Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om internordisk samverkan inom viss forskning.

1956-11-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:187, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om internordisk samverkan inom viss forskning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 187—192

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1956

1

Nr 187

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning

om internordisk samverkan inom viss forskning.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (II: 513), har hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen i

skrivelse till Kungi. Maj:t måtte uttala att en särskild utredningsman bör

tillsättas som i nära samråd med 1955 års universitetsutredning undersöker

på vilka punkter internordisk samverkan kan ske inom den naturvetenskapliga

och tekniska forskningen.

Till stöd för detta yrkande bär anförts huvudsakligen följande.

Det har på senare år med övertygande kraft visats att takten i våra materiella

framsteg är beroende av naturvetenskaplig och teknisk primärforskning

samt i vad mån dessa resultat kan utnyttjas i produktion genom målforskning

och praktiskt utnyttjande av de vunna resultaten.

Samtidigt har i den allmänna debatten betonats, alt det för alla uppenbara

värdet av dessa grenar av forskningen inte får förleda statsmakterna

att försumma de mera humanistiskt och socialt betonade forskningsdisciplinerna.

önskemålen om en vidgad och fördjupad kännedom om människans

villkor och samhällslivets förvandling leder till ett vidmakthållande

och på många punkter en intensifiering av den icke-materiella forskningen.

Genom 1946 och 1947 års riksdagsbeslut och särskilt genom tillkomsten

av de anslagsbeviljande forskningsråden har en god grund lagts för den

fortsatta tillväxten av forskningsinstitutioner och enskilda forskarinsatser.

Vi vill understryka vikten av att de olika forskningsråden i sin verksamhet

aktivt stöder tendenserna till större samarbete mellan olika forskare

och att den isolationistiska traditionen bland vetenskapsmännen _ fram
kommen

genom varje enskild forskares naturliga strävan att meritera sig

för någon av de fåtaliga tjänster som står till buds — i görligaste mån förvandlas

i en målmedveten strävan att samarbeta med andra forskare ej

minst över ämnesgränserna. ’ J

Vi anser det ofrånkomligt att en särskild utredningsman tillkallas som

i nara samarbete med 1955 års universitetsutredning belyser frågorna hur

den fortsatta upprustningen av den naturvetenskapliga och tekniska forskningen

kan samordnas med motsvarande forskning i de övriga nordiska

länderna. Nordiska kulturkommissionen har genom samordnin» av den

marinbiologiska forskningen i norden därvid visat på möjligheterna av ett

samarbete över gränserna. I ett remissyttrande över ett förslag till inrättande

av ett svenskt näringsforskningsinstitut har vidare kooperativa förbundet

yrkat på att de svenska statsmakterna snarast möjligt ville ta kontakt

med statsmakterna i de övriga nordiska länderna för eu undersökning

1 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 187—192

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1956

av möjligheterna att upprätta ett gemensamt nordiskt näringsforskningsinstitut.

Vi finner detta uppslag beaktansvärt men vill framhålla att det

givetvis bör vidgas att omfatta de skilda forskningsbehov som är särskilt

värda statsmakternas uppmärksamhet.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna,

såvitt bär är i fråga, av jordbrukets forskningsråd, statens naturvetenskapliga

forskningsråd, statens tekniska forskningsråd och atomkommittén.

Av de avgivna remissvaren har inhämtats bl. a. följande.

Jordbrukets forskningsråd biträder det i motionerna framställda yrkandet

och har framhållit bland annat följande.

Rådet anser det vara av stor betydelse, att de lantbruksvetenskapliga forskarna

och forskningsinstitutionerna i de nordiska länderna sinsemellan

uppehålla nära kontakt. Sådan kontakt bör i en del fall kunna leda till viss

samordning av forskningen på området och även till direkt samarbete vid

fullgörandet eller lösandet av konkreta uppgifter. En dylik om än rätt begränsad

samverkan inom jordbruksforskningen förekommer också. För

främjande av kontakt och samverkan mellan jordbruksforskarna i norden

finnes en enskild organisation, nämligen den år 1918 bildade Nordiska

jordbruksforskares förening (NJF). Vid de av föreningen vart tredje år ordnade

kongresserna, vilka alternera mellan de deltagande länderna, och vid

de under tiden mellan kongresserna av de olika sektionerna ordnade konferenserna

och symposierna rörande speciella frågor diskuteras icke blott

uppnådda forskningsresultat utan även metod- och organisationsfrågor samt

planläggas och fördelas i viss utsträckning arbeten för lösande av särskilda

uppgifter.

