottet funnit sig

kunna tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:629 och 11:826 samt 1:632

och 11:835, sistnämnda bägge motioner såvitt här är ifråga,

1. besluta att genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg

skall utfärdas skattepremieobligationer och anordnas

vinstutlottning i huvudsaklig överensstämmelse med vad I

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 oktober

1956 förordats;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 180 är 1050

o

2. till Anordnande av vinstutlottning in. in. i samband med

återbetalningen av överskjutande preliminär skatt ä tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å 9 000 000 kronor;

B. att motionerna I: 632 och II: 835, såvitt de avse ändring

av uppbördsförordningen, icke må av riksdagen bifallas.

Utskottet får vidare hemställa, att förevarande ärende måtte företagas

till avgörande efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 12 november 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Leander,

Näsgård, fröken Andersson, herrar Gustaf Andersson, Birger Andersson,

Lodenius, Holmqvist, Axel Andersson och Aastrup; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Andersson

i Malmö, Åkerström, Rubbestad, fröken Elmén, herrar Petterson i

Degerfors, Andersson i Mölndal, Nihlfors, Persson i Växjö, Svensson i

.Alingsås, Löfroth, Hjalmarson, Svensson i Stenkyrka och Nclandcr.

Reservationer

1) av herrar Axel Andersson, Aastrup, fröken Elmén, herrar Nihlfors,

Löfroth och Nelander, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Syftet med utgivandet av skattepremieobligationer är att få till stånd en

utjämning ifråga om fördelningen över budgetåret av statens inkomster och

utgifter. En sådan utjämning är givetvis önskvärd, men den torde såsom

påpekats i motionerna I: 629 och II: 826 endast provisoriskt och i mycket

blygsam omfattning kunna ernås med det föreslagna skattepremielånet.

Enligt utskottets mening kan den likvida ställning som nu saknas endast

säkras genom en politik som gynnar uppkomsten och fortbeståndet av en

fri och obunden kapitalmarknad och som stimulerar till ett ökat sparande

på längre sikt.

Man måste därför noga överväga vilken effekt det föreslagna utgivandet

av skattepremieobligationer kan få på sparandet. Endast ett mycket begrän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1956

sal nysparande torde kunna vinnas och det sparande som sker blir dessutom

bundet endast en kort tid.

Utskottet delar de i de angivna motionerna framförda farhågorna för

att ett genomförande av det framlagda förslaget skulle inverka menligt på

del sparande som representeras av premieobligationerna. Det synes inte

välbetänkt att besluta utgivning av skatlepremieobligationer, som med endast

ett halvt års löptid och med så förmånliga vinstmöjligheter kan komma

att försvaga hela den övriga premielånemarknaden. Man kan därigenom

allvarligt skada det utmärkta instrument som premielåneformen visat sig

vara när det gäller att suga upp ett köpkraftsöverskott hos den breda allmänheten

och binda betydande sparmedel på längre sikt. Det är enligt utskottets

mening inte tillrådligt att för förverkligandet av den relativt begränsade

målsättning som utgivandet av skattepremieobligationer har

riskera att allmänhetens intx-esse minskas för de hävdvunna formerna av

premielån.

I motionerna I: 632 och II: 835 föreslås att en ränteersättning skall utgå

på återbäring som lämnas innestående. Då detta medel sannolikt endast

skulle ge ringa effekt, samtidigt som det skulle medföra administrativt

merarbete, kan utskottet inte förorda det.

Med stöd av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 629 och

II: 826 samt 1: 632 och II: 835, sistnämnda bägge motioner

såvitt här är ifråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande proposition

;

B. att motionerna I: 632 och II: 835, såvitt de avse ändring

av uppbördsförordningen, icke må av riksdagen bifallas.»

2) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson,

vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner det i och för sig angeläget att en utjämning över budgetåret

av statens utbetalningar åstadkommes. Härigenom skulle bl. a. den

fördelen vinnas att den statliga upplåningen i riksbanken kunde nedbringas.

Ett uppskjutande av återbetalningen av överskjutande skatt skulle uppenbarligen

tjäna detta syfte. Mot propositionens målsättning har utskottet

intet att invända, särskilt som det förutsättes att man skall lita till skattebetalarnas

frivilliga medverkan.

Däremot kan utskottet icke ansluta sig till tanken att man för detta ändamål

skall anordna ett statligt lotteri för dem som avstår från att uttaga sin

överskjutande skatt i december. Ett sådant förfarande skulle enligt utskottets

mening närmast motverka de strävanden att stimulera det enskilda

frivilliga sparandet, vilka under de senare åren framstått som allt

mer oundgängliga. Utskottet avstyrker alltså förevarande proposition.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1956

7

I de i anslutning till propositionen väckta motionerna I: 632 och II: 835

har föreslagits, att skattskyldiga som avstår från att uttaga överskjutande

skatt till tidigast den 15 juni året efter det vederbörlig debetsedel å slutlig

skatt utsänts skall få åtnjuta ränta på den överskjutande skatten efter 3,5

procent, motsvarande för helt år ca 7 procent. Motionärerna har vidare

förordat, att statsmakterna genom särskilda åtgärder skall söka utbygga

detta system så att viss del av det härigenom uppkomna kortsiktiga sparandet

kan göras mer långfristigt. Enligt motionärernas mening bör anordningen

icke bli en engångsföreteelse utan särskilda bestämmelser härom

intagas i uppbördsförordningen.

Utskottet anser, att motionärerna anfört bärande skäl för sin ståndpunkt

och att de framlagda förslagen är lämpligt utformade samt tillstyrker därför

bifall till motionerna.

På grund härav får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:621) och

11:826 samt 1:632 och 11:835, sistnämnda bägge motioner

såvitt bär är ifråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition;
B.

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 632 och

II: 835, såvitt bär är ifråga, för sin del antaga följande förslag

till

Förordning

angående ändring av 69 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272).

Härigenom förordnas att 69 § 1 mom. uppbördsförordningen

den 5 juni 1953 (nr 272) skall erhålla följande ändrade lydelse.

69 §.

1 inom. Därest den----preliminär skatt.

Ränta som----den skattskyldige.

Därest skattskyldig, för vilken den slutliga skatten överstiger

den preliminära, låter det belopp, som enligt debetsedel å

slutlig skatt tillkommer honom, innestå till den 15 juni året

efter det debitering skett, äger han erhålla ränta med 3,5 % å

det innestående beloppet, avrundat till närmast lägre hundratal

kronor.

Därest sålunda innestående belopp jämte ränta icke utlagits

av den skattskyldige senast den 15 juli, skall beloppet för den

skattskyldiges räkning överföras å sparkonto hos bank som

den skattskyldige angivit eller som eljest bedömes vara den

för den skattskyldige lämpligaste.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 180 År 1956

Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer

äger utfärda för tillämpningen av tredje och fjärde styckena

erforderliga föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen

enligt därom meddelad uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling, och skall tillämpas jämväl med

avseende å överskjutande skatt enligt debetsedel å slutlig

skatt 1956.»

Sthlm 195G. K. L. Bpckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:360 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proportion med förslag angående visst lotteriförfarande i samband med återbetalning av överskjutande prel a1 i texten