Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående naturhistoriska riksmuseets organisation m. m.

1956-11-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:189, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående naturhistoriska riksmuseets organisation m. m.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 189 år 1956

Kr 189

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående

naturhistoriska riksmuseets organisation m. m.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta vid 1955 års riksdag den ena inom första

kammaren av herr Osvald (I: 340) och den andra inom andra kammaren

av fru Sandström och herr Svensson i Ljungskile (II: 312), har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en

utredning i syfte att ge naturhistoriska riksmuseet en självständig organisation

och föreslå åtgärder även i övriga därmed sammanhängande frågor.

I motionerna har anförts bland annat följande.

Riksmuseets organisation har sin grund i museets historiska utveckling.

Museet tillkom år 1819 genom en donation till svenska staten av friherre

G. von Paykulls naturaliesamling. Denna ställdes då under vetenskapsakademiens

vård och sammanfördes med akademiens egna samlingar. Åt en intendent,

fr. o. in. 1823 med professors namn, uppdrog Kungl. Maj :t det närmare

inseendet över riksmuseets samlingar. Under den fortsatta utvecklingen

växte museet liksom akademien, och med den tilltagande specialiseringen

kom museets verksamhet att ligga utanför allt flera akademiledamöters

kompetensområde. Riksmuseet har därför enligt instruktion för museet och

akademiens grundstadgar tillerkänts en allt större självständighet. Uttrycket

»akademiens inseende och vård» betyder i våra dagar bl. a., att akademien

har att tillvarataga museets intressen och svara för att dess tjänstemän

fullgöra sina skyldigheter enligt allmän lag och museets instruktion enligt

vilken akademiens kompetensområde i åtskilliga fall klart avgränsats

gentemot de områden, som tillkomma museets funktionärer. Oklarheter i

gällande bestämmelser synas dock vara en källa till konflikter.

Akademiens »inseende» utövas numera närmast av inspektörer, tillsatta

av akademien, två för var och en av museets avdelningar. Denna administrativa

detalj, som saknas vid t. ex. universitetens institutioner, är en relikt

från äldre tider och måste nu betraktas som en anomali. Redan valet av

inspektor, som av Kungl. Maj :t ålagts att tillvarataga institutionens intressen

och befrämja dess utveckling, kan ge upphov till konflikter, t. ex. i sådana

fall, då inspektor och föreståndare ha olika uppfattningar om den vetenskapliga

verksamhetens inriktning, eller då inspektor själv är föreståndare

för en institution, som kan råka i intressekonflikt med den avdelning,

för vilken han är inspektor.

Ytterligare en olägenhet är den, att akademien numera vuxit till sådant

omfång, att endast en mindre del av dess ledamöter har tillfälle att taga

del i behandlingen av ärendena — även i sådana fall, då det är fråga om

statens tjänsteärenden av betydande principiell vikt. Helt naturligt blir

det en mindre grupp inom akademien, som utövar den faktiska ledningen

med akademiens auktoritet bakom sig.

Härtill kan läggas, att en stor del av akademiens ledamöter överskridit

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 189 år 1956 21

pensionsåldern och att många ledamöter helt sakna intresse för den verksamhet,

som bedrives vid riksmuseet.

I detta sammanhang må erinras om att Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut en gång — liksom riksmuseet nu — stod under vetenskapsakademiens

inseende och vård. Tiden synes nu mogen att i likhet

med vad som tidigare skett med institutet göra museet till en självständig

enhet, direkt underställd ecklesiastikdepartementet, dvs. utan vetenskapsakademien

som mellaninstans. En sådan anordning synes desto mera naturlig

som museets verksamhet helt bestrides av statsmedel.

Endast genom att göra museet till en fullt självständig enhet torde det

vara möjligt att sörja för museets ändamålsenliga utveckling både och

framför allt som en central forskningsanstalt för de ämnesområden, som

där äro representerade, och som en kunskapskälla för den bildningssökande

allmänheten. Sistnämnda ändamål tjänas framför allt genom museets mot

allmänheten riktade och även för vetenskapen viktiga utställningsverksamhet.

Säkerligen skulle riksmuseet på så sätt kunna få en mera framträdande

plats i den stora allmänhetens medvetande än vad det nu har, och det

skulle därmed sannolikt också komma i åtnjutande av allmänhetens stöd

på många olika sätt.

