Utlåtande i anledning av väckta motioner om förstärkning av vattendomstolarnas personal m. m.
1956-11-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:208, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förstärkning av vattendomstolarnas personal m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 208 år 1956
7
Sr 208
Utlåtande i anledning av väckta motioner om förstärkning av
vattendomstolarnas personal m. m.
(3:e avd.)
I två likalyd ande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Danmans och Huss (1:605) och den andra inom andra kammaren
av herr Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 789), har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla dels att Kungl. Maj:t vid 1957
års riksdag framlägger förslag om förstärkning av vattendomstolarnas personella
resurser, dels ock att inom ramen för pågående utredningsverksamhet
beträffande vattenvården och angränsande områden frågan om utformningen
av riktlinjerna för statsbidragsgivningen till uppförande av kommunala
vattenreningsanläggningar skyndsamlmast utredes, så att förslag
kan föreläggas 1957 års riksdag.
Motionärerna har till stöd för sina yrkanden anfört följande.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 173 med förslag till lag om ändring i vattenlagen
in. m. föreslås med all rätt väsentligt skärpta regler rörande de
förutsättningar under vilka avloppsvatten får utsläppas i vattendrag. De
nya reglerna är att uppfatta som en närmare precisering av grundsatser
som redan kommit till uttryck i den gällande lagstiftningen.
De nya reglerna berör även redan befintliga avloppsanläggningar. Beträffande
handläggningen av ärenden av detta slag föreslås att i en övergångsbestämmelse
upptas ett allmänt förbehåll innebärande att för vidtagande
av erforderliga reningsåtgärder må åtnjutas det anstånd som i
det särskilda fallet befinnes oundgängligen påkallat. Beslut härom föreslås
skola fattas av vattendomstolarna, som i den mån anläggningarna
kommer under dess prövning har att i varje särskilt fall, med beaktande
bl. a. av det allmänna investeringsläget, bestämma, vilka åtgärder som
skall vidtagas och inom vilken tid de skall vara fullgjorda. Dessutom antydes
eu i administrativ ordning vidgad omfattning av förprövningsförfarandet.
Dessa förslag synes riktiga och lämpliga. Men Kungl. Maj:t synes icke
ha beaktat den utomordentligt ökade belastning på vattendomstolarna soin
de* nya reglerna kommer att medföra. En förstärkning av deras personal
är därför erforderlig och bör snarast komlina till stånd. Förslag om förstärkning
av vattendomstolarnas personella utrustning synes alltså böra
framläggas vid 1957 års riksdag.
8
Statsutskottets utlåtande nr 208 år 1050
Insikten om den fortgående vattenförsämringens vådor har gjort de
kommunala myndigheterna alltmer angelägna att ta initiativ till uppförande
av effektivare reningsanläggningar. Detta viktiga saneringsarbete
bromsas emellertid allvarligt av den oklarhet som för närvarande råder
beträffande de framtida riktlinjerna för statsbidragsgivningen. Det är nödvändigt
att dessa får en klarare utformning, så att den kommunala planeringen
på detta område kan vinna stadga och snabbare resultera i färdiga
anläggningar. Vi vill därför förorda att inom ramen för pågående
utredningsverksamhet beträffande vattenvården och angränsande områden
statsbidragsfrågan skyndsammast utredes, så att förslag till riktlinjer
kan föreläggas 1957 års riksdag.
Utskottet får inledningsvis erinra att riksdagen numera på heanställan av
tredje lagutskottet (uti. nr 27) antagit de genom propositionen nr 173 framlagda
förslagen till lag om ändring i vattenlagen in. in.
Vad angår motionärernas yrkande om en förstärkning av vattendomstolarnas
personalorganisation med anledning av de ändrade reglerna lar
statsutskottet erinra, att organisationen efter beslut av 1954 års riksdag
tillförts en icke obetydlig personalförstärkning. Utvecklingen sedan dess
har emellertid, särskilt vad gäller de norrländska vattendomstolarna, understrukit
behovet av ytterligare förstärkningar. Med hänsyn härtill har
innevarande års riksdag under vårsessionen på hemställan av utskottet (uti.
nir 2) hos Kungl. Maj:t anhållit om förslag till nästa års riksdag om personalförstärkning
vid nämnda domstolar. Förslag i nämnda hänseende har
numera avgivits av en särskild tillkallad utredningsanan. Dessa förslag har,
enligt vad utskottet inhämtat, upptagits av vattenöverdomstolen i petita
för nästa budgetår, varvid samtidigt framförts yrkanden om personalförstärkningar
även vid övriga vattendoimstolar. Då utskottet förutsätter att
Kungl. Maj:t vid prövningen av de framlagda förslagen jämväl beaktar den
ändrade vattenlagstiftningens inverkan på vattendomstolarnas personalbehov
— vilket uppmärksammats även av tredje lagutskottet — finner utskottet
någon riksdagens åtgärd icke påkallad med anledning av motionärernas
ifrågavarande yrkande.
Vad sedan beträffar den av motionärerna berörda frågan om de framtida
riktlinjerna för statsbidragsgivningen på vattenvårdens område får utskottet
erinra att Kungl. Maj :t till 1955 års riksdag framlade vissa förslag
till ändrade bidragsregler för vatten- och avloppsanläggningar. Riksdagen
ansåg sig emellertid — i avvaktan på resultatet av allmänna statsbidragsutredningens
arbete -— icke kunna godtaga de förordade reglerna. Frågan
har även varit föremål för prövning av innevarande års riksdag vid vårsessionen,
varvid riksdagen i enlighet med utskottets förslag (uti. nr 6)
ånyo givit uttryck åt att statsbidragsutredningens ställningstagande till frågan
om anläggningsbidragen måste avvaktas, innan slutliga förslag till nya
bidragsregler kan utarbetas. Vad motionärerna anfört ger enligt utskottets
mening icke anledning till ett ändrat ståndpunktstagande från riksdagens
sida.
Statsutskottets utlåtande nr 208 år 1956 9
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionerna 1:605 och 11:789 icke imå föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 27 november 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,
Näsgård, Gillström, Näsström, Boman, fröken Andersson, herrar Pålsson’
Gustaf Andersson, Einar Persson, Ragnar Persson, Holmqvist, Axel Andersson
och Söderberg; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Åkerström, Rubbestad, Andersson i Mölndal,
Widén, Johansson i Mysinge, Thapper, Gustafsson i Skellefteå, fru Ericsson
i Luleå, herr Karlsson i Olofström och fröken Vinge.
2 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Xr 207_20S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.