Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående möjligheter för enskilda att köpa aktier i vissa av staten ägda företag.

1956-11-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:196, Utlåtande i anledning av väckt motion angående möjligheter för enskilda att köpa aktier i vissa av staten ägda företag.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1956

Nr 196

Utlåtande i anledning av väckt motion angående möjligheter för

enskilda att köpa aktier i vissa av staten ägda

företag.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Helén väckt motion (II: 634) har föreslagits

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att direktiven

för 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna kompletteras

så, att kommittén i enlighet med vad i motionen anförts kan till behandling

upptaga spörsmålet om möjligheter för enskilda att köpa aktier i

vissa av staten ägda företag.

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande.

Frågan om utvidgning av den statliga äganderätten har under senare tid

ofta berörts i den allmänna debatten.

Det finns anledning att beröra frågan huruvida icke en begränsning av

den statliga äganderätten och dess komplettering med enskild är befogad.

Den aspekt det gäller att klargöra är möjligheterna för staten att skapa

förutsättningar för enskild meddelägarrätt till några av staten helt ägda

företag. Man kan mycket väl ifrågasätta att sälja aktier till enskilda,

eventuellt med stadgande av hembudsskyldighet för att förhindra en koncentration

till några få händer. Det bör övervägas att skapa sådana former

för aktieförsäljningen, att även personer med mindre eller ringa ekonomiska

resurser får möjlighet att förvärva aktier genom avbetalning under en följd

av år. En sådan spridning av aktieägandet kan få särskild betydelse för

personer som är syselsatta inom dessa företag. För dem kan detta bli en

stimulans till ökat sparande. Därtill kommer att samhället härigenom skulle

stimulera den form av ekonomisk demokratisering som meddelägarskap i

ett företag innebär.

Frågan vilka statliga företag som driver sin affärsverksamhet under sådana

former — under konkurrens med enskilda företag och utan monopolställning

— att de kan ifrågakomma i detta sammanhang förtjänar att

särskilt övervägas.

över motionen ha yttranden avgivits av kommerskollegium, fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret samt 1953 års utredning

rörande de statliga företagsformerna.

Kommerskollegium, som till sitt eget yttrande fogat yttranden från handelskamrarna

i Stockholm, Malmö, Göteborg och Gävle samt Sveriges industriförbund

och Svenska bankföreningen, anser motionen icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd, då utredningen redan enligt sina direktiv kan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1956

17

upptaga frågan om enskild meddelägarrätt i statligt företag. Handelskammaren

i Glivlc samt Sveriges industriförbund och Svenska bankföreningen anse

det vara av intresse att frågan närmare utredes av kommittén, medan

handelskamrarna i Stockholm och Malmö ställa sig avvisande därtill. Handelskammaren

i Göteborg slutligen förklarar sig intet ha att erinra mot att

utredningen upptager frågan.

Fullmäktige i riksbanken förklara sig ur de synpunkter som fullmäktige

ha att företräda icke ha något att erinra mot det i motionen framförda förslaget.

Fullmäktige i riksgäldskontoret finna icke tillräckliga skäl tala för den av

motionären ifrågasatta anordningen och avstyrka därför bifall till motionen.

Riksgäldsfullmäktige anföra vidare följande.

Fullmäktige har tidigare denna dag avgivit yttrande till bankoutskottet

över två inom riksdagens kamrar väckta likalydande motioner 1: 454 och

II: 580, angående vissa åtgärder för främjande av kapitalbildningen i landet.

Motionärerna förordade bl. a. såsom en sparfrämjande åtgärd, att man

skulle stimulera tillämpningen inom det enskilda näringslivet av ett vinstandelssystem

efter utländska förebilder. Motionerna avsåg även en undersökning

av förutsättningarna för vinstandelsmetodernas tillämpning inom

av det allmäna ägda företag i branscher, där de befinner sig i en effektiv

konkurrens med enskilda företag på lika villkor. Fullmäktige gav därvid

uttryck för den uppfattningen, att något direkt initiativ från statsmakternas

sida för främjande av de av motionärerna ifrågasatta anordningarna icke

syntes vara påkallat.

Syftet med den nu förevarande motionen synes icke fullt klart. Visserligen

framhålles såsom ett motiv för den ifrågasatta möjligheten för enskilda

att köpa aktier i vissa av staten ägda företag, att därigenom skulle

vinnas en stimulans till ökat sparande, men härjämte synes själva meddeläganderätten

i statliga företag vara ett huvudändamål, som enligt motionären

bör främjas.

Vad sparsynpunkten beträffar synes — med hänsyn till att småspararna

i vårt land hittills icke varit särskilt benägna för aktieköp — knappast finnas

anledning antaga, att den av motionären åsyftade anordningen skulle

medföra någon nämnvärd ökning av sparandet, allra minst av nysparande.

Beträffande spörsmålet om den enskildes meddelägarrätt i statliga företag

må till en början framhållas, att hela svenska folket redan på visst sätt kan

anses såsom meddelägare i dessa företag. Men bortsett härifrån synes aktier

i statsägda bolag av flera skäl lämpa sig mindre väl för förvärv av allmänheten.