NJF utgiver vidare tidskriften Nordisk Jordbruksforskning, som utom

uppsatser av gemensamt intresse omfattar årliga förteckningar över nordisk

jordbruksvetenskaplig litteratur. För rent vetenskapliga avhandlingar

utgiver föreningen i samarbete med skogs- och lantbruksakademien publikationen

Acta Agriculturae Scandinavica, avsedd för internationell publik och

med engelsk, fransk eller tysk text. Till dessa båda publikationer, som för

närvarande utgivas i Stockholm, utgå statsbidrag från de deltagande länderna.

Rådet vill vidare framhålla, att när det gäller den veterinärmedicinska

forskningen ett mångårigt nordiskt samarbete råder. Forskningsresultat av

gemensamt nordiskt eller internationellt intresse publiceras i stor utsträckning

i tidskriften Nordisk Veterinärmedicin, och vid de vart fjärde år återkommande

skandinaviska veterinärkongresserna framläggas och diskuteras

de senaste forskningsrönen på det veterinärmedicinska området. Dessutom

finnas sedan några år tillbaka nordiska specialföreningar för sexualfysiologi

och sexualpatologi samt motsvarande på livsmedelshvgienens område,

där forskningsfrågor av gemensamt nordiskt intresse diskuteras.

Det i motionerna omnämnda yrkandet från kooperativa förbundet om

undersökning av möjligheterna att upprätta ett gemensamt nordiskt näringsforskningsinstitut

innebär enligt rådets mening ett beaktansvärt initiativ.

I anslutning härtill vill rådet erinra om de möjligheter till nordiskt

samarbete beträffande växtförädling av fruktträd och bärväxter, som beröras

av 1953 års växtförädlingsutredning i dess betänkande »Statens stöd åt

växtförädlingen m. m.» (SOU 1956: 4) s. 154. Enligt rådets bedömande

skulle ett relativt fast organiserat samarbete mellan de nordiska länderna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1956

3

vid förädlingen av ifrågavarande växtarter medföra ökad effektivitet och

ett bättre utnyttjande av nu förefintliga resurser till fördel för samtliga

deltagande parter.

Rådet anser det önskvärt, att möjligheterna för ytterligare samarbete mellan

de nordiska länderna på det lantbruksvetenskapliga området undersökas

och att i anslutning härtill klarlägges, i vad mån staten bör stödja och

främja sådant samarbete. Rådet vill därför biträda motionärernas yrkande,

att en särskild utredningsman tillsättes med i motionerna angiven uppgift.

Rådet förutsätter härvid, att lantbruksvetenskaplig forskning och försöksverksamhet

anses ingå i »den naturvetenskapliga och tekniska forskningen».

Enligt rådets mening bör utredningsmannen utom med 1955 års universitetsutredning

även samråda med av chefen för jordbruksdepartementet

tillkallade sakkunniga för utredning av frågan angående forskningen, undervisningen

och försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök samt vid Alnarpsinstitutets högskoleavdelningar.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd har anfört huvudsakligen följande.

Inom naturvetenskapen förekommer redan ett väl utvecklat nordiskt samarbete.

