Statsutskottets utlåtande nr ISO nr 195ti
1956-11-12 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:180, Statsutskottets utlåtande nr ISO nr 195ti
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr ISO nr 195ti
1
Nr 180
Utlåtande i anledning an Knngl. Maj.ts proposition med förslag
angående visst lotteriförfarande i samband med
återbetalning av överskjutande preliminär skatt jämte
i ämnet väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr 189 har Kungi. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 oktober 19öti,
föreslagit riksdagen att dels besluta att genom fullmäktiges i riksgäldskontoret
försorg skall utfärdas skattepremieobligationer och anordnas vinstutlottning
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen förordat,
dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å 9 000 000 kronor till Anordnande
av vinstutlottning in.in. i samband med återbetalningen av översk jutande
preliminär skatt.
Under senare år har konstaterats att statens inkomster och utgifter är i
hög grad ojämnt fördelade över kalenderåret. Sålunda är utbetalningarna
särskilt stora mot slutet av året, vilket bl. a. sammanhänger med att återbetalningarna
av överskjutande preliminär skatt i huvudsak verkställes
under december månad.
För att åvägabringa en utjämning i ifrågavarande hänseende föreslås i
propositionen att sådana skattskyldiga, som bar att återfå överskjutande
preliminär skatt, skall beredas tillfälle att i samband med återbetalningen
av sådan skatt förvärva för ändamålet särskilt utfärdade premieobligationer,
kallade skattepremieobligationer, vilka efter vinstdragning i april 1957
skall inlösas med början den 10 maj 1957.
I statsrådsprotokollet erinras inledningsvis om de vid innevarande års
riksdag väckta motionerna I: 599 och II: 791 samt bevillningsutskottets däröver
avgivna betänkande nr 50. Vidare lämnas eu redogörelse för gällande
bestämmelser om återbetalning av överskjutande preliminär skatt m. m.
I dessa hänseenden får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 2 5.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De nu gällande reglerna för återbetalning av överskjutande preliminär
skatt och uppbörd av kvarskatt leder såsom i olika sammanhang påpekats
t —-171r. sb Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr ISO
2
Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1956
till att de säsongmässiga svängningarna mellan utgifts- och inkomstöverskott
på statsbudgeten blir väsentligt större än de vid en utjämning av
nämnda betalningar över budgetåret skulle behöva vara. Förhållandet belyses
av utvecklingen under det gångna budgetåret. Statsupplåningen uppgick då
för hela budgetåret till ca 950 miljoner kronor. Denna nettoupplåning var
emellertid resultatet av en total upplåning om närmare 1 560 miljoner kronor
under hösthalvåret och av återbetalningar på lån om ca 600 miljoner
kronor under vårhalvåret. Till en betydande del — 500 å 600 miljoner kronor
— sammanhängde det stora utgiftsöverskottet under hösthalvåret med
utbetalningarna av överskjutande skatt under årets sista månader.
De stora tillfälliga upplåningsbehov som även vid en under budgetåret i
dess helhet totalbalanserad budget normalt uppstår under hösthalvårc!
måste vanligen till allra största delen finansieras genom kortfristiga bankkrediter,
vilka därefter under vårhalvåret avbetalas i den utsträckning som
det då uppstående inkomstöverskottet på budgeten medger. Effekten av
det statliga medelsbehovets svängningar och den finansieringsform som användes
har bl. a. blivit, att bankväsendet årligen under hösthalvåret erhåller
ett omfattande likviditetstillskott och under vårhalvåret utsätts för eu
stark likviditetsåtstramning. Ur kreditpolitik synpunkt har dessa svängningar
visat sig olägliga och en utjämning bör såvitt möjligt åvägabringas.
Den synes i viss utsträckning kunna uppnås genom alt returskaltebetalningarna
uppskjutes, så att de kommer att sammanfalla med kvarskatteuppbörden.
Kan denna omfördelning åstadkommas genom ett frivilligt
sparande ligger det ur samhällsekonomisk synpunkt en vinst dessutom
däri, att även om sparandet primärt är av kortfristig natur, betingelser härigenom
skapas för att det skall bli bestående även på längre sikt.
Vid övervägande av olika tänkbara möjligheter att erhålla allmänhetens
medverkan till en framflyttning av skatteåterbetalningarna har jag av skäl
som bevillningsutskottet anfört inte funnit mig kunna förorda motionärernas
förslag. Detta är, såsom utskottet påpekat, förbundet med avsevärda
administrativa olägenheter. Utskottet har även ifrågasatt om anordningen,
Irots den föreslagna förmånliga ränteersättningen, skulle ge nämnvärd
effekt. Vad utskottet anfört i sistnämnda hänseende bestyrkes av de förut
redovisade undersökningarna angående fördelningen av återbetalningsposterna.
