Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skolkuratorsverksamheten m. m.

1956-12-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:219, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skolkuratorsverksamheten m. m.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 219 år 1956

21

Nr 219

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skolkuratorsverksamheten

m. m.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m. fl. (II: 513), har, såvitt här är i fråga, yrkats, att Kungl. Maj :t vid framläggandet

av åttonde huvudtiteln vid 1957 års riksdag lämnar en översiktlig

framställning av hittills vunna erfarenheter av kuratorsverksamheten vid

de högre skolorna.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Gärde Widemar m. fl. (I: 101) och den andra inom andra kammaren

av fru Andrén m. fl. (II: 100), yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att en utbyggnad av skolkuratorsverksamheten i

huvudsaklig överensstämmelse med av skolöverstyrelsen den 7 februari 1953

framlagt förslag i ämnet förelägges 1957 års riksdag.

Till stöd för dessa yrkanden har i ovannämnda motioner anförts bland

annat följande.

Motionerna 1:421 och 11:513

Behovet av kuratorer har gjort sig gällande inom skolan, och på ett antal

platser har genom statliga eller kommunala anslag möjliggjorts anställande

av kuratorer på hel- eller deltid. Vi anser, att det vore värdefullt, om Kungl.

Maj:t i samband med framläggandet av åttonde huvudtiteln vid 1957 års

riksdag måtte lämna en översiktlig redogörelse av hittills vunna resultat av

kuratorsverksamheten.

Vi finner det också rimligt att skolöverstyrelsen tar initiativ till inrättande

vid en eller flera skolor av s. k. kuratorskollegier, bestående av lärare

vid skolan, som har intresse och fallenhet för uppgifter av denna karaktär.

Genom att dessa i viss utsträckning befrias från undervisningen kan de frigöras

för detta arbete.

Motionerna 1:101 och 11:100

Sedan ett tiotal år tillbaka har vid några läroverk i vårt land försöksverksamhet

bedrivits med skolkuratorer. Denna verksamhet, som visat sig

vara till mycket stor nytta, har sedan länge föranlett skolöverstyrelsen att

arbeta på dess utvidgning. Sålunda framlade SÖ redan i en skrivelse till

Kungl. Maj:t av den 7 februari 1953 utredning och förslag rörande kuratorsverksamheten

vid högre skolor. Däri hemställdes att verksamheten måtte

få en fastare form samt att ett belopp av 102 000 kronor skulle ställas till

förfogande bl. a. för inrättande av två kuratorstjänster i lönegrad Ce 25 och

fyra kuratorstjänster i Cg 21.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 219 år 1956

Denna framställning föranledde dock ingen åtgärd från departementschefens

sida. I stället blev den av honom avstyrkt i proposition 103/1954.

I förnyad skrivelse till Konungen av den 23 oktober 1953 underströk SO

ytterligare att den provisoriska karaktär, som kännetecknar den nuvarande

försöksverksamheten inom berörda läroverk, skapat osäkerhet. Den banbrytande

och i viss mån normgivnade kuratorsverksamhet, som uppbyggts

vid de två i Stockholm inrättade kuratorsinstitutionerna, dit även all praktikantverksamhet

är förlagd, synes genom verksamhetens karaktär av kortsiktigt

arrangemang löpa risk att bli mindre ändamålsenlig till förfång för

den framtida utbyggnaden. SÖ återkom också i sina petita för budgetåret

1955/56 med samma anslagsäskande och motivering som tidigare. Även

denna gång blev framställningen av ecklesiastikministern lämnad utan avseende.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 -— statsverkspropositionen

åttonde huvudtiteln (205) 1 — har SÖ ånyo hänvisat till sin förutnämnda

utredning och uttalat att denna, därest den icke anses kunna ligga till grund

för ett beslut i ämnet, i varje fall »skyndsamt bör ses över». I avvaktan på

en sådan översyn bör enligt SÖ:s mening för nämnda budgetår beräknas ett

belopp av 90 000 kronor till avlöning åt kuratorer och kuratorspraktikanter.