Åtskilliga exempel härpå skulle kunna anföras. Det existerar exempelvis

ett stort antal nordiska tidskrifter inom såväl naturvetenskap som

medicin, och på detta område har nordisk samverkan visat sig synnerligen

effektiv och värdefull. Forskningsråden i de nordiska länderna har mycket

intima kontakter, och deras ordförande och sekreterare bildar tillsammans

en nordisk forskningsdelegation som brukar sammanträda med två eller tre

års mellanrum för att diskutera aktuella frågor. Även denna verksamhet

har varit av stort värde för att snabbt överföra tankar och idéer som uppkommit

i ett land till övriga länder i norden. Även inom de enskilda vetenskaperna

förekommer livliga förbindelser både i organiserad form och på

mera personlig basis. Eland geologerna har exempelvis sedan långt tillbaka

var fjärde sommar anordnats exkursioner i något nordiskt land, vilka varit

mycket fruktbringande för geologerna. Vidare anordnas numera vart annat

år ett vintermöte, där teoretiska frågor diskuteras. De biokemiska föreningarna

i de nordiska länderna har ett intimt samarbete med gemensamma

möten och symposier. Nordiska kemistmöten äger rum vart tredje år. I motionen

anföres samarbetet inom den marinbiologiska forskningen som ett

exempel. Förberedelser sker för att skapa ett internordiskt institut för teoretisk

kärnfysik i Köpenhamn. Många andra exempel skulle kunna anföras.

Det redan existerande samarbetet har utan tvivel varit av största värde

och betydelse, och det är mycket angeläget att detta vtterligare utvecklas.

Det är emellertid rådets erfarenhet, att det mest fruktbringande samarbetet

kommit till stånd genom initiativ ifrån representanterna för ett visst fackområde

som direkt och påtagligt känt behovet av att åvägabringa sådant

samarbete. Däremot torde det vara mycket svårt för en person och skulle

säkerligen också vara det för eu kommitté att få fram en översikt över det

latenta behovet av nordiskt samarbete inom olika discipliner. Rådet finner

det därför tveksamt om så mycket är att vinna på alt eu särskild utredningsman

tillsättes. Däremot anser rådet att 1955 års universitetsutredning under

sitt arbete bör särskilt beakta dessa frågor. Redan nu kan sägas att en sådan

fråga som utredningen bör uppta till prövning är alt skapa förbättrade möjligheter

för akademiska lärare och forskare inom olika discipliner att

sammanträffa med sina nordiska kolleger i form av symposier och ämneskonferenser

och även i den formen, att ökade möjligheter bereds enskilda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1956

forskare att arbeta vid en vetenskaplig institution i ett annat land. S^righeterna

är därvid för närvarande särskilt stora för yngre forskare, och deras

problem bör därför röna särskilt beaktande. ^ _

Med hänvisning till vad ovan anförts vill rådet föreslå att 1955 ars universitetsutredning

i sitt arbete särskilt bör beakta frågan om internordisk

samverkan inom den naturvetenskapliga och tekniska forskningen.

Statens tekniska forskningsråd hävdar alt åtgärder till stöd för den vetenskapliga

och tekniska forskningen på svenskt och nordiskt plan är önskvärda.

Rådet anser att en vidareutveckling ligger inom rådets arbetsområde

och finner därför tillkallande av en speciell utredningsman för ändamålet

onödig. Rådet har anfört bland annat följande.

Då det i många fall just inom gränsområden mellan olika vetenskaper är

möjligt att göra betydande insatser, vill rådet begagna tillfället att understryka

värdet av att för forskarutbildningens del till varje tidpunkt utbildningsmöjligheter

finnes, som överensstämmer med de aktuella behoven och

de behov som kan förutses föreligga inom en överskådlig framtid.

Från rådets sida har tidigare understrukits värdet av en basorganisation

vid de tekniska högskolorna och även värdet av initiativ sådana som rådets

nuvarande forskningsstipendiatinstitution. Det är även naturligt att understryka

värdet av medicinska forskningsrådets institution med forsknings
läkartjänster.

„

Enligt tekniska forskningsrådets åsikt är ett nordiskt samarbete pa

forskningens område, där så kan åstadkommas, ytterligt önskvärt. Genom

ett sådant samarbete kan forskarbegåvningarna bättre tillvaratagas och

mera ekonomiskt krävande forskningsprojekt, som endast med svårighet

eller kanske inte alls skulle kunna genomföras av något av de nordiska länderna

ensamt, kan tas upp till bearbetning. Förutom den kontakt i aktuella

forskningsfrågor, som ständigt förekommer mellan de olika forskningsråden

och övriga forskningsbefrämjande organ i de nordiska länderna, finnes

också ett speciellt samarbetsorgan för information och diskussion i

forskningsfrågor, nämligen nordiska teknisk-naturvetenskapliga forskningsdelegationen,

där även tekniska forskningsrådet deltar. Detta samarbete,

som har kunnat bedrivas på en informell och ekonomiskt mycket litet krävande

basis, har visat sig vara givande för de deltagande parterna. Det

nordiska samarbete inom detta område som sedan länge ägt rum genom

Ingeniörsvetenskapsakademiens verksamhet förtjänar också uppmärksammas.