Medelbeloppet för dessa poster är ca 240 kronor. Den i motionerna
föreslagna räntan å detta belopp uppgår blott till 8 kronor 40 öre eller 3 kronor
60 öre mer än vanlig sparbanksränta. Av det sagda torde framgå all
ränteersättningen endast skulle kunna få betydelse i fråga om avsevärt större
äterbetalningsposter och således endast beträffande en mindre del av del
belopp som skall återbetalas i form av överskjutande skatt.
Den avsedda allmänna anslutningen skulle emellertid kunna erhållas för
eu rimlig kostnad, om staten såsom en ersättning för att överskjutande
skatt får innestå erbjuder de återbetalningsberättigade att deltaga i ett
lotteri. Staten skulle med andra ord, bland dem som väntar med att uttaga
överskjutande skatt, utlotta ett belopp innefattande den räntevinst som därigenom
erhålles.
En nära till hands liggande metod att anordna ett sådant lotteri skulle
vara att verkställa dragning på debetsedelnumren. De återbetalningsberättigades
medverkan skulle härigenom kunna inskränkas till den minsta
möjliga, och även administrativt skulle vissa fördelar kunna uppnås. Dragningen
skulle emellertid bli mycket komplicerad. Därtill kommer — vilket
Statsutskottets utlåtande nr ISO är 1950
3
i delta sammanhang måste vara avgörande — all det, sävill nu kan bedömas,
inte torde vara möjligt att skapa betryggande garantier för att dragningen
blir fullt rättvis.
Lotteriet synes med tanke härpå böra anordnas i närmare anslutning till
redan prövade former. Vad bär närmast skulle kunna ifrågakomina synes
vara en anordning med kortfristiga premieobligationer. Även en sådan
anordning kan göras mycket enkel för allmänheten.
Vad jag i enlighet härmed funnit mig böra förorda innebär följande. När
den återbetalningsberättigade på posten lämnar in sitt återbetalningskorl
eller ulbetalningskort å överskjutande skatt, får han välja mellan att utfå
beloppet kontant eller att köpa obligationer, förslagsvis kallade skattepremieobligationer,
för hela eller en del av skattebeloppet. Ett meddelande
härom bör medfölja debetsedeln å slutlig skatt. Att de återbetalningsberättigade
individuellt kan bestämma bur mycket de vill låta innestå utgör enligt
min uppfattning en särskild fördel. Obligationerna bör av praktiska
skäl endast utges i en valör, lämpligen 100 kronor. Överskjutande belopp
kan antingen utbetalas kontant eller av den återbetalningsberättigade utfyllas
till fullt hundratal. På samma sätt bör den, vars överskjutande skatt
understiger 100 kronor, genom fyllnadsbetalning kunna förvärva en skattepremieobligation.
Åtcrbetalningskortens giltighet utgår den Öl januari, och då bör även
obligationsförsäljningen vara avslutad. Dragningen bör ske i april månad,
och utbetalningen av vinster och de belopp som de återbetalningsberättigade
låtit innestå — d. v. s. obligationernas kapitalbelopp — kan lämpligen äga
rum med början den 10 maj.
A vinsterna utgår på samma sätt som gäller i fråga om vinster å vanliga
premieobligationer 20-procentig lotterivinstskatt men inte inkomstskatt.
Antalet obligationer och vinstplanerna bör i viss mån göras beroende av
anslutningen till det avsedda lotteriet. Vid vinstplanens upprättande bör
tillses att åtminstone någon vinst på ett högt belopp, t. ex. Ö00 000 kronor,
upptages i denna. Till eu början synes det lämpligt att räkna med ett antal
obligationer av 2 miljoner, motsvarande ett sammanlagt obligationsbelopp
av 200 miljoner kronor. Vinstplanen bör upprättas efter den principen att
ö miljoner kronor per miljon obligationer skall täcka vinstbeloppen samt
de å lotteriet belöpande administrationskostnaderna. Skulle anslutningen
bli större bör möjlighet föreligga att utge ytterligare åtminstone en miljon
obligationer och att komplettera vinstplanen enligt nyss angivna princip.
Möjligen skulle kunna ifrågasättas att i stället utge två till storlek och
vinstplan lika serier av obligationer. 1 den mån särskilda kostnader uppkommer
för postverket, torde dessa få utgå från del under sjunde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till ersättning till postverket in. fl. för bestyret
med skatteuppbörden.
Obligationerna bör utfärdas genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg.
På fullmäktige bör vidare ankomma att handha administrationen,
fatta beslut om utgivande av ytterligare obligationer, bestämma vinstplaner,
verkställa vinstinlösen in. in.
För lotteriet bör under sjunde huvudtiteln anvisas ett förslagsanslag om
<1 miljoner kronor, motsvarande kostnaderna vid det större av de förut angivna
alternativen.