Inte ens denna mycket blygsamma och rimliga begäran har av departementschefen

tillstyrkts. I stället förutsätter han — utan någon som helst

motivering — att det liksom hittills skall få ankomma på Kungl. Maj:t att

från fall till fall bedöma frågor om anslag till hithörande ändamål. Han

räknar med att ett belopp av 65 000 kronor skall vara till fyllest för ändamålet.

I själva verket måste detta departementschefens försök att år efter år

förhala denna viktiga frågas lösning betecknas som i hög grad anmärkningsvärt.

Behovet av en utvidgad och fastare utformad kuratorsinstitution har

blivit till fullo styrkt ej blott av SÖ i dess utredningar. I talrika framställningar,

bl. a. från Målsmännens riksförbund, Läroverkslärarnas riksförbund,

Statsläroverkens i Stockholm rektorskonvent, Sveriges elevers centralorganisation,

Sveriges husmodersföreningars riksförbund, socialstyrelsen

in. fl„ har kuratorsverksamhetens stora betydelse ur olika synpunkter belysts

och en enhällig och stark opinion framkommit för dess utbyggnad.

Det skulle här föra för långt att närmare relatera alla de välmotiverade

skäl som i dessa framställningar anförts. Endast så mycket bör här tilläggas

att behovet av en väl utbyggd kuratorsverksamhet ej blott vid läroverken utan

även vid försöksskolornas högstadier (den blivande enhetsskolan) gör sig allt

starkare gällande för varje år som går. Man behöver här blott peka på det växande

antalet elever med hem utanför skolstaden, vilka, om de inte på lämpligt

sätt tas om hand, lätt riskerar att vantrivas och t. o. in. att spåra ur. Det

torde ej vara för mycket sagt att man nog åtminstone på sina håll kan förklara

en del av den nuvarande ungdomsbrottsligheten — bilstölder, alkoholmissbruk

in. in. — just i bristen på tillsyn och förtroendefull kontakt från

både hemmens och skolans sida. Det vore för mycket begärt att skolans

ordinarie lärare skall kunna ersätta vad som här fattas. Däremot ligger uppgiften

helt i linje med skolkuratorns verksamhet. Skolkuratorn kan på ett

helt annat sätt nå personlig kontakt med de unga bl. a. genom sin fritidssysselsättning

bland skolans elever. Han bör särskilt kunna vara ett stöd

och en hjälp för de många tillresande elever som har svårt att finna sig

till rätta i den främmande skolstaden och därför alltför lätt utsätts för

risken att komma på avvägar. Skolkuratorns uppgift vidgas här till att bli

av rent social, förebyggande natur. Hans verksamhet kan med andra ord

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21!) år 1956

23

säkerligen i tid förhindra en hel mängd ungdomsbrottslighet och sociala

anpassningssvårigheter som i sin tur medför långt större utgifter och svårigheter

för samhället. Vi avstår från att för budgetåret 1956/57 upptaga frågan

om höjt anslag för kuratorsverksamlieten, men utgår ifrån att 1957 års

riksdag tager ställning till en utbyggnad av kuratorsverksamheten.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över samtliga

förevarande motioner av skolöverstyrelsen och statskontoret.

I sitt yttrande över motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, har

skolöverstyrelsen beträffande en utbyggnad av skolkuratorsverksamheten

hänvisat till sitt i det följande återgivna yttrande över motionerna I: 101 och

II: 100. Överstyrelsen anför vidare i huvudsak följande.

överstyrelsen vill i detta sammanhang endast framhålla, att de i förevarande

motioner föreslagna s. k. kuratorskollegierna icke löser skolkuratorsfrågan.