Beträffande praktiska samarbetsinitiativ på nordisk basis faller det

också naturligt att nämna det samarbete som etablerats inom atomforskningens

område. Inom tekniska forskningsrådets område har det också

vid några tillfällen varit möjligt att bidraga till samnordiska forskningsprojekt.

Beträffande nordisk forskningssamverkan synes tiden vara inne

att ompröva huruvida icke norden i detta avseende bör betraktas på samma

sätt som inländskt område. Detta skulle innebära, att råden, där de så finner

lämpligt, kan i samverkan med motsvarande grannlandsinstitutioner

ge anslag till forskningsverksamhet som bedrives inom norden eller för internordiskt

ändamål.

Beträffande det nordiska samarbetet vill tekniska forskningsrådet fästa

uppmärksamheten på en vid nordiska forskningsdelegationens sammanträde

i januari i år gjord rekommendation, att de nordiska forskningsråden och

forskningsorganen gemensamt skulle anställa en sekreterare för att ytterligare

befrämja det praktiska samarbetet mellan berörda parter i de nordiska

länderna. Denne sekreterare skulle alternerande vistas i de nordiska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1956

5

länderna och för sitt arbete utnyttja de resurser, soin står till förfogande

för vederbörande lands nationella forskningsorganisationer. Detta är enligt

rådets uppfattning en gynnsam arbetslinje. Härigenom ges möjligheter

till ett praktiskt samarbete utan att någon fastare och mera ekonomiskt

krävande organisation byggs upp.

Den utvecklingslinje, som består i att först skapa det praktiska samarbetet

och sedan, när detta nått en sådan omfattning som kräver fastare organiserade

samarbetsformer, skapa de erforderliga organisationerna, framstår

för tekniska rådets del som den mest ändamålsenliga. Härigenom kan

samarbetsformer, som bäst svarar mot de praktiska behoven, åstadkommas

på enklaste sätt och med minsta möjliga ekonomiska kostnader. Rådet förutsätter

att efter hand som dessa samarbetsinitiativ tar fastare former statsmakterna

också skall ikläda sig kostnaderna för dessa på samma sätt som

för rent nationella forskningsprojekt.

Det är rådets åsikt, och även inom rådet och dess systerorganisationer en

praktiserad arbetslinje, att det nordiska samarbetet bör främjas på alla de

områden där det är ändamålsenligt och möjligt. Beträffande det i motionen

framförda önskemålet om en speciell utredningsman anser rådet, att en sådan

knappast är erforderlig. Tekniska forskningsrådets uppgift är inte enbart

av anslagsfördelande karaktär. Minst lika viktig är rådets uppgift att

följa utvecklingen och där så är nödvändigt eller önskvärt ta nya initiativ.

Detta framgår även av Kungl. Maj :ts instruktion för statens tekniska forskningsråd,

där det sägs att tekniska forskningsrådets uppgift är att följa

den tekniska utvecklingen i stora drag och hålla kontakt med den i landet

pågående tekniska forskningen samt stödja och vid behov organisera frivilligt

samarbete mellan forskningsintressenter, såväl industriföretag och

andra enskilda organisationer som statliga myndigheter och institutioner

ävensom att stödja initiativ till forskning av betydelse för näringslivet samt

vid behov självt taga initiativ till främjande av sådan forskning. Det är rådets

strävan att, genom att ständigt hålla de rutinmässiga arbetsuppgifter

som ofrånkomligt måste ligga på rådet inom så snäva gränser som möjligt,

ständigt vidmakthålla sina möjligheter att ta nya initiativ till forskningens

fromma. Då ett nordiskt samarbete på forskningens område är ett för den

svenska forskningen vitalt intresse ligger, enligt rådets åsikt, åtgärder till

dess främjande inom det område som angivits i rådets instruktion. Detta

gäller även internationellt forskningsbefrämjande arbete över huvud taget.