Vad här förordats bar närmast karaktären av ett försök, begränsat till
skalleålerbetalningen efter innevarande års taxering. På resultatet av detta
försök och de ytterligare undersökningar som kan göras får bero, om förfarandet
bör upprepas nästa år eller andra utvägar ev. får tillgripas.
4
Slutsulskotlets utlåtande nr 180 är 1956
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehafl
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Danmans (1:629) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Boi ju och Carlsson i Tibro (II: 826), i vilka hemställts att riksdagen måtte
avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ragnar Bergh och Eskilsson (I: 632) samt den andra inom andra
kammaren av herrar Edström och Dickson (II: 835), i vilka hemställts att
riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 189 och dels anlaga
i motionerna framlagt förslag till ändring av uppbördsförordningen.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa
till motionerna II: 826 och II: 835.
Uiskoltet. Såsom bevillningsutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 50 för innevarande år framhållit, är det angeläget att man tillvaratar
befintliga möjligheter att minska statens säsongmässigt återkommande
lånebehov under de sista månaderna av ett kalenderår. Det nu framlagda
förslaget om utfärdande av skattepremieobligationer med vinstutlottning
torde få bedömas mot bakgrunden av nämnda uttalande. Vid den
prövning av ifrågavarande spörsmål, som i anledning av den förevarande
propositionen denna gång ankommit på statsutskottet, har utskottet funnit
den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen värd att prövas som en utväg
till vinnandet av nyss angivna syfte. Även om ur principiell synpunkt vissa
invändningar kan göras mot ifrågavarande förslag vill utskottet därför tillstyrka
detsamma. Såsom departementschefen anfört har den föreslagna
anordningen närmast karaktären av ett försök, begränsat till skatteåterbetalningen
efter innevarande års taxering. Utskottet vill i anslutning härtill
understryka, att det i frågans nuvarande läge bör hållas helt öppet, huruvida
förfarandet bör upprepas nästa år eller om andra utvägar bör prövas.
Vad i motionerna I: 629 och II: 826 samt I: 632 och II: 835 anförts innefattar
enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för ett frångående av
Kungl. Maj :ts förslag. I enlighet med sitt nyssnämnda ståndpunktstagande
får utskottet därför avstyrka nämnda motioner.
Det i propositionen framställda anslagsäskandet har utskottet funnit sig
kunna tillstyrka.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:629 och 11:826 samt 1:632
och 11:835, sistnämnda bägge motioner såvitt här är ifråga,
1. besluta att genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg
skall utfärdas skattepremieobligationer och anordnas
vinstutlottning i huvudsaklig överensstämmelse med vad I
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 oktober
1956 förordats;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 180 är 1050
o
2. till Anordnande av vinstutlottning in. in. i samband med
återbetalningen av överskjutande preliminär skatt ä tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å 9 000 000 kronor;
B. att motionerna I: 632 och II: 835, såvitt de avse ändring
av uppbördsförordningen, icke må av riksdagen bifallas.
Utskottet får vidare hemställa, att förevarande ärende måtte företagas
till avgörande efter allenast en bordläggning.
Stockholm den 12 november 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Leander,
Näsgård, fröken Andersson, herrar Gustaf Andersson, Birger Andersson,
Lodenius, Holmqvist, Axel Andersson och Aastrup; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Andersson
i Malmö, Åkerström, Rubbestad, fröken Elmén, herrar Petterson i
Degerfors, Andersson i Mölndal, Nihlfors, Persson i Växjö, Svensson i
.Alingsås, Löfroth, Hjalmarson, Svensson i Stenkyrka och Nclandcr.
Reservationer
1) av herrar Axel Andersson, Aastrup, fröken Elmén, herrar Nihlfors,
Löfroth och Nelander, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Syftet med utgivandet av skattepremieobligationer är att få till stånd en
utjämning ifråga om fördelningen över budgetåret av statens inkomster och
utgifter. En sådan utjämning är givetvis önskvärd, men den torde såsom
påpekats i motionerna I: 629 och II: 826 endast provisoriskt och i mycket
blygsam omfattning kunna ernås med det föreslagna skattepremielånet.
Enligt utskottets mening kan den likvida ställning som nu saknas endast
säkras genom en politik som gynnar uppkomsten och fortbeståndet av en
fri och obunden kapitalmarknad och som stimulerar till ett ökat sparande
på längre sikt.
Man måste därför noga överväga vilken effekt det föreslagna utgivandet
av skattepremieobligationer kan få på sparandet. Endast ett mycket begrän
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1956
sal nysparande torde kunna vinnas och det sparande som sker blir dessutom
bundet endast en kort tid.