Så länge som skolkuratorsverksamheten icke är utbyggd i erforderlig

omfattning, torde dock dylika kollegier kunna fylla en viss uppgift. Den väsentliga

delen av kuratorsverksamheten måste handhas av för uppgiften

speciellt utbildade befattningshavare.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 har överstyrelsen hemställt,

att överstyrelsens utredning och förslag rörande skolkuratorsverksamheten

vid högre skolor av den 7 februari 1953 måtte bli föremål för

skyndsam översyn med hänsyn tagen dels till föreliggande vitsordat behov

av skolkuratorer, dels till de erfarenheter, som vunnits vid de skolor, där

sådan verksamhet pågått sedan nämnda utredning verkställdes, överstyrelsen

kan således helt ansluta sig till förslaget om eu översiktlig framställning

av hittills vunna erfarenheter av kuratorsverksamheten vid de högre skolorna.

Statskontoret har vad gäller nyssnämnda motionsyrkanden endast hänvisat

till sitt i det följande återgivna yttrande över motionerna I: 101 och

II: 100.

Skolöverstyrelsen har över motionerna 1:101 och 11:100 yttrat huvudsakligen

följande.

Samhällets utveckling har lett till att uppgifter av skolsocial natur ständigt

ökar inom skolan. I vissa fall har dessa uppgifter blivit så många och

så svårlösta, att vederbörande rektor och klassföreståndare icke kan hinna

ägna dem nödig tid. Från rektorshåll understrykes, att många elevfall

skulle behöva bli föremål för en grundligare utredning än vad som nu är

möjligt. Skolkuratorsbehovet betecknas i dessa fall som brännande. De rektorer,

som haft eller har tillgång till skolkurator, vitsordar allmänt kuratorns

betydelse, när det gäller de lärjungevårdande uppgifterna. Föräldrar

och elever anser här kuratorn som en hart när omistlig del av skolan.

Hitintills bär skolkuratorsverksamheten bedrivits såsom försöksverksamhet.

I ett flertal underdåniga framställningar har överstyrelsen betonat

vikten av att frågan om kuratorsverksamheten bringas till eu snabb och tillfredsställande

lösning. Verksamhetens avsaknad av fast organisation och

skolkuratorernas osäkra anställningsförhållanden har medfört svårigheter

både när det gäller rekryteringen av dylika befattningshavare och när det

gäller att upprätta enhetliga bestämmelser i fråga om behörighetskrav och

tjänsteutövning, överstyrelsen vill med skärpa" framhålla nödvändigheten

av såväl eu fast organisation av skolkuratorsverksamheten som eu utbyggnad

av densamma.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 219 år 1956

På grund av vad som ovan anförts tillstyrker överstyrelsen bifall till ifrågavarande

motioner.

Statskontoret har över sannna motioner avgivit i huvudsak följande yttrande.

Statskontoret har avgivit utlåtande den 28 februari 1953 över den i motionerna

åberopade skrivelsen från skolöverstyrelsen den 7 februari 1953.

Ämbetsverket avstyrkte, att framställningen föranledde någon Kungl. Maj :ts

åtgärd, och framhöll därvid bl. a. följande.

Skolöverstyrelsen har beträffande skolkuratorns arbetsuppgifter i första

hand nämnt yrkesvägledningsverksamheten samt har framhållit, att eleverna

hos kuratorn böra ha ett naturligt forum för sina förfrågningar rörande

studieplanering, utbildningsvägar m. m. Dessa uppgifter torde emellertid

helt böra omhänderhas av den inom den offentliga arbetsförmedlingen tillskapade

organisationen för yrkesvägledning och yrkesrådgivning, vilken

organisation under senare år utbyggts väsentligt och därför icke lärer behöva

suppleras med särskilda vid läroverken anställda kontaktmän. Då vidare

sådant arbete som distribution av yrkesvägledande broschyrer och formulär,

information rörande kommande termins yrkesvägledningsprogram

in. m. torde böra utföras på annat och enklare sätt än genom anlitande av

en kurator, synes vad överstyrelsen anfört under rubriken »yrkesvägledning»

icke motivera inrättandet av ytterligare kuratorstjänster.

