Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om en professur vid tekniska högskolan i reaktorteknologi.

1956-11-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:192, Utlåtande i anledning av väckt motion om en professur vid tekniska högskolan i reaktorteknologi.

Dokumentets text

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1956

Nr 192

Utlåtande i anledning av väckt motion om en professur vid tekniska

högskolan i reaktorteknologi.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm och herr Håstad

väckt motion (11:551) har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t göra framställning om utredning av behovet av en professur

vid tekniska högskolan i reaktorteknologi.

Till stöd för detta yrkande har anförts följande.

Utbyggnaden av våra vattenfall för kraftförsörjningen beräknas snart

vara avslutad. Behovet av kraft ökar emellertid för varje år med ca 400 000

kW, och därför bygger framtidsberäkningarna redan på användning av

atomenergi. Det kommer emellertid att taga lång tid och kräver omfattande

förberedelser. Stora investeringar i kapital för reaktorer måste göras, framställning

och anskaffning av bränsle för reaktorerna kräver omfattande planering

och mycket stora kostnader. De kanske största svårigheterna ligger

dock i att få fram en kader av forskare och tekniker för de uppgifter, som

hänger samman med uppbyggandet.

Problemen är desamma över hela världen, och inte minst i USA har man

observerat dem och börjat en omfattande planering för att täcka det personella

behovet. Vid 38 amerikanska universitet och högskolor har man fasta

forskningsprogram inom detta område, och vid 30 skolor planeras reaktorer.

Enligt en nyligen publicerad översikt av forskningsuppgifterna vid amerikanska

universitet på atomkraftteknikens område spänner dessa över vida

fält och berör ämnesområden såsom fysik, kemi, metallurgi, elektroteknik,

geologi och gruvteknik in. m.

Även för vårt land kräver de stora nybyggnadsplanerna ingenjörer inom

olika områden, som endast behöver en kompletterande utbildning för att

kunna användas. Men det är nödvändigt, att den nya tekniken kommer in

redan i högskoleutbildningen som en specialitet. Vid tekniska högskolan kan

grundläggande kunskaper i kärnfysik meddelas vid någon av högskolans

båda professurer i fysik. Den tekniska tillämpningen fordrar emellertid specialiserade

kunskaper i atomreaktorers teknologi. För att tillgodose detta

ändamål och knyta utbildning och forskning till byggandet av kraftreaktorer

bör ämnet reaktorteknologi vara representerat vid tekniska högskolan med

en professur.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande i ärendet av

överstyrelsen för de tekniska högskolorna, efter hörande av vederbörande

högskolemyndigheter.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har anfört huvudsakligen

följande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1956

31

Frågan om utbildandet av reaktoringenjörer har uppmärksammats av högskolan.

Sålunda tillsatte lärarkollegiet den 19 oktober 1955 en kommitté,

vars uppgift var att undersöka vilka provisoriska och vilka långsiktiga åtgärder

som borde vidtagas. Under arbetets gång har kommittén konstaterat att

undervisningen i första hand borde avse grupperna tekniska fysiker, rnekanister,

kemister och bergsmän samt att den till icke oväsentlig grad borde

differentieras för de nämnda grupperna — detta med hänsyn till de arbetsuppgifter

som med viss sannolikhet kunna beräknas i framtiden ankomma

på vederbörande. Kommittén har vid sitt arbete haft tillgång till detaljerade

uppgifter om kurser som i Storbritannien och i Förenta staterna anordnas

för kompletteringsutbildning av färdiga ingenjörer. Ävenså har kommittén

kunnat utnyttja uppgifter om de kurser som förekomma vid Massachusetts

Institute of Technology.

Som ett första resultat av kommitténs arbete har program för en kurs i

reaktorteknik utarbetats, och kursen kommer att anordnas under tiden den

17 april—25 maj 1956.

Sedan erfarenhet vunnits om kursens lämplighet kommer kommittén att

utarbeta förslag till huru lämplig undervisning skall inlemmas i högskolans

normala läro- och timplaner. I samband därmed kommer kommittén även

att taga ställning till i vilken omfattning nya lärarkrafter kunna visa sig

erforderliga.

Kollegienämnden hälsar med största tillfredsställelse det initiativ som tagits

genom motionen om inrättande av en professur i reaktorteknologi. Dock

torde kollegienämnden icke förrän den ovannämnda kommittén slutfört sitt

arbete kunna taga ställning till huru programmet för en professur bör utformas

eller till frågan om vilka lärarkrafter som överhuvudtaget kunna

visa sig erforderliga. Kollegienämnden avser emellertid att i sina petita för

budgetåret 1958/59 återkomma till denna fråga.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har för sin del anfört följande.

Såsom av kollegienämndens yttrande framgår har vid högskolan hösten

1955 tillsatts en särskild kommitté för behandlingen av frågan om organisationen

av undervisningen i reaktorteknik, och en frivillig kurs i ämnet för

teknologer i sista årskursen ävensom för färdiga civilingenjörer in. fl. avses

skola anordnas under vårterminen 1956, till vilken kurs atomkommittén

enligt vad överstyrelsen inhämtat utfäst ett bidrag av högst 25 000 kronor.

I likhet med kollegienämnden finner överstyrelsen närmare erfarenheter av

denna kursverksamhet böra avvaktas, innan ställning tages till arten och

omfattningen av de lärarkrafter, som kunna bliva erforderliga vid en fortlöpande

undervisning på förevarande område för de studerande vid högskolan.

Överstyrelsen är således icke beredd att redan nu förorda inrättandet av

en professur i enlighet med det i motionen väckta förslaget.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har ett program

för en kurs i reaktorteknik vid tekniska högskolan i Stockholm utarbetats

och kurs i ämnet anordnats vårterminen 1956. Såväl kollegienämnden vid

högskolan som överstyrelsen för de tekniska högskolorna ha i sina yttranden

hävdat, att närmare erfarenheter av denna kursverksamhet borde avvaktas,

innan ställning toges till inrättande av en professur i ämnet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 192 år 1956

Utskottet har med hänsyn härtill icke funnit sig böra tillstyrka bifall till

den ifrågavarande motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att motionen II: 551 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 20 november 1956

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Leander, Näsström, Boman, Hesselbom, Sundelin, Einar Persson, Birger

Andersson, Thiin, Lodenius, Nils Theodor Larsson, fröken Ranmark

och herr Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Åkerström,

Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Andersson i Mölndal, Staxäng,

Johansson i Mysinge, Nihlfors, Cassel, Karlsson i Olofström, fröken Vinge,

herrar Andreasson och Mellqvist.

56X749 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.