Även i fråga om publiceringen av de vid museet vunna vetenskapliga resultaten

synes en annan ordning än den nu rådande vara erforderlig. Vetenskapsakademien

tillämpar för sina publikationsserier alltjämt den ålderdomliga

metoden, att det på varje avhandling, vars författare icke är ledamot

av akademien, skall angivas namnen på två akademiledamöter, som

»meddelat» avhandlingen — en relikt från 1700-talet, som icke upphör att

väcka undran i utlandet; den uppfattas som ett slags fönnynderskap. Det

synes angeläget, att riksmuseet får en egen publikationsserie, där varje avdelning

svarar för sin särskilda del.

De nu berörda frågorna torde knappast kunna lösas utan en utredning,

som i första hand bör få till uppgift att skapa en lämplig form för organisation

av riksmuseet och som därjämte bör beakta även andra i samband härmed

stående frågor.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över de ifrågavarande

motionerna av statskontoret och vetenskapsakademien.

Statskontoret har i skrivelse den 12 mars 1955 anfört att enligt vad ämbetsverket

under hand inhämtat från vetenskapsakademien komme akademien

att i en nära framtid underställa Kungl. Maj:t ett inom akademien

utarbetat förslag till omorganisation av naturhistoriska riksmuseet och statens

etnografiska museum. Förslaget ginge bland annat ut på att inspektorsinstitutionen

skulle avskaffas samt att en särskild nämnd, bestående av akademiledamöter

och vissa avdelningsföreståndare, skulle fungera som museernas

styrelse. I avvaktan på prövning av nämnda förslag syntes något ställningstagande

från riksdagens sida svårligen böra ifrågakomma.

Vetenskapsakademien har i skrivelse den 9 mars 1955 anfört bland annat

följande.

Vid tiden för riksmuseets tillkomst hade akademien 100 ledamöter; numera

har deras antal stigit till ca 135. Redan från början var akademien sålunda

en mycket månghövdad styrelse för museet. Någon allvarlig olägenhet

härav har dock ej märkts under de 130 år, som akademien haft delta

uppdrag. Skälet torde vara alt museernas rutinärenden avgjorts av akade
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 189 år 1956

miens förvaltningsutskott och att alla viktigare frågor noga förberetts av

detta utskott eller av de valutskott, bestående av fackmän, som enligt författningarna

ha att upprätta förslag vid tillsättning av museernas högre

vetenskapliga tjänster.

Att akademien som styrelse för museerna är en tungrodd organisation

har på senare tid inselts. I december år 1952 tillsattes sålunda en kommitté

med uppdrag att utarbeta ett förslag till ny instruktion för riksmuseet. I

avvaktan på allmänna verkstadgans tillkomst och universitetskanslerns omarbetning

av förslaget till nya universitetsstatuter har denna kommittés arbete

emellertid kommit att fördröjas. Först nyligen har den blivit i stånd

att slutföra sitt uppdrag. De resultat vartill den kommit, bl. a. att inspektorsinstitutionen

bör avskaffas, medför att även akademiens grundstadgar

måste omarbetas. Förvaltningsutskottet har därför för några månader sedan

föranstaltat om utarbetandet av ett förslag till nya grundstadgar. Vid den överläggning

som därvid ägde rum framhölls att det vore olämpligt att akademien

i sin helhet kvarstod som styrelse för museerna.

Kommitténs förslag till omorganisation har inriktats på att en av akademien

utsedd nämnd, bestående av akademiledamöter och vissa avdelningsföreståndare

vid museerna, skulle fungera som museernas styrelse. Riksmuseets

föreståndarkollegium och dess museidirektör skulle erhålla vidgade befogenheter.

Akademiens verksamhet har under senare tid starkt vidgats. Äldre institutioner

ha utbyggts och nya ha tillkommit, bland dem Nobelinstitutet och

forskningsstationerna i övre Norrland. Publikationsverksamheten har fått

en mycket stor omfattning. Akademien har sålunda många och krävande

uppgifter. Uppdraget att fungera som styrelse för museerna medför utom

mycket arbete avsevärda kostnader, som — det må särskilt understrykas —

bäras av akademien och ha särskilt under senaste tiden varit tyngande för

akademien. En befrielse från detta uppdrag skulle onekligen innebära en

lättnad.

