Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av professurer i vattenrätt m. m.

1956-12-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:225, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av professurer i vattenrätt m. m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225 år 1956

5

Nr 225

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av professurer

i vattenrätt m. m.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

öhman m. fl. (I: 604) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg

m. fl. (II: 786), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att särskild utredningsman förordnas med

uppdrag att undersöka behov och önskemål i fråga om vetenskaplig forskning

på vattenvårdens område.

Vidare ha samma motionärer i två likalydande motioner (I: 603 och II:

787) yrkat, att riksdagen för sin del måtte besluta inrättandet av en professur

i vatten- och avloppsteknik vid vardera tekniska högskolan i Stockholm och

Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Motiveringen till de i samtliga motioner framställda yrkandena återfinnes

i motionen II: 785, vari anförts bland annat följande.

I Kungl. Maj :ts proposition till 1956 års riksdag, nr 173, med förslag till lag

om ändring i vattenlagen m. in. finns ingen hänvisning till de perspektiv som

vetenskaplig forskning kan öppna och redan öppnat. Många med vattenvården

förknippade frågor är ännu ofullständigt utredda. I stor utsträckning

har man varit hänvisad till erfarenheter från utlandet, vilka endast delvis

eller tvivelaktigt varit tillämpliga på vårt land med dess geografiska, geologiska

och klimat-förhållanden. Många frågor är över huvud taget olösta,

även internationellt. Spridningen av barnförlamning och tuberkulos genom

vatten behöver klarläggas bättre. Infektionsrisken vid badning känner man

inte säkert. Kloreringens inflytande på virus vet man, som nyss nämnts,

inte heller med bestämdhet. En misstanke, att nätinfektioner förekommer,

dvs. smittämnens inträngande i vattenledningarna vid röromläggningar,

har varken bekräftats eller kunnat tillbakavisas. Man behöver få fram en

snahbmetod för bestämning av avloppsvattnets föroreningsgrad. Forskning

behövs för att ge landsbygden och isolerade bebyggelser billiga anordningar

för s. k. markinfiltrering av avloppsvatten eller för rening av de små

vattenmängder det gäller. Slutligen finnes ett stort fält för forskning i fråga

om reningsverkens produkter.

Det är anmärkningsvärt, att uttrycket »statsfinansiella skäl» så ofta förekommit

för att försvara den tragiskt långsamma utbyggnaden av reningsverken.

Detta uttryck borde icke få missbrukas för att göra det nu framlagda

lagförslaget till ett betydelselöst dokument. Enligt vår mening kan

frågan om vattenvårdens ekonomi tas upp från en helt motsatt sida, inte

som dyrbara och i och för sig improduktiva reformåtgärder, utan utifrån

möjligheten att göra reningsverken till vinstgivande kemisk-tekniska fabriker.

Utarmningen av jorden på mineralsalter och organiskt material har

på längre sikt betecknats som en allvarlig fara för folkförsörjningen. De

jordnäringsämnen som nu i ofantliga kvantiteter passerar genom kloaklcd
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 225 år 1956

ningarna fråntas jorden och får i stället förstöra våra vatten. Undersökningar

som utförts vid agrarvetenskapliga institutioner har visat att rötslammet

från reningsverken är överlägset välbrunnen hästgödsel som jordförbättrande

medel och växtnäringsämnen. Avloppsvattnet innehåller vidare

fosfor, kväve och kali i sådana mängder, att det för hela landet torde

röra sig om värden för några hundra miljoner kronor årligen enligt gällande

pris på motsvarande konstgödning. Undersökningar vid tekniska högskolan

i Stockholm har visat att rötslammet från reningsverken innehåller

betydande mängder B12-vitamin-faktorer, som framför allt har stort värde

som tillväxtvitamin vid djuruppfödning. Enbart från Henriksdals reningsverk

i Stockholm skulle kunna erhållas tillräckligt med B12 för att flera

gånger täcka det årliga behovet för hela svenska lantbruket. På kemisthåll

anses det säkert, att fortsatta forskningar skulle påvisa också andra för

lantbruket viktiga vitaminer i rötslammet.

Det är nödvändigt att den vetenskapliga forskningen på detta område ges

goda resurser. Professurer i vatten- och avloppsteknik vid de tekniska högskolorna

i Göteborg och Stockholm borde skyndsamt inrättas.

Vid en rad institutioner förekommer vetenskaplig forskning i limnologi,

marinologi, biokemi etc. med direkt anknytning till vattenvårdens problem.

Från många håll, bl. a. vid ingenjörsvetenskapsakademiens konferens om

aktuella problem inom vattenvården, har framförts skarpa krav på stöd

åt dessa forskningar, som i regel tycks lida brist på laboratorier, personella

resurser etc. Enligt vår uppfattning bör en särskild utredningsman kallas

med uppdrag att undersöka behov och önskemål och så forcera arbetet, att

proposition i frågan kan avges till 1957 års riksdag.

Utskottet. Sedan Ivungl. Maj :t avlåtit proposition (1956: 173) till riksdagen

med förslag till lag om ändring i vattenlagen, har riksdagen numera

på hemställan av tredje lagutskottet (utlåtande nr 27) antagit de genom

nämnda proposition framlagda lagförslagen.

Vad angår de i förevarande motioner framställda yrkandena får utskottet

anföra följande.

Vattenvårdskommittén har i sitt betänkande angående organisations- och

lagstiftningsfrågor in. m. (SOU 1955: 6 kapitel 9, forskningsfrågor in. m., s.

76) vitsordat behovet av att särskilda professurer i vatten- och avloppsteknik

inrättades. Kommittén har i detta sammanhang framhållit, att kommittén

emellertid icke vore i tillfälle att närmare ange, hur ämnesområdet

för sådana professurer borde fixeras. Kommittén inskränkte sig därför till

att förorda att frågan snarast möjligt gjordes till föremål för särskild utredning.

Till betänkandet har såsom bilaga fogats en, den 20 november 1954

dagtecknad inom ingenjörsvetenskapsakademien för kommitténs räkning

utarbetad promemoria beträffande behovet av forskning på avloppsvattenområdet.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom ingenjörsvetenskapsakademien

genom särskild utredningsman en inventering av önskvärda forskningsprojekt

på vattenvårdsområdet. Resultatet av denna undersökning beräknas föreligga

under år 1957 och är avsett att överlämnas till vattenvårdskommittén.

Det i motionerna I: 604 och It: 786 gjorda yrkandet är alltså redan till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225 år 1956

7

;godosett. Det i motionerna 1:603 och 11:787 framställda förslaget om inrättande

vid envar av de två tekniska högskolorna av professurer i vattennch

avloppsteknik torde enligt utskottets mening icke lämpligen böra upptagas

till bedömande innan nyssnämnda undersökning slutförts. Utskottet

utgår från att nämnda frågor och i samband därmed stående spörsmål där«fter

bli föremål för ingående prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, att

a) motionerna I: 604 och II: 786 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

b) motionerna I: 603 och II: 787 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 december 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Leander,

Näsgård, Gillström, Boman, Hesselbom, Pålsson, Gustaf Andersson, Sundelin,

Thun, Erik Svedberg, Ragnar Bergh och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Åkerström, Rubbestad, Hoppe, Petterson i Degerfors, Andersson i Mölndal,

Widén, Johansson i Mysinge, Gustafsson i Skellefteå, Svensson i Alingsås,

Hjalmarson, fröken Ager och herr Helén.

:>i: 18-<7

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.