Bl. a. torde det många gånger bli svårt att fastställa, vilket värde

som staten bör vid försäljning till enskilda åsätta aktie i sådant bolag.

Det torde också kunna ifrågasättas, huruvida det överhuvud kan bli möjligt

att få fram något större intresse för en placering i dessa statliga aktier

med hänsyn till statens dominans inom företagen och till den hembudsskyldighet,

som nödvändigt synes böra förknippas med enskilds förvärv av

aktierna. Fn förutsättning för ett eventuellt genomförande av motionärens

förslag bör i vart fall vara, alt endast sådana statliga företag, som bedriver

sin verksamhet i effektiv konkurrens med enskilda företag på lika villkor

kan komma i fråga i förevarande hänseende. Självklart måste aktierna även

lämna god utdelning för att kunna väcka allmänhetens intresse.

2 P-ihang till riksdagens protokoll 1956. G samt. Vr 194—19G

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1956

1953 års utredning angående de statliga företagsformerna erinrar inledningsvis

om att enligt det delbetänkande som utredningen framlagt i februari

1956 (SOU 1956: 6), staten står som innehavare av aktier i 40 aktiebolag,

varav 26 äro helstatliga och 14 halvstatliga. Därtill komme ett antal

dotterbolag till dessa bolag. Utredningen anför vidare beträffande dessa

företag följande.

I 20 av de 40 aktiebolagen ligger en del av aktiekapitalet på enskilda

händer. Detta gäller företag såväl med som utan monopolställning. Orsaken

till denna uppdelning av aktiekapitalet ligger främst i traditionen från tiden

före det statliga aktiebolagets tillkomst. I några fall beror förhållandet på

bestämmelser i tidigare gällande aktiebolagslag angående antalet aktieägare.

I andra fall har staten velat bereda vissa enskilda personer inflytande

och tillgodogöra sig deras erfarenheter, genom att vederbörande fått

förvärva aktier i ifrågavarande bolag.

Exempel på aktiebolag, i vilka en del av aktiekapitalet äges av enskilda,

är AB Svenska Tobaksmonopolet, AB Vin- och Spritcentralen, Sveriges Centrala

Bestaurang AB, AB Industrikredit och AB Atomenergi. Senast har systemet

med uppdelning mellan staten och enskilda av ett företags aktiekapital

vunnit tillämpning i förslaget om utformningen av det framtida LKAB, där

en niondel av aktiekapitalet avses bli lagt på enskilda händer.

Utredningen anför därefter beträffande sina direktiv följande.

I direktiven för 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna,

säges i samband med frågan om utformningen av bolagsstämman i statliga

bolag: »Liksom i de enskilda bolagen torde bolagsstämman i statliga bolag

nu i de flesta fall vara en ren formalitet. Någon egentlig olägenhet av nuvarande

ordning har väl icke förmärkts, men den tanken har framförts

att en bolagsrepresentation bör skapas, som kan mera självständigt och i

högre grad än hittills fungera som högsta instans för företaget. Möjligen

skulle man kunna tänka sig en uppdelning av beslutanderätten vid en statlig

bolagsstämma på ett lämpligt antal personer, representerande sakkunskap

och olika för bolagets verksamhet väsentliga intressen».

I direktiven till utredningen berörs också frågan om ekonomisk demokrati,

vars stimulerande av ifrågavarande motionär anges vara ett av de

syftemål som kan vinnas genom ett på aktieförvärv grundat meddelägarskap

för de i företagen anställda. I direktiven från år 1953 sägs bl. a. i denna

fråga: »Såsom statsutskottet i sitt utlåtande framhöll, förtjänar även

förutsättningarna för industriell och ekonomisk demokrati vid de statliga

företagen att upptagas till övervägande av utredningen».

Avslutningsvis framhåller utredningen att den med hänsyn till vad som

sålunda anförts i redan givna direktiv icke kan finna några hinder föreligga

att — i den mån den så finner lämpligt — upptaga till behandling de

problem, som berörts i motionen. Följaktligen anses icke heller direktiven

av den 30 juni 1953 behöva kompletteras på denna punkt.

Utskottet. Såsom av de över förevarande motion avgivna yttrandena framgår

torde 1953 års utredning angående de statliga företagsformerna vara

oförhindrad att — utan komplettering av direktiven för utredningen — till

behandling upptaga de av motionären aktualiserade frågorna om beredande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1956

19

av möjligheter för enskilda att köpa aktier i vissa av staten ägda företag.

Utskottet, som finner de synpunkter motionären anfört böra bliva föremål

för prövning, vill därför förorda att motionen överlämnas till förenämnda

utredning. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida i ämnet synes ej

erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 634, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört.

Stockholm den 20 november 1956

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Leander, Näsström, Boman, fröken Andersson, herrar Hesselhom, Sundelin,

Einar Persson, Birger Andersson, Thun, Lodenius, Nils Theodor Larsson

och fröken Ranmark; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Åkerström,

Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Andersson i Mölndal, Staxäng,

Cassel, Karlsson i Olofström, fröken Vinge, herrar Svensson i Stenkyrka,

Andreasson, Nelander och Mellqvist.

561471 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:390 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av kompensation åt statens af färsdrivande verk för driftförluster på deras rörelse i de nor s. 1 i texten