Enligt läroverksstadgan (g 135) åligger rektor och lärare, i främsta

rummet klassföreståndaren, att utöva viss rådgivande verksamhet för elever

och målsmän. Sålunda skall rektor befordra samarbetet mellan skolan och

lärjungarnas hem samt i sistnämnda hänseende sörja för att lämpligt tillfälle

beredes lärjungarnas föräldrar och målsmän att sammanträffa och rådslå

med läroverkets lärare (föräldramöten). Lärare är skyldig närvara vid

dylika möten ävensom att varje vecka på bestämd mottagningstid lämna

målsmännen tillfälle att med honom rådgöra om angelägenheter, som angå

skolan. Klassföreståndaren skall bl. a. söka genom en mera personlig beröring

med lärjungarna vinna närmare kännedom om deras individuella läggning

och enskilda förhållanden samt i sådant syfte på lämpligt sätt träda i

förbindelse med lärjungarnas hem samt, då omständigheterna påkalla sådant,

besöka dem i deras bostäder. Det synes ur olika synpunkter angeläget,

att ovannämnda göromål fullgöras av rektor respektive lärarna och icke

i realiteten delvis överföras till kuratorer.

Vid behandlingen av frågan om anslag till avlöningar till de allmänna läroverken

för budgetåret 1954/55 uttalade statsutskottet (uti. 1954:92, s.

17) att det icke kunde råda något tvivel om att det i skolorna funnes arbetsuppgifter,

som många gånger med fördel kunde anförtros åt kuratorer. Samtidigt

måste emellertid beaktas, att man icke borde vidtaga åtgärder, som

i realiteten kunde medföra ett fillbakaskjnlande av den skyldighet till personlig

omvårdnad av eleverna, som åvilade lärarna och särskilt klassföreståndarna.

Den personliga kännedom om eleverna i klassen, som en klassföreståndare

kunde vinna, särskilt om han följde klassen i flera år, syntes många

gånger ge honom bättre möjligheter att riktigt bedöma en lärjunges situation

än vad en för hela skolan gemensam kurator hade.

I sitt utlåtande nr 8 till 1955 års riksdag (s. 56) uttalade statsutskottet,

att det icke funnit anledning att i förevarande fråga frångå den ståndpunkt,

som utskottet intog vid 1954 års riksdag.

Statskontoret vidhåller sin i ovannämnda utlåtande intagna ståndpunkt,

som synes nära ansluta sig till den uppfattning, åt vilken 1954 och 1955 års

riksdagar givit uttryck. Ämbetsverket vill endast tillfoga, att redan den rå
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 219 av 1956

25

dande bristen på arbetskraft med akademisk eller motsvarande utbildning

— icke minst i fråga om lärare — torde böra föranleda, att kuratorsverksamheten

bibehålies vid sin nuvarande begränsade omfattning till förhindrande

av en avtappning från andra områden inom arbetslivet, där kvalificerad

utbildning erfordras.

Vad angår kuratorernas löneställning får statsutskottet erinra, att denna

fråga varit föremål för prövning vid 1955 års riksdag samt att Kungl. Maj :t

den 30 december 1955, med anledning av riksdagens i skrivelse 1955: 384

anmälda beslut, medgivit viss förhöjning av skolkuratorernas arvoden.

På grund av vad ovan anförts torde ifrågavarande motioner icke böra

bifallas.