Utskottet delar de i de angivna motionerna framförda farhågorna för
att ett genomförande av det framlagda förslaget skulle inverka menligt på
del sparande som representeras av premieobligationerna. Det synes inte
välbetänkt att besluta utgivning av skatlepremieobligationer, som med endast
ett halvt års löptid och med så förmånliga vinstmöjligheter kan komma
att försvaga hela den övriga premielånemarknaden. Man kan därigenom
allvarligt skada det utmärkta instrument som premielåneformen visat sig
vara när det gäller att suga upp ett köpkraftsöverskott hos den breda allmänheten
och binda betydande sparmedel på längre sikt. Det är enligt utskottets
mening inte tillrådligt att för förverkligandet av den relativt begränsade
målsättning som utgivandet av skattepremieobligationer har
riskera att allmänhetens intx-esse minskas för de hävdvunna formerna av
premielån.
I motionerna I: 632 och II: 835 föreslås att en ränteersättning skall utgå
på återbäring som lämnas innestående. Då detta medel sannolikt endast
skulle ge ringa effekt, samtidigt som det skulle medföra administrativt
merarbete, kan utskottet inte förorda det.
Med stöd av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 629 och
II: 826 samt 1: 632 och II: 835, sistnämnda bägge motioner
såvitt här är ifråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande proposition
;
B. att motionerna I: 632 och II: 835, såvitt de avse ändring
av uppbördsförordningen, icke må av riksdagen bifallas.»
2) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson,
vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner det i och för sig angeläget att en utjämning över budgetåret
av statens utbetalningar åstadkommes. Härigenom skulle bl. a. den
fördelen vinnas att den statliga upplåningen i riksbanken kunde nedbringas.
Ett uppskjutande av återbetalningen av överskjutande skatt skulle uppenbarligen
tjäna detta syfte. Mot propositionens målsättning har utskottet
intet att invända, särskilt som det förutsättes att man skall lita till skattebetalarnas
frivilliga medverkan.
Däremot kan utskottet icke ansluta sig till tanken att man för detta ändamål
skall anordna ett statligt lotteri för dem som avstår från att uttaga sin
överskjutande skatt i december. Ett sådant förfarande skulle enligt utskottets
mening närmast motverka de strävanden att stimulera det enskilda
frivilliga sparandet, vilka under de senare åren framstått som allt
mer oundgängliga. Utskottet avstyrker alltså förevarande proposition.
Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1956
7
I de i anslutning till propositionen väckta motionerna I: 632 och II: 835
har föreslagits, att skattskyldiga som avstår från att uttaga överskjutande
skatt till tidigast den 15 juni året efter det vederbörlig debetsedel å slutlig
skatt utsänts skall få åtnjuta ränta på den överskjutande skatten efter 3,5
procent, motsvarande för helt år ca 7 procent. Motionärerna har vidare
förordat, att statsmakterna genom särskilda åtgärder skall söka utbygga
detta system så att viss del av det härigenom uppkomna kortsiktiga sparandet
kan göras mer långfristigt. Enligt motionärernas mening bör anordningen
icke bli en engångsföreteelse utan särskilda bestämmelser härom
intagas i uppbördsförordningen.
Utskottet anser, att motionärerna anfört bärande skäl för sin ståndpunkt
och att de framlagda förslagen är lämpligt utformade samt tillstyrker därför
bifall till motionerna.
På grund härav får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:621) och
11:826 samt 1:632 och 11:835, sistnämnda bägge motioner
såvitt bär är ifråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition;
B.
att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 632 och
II: 835, såvitt bär är ifråga, för sin del antaga följande förslag
till
Förordning
angående ändring av 69 § 1 mom. uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272).
Härigenom förordnas att 69 § 1 mom. uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272) skall erhålla följande ändrade lydelse.
69 §.
1 inom. Därest den----preliminär skatt.
Ränta som----den skattskyldige.
Därest skattskyldig, för vilken den slutliga skatten överstiger
den preliminära, låter det belopp, som enligt debetsedel å
slutlig skatt tillkommer honom, innestå till den 15 juni året
efter det debitering skett, äger han erhålla ränta med 3,5 % å
det innestående beloppet, avrundat till närmast lägre hundratal
kronor.
Därest sålunda innestående belopp jämte ränta icke utlagits
av den skattskyldige senast den 15 juli, skall beloppet för den
skattskyldiges räkning överföras å sparkonto hos bank som
den skattskyldige angivit eller som eljest bedömes vara den
för den skattskyldige lämpligaste.
8
Statsutskottets utlåtande nr 180 År 1956
Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer
äger utfärda för tillämpningen av tredje och fjärde styckena
erforderliga föreskrifter.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen
enligt därom meddelad uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling, och skall tillämpas jämväl med
avseende å överskjutande skatt enligt debetsedel å slutlig
skatt 1956.»
Sthlm 195G. K. L. Bpckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:360 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proportion med förslag angående visst lotteriförfarande i samband med återbetalning av överskjutande prel a1 i texten