Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av professurer i vattenrätt m. m.
1956-12-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:225, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av professurer i vattenrätt m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 225 år 1956
5
Nr 225
Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av professurer
i vattenrätt m. m.
(2:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
öhman m. fl. (I: 604) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg
m. fl. (II: 786), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att särskild utredningsman förordnas med
uppdrag att undersöka behov och önskemål i fråga om vetenskaplig forskning
på vattenvårdens område.
Vidare ha samma motionärer i två likalydande motioner (I: 603 och II:
787) yrkat, att riksdagen för sin del måtte besluta inrättandet av en professur
i vatten- och avloppsteknik vid vardera tekniska högskolan i Stockholm och
Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Motiveringen till de i samtliga motioner framställda yrkandena återfinnes
i motionen II: 785, vari anförts bland annat följande.
I Kungl. Maj :ts proposition till 1956 års riksdag, nr 173, med förslag till lag
om ändring i vattenlagen m. in. finns ingen hänvisning till de perspektiv som
vetenskaplig forskning kan öppna och redan öppnat. Många med vattenvården
förknippade frågor är ännu ofullständigt utredda. I stor utsträckning
har man varit hänvisad till erfarenheter från utlandet, vilka endast delvis
eller tvivelaktigt varit tillämpliga på vårt land med dess geografiska, geologiska
och klimat-förhållanden. Många frågor är över huvud taget olösta,
även internationellt. Spridningen av barnförlamning och tuberkulos genom
vatten behöver klarläggas bättre. Infektionsrisken vid badning känner man
inte säkert. Kloreringens inflytande på virus vet man, som nyss nämnts,
inte heller med bestämdhet. En misstanke, att nätinfektioner förekommer,
dvs. smittämnens inträngande i vattenledningarna vid röromläggningar,
har varken bekräftats eller kunnat tillbakavisas. Man behöver få fram en
snahbmetod för bestämning av avloppsvattnets föroreningsgrad. Forskning
behövs för att ge landsbygden och isolerade bebyggelser billiga anordningar
för s. k. markinfiltrering av avloppsvatten eller för rening av de små
vattenmängder det gäller. Slutligen finnes ett stort fält för forskning i fråga
om reningsverkens produkter.
Det är anmärkningsvärt, att uttrycket »statsfinansiella skäl» så ofta förekommit
för att försvara den tragiskt långsamma utbyggnaden av reningsverken.
Detta uttryck borde icke få missbrukas för att göra det nu framlagda
lagförslaget till ett betydelselöst dokument. Enligt vår mening kan
frågan om vattenvårdens ekonomi tas upp från en helt motsatt sida, inte
som dyrbara och i och för sig improduktiva reformåtgärder, utan utifrån
möjligheten att göra reningsverken till vinstgivande kemisk-tekniska fabriker.
Utarmningen av jorden på mineralsalter och organiskt material har
på längre sikt betecknats som en allvarlig fara för folkförsörjningen. De
jordnäringsämnen som nu i ofantliga kvantiteter passerar genom kloaklcd
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 225 år 1956
ningarna fråntas jorden och får i stället förstöra våra vatten. Undersökningar
som utförts vid agrarvetenskapliga institutioner har visat att rötslammet
från reningsverken är överlägset välbrunnen hästgödsel som jordförbättrande
medel och växtnäringsämnen. Avloppsvattnet innehåller vidare
fosfor, kväve och kali i sådana mängder, att det för hela landet torde
röra sig om värden för några hundra miljoner kronor årligen enligt gällande
pris på motsvarande konstgödning. Undersökningar vid tekniska högskolan
i Stockholm har visat att rötslammet från reningsverken innehåller
betydande mängder B12-vitamin-faktorer, som framför allt har stort värde
som tillväxtvitamin vid djuruppfödning. Enbart från Henriksdals reningsverk
i Stockholm skulle kunna erhållas tillräckligt med B12 för att flera
gånger täcka det årliga behovet för hela svenska lantbruket. På kemisthåll
anses det säkert, att fortsatta forskningar skulle påvisa också andra för
lantbruket viktiga vitaminer i rötslammet.
Det är nödvändigt att den vetenskapliga forskningen på detta område ges
goda resurser. Professurer i vatten- och avloppsteknik vid de tekniska högskolorna
i Göteborg och Stockholm borde skyndsamt inrättas.
Vid en rad institutioner förekommer vetenskaplig forskning i limnologi,
marinologi, biokemi etc. med direkt anknytning till vattenvårdens problem.
Från många håll, bl. a. vid ingenjörsvetenskapsakademiens konferens om
aktuella problem inom vattenvården, har framförts skarpa krav på stöd
åt dessa forskningar, som i regel tycks lida brist på laboratorier, personella
resurser etc. Enligt vår uppfattning bör en särskild utredningsman kallas
med uppdrag att undersöka behov och önskemål och så forcera arbetet, att
proposition i frågan kan avges till 1957 års riksdag.
Utskottet. Sedan Ivungl. Maj :t avlåtit proposition (1956: 173) till riksdagen
med förslag till lag om ändring i vattenlagen, har riksdagen numera
på hemställan av tredje lagutskottet (utlåtande nr 27) antagit de genom
nämnda proposition framlagda lagförslagen.
Vad angår de i förevarande motioner framställda yrkandena får utskottet
anföra följande.
Vattenvårdskommittén har i sitt betänkande angående organisations- och
lagstiftningsfrågor in. m. (SOU 1955: 6 kapitel 9, forskningsfrågor in. m., s.
76) vitsordat behovet av att särskilda professurer i vatten- och avloppsteknik
inrättades. Kommittén har i detta sammanhang framhållit, att kommittén
emellertid icke vore i tillfälle att närmare ange, hur ämnesområdet
för sådana professurer borde fixeras. Kommittén inskränkte sig därför till
att förorda att frågan snarast möjligt gjordes till föremål för särskild utredning.
Till betänkandet har såsom bilaga fogats en, den 20 november 1954
dagtecknad inom ingenjörsvetenskapsakademien för kommitténs räkning
utarbetad promemoria beträffande behovet av forskning på avloppsvattenområdet.
Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom ingenjörsvetenskapsakademien
genom särskild utredningsman en inventering av önskvärda forskningsprojekt
på vattenvårdsområdet. Resultatet av denna undersökning beräknas föreligga
under år 1957 och är avsett att överlämnas till vattenvårdskommittén.
Det i motionerna I: 604 och It: 786 gjorda yrkandet är alltså redan till
-
Statsutskottets utlåtande nr 225 år 1956
7
;godosett. Det i motionerna 1:603 och 11:787 framställda förslaget om inrättande
vid envar av de två tekniska högskolorna av professurer i vattennch
avloppsteknik torde enligt utskottets mening icke lämpligen böra upptagas
till bedömande innan nyssnämnda undersökning slutförts. Utskottet
utgår från att nämnda frågor och i samband därmed stående spörsmål där«fter
bli föremål för ingående prövning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, att
a) motionerna I: 604 och II: 786 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;
b) motionerna I: 603 och II: 787 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 december 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Leander,
Näsgård, Gillström, Boman, Hesselbom, Pålsson, Gustaf Andersson, Sundelin,
Thun, Erik Svedberg, Ragnar Bergh och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Åkerström, Rubbestad, Hoppe, Petterson i Degerfors, Andersson i Mölndal,
Widén, Johansson i Mysinge, Gustafsson i Skellefteå, Svensson i Alingsås,
Hjalmarson, fröken Ager och herr Helén.
:>i: 18-<7
Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.