Atomkommittén har anfört bland annat följande.

Enligt kommitténs uppfattning bör understrykas att del nordiska samarbetet

är av mycket stort värde och att detsamma bör vidare utvecklas genom

förslag och initiativ främst från respektive fackorganisationers sida

men att även 1955 års universitetsutredning i sitt arbete särskilt bör uppmärksamma

vilka åtgärder som kan vidtagas för att befordra sådant nordiskt

samarbete.

Redan nu existerar ett nordiskt samarbete inom naturvetenskap och teknik

i olika avseenden och på olika områden. Särskilt kan kanske därvid

pekas på det stora antalet gemensamma nordiska vetenskapliga tidskrifter.

Inom alomkommittcn har också från svensk sida initiativ tagits till ett utvidgat

nordiskt samarbete inom teoretisk fysik. Samarbete i olika former

finns också inom åtskilliga andra naturvetenskapliga ämnesområden. Det

är dock intet tvivel om alt detta samarbete mellan de nordiska länderna

behöver ytterligare utvecklas. Om realistiska projekt skall komma fram bör

detta emellertid ha som bakgrund ett behov, som framträtt såsom påtagligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1956

inom vederbörande fackmannakretsar. Kommittén betvivlar, att den ratta

väsen för att befordra en sådan utveckling är att tillsatta en särskild utredningsman

för ändamålet. Denne kan svårligen ha eller förskaffa sig den

inblick i förhållandena inom enskilda områden, som är erforderlig, för att

genom hans utredning livskraftiga projekt skall framkomma. Kommittén

finner det bättre att en successiv utveckling sker därigenom att initiativ

tas inom berörda fackorganisationer. Den nu sittande 1955 ars universitetsutredning

torde emellertid ej undgå att i sin verksamhet komma in pa hithörande

problem.

Utskottet anser sig böra understryka den stora betydelsen av det redan

existerande nordiska samarbetet inom vetenskaplig forskning. Det torde

emellertid vara uppenbart att detta samarbete behöver ytterligare utvecklas.

Huruvida tillkallande av en särskild utredningsman med uppgift att narmare

utreda vilka åtgärder som i detta syfte kunna befinnas påkallade, bäst

skulle främja ifrågavarande ändamål synes dock enligt utskottets mening

kunna ifrågasättas. Det har i remissvaren framhållits att det vid analys och

lösande av åtskilliga problem och frågeställningar i dagens vetenskapliga

arbete blir mer och mer påtagligt att fördjupade specialkunskaper fordras

inom många områden och att därmed behovet av samarbete gör sig starkt

gällande. Den i motionerna påpekade isolationistiska traditionen bland vetenskapsmännen

motverkas sålunda av den praktiska nödvändighetens kra\

på samverkan. Flera exempel på sådan samverkan ha också lämnats i de

olika remissvaren. Det har vidare framhållits att olika projekt för samarbete

bäst kunna framkomma genom initiativ från vederbörande fackmannakretsar

och att en utredningsman svårligen kan skaffa sig den nödvändiga inblicken

i förhållanden inom så artskilda områden, varom här är fråga. Utskottet

delar denna uppfattning och finner för sin del den mest ändamålsenliga

vägen för ernående av önskvärt samarbete på ifrågavarande områden

vara en successiv utveckling genom inom berörda fackorganisationer läckta

initiativ. I de fall dessa initiativ fordra särskilda åtgärder och bistånd från

de svenska statsmakternas sida, torde det enligt utskottets mening böra ankomma

på 1955 års universitetsutredning att utreda och överväga därmed

sammanhängande problem. Därest direktiven för universitetsutredningen

icke skulle innefatta uppdrag av sålunda åsyftat slag, torde erforderlig komplettering

av dessa direktiv böra meddelas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:421 och

11:513, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 20 november 1956

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD

Närvarande: se under utlåtandet nr 192.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:384 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om, ändrade bestämmelser rörande besiktning av hästar för krigsmaktens behov. a1 i texten