Utskottet. Verksamheten med skolkuratorer har nu pågått sedan flera år

tillbaka. Det är för utskottet känt att denna verksamhet varit såväl skolans

ledning som dess lärjungar till nytta. I nuvarande läge föreligga likväl mycket

betydande svårigheter för ett allmänt genomförande av skolkuratorsinstitutionen.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt utlåtande 1954: 92

(s. 17) beträffande kuratorsinstitutionen framhöll bland annat att det icke

kunde råda något tvivel om att det i skolorna funnes arbetsuppgifter, som

många gånger med fördel kunde anförtros åt kuratorer. Samtidigt måste

emellertid beaktas, att man icke borde vidtaga åtgärder, som i realiteten

kunde medföra ett tillbakaskjutande av den skyldighet till personlig omvårdnad

av eleverna, som åvilade lärarna och särskilt klassföreståndarna.

Utskottet vidhåller den uppfattning varåt utskottet sålunda tidigare givit

uttryck. Utskottet vill dessutom framhålla, att verksamheten kan komma

att misskrediteras om en utbyggnad skulle ske i för stor omfattning.

En närmare redogörelse för hittills vunna erfarenheter av kuratorsverksamheten

synes utskottet påkallad. I likhet med vad i motionerna I: 421 och

II: 513, såvitt här är i fråga, påyrkats, anser utskottet sig därför böra förorda,

att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang lämnar riksdagen en dylik

redogörelse. Däremot är utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t har sin

uppmärksamhet riktad på de i motionerna I: 101 och II: 100 berörda spörsmålen,

icke berett att biträda det i dessa motioner framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 421 och

II: 513, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört;

b) att motionerna I: 101 och II: 100 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 december 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 215; dock att herr Helén deltagit i

stället för herr Malmborg i Skövde och herr Almgren i stället för herr Andersson

i Mölndal.

:t Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 215- 219.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 219 år 1956

Reservation

av fröken Elmén, herr Nihlfors, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett

att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Verksamheten med skolkuratorer har nu pågått i ett antal skolor sedan

flera år tillbaka. Det är för utskottet känt att denna verksamhet varit av

mycket stort värde för såväl skolans ledning som dess lärjungar, icke

minst de inackorderade och dagligen resande eleverna. Från lärarhåll har

det framhållits, att åtskilliga fall av studiemisslyckanden icke beror på intellektuella

brister utan på svårigheter av annan art, personliga konflikter,

oroliga hemförhållanden och andra omständigheter utanför skolans värld.

Eleverna kan behöva någon att vända sig till i sådana fall, någon som har

tid, förmåga och särskilt uppdrag att ta sig an den enskilde eleven. Klassföreståndarens

och andra lärares tid räcker långt ifrån alltid till för dessa

skiftande och ibland ganska ömtåliga uppgifter.

Icke bara av mänskliga hänsyn utan också av ekonomiska skäl är det angeläget

att minska sådan kvarsittning eller total utkuggning, som mindre

bottnar i bristande studiebegåvning än i missförhållanden i den enskilde

elevens liv. I åtskilliga fall har en för sin uppgift lämplig kurator kunnat

komma till rätta med detta slag av skolsvårigheter. I den livliga debatt i

kuratorsfrågan som förts icke minst denna höst har det påpekats, att en av

de skolor som har den lägsta kuggningsprocenten just är en av de få skolor

som länge haft kurator. Det är angeläget att undersöka, om detta är mer

än en tillfällighet.

En närmare redogörelse för hittills vunna erfarenheter av kuratorsverksamheten

synes utskottet påkallad. I likhet med vad i motionerna I: 421 och

II: 513, såvitt här är i fråga, påyrkats, anser utskottet sig därför böra förorda,

att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang lämnar riksdagen en dylik

redogörelse. Däremot är utskottet, som vill avvakta denna redogörelse och

som förutsätter att Kungl. Maj:t ägnar de i motionerna I: 101 och II: 100

berörda spörsmålen skärpt uppmärksamhet, icke berett att nu biträda det

i dessa motioner framställda yrkandet.»

561850

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:406 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning rörande organisationen av akademisk forskning och undervisning i ämnet internationell politi a1 i texten