Akademien vill trots allt dock ogärna bryta samarbetet med museerna,

som varat under så lång tid, och vill ej beröva museerna de fördelar som

detta samarbete innebär för dem. Det synes akademien därför ej nödvändigt

att någon utredning av frågan om ändrad organisation av riksmuseet

för närvarande genom statsmakternas försorg verkställes.

Utskottet hemställde den 6 december 1955 (memorial nr 194), att riksdagen

måtte besluta att till 1956 års riksdag uppskjuta behandlingen av de

ovannämnda, vid 1955 års riksdag väckta motionerna. Riksdagen beslöt i

enlighet härmed.

Utskottet får i anledning av de ifrågavarande motionerna nu anföra följande.

Enligt vad utskottet har sig bekant, har vetenskapsakademien den 14

februari 1956 till Kungl. Maj:t ingivit förslag till, bland annat, ny instruktion

för naturhistoriska riksmuseet, ny arbetsordning för detsamma samt en

promemoria rörande disposition och förvaltning av anslagsmedel m. m. vid

museet. Enligt akademiens instruktionsförslag skulle i princip bestämmelserna

i allmänna verksstadgan den 7 januari 1955 äga tillämpning för museet.

Överinseendet över museet skulle icke utövas av akademien in pleno

utan av en särskild, av sju ledamöter bestående styrelse. Kungl. Maj:t

skulle förordna en av akademiens ledamöter till ordförande i styrelsen, i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 189 år 1956

23

vilken i övrigt skulle ingå vetenskapsakademiens sekreterare, museidirektören

vid naturhistoriska riksmuseet och föreståndaren för statens etnografiska

museum såsom självskrivna ledamöter samt tre valda ledamöter, två

utsedda av akademien och en av riksmuseets föreståndarkollegium. Den

hittillsvarande inspektorsinstitutionen skulle avskaffas.

Ifrågavarande instruktionsförslag m. m. är fortfarande beroende på

Kungl. Maj :ts prövning.

I detta sammanhang får utskottet erinra därom, att Kungl. Maj :t genom

särskilda beslut den 15 april 1955 och den 27 juli 1956 uppdragit dels åt

byggnadsstyrelsen att verkställa överarbetning av ett av styrelsen tidigare

uppgjort principförslag för naturhistoriska riksmuseets om- och tillbyggnad,

dels ock åt byråchefen Torsten Arén, i egenskap av utredningsman rörande

fortsatt upprustning av Stockholms högskola, att i samråd med vederbörande

vid högskolan och riksmuseet samt med byggnadsstyrelsen verkställa

undersökning av frågan huruvida icke ett närmare samgående mellan

vissa delar av riksmuseet och motsvarande institutioner inom Stockholms

högskola skulle kunna anvisa möjligheter att minska det inom högskolan

framräknade utrymmesbehovet och därav betingade nybyggnader

m. m.

Det byråchefen Arén meddelade uppdraget omfattar en utredning i begränsad

utsträckning, avseende vissa lokalfrågor. Enligt utskottets mening

synas starka skäl tala för att en förutsättningslös utredning kommer till

stånd i vidare omfattning rörande riksmuseets ställning över huvud taget

såsom museal institution samt institution för vetenskaplig forskning och

undervisning. Genom en dylik utredning torde böra klarläggas huruvida

det från organisatoriska och andra synpunkter befinnes ändamålsenligt

och lämpligt att museet alltjämt skall lyda under vetenskapsakademien samt

ställas under en särskild styrelse eller helt böra frikopplas från akademien.

I samband härmed torde — vilken väg som än kan komma att väljas — till

bedömande böra upptagas frågan om den lämpligaste formen för museets

ledning och därest en museistyrelse befinnes böra inrättas övervägas vilka

intressen, som böra företrädas i styrelsen, och huru ledamöterna av densamma

skola utses.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av de vid 1955 års riksdag

väckta motionerna I: 340 och II: 312 i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

rörande naturhistoriska riksmuseets organisation och

i samband därmed stående spörsmål.

Stockholm den 20 november 1956

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD

Närvarande: se under utlåtandet nr 192.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:386 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning av formerna för en praktisk-pedagogisk utbildning av blivande universitetslärare. a1 i texten